EU:s digitalboss: ”Vi ska skydda både upphovsrätten och yttrandefriheten på internet”

Detta inlägg post publicerades ursprungligen på denna sida this site ;

Reformen av EU:s upphovsrättslagstiftning har visat sig vara ett av den digitala inre marknadens allra mest kontroversiella inslag. Kanske är det inte så förvånande. Särintressena är många, de inblandade branscherna stora, och reglerna har knappt ändrats på flera årtionden.

Europeiska kommissionen lade fram sitt förslag till reform av upphovsrätten i september 2016. Då, liksom nu, är vårt främsta syfte är att anpassa EU:s regler till den digitala tidsåldern.

Dessutom vill vi göra fler filmer, serier och annat kulturellt material tillgängligt mellan EU-länderna. Vi vill förbättra ersättningen till kreatörer och konstnärer och utvidga deras marknadsmöjligheter, stödja kreativitet och digital innovation, bredda tillgång till kultur för användarna på nätet, skydda yttrandefriheten.

Läs också: EU:s digitalboss i intervju: Därför hatar han geoblockering på nätet

Allt det här borde redan ha varit genomfört. Politiskt är detta mycket svårare än vad det verkar. Alla känner inte nödvändigtvis till EU:s beslutsprocess. I korthet ser den ut så här:

Kommissionen har ”initiativrätt”, vilket innebär rätten att utarbeta och lägga fram lagförslag.

De två övriga stora EU-institutionerna – Europaparlamentet och rådet (som företräder EU-ländernas regeringar) – behöver därefter enas om sina respektive ståndpunkter på grundval av kommissionens förslag till ny lagstiftning.

Först då kan de interinstitutionella förhandlingarna inledas med sikte på en slutlig överenskommelse.

I fråga om upphovsrätten har vi hunnit så här långt i processen:

I maj enades EU-ländernas regeringar om sin ståndpunkt, med vissa ändringar av vårt ursprungliga förslag, och är redo att förhandla med Europaparlamentet.

I början av juli fattade parlamentet beslutet att det ännu inte var redo att anta en slutgiltig ståndpunkt och kommer att rösta om den onsdagen den 12 september. När parlamentets ståndpunkt väl är klar kan trepartsförhandlingarna inledas.

Jag sade tidigare att upphovsrättsreformen är kontroversiell. Det är en underdrift.

Omfattningen på lobbyverksamheten, från alla sidor, har väckt förvåning.

Det här är en artikel från IDG Opinion Vill du också tycka till om något? Så här gör du. »

Alla hävdar att motståndarna med sina förslag kommer att kväva kreativiteten eller innovationen, eller döda internet – eller ta kål på alltihop på en gång. Allt det här måste nu få ett slut. Annars kommer vi ingen vart.

Visst är det bra att det förs en livlig debatt om upphovsrätten – men det är mindre bra om den urartar i slagord och överdrifter. Vi behöver ta oss bortom sådant för att hitta en godtagbar och fungerande kompromiss som ger européerna en upphovsrättslagstiftning som lämpar sig för den digitala tidsåldern.

Det är det enda som är gott nog. Och det är möjligt att uppnå.

De huvudsakliga problemområdena

Det är två frågor har lockat störst uppmärksamhet och skapat störst oenighet.

Den första gäller att ge tidningsutgivare en ny rättighet som underlättar deras förhandlingar med onlineplattformar om användningen av deras publikationer. Detta liknar den rättighet som redan finns i dag för skiv- och filmproducenter och tv- och radioprogramföretag.

Som ett möjligt sätt att stödja kvalitetsmedierna är denna lösning acceptabel för mig. Men en nytillkommen rättighet bör inte begränsa människors frihet att länka till artiklar på internet eller till mem. Det är ett grundläggande inslag i den fria debatten på nätet.

Den andra frågan handlar om skyddet av konstnärerna.

I denna fråga tror jag fortfarande att våra förslag har varit på rätt spår från första början.

Vi nämnde tidigare att större internetplattformar – där människor kan ladda upp stora mängder videoklipp, foton och annat innehåll – i samarbete med rättsinnehavarna bör identifiera upphovsrättsskyddat material så att konstnärerna får skälig ersättning när sådant används.

I vissa avseenden är det här samma sak som när bibliotek håller räkning på utlånade böcker eller radiostationer håller reda på vilka låtar som har spelats.

Vi föreslog inte någon ändring av de grundbestämmelser som reglerar plattformarnas ansvar på internet: Europaparlamentet och EU-ländernas regeringar intog en annan ståndpunkt och ville anpassa dessa.

Det har de all rätt att göra. Men i denna fråga vill jag fokusera på följande saker:

  • Vi bör undvika risken att införa regler som leder till omfattande filtrering,
  • Vi bör upprätthålla yttrandefriheten,
  • Vi bör se till att bestämmelser finns som skyddar mot överdriven utrensning av material och mot all slags generell övervakning av internet.

I dagens debatt låter det som om vi måste välja mellan att antingen skydda konstnärerna eller internet.

Det håller jag inte med om. Vad det är vi borde göra är att – tillsammans – skydda bådadera: att se till att konstnärerna får skäligt betalt för sitt arbete, och samtidigt skydda yttrandefriheten och kreativiteten på internet. Vi bör alltså inte godta någonting som innebär en fara för den friheten.

Vi bör heller inte godta att konstnärer och kvalitetsmedier lämnas utan skydd.

De två ställningstagandena har varit min utgångspunkt i utarbetandet av kommissionens förslag. Och de har inte förändrats.

Låt oss också komma ihåg att upphovsrättsreformen även har många andra aspekter:

  • Det ska bli lättare för museer att göra digitala kopior av viktiga verk som inte längre omfattas av upphovsrätt för att bevara dem – t.ex. att överföra gamla VHS-band till digital form. Kostnaderna är höga för att tillgodose alla rättigheter vid bevarandet av ett enda audiovisuellt verk.
  • Det ska bli lättare för lärare att använda skyddat material i sin undervisning, som inte har kommersiella syften.
  • Det ska bli lättare för forskare att använda text- och datautvinning för att analysera stora mängder dokument.
  • Att se till att fler audiovisuella verk görs tillgängliga mellan EU-länderna.

Står EU och stampar i denna fråga, ja, då missar vi alla dessa positiva aspekter. Det tror jag inte ligger i någons intresse.

Vad blir nästa steg?

Helst skulle jag önska mig att Europaparlamentet vid omröstningen på onsdag närmar sig vårt ursprungliga förslag.

Och det är inte utslag av någon falsk blygsamhet – jag anser verkligen att förslaget är bra, inte minst med tanke på alla motstridiga intressen. Förslaget var i sig inte lätt att ro i land.

Jag nämner detta eftersom det av reaktionerna från Europaparlamentet och annat håll att döma finns många som tycker att en godtagbar balans eller kompromiss ännu saknas i det betänkande från parlamentet som – i sin slutversion – ska ligga till grund för dess ståndpunkt om upphovsrättsreformen.

Läs också: EU-toppar: ”Nu gör vi om upphovsrätten på nätet”

Många är upprörda över vad de uppfattar som regler i betänkandet som begränsar deras yttrandefrihet på internet. Det finns alltså fortfarande en hel del att göra och att reda ut, innan trepartsförhandlingarna kan börja, vilket vi hoppas ska ske under hösten.

Det vore naivt att tro att det är enkelt att hitta den rätta medelvägen, nå en godtagbar kompromiss mellan motsatta viljor – och samtidigt fortsatt försvara konsumenternas, kreatörernas och företagens intressen. Det kommer – som den pågående debatten visar – att vara allt annat än enkelt.

Men som jag nämnde i början av mitt inlägg tror jag att det är möjligt – förutsatt att tillräcklig politisk vilja och flexibilitet finns för att införa en upphovsrätt i EU som fungerar i den digitala tidsåldern.

Andrus Ansip, EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala inre marknaden

Computer Sweden RSS