Jättefabriken ska sortera 16 0000 ton kläder per år

Detta inlägg post publicerades ursprungligen på denna sida this site ;





Världens första anläggning som kan sortera textil automatiskt i industriell skala byggs i Malmö. ”Det är en av nycklarna för att skapa ett cirkulärt kretslopp” säger Maria Elander på IVL.

Varje svensk använder ungefär 14 kilo textilier varje år och textilsektorn är en av de sektorer i världen som har störst miljöpåverkan.

Ett problem är att endast en liten del av de utslitna plaggen går till återvinning. Det beror bland annat på att det har saknats metoder för att sortera textilier automatiskt i stor skala med hög precision. Det ska den nya anläggningen i Malmö försöka råda bot på.

– Automatiserad sortering av textilier är en av nycklarna för att skapa effektiva textilflöden och ett cirkulärt kretslopp, säger Maria Elander, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I anläggningen ska textilier läggas på ett transportband och belysas med infrarött ljus. Beroende på vad materialet består av reflekteras ljuset på olika sätt. Optiska sensorer registrerar ljusspektrumet och programvaran jämför resultatet mot referensvärden i en databas.

När maskinen har kommit fram till att ett plagg exempelvis består av minst 80 procent bomull och ska sorteras ut blåses det upp med tryckluft och fastnar i en behållare. Övrigt material åker vidare på transportbandet för avläsning längre fram.

Målet: 16 000 ton per år

Tekniken har testats på en pilotanläggning i Avesta som Ny Teknik besökte 2017. Resultaten därifrån är lovande. Maskinen hade hög träffsäkerhet.

– I vissa av de utsorterade fraktionerna nådde vi över 95 procents renhetsgrad, berättar Maria Elander.

Anläggningen i Malmö byggs ihop med 20 parter och kommer att drivas av det kommunala avfallsbolaget Sysav.

I dag återvinns bara runt 5 procent av de nära 140 000 ton nya textilier som kommer ut på den svenska marknaden varje år. Målet är att den nya anläggningen så småningom ska kunna sortera 16 000 ton per år.

En viss manuell försortering kommer dock att krävas innan textilierna anländer till anläggningen. Maskinen klarar inte att sortera plagg som består av lager av olika typer av material, till exempel jackor med invändigt foder.

I två år ska anläggningen drivas som ett utvecklingsprojekt, delfinansierat av Vinnova. Därefter är det tänkt att verksamheten ska stå på egna ben.

”Kemiska processer sliter mindre”

En viktig del i projektet handlar om att etablera samarbeten både med leverantörer av utslitna textilier, till exempel välgörenhetsorganisationer, och med återvinnare. Anläggningen måste kunna anpassa sorteringen efter återvinnarnas krav.

– Det kan gälla till exempel renhetsgrad, färger, eller om materialet ska vara vävt eller stickat. Vi planerar att göra testleveranser så att sorteringen verkligen blir så som återvinnarna vill, berättar Maria Elander.

I början kommer anläggningen att leverera sorterade plagg främst till mekanisk återvinning. Det innebär att textilierna rivs isär för att sedan spinnas till nytt garn.

Men textilbranschen tror att kemisk återvinning kommer att växa i omfattning framöver. Då behandlas plaggen med kemikalier så att materialet löses upp. Förhoppningen är att sådana processer kan ta hand om stora volymer av utslitna textilier i framtiden.

– Fördelen med kemiska processer är att de i regel sliter mindre på fibrerna. Med mekanisk återvinning blir fibrerna kortare och kortare och till slut kan de inte användas längre. Många textilproducenter kan därför bara använda en liten andel återvunnen råvara och måste blanda i jungfruliga textilfibrer. Med kemiska processer förväntas andelen återvunna fibrer kunna ökas, säger Maria Elander.

Textilsorteringsprojektet

Projektet kallas för Svensk innovationsplattform för textilsortering och leds av IVL Svenska Miljöinstitutet.

I övrigt deltar: Berendsen, Boer Group, Eco TLC, Gina Tricot, H&M, Human Bridge, Ica, Ikea, Kappahl, Kemikalieinspektionen, Kretslopp och vatten, Malmö stad, Myrorna, Naturvårdsverket, Renewcell, Röda korset, Stadium, Stockholm vatten och avfall, Sysav och VTT.

Totalkostnaden för att bygga och driva sorteringsanläggningen i Malmö i två år beräknas landa på drygt 50 miljoner kronor. Vinnova går in med 22 miljoner kronor.

Textiliers miljöpåverkan

Alla delar av den textila värdekedjan ger upphov till stor miljöpåverkan, men värst är tillverkningsledet.

För att tillverka ett kilo ny textil krävs 7 000-29 000 liter vatten och 1,5-6,9 kilo kemikalier.

Tillverkning av ett kilo ny textil ger upphov till 10-40 kilo koldioxidutsläpp.

Varje svensk konsumerar runt 14 kilo textil per år. Sedan år 2000 har konsumtionen ökat med 3,5 kilo.

Källa: Naturvårdsverket

Ny teknik RSS

https://www.nyteknik.se/premium/jattefabriken-ska-sortera-16-0000-ton-klader-per-ar-6964090

Lämna ett svar