Seinabo Sey kunde sjunga dig till solen

Detta inlägg post publicerades ursprungligen på denna sida this site ;

Aftonbladet RSS

Foto: Märta Thisner

Seinabo Seys andra album ”I’m a dream” hämtar kraft ur födelselandet Gambia.

MUSIK

ALBUM Seinabo Seys andra album är snyggt koncist och innehåller alla de pusselbitar som gör henne till en så älskvärd artist.

Och ingen har en röst som Seinabos.

++++
Seinabo Sey
I’m a dream
Saraba/Universal

SOUL Förra helgen gästade Seinabo Sey First Aid Kits konsert på Popaganda. Den svensk-gambiska artisten svepte in från vänster och sjöng sin senaste singel ”Breathe”.

Det var som om tiden stannade en stund.

Seinabo Sey står helt stilla på scenen. Av den enkla anledningen att hon inte behöver något annat än sin röst. När hon sjunger känner vi oss omhändertagna. En sådan röst är en sällsynt gåva.

27-åringens nya album ”I’m a dream” har påannonserats genom tre vackra videos inspelade i Gambia. En lysande hyllning till hennes härkomst med subtila politiska budskap.
– Tyvärr så är ju allt jag gör politiskt bara för att jag vaknar upp varje dag i den här kroppen, som Sey själv uttryckte det i en intervju i senaste Nöjesguiden.

Just ”Breathe” känns som en mittpunkt på hennes andra album. Den souliga stråksymfonin verkar vara en kampsång tillägnad sångerskan själv. En hyllning till Gambia, hennes förflutna och framtid.

Det hörs att de direkta och okonstlade texterna kommer inifrån. ”Never get used to” är till exempel en hjärtskärande hommage till hennes bortgångna pappa – musikern Maudo Sey.

”Calling for you is your daughter/Look for you ‘round every corner/Daddy I never get used to not having you around me”, sjunger Seinabo över ett bitterljuvt discobeat.

Vad jag kunnat sakna på tidigare ep:s och på debutalbumet är musik som vågar bryta hårdare mot mallar. Därför blir jag särskilt glad av de stunder på ”I’m a dream” som bevisar motsatsen.

”My eye” låter så hemtam att det känns som om Seinabo står och sjunger den i ett av de där varma vardagsrummen som porträtteras i den fina videon till ”I owe you nothing”. Låten kunde vara producerad av Damon Albarn och går över i pianoballaden ”Truth”, som låter som ett röstmemo i telefonen.

Sanningen är att hela albumet skulle kunna vara inspelat som ett röstmemo. Det är ingen diss mot albumets skickliga producenter och låtskrivare – mestadels samma som förra gången – Magnus Lidehäll, Salem Al Fakir, Vincent Pontare, Oskar Linnros och Isak Alverus.

Snarare ännu en komplimang till rösten, en röst man följer vart den än tar vägen.

För att parafrasera texten till gospelballaden ”Remember”: Seinabo kunde sjunga dig till solen.

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!

LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!

Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik

PER MAGNUSSON

ARTIKELN HANDLAR OM

Skivrecensioner

Seinabo Sey

Musikrecensioner

Musik

Soul

Gambia

Vincent Pontare

LÄS OCKSÅ

24 augusti MUSIK

Blood Orange sjunger mörkrets svanesång

24 augusti MUSIK

Veckans singlar: förälskad pop och Halmstads pärlor

1 september MUSIK

First Aid Kit tänder egna fyrverkerier

2 september MUSIK

Konfetti och cheerleaders med Veronica Maggio

24 augusti MUSIK

Hiphop som nostalgi med Petter