Angela Gui kämpar för att få sin pappa fri

Detta inlägg post publicerades ursprungligen på denna sida this site ;

Nyheter från, Sverigesradio.







”Då blev jag för första gången under hela den här tiden jävligt arg”

(1:24 min)
Bild på Gui Minhai och dottern Angela Gui

Gui Minhai och dottern Angela Gui. Foto: Mina Benaissa

I snart två år har Gui Minhai suttit fängslad i Kina, efter att ha gett ut regimkritiska böcker. Hans dotter Angela berättar i sitt sommarprat om hur hon blev ofrivillig aktivist.

Klockan 17.15 hör vi Kinakännaren Peter Nässén vid Amnesty prata mer om Gui Minhai och situationen för yttrandefrihet i Kina.

En dag i oktober 2015 kunde dottern Angela Gui inte få tag i sin pappa, trots att de planerat ett samtal över Skype. Snart fick hon veta att han försvunnit under en vistelse i Thailand. Det visade sig att han satts i kinesiskt fängelse. 

Gui Minhai kom till Sverige som student på 80-talet och fick politisk asyl efter massakern på Himmelska fridens torg. Under 90-talet arbetade han som forskare vid Göteborgs universitet.

Han flyttade senare till Hongkong, där han började skriva och ge ut böcker med skandalhistorier om kinesiska politiker – böcker som var förbjudna på Kinas fastland och inte sågs med blida ögon av regimen.

I sitt sommarprat berättar Angela Gui om hur hon valde att prata om sin pappa i medierna och driva hans sak, något som gjorde att hon till sin förvåning fick epitetet aktivist. 

– Hur mycket sömn jag än förlorar till förmån för att kunna ge intervjuer mitt i natten eller hur mycket min personlighet än suddas bort från representationer av mig i media så kanske inget av detta resulterar i att pappa blir fri. Jag kan inte välja det. Men jag kan välja om jag vill vara ett passivt offer eller inte, säger hon i sitt sommarprat.

Samtidigt har Angela Gui gått i sin fars fotspår och börjar i höst att doktorera i kinesisk historia vid Cambridge-universitetet i Storbritannien.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

P4s lokala kanaler fyller 40 år – allt om firandet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *