2030 – hur ser framtidens teknikskiften ut?

Detta inlägg post publicerades ursprungligen på denna sida this site ;





Framtidens teknikskiften – i fem delar. Hur kommer vi att resa, äta och kommunicera 2030? Hur ser våra energisystem ut, och vilka it-hot väntar? Ny Teknik har frågat fem experter.

Transportforskaren Anna Pernestål tror att elflyget kommer att få luft under vingarna under det kommande decenniet. Foto: Tobias Ohls  

Del 1: Transportforskaren: ”Jag tror på elflyg”

Hur transporterar vi oss om tio år? Anna Pernestål, chef för transportforskningslabbet på KTH, ser en framtid där elflyget har blivit ett bekvämt sätt att resa mellan mindre nordiska städer.

Tio år kan kännas som en evighet. Hur många timmar har ingenjörer inte lagt på utveckling av ny teknik tills dess?

Samtidigt vet vi att det kan ta lång tid för teknik att få genomslag. Bortsett från att din bil kanske har adaptiv farthållare och flashigare infotainmentsystem – hur mycket skiljer sig dina dagliga resor jämfört med 2010? Ur det perspektivet är tio år inte särskilt lång tid.

Så hur stora förändringar kan vi förvänta oss till 2030?

Vi anammar redan nu nya transportlösningar utan att tänka på det.

Vi frågade Anna Pernestål, som är chef för Integrated Transport Research Lab på Kungliga tekniska högskolan. Hon forskar till vardags om hur ny teknik kan bidra till ett hållbart transportsystem, ofta i form av elektrifiering, automatisering och digitalisering.

Har vi stora förändringar att vänta om tio år, tror du?

– Det är alltid svårt att sätta ett datum på när förändringen kommer att hända. Jag har svårt att se att bilarna kommer att vara helt självkörande hela tiden. Samtidigt behöver vi göra radikala förändringar för att nå hållbarhetsmålen. Vi behöver transportera oss mer tillsammans och ställa om fordonsflottan till fossilfria bränslen, säger hon.

Läs mer: Så mycket kan batterier sänka flygets förbrukning

Går utvecklingen fortare eller långsammare än vad vi i allmänhet tror?

– Vi anammar redan nu nya transportlösningar utan att tänka på det. Elscootern, som vi inte äger utan hämtar upp där någon annan ställt den, är ett exempel. Så till viss del har vi i städerna ändrat vårt resande. Elbilarna blir också fler och det blir allt enklare att ladda dem.

Arkivbild på det eldrivna sportplanet Alpha Electro från tillverkaren Pipistrel.

Samtidigt fortsätter många att köra bensinbil privat. Har man väl skaffat den finns ofta ingen anledning att välja ett annat transportsätt, konstaterar hon.

– Den är som en schweizisk armékniv och funkar bra nästan hela tiden. Men det är stor spridning mellan människor på hur vi ser på transporter och hur vi reser. Vissa är väldigt medvetna och ligger nära teknikfronten medan andra knappt märker av förändringarna, säger hon.

Vad kan vi säkert säga om hur vi kommer att transportera oss 2030?

– Vi kommer att se självkörande och förarlösa fordon i flera olika användningsområden. Jag tror på publika gator men främst i enklare miljöer, till exempel mellan hamn och lager och som komplement i kollektivtrafiken. Jag tror även vi kommer att se dem på publika gator men främst i enklare miljöer, säger hon och drar paralleller till de små självkörande bussarna som testats i bland annat Barkabystaden i Stockholm, säger Anna Pernestål och nämner även elektrifieringen som en säker utveckling.

Läs mer: Lyckade testet: Vanliga helikoptern blev självstyrande

Hon tror också att vi under det kommande decenniet kommer att se elflyget få luft under vingarna.

– Inte till Thailand men inom Norden. Jag tror att det kan förändra hur vi reser halvlånga sträckor. I dag går den största delen av flygresorna mellan ett fåtal stora städer. Med elflyg kan det bli lättare att flyga med små plan mellan små flygplatser. Det kan göra mycket för tillgängligheten i många områden här i norr, säger hon.

Vilken framtidsteknik anser du att vi i dag överskattar?

– Det är alltid farligt att uttala sig om framtiden. Drönare kommer att ha betydelse och bli viktiga. Men jag har svårt att se att vi kommer acceptera svärmar av drönare som exempelvis levererar paket i städer, säger hon.

Om vi hade gjort den här intervjun för tio år sedan – hur tror du då att du hade svarat om hur vi transporterar oss i dag?

– Jag hade nog varit mer inne på att använda det vi har på ett mer effektivt sätt. Pratar vi drivmedel hade det nog handlat om biodrivmedel. Då var jag mer på tunga sidan och jobbade mot Scania. Man garvade åt batteridrivna tunga fordon. Den branschen har svängt mycket. Det fanns teknik då, men den var inte testad. Nu har vi sett att det går att ha batteridrivna tunga fordon. Det är häftigt, säger hon.

Fakta: Tre förändringar för transport det kommande decenniet

Anna Pernestål listar tre förändringar att vänta det kommande decenniet kring hur vi transporterar oss.

  1. Automatiserade och förarlösa fordon. Inte överallt och hela tiden men i mindre komplicerade miljöer, till exempel mellan hamnen och fabriken.
  2. Elflyg: Mindre eldrivna plan kommer att öka tillgängligheten i det glesbefolkade Norden.
  3. Differentierade transporter. Bilen passar visserligen nästan alla men de proppar igen våra städer. Därför är delade transportlösningar som är bättre anpassade för den specifika uppgiften som ska lösas att vänta.

Foto: Suss Wilén  

Del 2: Restavfall på tallriken? “Folk verkar gilla det”

Avfall blir en tillgång när maten på tallriken ska vara lokalproducerad och klimatsmart 2030. Av svampbiomassa odlat på restprodukter kan du göra både färs och bröd.

Vegetariska köttliknande alternativ baserade på ärtprotein eller soja har blivit alltmer populära på senare år. Kött odlat i bioreaktorer är på gång.

Men på Högskolan i Borås jobbar forskare med en annan lovande proteinkälla, som kan göra matproduktionen cirkulär. Det handlar om svampbiomassa, gjord av sådant som annars hade kastats i soporna, komposterats eller förbränts.

Vi kan i dagsläget producera kilovis svampbiomassa i labbet.

Hittills har forskarna i labbmiljö bland annat framställt vegetarisk färs, majonnäs, smör och bröd av restprodukter från bagerier, ölbryggerier och mataffärer. Svampen är nyckeln. Den omvandlar kolhydraterna i till exempel dagsgammalt bröd till protein.

– Grundprocessen är så enkel att du skulle kunna använda det överblivna bröd eller ris som du har hemma, ha lite vatten på, stoppa på lite svamp och sedan låta svampen växa. I rätt temperatur tar det i princip bara några dagar tills du får en typ av kaka som liknar en burgare och som du kan fritera eller grilla.

Forskare vid Högskolan i Borås utvecklar metoder för att odla svampar på restprodukter.

Det berättar Mohammad Taherzadeh, professor i bioprocessteknik vid Högskolan i Borås. Han har forskat på svampar i drygt 20 års tid och leder nu ett forskningsprojekt om processen. Ett uttalat mål är att utvinna ett ”klimatsmart”, vegetariskt livsmedel ur svampbiomassa som odlas på restprodukter.

Läs mer: Då når det odlade köttet din tallrik

Exakt hur svampbiomassan framställs vill han inte gå närmare in på.

– Vi har odlat svamp på olika material och har inte stött på några verkliga problem. Vi kan i dagsläget producera kilovis svampbiomassa i labbet och har med hjälp av våra samarbetsföretag tagit fram prototyper av olika produkter. Det är bara fantasin som sätter gränser.

En fördel med processen är att den inte är beroende av en specifik slags svamp. Forskarna har testat olika sorter, däribland Neurospora från Indonesien, japanska misosvampen Aspergillus och quornsvampen Fusarium.

En annan fördel är att framställningen, från råvara till färdig produkt, helt och hållet kan ske lokalt. Det skulle minska behovet av transporter.

Det tar inte heller lika lång tid att få fram det svampbaserade proteinet som det animaliska, och den yta som behövs för att odla fram svampen är betydligt mindre än de arealer som krävs för djurhållning.

– Om du tittar på hur mycket mat och resurser ett djur behöver från födsel till slakt för att få ut samma mängd protein som vi kan få ut från svampen är effekten inte lika stor, säger Mohammad Taherzadeh.

Inte svårt att skala upp tekniken.

Han ser det som ett tänkbart scenario att företag i framtiden bygger egna anläggningar för att producera svampbiomassa av sitt restavfall, eller säljer sitt restavfall till någon som gör det.

Ett bageri skulle kunna odla svampen på gårdagens bröd, det som ingen vill köpa, för att få fram en ny säljbar produkt. På så sätt skulle det som vi tidigare har betraktat som sopor, med ett lågt värde eller inget värde alls, inte bara bli något vi ser som en resurs. Det skulle dessutom bli en ny inkomstkälla.

Läs mer: Nu tar köttliknande alternativen fart: ”Det här är bara början”

Att skala upp tekniken är inte svårt, enligt Mohammad Taherzadeh. De första produkterna kan finnas på marknaden redan inom några år, tror han. Det krävs bara att intresse finns och att bolag börjar satsa på det vegetariska proteinalternativet.

Behovet verkar finnas, inte minst om vi ska hitta fler köttalternativ för miljön och klimatets skull.

– Och folk verkar gilla det här. Om vi inte berättar att det är svamp vi har tagit fram har de som provsmakat våra prototyper sagt att det smakar precis som kött.

Fakta: Forskning om svampbiomassa

I forskningsprojektet Ways2taste deltar Högskolan i Borås, Chalmers och drygt 20 regionala företag.

Projektet pågår i drygt tre år, fram till sista december 2021, och är finansierat av EU genom Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Microsofts säkerhetschef Daniel Akenine pekar ut tre viktiga teknikområden där det kommer att ske skiften under 2020-talet. Foto: Tobias Ohls

Del 3: Hur blir vi hackade år 2030? Experten reder ut

Hur blir vi hackade år 2030, och vilka nya hot kommer utvecklingen av artificiell intelligens och kvantdatorer föra med sig? Microsofts säkerhetschef Daniel Akenine pekar ut tre viktiga teknikområden för 2020-talet.

Vi går mot en framtid där ai-mjukvara får allt större kontroll. Autonoma it-system ska köra våra bilar och ställa diagnoser medan fysiska robotar ska hjälpa äldre eller städa våra hem. Samtidigt uppstår ett nytt säkerhetsproblem: att se till att ingen medvetet försöker lura systemen att orsaka skada.

– Manipulation av ai-modeller är ett nytt hot som vi måste lära oss hantera, säger Daniel Akenine som är teknik- och säkerhetschef på Microsoft Sverige.

Läs mer: Han berättar historien om tidernas värsta cyberattack

Det finns två tydliga sätt att manipulera artificiell intelligens som tränas upp med hjälp av maskininlärning. Det första tillfället kommer i inlärningen. En dedikerad sabotör skulle kunna plantera falska uppgifter i de data som används för att lära upp ett ai-system.

I takt med att antalet stabila kvantbitar ökar kommer vi att se knäckningar av alltmer avancerade RSA-krypton.

En annan metod går ut på att lura en artificiell intelligens när systemet är implementerat. Ett känt exempel är när en grupp amerikanska forskare applicerade specialdesignade klistermärken på vägskyltar, och på det sättet kunde få självkörande bilar att ignorera eller feltolka exempelvis stoppskyltar.

– Sedan tror jag att vi i högre utsträckning kommer att ha robotar omkring oss 2030. Både i form av självkörande bilar, men också robotar som bäddar sängen, fixar saker i hemmet. Då blir fysisk säkerhet allt viktigare. Hur ser vi till att de här autonoma prylarna inte skadar oss oavsiktligt? säger Daniel Akenine.

Än så länge har ingen lyckats bygga en funktionell kvantdator som kan lösa verkliga problem, men kapplöpningen pågår. Den dagen som en kvantdator med hög kapacitet blir verklighet kan många av dagens krypteringslösningar bli förlegade.

Säkerheten i asymmetrisk kryptering, som RSA, bygger på att det är för beräkningsintensivt för traditionella datorer att knäcka dem. Men en tillräckligt kraftfull kvantdator kan, tack vare superpositioneringen av kvantbitarna, lösa den typen av matematiska problem i en handvändning.

– I takt med att antalet stabila kvantbitar ökar kommer vi att se knäckningar av alltmer avancerade RSA-krypton. Då kommer folk att förstå att det bara är en tidsfråga innan vi måste byta ut dem, säger Daniel Akenine.

Microsofts säkerhetschef Daniel Akenine. Foto: Tobias Ohls

Därför måste utvecklingen av kvantsäkra krypteringsalternativ ta fart under det kommande årtiondet. Daniel Akenine menar dock att vi än så länge är så pass långt ifrån en funktionell kvantdator att det inte finns skäl till panik.

Undantaget är kommunikation som kan antas vara väldigt känslig även i tio år i framtiden. En aktör med stora resurser, som en statlig underrättelsetjänst, kan spara stora mängder krypterade data för att avkoda den dagen en funktionell kvantdator är verklighet.

– Om det är ett stort problem att den information du sänder i dag blir avkrypterad om tio år bör du försöka reflektera över det redan nu, säger Daniel Akenine.

Läs mer: Mafiaboy: ”Världen i dag är en hackares paradis”

Parallellt med utvecklingen av kvantdatorer sker en annan utveckling som tvärtom ger nya möjligheter att skydda känslig information. Kvantnätverk där ettor och nollor ersätts av kvantbitar, som är omöjliga att avlyssna i hemlighet.

– Det kommer att vara första gången man kan vara 100 procent säker mot avlyssning. Jag tror att utvecklingen av kvantnätverk kommer att gå snabbare än kvantdatorer, så 2030 är det inte alls orimligt att vi har den typen av helt säkra nätverk, och tekniken kan även översättas till att göra molntjänster säkrare.

Jag tror att vi i högre utsträckning kommer att använda verifierad media.

Tekniken för att med hjälp av ai-teknik manipulera bild och ljud har tagit enorma kliv de senaste åren. Dessa så kallade deepfakes, där det exempelvis går att byta ut en persons ansikte i ett filmklipp, kommer de närmaste åren att bli bättre och allt svårare att skilja från verkligheten.

– Det blir en kapprustning mellan teknik för att detektera fejkade videor och teknik för att överlista sådana system, säger Daniel Akenine.

På sikt finns risk att vi tappar tron på att bild och ljud förmedlar en sanning, om ingen hittar en lösning. Sedan tidigare finns diskussioner om att använda exempelvis blockkedjeteknik för att verifiera att en viss film är äkta, och att den är inspelad på den plats och vid den tidpunkt som anges.

– Jag tror att vi i högre utsträckning kommer att använda verifierad media. Om SVT filmar en presskonferens kommer vi att ha teknik för att verifiera att filmen verkligen är autentisk. Att det är sann information, säger Daniel Akenine.

Del 4: ”Smart laddning av fordon blir en viktig del”

Kan elhandlaren skippas när solcellsägaren kan sälja sin el direkt till grannen? Elkraftsbranschens Johanna Lakso spår stora förändringar i energisektorn under nästa årtionde.

Johanna Lakso är vd för elkraftsbranschens intresseorganisation Power Circle, som främst ägnar sig åt framtidsfrågor. Hon är därför van vid att sia om framtiden.

Läs mer: Nu är förnybar energi dominerande i Storbritannien

Under nästa decennium tror hon att nya affärsmodeller och nya aktörer kommer att dyka upp på elmarknaden. Med nya digitala plattformar kan villaägare med solceller sälja sin el direkt till grannen. Då kan elhandlaren förlora sin roll.

– Sådan peer to peer-handel kommer nog att börja dyka upp och den kan utmana elhandlarnas roll. Men det är inte säkert att alla elkunder vill engagera sig i sin energianvändning, säger Johanna Lakso.

Liksom många andra bedömare spår hon stora variationer i elpriset framöver. När det blåser och det finns gott om förnybar el kommer den att vara billig, och när det är ont om förnybar el blir den dyrare.

Framöver ska kunden äga sina data.

Med smart och automatisk styrning kan konsumentens energikostnad hållas nere samtidigt som de befintliga elnäten används så effektivt som möjligt.

– Blir vi duktiga på smart styrning behöver vi inte bygga lika mycket nya nät eller nya elproduktionsanläggningar. Då minskar både kostnaden för samhället och miljöpåverkan. Framför allt blir smart laddning av fordon en viktig del, säger Johanna Lakso.

Under 2020-talet förväntar hon sig att digitaliseringen slår igenom brett i energisektorn. I dag görs fortfarande mycket manuellt eller analogt.

Läs mer: Här är teknikvalet som delar elbilstillverkarna

En viktig del blir utrullningen av de nya smartare elmätarna som ska vara klar 2025. Mätarna ska göra det enklare för konsumenten att ta del av sina data men också att dela informationen.

– I dag är det nätägaren som mäter elanvändningen. Framöver ska i stället kunden äga sina data och kunna dela informationen med en tjänsteleverantör som kan hjälpa till med smart styrning av hemmet, säger Johanna Lakso.

Men även driften av energisystemet tror hon kommer att bli mer digital, vilket kan leda till att avbrott i nätet upptäcks tidigare.

– I dag är det vanligt att nätägaren inte vet att det har uppstått ett fel i en nätstation förrän kunden ringer och anmäler strömavbrottet, säger Johanna Lakso.

Närmar oss 70 procent förnybar energianvändning 2030.

Med digitala mätmetoder kan även mer effekt överföras i befintliga elnät. På så sätt kan fler kunder få tillstånd att ansluta sig till elnätet.

– I dag dimensioneras systemet med hängslen och livrem. Det kan finnas flera tillfällen och ställen där det finns kapacitet som inte används, säger hon.

