Detta inlägg post publicerades ursprungligen på denna sida this site ;





1 av 3 | Foto: NRK

Jeppe Schøitt (Jon Øigarden), William Bergvik (Pål Sverre Hagen), Adam Veile (Simon J. Berger) och Henrik (Tobias Santelmann).

Norge bevisar återigen att de är bäst i Norden på tv – men ”Exit” ger också upphov till en lång rad frågor.

Först och främst: Hur mår våra norska grannar egentligen?

Det är slående hur många intressanta tv-serier ett litet land som Norge lyckas klämma ur sig. Inget ont om kompetenta serier som ”Vår tid är nu” (SVT) eller ”Älska mig” (Viaplay) – men våra grannar siktar djärvt snäppet högre. Nu senast med märkliga ”Beforeigners” (HBO Nordic) och inte minst i kolsvarta ”Exit” (SVT Play) som snabbt blev NRK:s mest streamade tv-serie någonsin (runt en miljon per avsnitt på NRK Play och det dubbla totalt).

Tittarsuccén är troligtvis delvis ett resultat av uppmärksamheten runt första avsnittets chockscener. I de inledande minuterna sätter ”Exit” nivån för hur rå, naken, våldsam och otäck nordisk public service-tv kan bli.

 

För manus och regi står Øystein Karlsen som tidigare gjort tv-serierna ”Dag” (om en cynisk terapeut) och ”En natt” (om en udda dejt). Enligt honom bygger handlingen i ”Exit” på intervjuer som gjorts med en handfull finansmän i Oslo, vilka även seriens skådespelare ska ha fått läsa inför inspelningen.

För att ge en illusion av trovärdighet har ”Exit” formen av en dokumentär, där fyra finansvalpar erkänner de mest hårresande saker för en fiktiv reporter. Att de refererar till Patrick Bateman (”American Psycho”) som något av en ikon ger en bild av vad de är för slags snubbar.

 

Foto: NRK

Adam (Simon J. Berger) och Hermine Veile (Agnes Kittelsen).

Svenske Adam (Simon J Berger) lever dekadent, ligger med prostituerade och tar droger, samtidigt som han och hustrun Hermine (Agnes Kittelsen) arbetar hårt för att hålla uppe en tjusig fasad. Hon kämpar för att bli gravid med Adam som i hemlighet steriliserat sig, men börjar i smyg träffa en terapeut och få upp ögonen för makens sociopati.

De andra tre, Henrik (Tobias Santelmann), William (Pål Sverre Hagen) och Jeppe (Jon Øigarden), är alla familjefäder men egentligen inte särskilt intresserade av varken fruar eller barn. De är ständigt uttråkade, på jakt efter nästa kick.

Deras existentiella ensamhet är helt enkelt omätbar. För trots att gänget är sammansvetsat och det närmaste en familj de kommer, så utgör de snarare en flock än vänner med någon djupare, känslomässig samhörighet. Williams tilltagande psykiska ohälsa har de svårt att hantera. I kriser blir drogerna lösningen.

 

Vissa norska recensenter har, med visst fog, tyckt att det blir för mycket. För mörkt, spekulativt och grisigt. Några scener är visserligen olidliga, men skärpan och kreativiteten i satiren är så uppfriskande att jag tycker det väger upp.

Det går att hitta hur många guldkorn till repliker som helst. Som när Adam försöker övertyga de andra om fördelen med att ens fru slutar jobba, kanske kan de på sin höjd ”få en liten boutique” eller skapa mening i livet genom att ”lajka våldtagna elefanter på Facebook”.

Om det blir en andra säsong, vilket är sannolikt, skulle det vara spännande att se detta lyxiga Hades ur kvinnornas perspektiv. Oljemiljardernas och de rosiga kindernas Norge är utan tvekan intressantare i Øystein Karlsens misantropiska gestaltning.

 

Foto: Nukleus Film /Dschoint Ventschr Filmproduktion

En ung schweizisk journalist försvinner någonstans i Jugoslavien under brinnande krig. När kroppen hittas bär den uniform från ett internationellt förband av legoknektar. Var är det som har hänt? Efter 19 år reser mannens kusin till Kroatien för att ta reda på sanningen om Chris the Swiss.

Veckans…

…dokumentär. Journalisten Christian Würtenberg tog tåget från Schweiz till krigets Jugoslavien och hittades död 1992 under mystiska omständigheter, endast 27 år gammal. I ”En legosoldats död” (SVT Play) försöker hans kusin Anja Kofmel ta reda på vad som egentligen hände och hur idealisten ”Chris the Swiss” kunde hamna i ett ökänt förband av utländska, högerextrema legosoldater. Filmen som vann tre priser på Schweiz motsvarighet till Guldbaggen blandar personliga reflektioner och illustrationer med en otäckt närgången bild av kriget och vad det gör med folk. Gränsen mellan tryggt vardagsliv och barbari kan vara tunnare än man tror.

 

…jubileum. I år är det 30 år sedan Berlinmurens fall och lördag kväll viger SVT2 åt att uppmärksamma denna historiska händelse, bland annat genom en livesändning från Brandenburger Tor i Berlin. SVT:s dåvarande korrespondent Ingrid Thörnqvist var på plats då och återvänder nu till människorna och de avgörande ögonblicken.

 

Foto: Apple TV+

”The Elephant Queen”.

…fältslag i streamingkriget. För alla som tycker att det finns för få tv-program att välja mellan har nu Apple TV+ lanserats med buller och bång. Streamingtjänstens första originalserier kryllar av kända namn, som Jennifer Aniston i ”The morning show”, Jason Momoa i ”See”, Hailee Steinfeld i ”Dickinson” och vår egen Joel Kinnaman i ”For all mankind”. Allra mest sugen är jag personligen på naturdokumentären ”The Elephant Queen” där Chiwetel Ejiofor gör berättarrösten.

 

…film. ”Ida” (SVT2 kl 21.45) av Pawel Pawlikowski blev 2015 den första polska film att vinna en Oscar för bästa icke-engelskspråkiga film och handlar om en ung blivande nunna som 1962 börjar söka sina rötter. Det som bubblar upp är djupa sår från den tyska ockupationen, Förintelsen och stalinismen.

 

avSandra Wejbro

Aftonbladet RSS

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/a/b56Wak/hur-mar-vara-norska-grannar-egentligen