Hon rör om i grytan i SVT:s succéserie ”Vår tid är nu”

Detta inlägg post publicerades ursprungligen på denna sida this site ;

Aftonbladet RSS

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/EoM62o/sofie-grabl-ror-om-i-grytan-i-svts-succeserie-var-tid-ar-nu

 

1 av 3 | Foto: Andreas Hillergren

Sofie Gråbøl.

NÖJE

KÖPENHAMN. ”Vår tid är nu” är tillbaka i SVT. Två miljoner tv-tittare kan åter engagera sig i krogfamiljen Löwanders öden i 1950-talets Stockholm.

Starka känslor väcks när danska uppkomlingen Henriette Winter vill köpa in sig i krogen. Hon spelas av danska storstjärnan Sofie Gråbøl, 50.

– Ensemblen har ju blivit som en ”familj” efter en säsong tillsammans. Men alla var bara så välkomnande, det kändes som att de tyckte om att få en ny ”lekkamrat”, säger hon.

Här i Danmark har hon varit en av landets mest kända skådespelerskor i ett 30-tal år.

I Sverige ringer det kanske inte så många klockor om man säger Sofie Gråbøl, som om man säger Sarah Lund, kriminalkommissarien i danska tv-serien ”Brottet”, som visades i tre säsonger 2007, 2009 och 2012.

Hon med tröjorna som blivit lika ikoniska som de Samuel Fröler en gång bar i ”Skärgårdsdoktorn”.

När Aftonbladets fotograf tar bilder på henne, rusar plötsligt en kvinna fram och är så överentusiastisk över mötet att Sofie först nästan ryggar tillbaka. Men allt får sin förklaring. Sofie förstår snart hur stort det är för kvinnan att, till sist, få möta henne. Under flera år har kvinnan lett promenadturer i Köpenhamns centrum, på temat ”I fotspåren på Sarah Lund”.

– Särskilt brittiska kvinnor brukar alltid klä upp sig i Sarah Lund-tröjor, berättar hon.

Jo, Sofie själv har kvar ett gäng Sarah Lund-tröjor hemma i lägenheten i Köpenhamn, där hon bor med sina två barn, en 17-årig son och en 14-årig dotter.

– Men inte originaltröjan, den gav jag bort till en välgörenhetsinsamling, säger hon.

Vi återkommer till hur Sarah Lund-rollen förändrade Sofie Gråbøls liv, åtminstone internationellt.

Nu ska hon erövra Sverige i höst och vinter. Först med ”Vår tid är nu”, SVT:s succéserie.

– Jag hade inte hört talas om den och kände bara till Suzanne Reuter av skådespelarna, genom vad hon har gjort.

– I Danmark har jag väl jobbat med i stort sett alla skådespelare. Det ger en familjär känsla och trygghet. Men det är också spännande att jobba med nya människor. Jag kände mig väldigt välkommen i den ”familj” som man kan säga har bildats i ensemblen. Jag tror de tyckte det var kul med en ny ”lekkamrat”.

Foto: SVT

Henriette Winter i ”Vår tid är nu”.

Vem är Henriette Winter för dig?

– En uppkomling. Hon har klättrat från botten av samhället. Hon är vad vi i Danmark säger en kvinna med ”ben på näsan”.

Vad som händer med Henriette Winters försök att nästla sig in i det Löwanderska krogimperiet, får ni själva se. Andra avsnittet sänds på måndag. Timmen efter sänds sista avsnittet av danska dramaserien ”Liberty” – med Sofie i en av huvudrollerna.

Det handlar om skandinaver som ägnar sig åt både affärer och lite välgörenhet i Tanzania i Afrika i slutet av 1980-talet. På fritiden festar de och ligger runt med varandra.

Sofie Gråbøl spelar mamman till tv-seriens unga vilsna huvudperson Christian (Anton Nikolaj Hjejle Øberg).

– Den här ’68-generationen hade de bästa avsikter, de ville hjälpa de stackars fattiga afrikanerna, men det fanns också en slags inbyggd arrogans mot den kultur de invaderade. Mamman jag spelar är en duktig sjuksköterska, men hon ser inte de problem som hennes egen son har.

– Jag tycker det var modigt av dansk tv att göra serien, det är ingen självklar publikfriande serie. Svenske Mikael Marcimain var en briljant regissör när det gällde att fånga alla olika kulturer i serien.

Sofie Gråbøl är själv barn av ’68- och hippie-generationen. Båda föräldrarna var arkitekter, men skilde sig tidigt, hon växte upp med sin mamma och sin två år äldre bror.