I övrigt spår Johanna Lakso en kraftig elektrifiering av transportsektorn. Enligt Power Circles prognos kommer varannan ny bil som säljs 2025 att vara en elbil.

Hon tror också att förnybar energi kommer att dominera energianvändningen år 2030.

– Jag tror att vi kommer att närma oss 70 procent förnybar energianvändning 2030, säger Johanna Lakso.

Med hjälp av smarta glasögon kommer vi att kunna ta nästa kliv in i en digital upplevelse av världen. Magnus Frodigh är forskningschef på Ericsson.Foto: Ericsson

Del 5: Ericsson: ”Vi tror mycket på 3d-internet”

Ett tankestyrt och tredimensionellt internet? En värld där vi inte skiljer på det fysiska och virtuella? Så kan kommunikation se ut år 2030, enligt Ericssons forskningschef.

Vad vi än väljer att kalla det handlar det om en tillvaro där gränsen mellan det fysiska och det virtuella suddas ut. Det är kort sagt augmented reality – eller förstärkt verklighet – taget till sin fulla potential.

– Om du tänker dig en stad så finns det en digital representation av hela staden. En digital tvilling av alla vägar, hus och träd. Allt som är hyfsat stationärt. Men personer, bilar, hundar – alla objekt som rör sig – kommer också att ha en digital tvilling. Man kan tänka sig att du som individ vill besöka Stockholm, men bara i form av din digitala representation. Så ja, ett tredimensionellt internet tror vi jättemycket på.

Den som säger det här är ingen storögd startup-vd som läst för många science fiction-romaner, utan en eftertänksam man vid namn Magnus Frodigh. Han råkar också vara forskningschef på Ericsson.

Kommer att omkullkasta den redan hårt prövade fysiska handeln.

Det här kommer att kräva en infrastruktur med snabb trådlös överföring, stor beräkningskraft i lokala, regionala och nationella datacenter. Samt artificiell intelligens. Alltså det vi med 5g, djup maskininlärning och molnteknik lagt grunden för redan under 10-talet. Och som år 2030 kommer att vara av en helt annan kaliber jämfört med i dag.

Läs mer: ”Smarta glasögon kommer att ersätta smarta telefoner”

Vi människor kommer att kunna mötas oavsett det geografiska avståndet mellan oss. Vi kommer till och med att kunna ”röra” vid varandra, med teknik som kan framkalla känselsignaler. Vi kan ses på en plats vi båda är bekanta med, eller i en främmande miljö som känns lika verklig som verkligheten.

En stor konferens om expeditioner till Mars kan äga rum på en virtuell version av Mars. Dyra kontorslokaler i städernas centrum kan inte konkurrera med cyberkontoren där medarbetare möts och samarbetar utan att lämna hemmet.

Ett tredimensionellt internet där alla har sin egen realistiska digitala avatar kommer att omkullkasta den redan hårt prövade fysiska handeln.

– Vill du köpa en lampa vill du se hur den passar hemma. Vad det gör för beslysningen och hur skuggorna faller. Du vill inte åka till en butik där du bara kan gissa hur lampan kommer att passa i hemmet. Med en digital avatar kan du se hur bra ett plagg passar och vill du köpa en tröja sys den upp baserad på din avatar.

Läs mer: Tio frågor (och svar) om framtidens teknik från CES 2020

Vi är bara några veckor in i det nya årtiondet och än så länge har vi bara ett antal protoversioner av denna sköna nya värld. Framför allt saknar vi den teknik som ska göra allt det här möjligt: glasögonen.

Ligger en bit bort – men är inte helt science fiction.

Visst, det finns vr-headsets och ar-glasögon och de ger fingervisningar om morgondagen. Men ingen kan påstå att det existerar teknik vi kan bära framför ögonen med samma självklarhet som vi använder en smarttelefon.

Magnus Frodigh och Ericsson ser dock smarta glasögon som ett ”mer intuitivt och rikare sätt att kommunicera”.

Glasögonen kommer, tror Frodigh, först att styras med hjälp av ögon (med hjälp av exempelvis svenska Tobiis eyetrackingteknik) och med röst. Men Ericssons vision stannar inte där.

– Du kommer att kunna tänka på något, fånga upp den tanken och få den elektronisk för att kunna överföra den. På det här området finns redan forskning, nystartade bolag och prototyper. Det här ligger förstås lite längre bort i tiden. Men det är inte helt science fiction, säger Magnus Frodigh.

Text:
Johan Kristensson
Ania Obminska
Simon Campanello
Linda Nohrstedt
Peter Ottsjö

Ny teknik RSS

https://www.nyteknik.se/story/2030-hur-ser-framtidens-teknikskiften-ut-6984959