”Bråttom sätta stopp för elcertifikaten”

Detta inlägg post publicerades ursprungligen på denna sida this site ;

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Utan en stoppregel får vi ett förödande överskott av elcertifikat. Detta skulle urholka värdet på 15 års investeringar i förnybar energi, skriver Charlotte Unger Larson, Svensk Vindenergi och Gustav Melin, Svebio.

Ny förnybar elproduktion kan byggas utan stöd och den höga investeringstakten gör det bråttom att avsluta elcertifikatsystemet på ett ordnat och ansvarsfullt sätt. Annars raseras lönsamheten i gjorda investeringar vilket riskerar att slå tillbaka på investeringsviljan som behövs för att nå det politiska målet om ett hundra procent förnybart elsystem till 2040.

Systemet för elcertifikat infördes i Sverige 2003. År 2012 anslöt Norge och vi fick ett gemensamt mål om 26,4 TWh till 2020. Sverige utökade år 2014 målet till 28,4 TWh. Förra året utökades ambitionen med ytterligare 18 TWh till år 2030.

Minskad politisk risk genom den svenska energiöverenskommelsen i kombination med snabb kostnadsreduktion för förnybar elproduktion har gjort att rekordmånga investeringsbeslut har tagits i framförallt vindkraft det senaste året. Nu återstår mindre än 4 TWh av målet till år 2030. Förmodligen blir systemet fullt sett till investeringsbeslut redan i år.

Den snabba utbyggnaden av förnybar elproduktion aktualiserar frågan om en stoppregel i elcertifikatsystemet. Utan en stoppregel som stänger systemet i balans kommer en överutbyggnad inom elcertifikatsystemet att ske, med ett skenande överskott av elcertifikat och urholkat värde på elcertifikaten till följd. Det vore förödande för alla de investeringar som skett inom systemet de senaste 15 åren.

Energimyndigheten har i uppdrag att analysera och ta fram förslag till utformande av stoppregel. Uppdraget ska presenteras senast 2018-12-20. I bästa fall kan stoppregeln beslutas år 2019 och implementeras år 2020 – över ett år efter att systemet har blivit fulltecknat.

Stoppregeln har mindre betydelse för de nya investeringar som görs i dag, eftersom byggtiden gör att man inte längre kan räkna med möjligheten att få elcertifikat när systemet snart är fulltecknat. Det innebär att investeringsbeslut som tas i dag är marknadsdrivna. Stoppregeln handlar i första hand om att säkerställa lönsamheten i tidigare investeringar, som är beroende av ett värde på elcertifikaten.

Över 100 miljarder kronor har investerats i förnybar elproduktion (biokraft, vattenkraft, vindkraft och solkraft) i Sverige och Norge sedan 2012. Det är klimatvänliga investeringar som bygger vårt samhälle och vars lönsamhet nu står på spel. Uppskattningsvis ska minst det dubbla investeras fram till 2040 för att nå den politiska målsättningen om ett hundra procent förnybart elsystem.

För att det ska vara fortsatt intressant för investerare att välja Sverige, istället för andra marknader med högre intäkt men högre politisk risk, är det viktigt att från politiskt håll visa att man värnar investerarförtroendet. Det görs bäst genom att skyndsamt införa en volymbaserad stoppregel – så att systemet kan stängas i balans.

Den snabba utbyggnaden innebär att målsättningen för 2030 nås redan år 2021 – nio år i förtid. Om inte systemet anpassas efter den faktiska utbyggnaden får vi ett stort och långvarigt överskott på elcertifikat. Elkonsumenterna skulle få fortsätta att betala för elcertifikat nio år efter att den sista anläggningen fasats ur systemet, vilket förstås är helt orimligt.

Energimyndighetens uppdrag att föreslå stoppregel bör tidigareläggas, helst till september 2018. Därtill bör myndigheten ges i tilläggsuppdrag att föreslå hur systemet ska utformas efter målen uppfyllts.

Charlotte Unger Larson, Vd Svensk Vindenergi

Gustav Melin, Vd Svebio

Ny teknik RSS