– Det var en akademisk vänsterfamilj med en tämligen fri uppfostran.

Hon blev ”upptäckt” som 17-åring när hon svarade på en annons. Danske regissören Henning Carlsen sökte en ung tjej till den kvinnliga huvudrollen i en film om franske konstnären Paul Gauguin (1848-1903), spelad av Donald Sutherland. Max von Sydow spelade August Strindberg (1849-1912).

– Jag behövde inte ens provfilma, drack bara en kopp te med regissören och hade aldrig sett en filmkamera när jag kom dit första inspelningsdagen. Det var bara ”hej och ta av dig kläderna”. En nakenscen första dagen. I dag skulle många i filmgänget protesterat, tror jag. Så var det inte då. Och jag kände mig inte utnyttjad, i min uppfostran fanns det inga riktiga gränser för vad jag fick och inte fick göra.

Samma år fick Sofie huvudrollen i filmversionen av Tove Ditlevsen-boken ”Barndomens gata”, en av dansk litteraturs stora klassiker. Och en biroll i ”Pelle erövraren”, Bille Augusts film efter en annan klassiker, som sedan vann Guldpalmen i Cannes och Oscar för bästa utländska film.

– Året jag fyllde 18 var helt galet. Tre filmer hade premiär, jag var inte riktigt förberedd på en så explosiv start för min karriär, att kastas in i centrum på det sättet.

– Jag försökte söka in på teaterskolan. Men jag var helt värdelös när jag prövade in. Blev som paralyserad av skräck inför ett långt bord med ”domare”. Jag fick nobben.

Det har, minst sagt, gått rätt bra ändå för Sofie Gråbøl. Över 50 film- och tv-roller. Stora teateruppsättningar. Priser och utmärkelser. Flera av dem för just ”Brottet”.

När jag frågar om det finns ett före och efter ”Brottet” för henne, säger hon:

– Inte i Danmark. Här vet folk vem jag är sedan länge. Men internationellt. Fast framför allt finns det ett före och efter bröstcancern.

Dagen efter vårt möte, mejlar Sofie och ber att inte vinkla hela artikeln på det. Hon tycker det är ett avslutat kapitel att prata om, för hon har hela tiden varit öppen om det i intervjuer i hemlandet.

Men hon berättar vad som hände.

– Min agent i England och jag kom överens att jag skulle ha en öppen kalender för 2013. ”Du måste komma hit och jobba”, sa han. 27 december 2012 fick jag min diagnos. Allt bara liksom stannade av. Jag blev manisk, sov inte på veckor, kände mig som Alice i Underlandet som bara föll, föll, föll ned genom ett hål utan botten. Jag blev deprimerad.

– Sedan var det operation, strålbehandling, jag tappade håret, det kändes som att bli avklädd sin personlighet. Trodde väl aldrig jag skulle jobba mer.

Men Sofie Gråbøl blev friskförklarad.

– Efter ett år åkte jag till England och jobbade. Jag har aldrig känt mig mer sårbar än då, men det var skönt att jobba utomlands. Jag gjorde både tv-serien ”Fortitude” och spelade teater.

Finns oron kvar?
– Naturligtvis. Jag njuter av livet mer än någonsin, värdesätter barnen, vänner och jobbet ännu mer än tidigare och försöker bara se framåt. Samtidigt är det en oro, som något som promenerar bredvid dig hela tiden, jag försöker bara inte att titta åt det hållet.

Här i Sverige dyker hon även upp i Anna Odells kommande film ”X&Y” och Lars von Triers ”The house that Jack built”.

Men till att börja med ska hon röra till det för den Löwanderska familjen i ”Vår tid är nu”…

Det här är Jan-Olov Andersson 00:27

JAN-OLOV ANDERSSON

ARTIKELN HANDLAR OM

Sofie Gråbøl

Vår tid är nu

Max von Sydow

Anna Odell

Donald Sutherland

Cannes

Mikael Marcimain

LÄS OCKSÅ

7 september TV

Skilsmässodramatik, en ny dansk höjdare och mera 70-talsporr

20 augusti NÖJE

Två kvinnor gör höstens tänkbara skandalfilmer

17 september NÖJE

Succéduon från ”Skärgårdsdoktorn” är tillbaka i SVT

30 september NÖJE

”Vår tid är nu”: Så ska de åldras 27 år

29 september NÖJE

PLUS Regissörens oväntade krav på ”Vår tid är nu”-skådisen