Efter larmen: Här är konstgräsplanen gjord av sockerrör

Detta inlägg post publicerades ursprungligen på denna sida this site ;

Den första konstgräsplanen av sockerrör har byggts i Sverige. Syftet är att minska risken för spridning av mikroplast. Men miljöforskare är skeptiska till om materialet verkligen är nedbrytbart.

Det är Botkyrka kommun som har satsat på en ny typ av konstgräsplan på Fittja bollplan. Den är i bruk sedan några veckor tillbaka.

Ifyllnadsmaterialet i planen, granulatet, är tillverkat av sockerrör. Enligt leverantören och tillverkaren Unisport är det därmed komposterbart och nedbrytbart.

Just granulat i konstgräsplaner har tidigare pekats ut som en miljöbov eftersom det oftast tillverkas av syntetiska material och riskerar att spridas i naturen i form av mikroplast. Problemet med mikroplast har uppmärksammats allt mer på senare år eftersom det riskerar att skada vattenlevande organismer och djur.

Unisport har tagit fram sockerrörsgranulatet just för att det ska vara nedbrytbart.

– Nedbrytningsprocessen beror på miljön den ligger i. Temperatur, fukt och bakterier påverkar processen och när granulatet finns i konstgräsplanen bryts det inte ned. Men så snart det ligger i marken eller vatten utanför planen accelereras nedbrytningsprocessen, säger Tomas Jonasson, marknadschef på Unisport.

”Nedbrytningsprocessen behöver verifieras”

Men det gäller att granulatet inte bryts ned för tidigt, när det fortfarande har en funktion att fylla på planen. Unisport uppger att det har 13 till 15 års livstid om det ligger kvar på planen. Utanför planen ska det brytas ned på ungefär tio år.

Hur kan granulatet brytas ner utanför planen men inte på planen?

– Vi kan bestämma förloppet för nedbrytningen genom temperatur och bakterieflora. I vatten går nedbrytningen fortare, och vi vet att materialet bryts ner snabbare i saltvatten än i sötvatten. Generellt sett har vi andra mikroorganismer och bakterier utanför planen, säger Andreas Jakobsson, affärsområdeschef på Unisport.

Forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet är dock skeptiska till materialets nedbrytbarhet. I en ny rapport konstaterar de att nedbrytningsprocessen för sockerrörsgranulat i naturen behöver verifieras.

– Materialet bryts ner, men frågan är under vilka förhållanden och hur snabbt. Jag har svårt att se att det skulle kunna brytas ned utanför planen när miljön är väldigt lik den på planen. I vatten bör nedbrytningstakten snarare minska då det är kallt, brist på uv-strålning och färre bakterier jämfört med om materialet ligger på land. Jag hoppas att Botkyrka följer upp och utvärderar materialet, säger Mikael Olshammar.

Läs mer: Forskare förvandlar plast – till bränsle

Han och hans kolleger har gått igenom kunskapsläget för riskerna med mikroplast från konstgräsplaner och noterar att flera kommuner satsar på nya sorters granulat, till exempel av kokos, kork eller bioplast från rester av sockerrör. Men de konstaterar att naturmaterialen ur ett spelperspektiv hittills inte har visat sig vara lika bra som de syntetiska materialen.

IVL: ”Liten del når vattenmiljön”

Konstgräsplanen i Botkyrka är den första i Sverige med det nya sockerrörsgranulatet. Tidigare har Unisport byggt sex sådana planer i Norge, samt en vardera i Finland och Nederländerna.

– Vår erfarenhet från de planer som ligger är att de funkar okej om vi pratar spelegenskaper. Men det är alltid en känsla du är ute efter, så en del kommer att tycka att gummigranulat är bättre och andra kommer att tycka att kokos är bättre, säger Andreas Jakobsson.

I en rapport 2016 pekade IVL ut konstgräsplaner som den näst största källan till utsläpp av mikroplast. Då uppskattades planerna totalt sett leda till utsläpp om mellan 1 600 och 2 300 ton per år. I den nya rapporten har siffrorna justerats ned. Nu bedöms konstgräs med granulat leda till totala utsläpp om ungefär 500 ton per år, men rapportförfattarna betonar att siffran är osäker.

Läs mer: WWF kräver globalt plastavtal

Dessutom tror de att endast en liten del av utsläppet kommer att nå vattenmiljön. ”Åtminstone initialt eftersom granulatets mobilitet antagligen är låg och nedbrytningen mycket långsam,” skriver de.

Naturvårdsverket konstaterar på sin hemsida att det än så länge inte är känt hur stora mängder granulat från konstgräs som sprids till hav, sjöar och vattendrag.

Granulat i konstgräsplaner

Ifyllnadsmaterialet i konstgräsplaner, granulatet, bestämmer till stor del planens spelegenskaper. Granulatet har till uppgift att stötta grässtråna så att de står upp och tillföra mjukhet och svikt så att planen blir behaglig att springa på.

Granulatet produceras från återvunna bildäck, nytillverkat industrigummi eller nytillverkad termoplast. Vanligast är granulat från gamla bildäck.

Det granulat som används i konstgräsplaner är små, två till tre millimeter, och räknas som mikroplast när de sprids till miljön.

Konstgräsplaner är uppbyggda av flera lager. I botten brukar det finnas en sviktplatta. På Fittja bollplan består den av gamla rivna bildäck. Konstgrässtråna på planen består av oljebaserad polyeten. Det är möjligt att mikroplastpartiklar kan slitas loss från dessa.

Ny teknik RSS

https://www.nyteknik.se/premium/efter-larmen-har-ar-konstgrasplanen-gjord-av-sockerror-6958670

Lämna ett svar