Hur dödligt är coronaviruset? Ingen vet, egentligen

Dödligheten i covid-19 är inte klarlagd. Olika studier och forskare kommer fram till helt olika svar, allt från 0,1 procent till upp till 3,4 procent.
En katt klöste en elefant, varpå elefanten blev så rädd att den hoppade nerför ett stup och dog.
Elefanter kan inte hoppa. Liknelsen har likväl använts av forskare för att beskriva vad som är på väg att hända nu när hela världsekonomin håller på att gå åt fanders och miljoner människor har förlorat sina arbeten på grund av coronaviruset.

Allt, säger samma forskare, kokar ner till hur farligt viruset egentligen är, något vi vet nästan pinsamt lite om.

Läs mer: Det här vet vi om immunitet mot covid-19

Vid nya smittsamma sjukdomar är den rapporterade dödligheten till en början alltid mycket högre än den faktiska. Detta eftersom det är de svårast sjuka som märks först, inte alla de som bara får milda eller inga symtom alls.
Coronaviruspandemin är inget undantag. Det var inte länge sedan Världshälsoorganisationen WHO slog fast att dödligheten var 3,4 procent. Sedan dess har den siffran stadigt justerats neråt, ända till nu då vissa forskare menar att dödligheten kanske inte är högre än vid en vanlig säsongsinfluensa, eller till och med ännu lägre. Men kan det verkligen stämma?
Ingen vet hur många som har smittats
Dödligheten i epidemiologiska sammanhang är hur många som har dött av en viss smitta i förhållande till hur stor andel av en viss population som har blivit infekterad. Problemet med coronaviruset är att ingen har en susning om hur många som har infekterats, eftersom många knappt ens märker att de har drabbats.
Sunetra Gupta, professor i teoretisk epidemiologi vid Oxford University, har påpekat att alla spekulationer om coronavirusets dödlighet är meningslösa om vi inte testar befolkningen.

Läs mer: Så länge kan coronaviruset överleva på olika ytor

Sådana studier har påbörjats, bland annat av Folkhälsomyndigheten, men några resultat finns ännu inte. Sunetra Gupta och hennes kollegor vid Oxford University har räknat ut att halva Storbritanniens befolkning skulle kunna vara infekterad av coronaviruset, vilket skulle resultera i en mycket lägre dödlighet än vad man hittills har trott.
John Ioannidis, professor vid Stanford University, är inne på samma linje. Han har kallat alla epidemiologiska data som hittills finns om coronaviruset för ”extremt opålitliga”.
Exempelvis, säger han, resulterade smittan när den härjade på kryssningsfartyget Diamond Princess i en dödlighet på 1 procent, vilket många tog fasta på.
Men detta var i en grupp äldre människor, varav många hade andra sjukdomar. John Ioannidis håller det inte för otroligt att coronaviruset – i slutändan – kommer att visa sig ha en dödlighet på runt 0,1 procent, det vill säga som en vanlig säsongsinfluensa, eller till och med ännu lägre.
Vad är det som gör att covid-19-patienter dör?
Den andra parametern är hur många som faktiskt dör av smittan, något som också väcker frågor. För vad dör dessa patienter av – egentligen?
Enligt den officiella statistiken hade fram till 3 april 333 personer dött av coronaviruset i Sverige.
Av dessa har 88 procent varit 70 år eller äldre. De flesta som dör har också underliggande sjukdomar. Men dog alla dessa på grund av coronaviruset? Det vet vi inte.

Läs mer: Hon leder tillverkningen av de efterlängtade respiratorerna

Vi vet bara att de dog med coronaviruset. Att veta den egentliga dödsorsaken är inte alltid så enkelt, vilket en artikel i Expressen visar där tidningen konstaterade att en 26-årig kvinna dött av coronaviruset – efter att ha avlidit av hjärtstopp.
Bidrog viruset till hjärtstoppet, eller fick hon hjärtstopp av helt andra orsaker? Det framgick inte.
I Sverige har den så kallade överdödligheten på grund av vanlig influensa beräknats till cirka 500 personer en ”mild” säsong, och upp till drygt 2 000 en svårare. Patologiska undersökningar genomförs sällan.
I stället brukar dödsorsaken anges till den lunginflammation många också drabbas av, eller ”influensaliknande sjukdom”. Studier har dock visat att det inte sällan handlar om helt andra typer av virus än just influensa, däribland olika typer av coronavirus varav somliga tros ha en dödlighet på upp till 8 procent.
Förloppet är hastigt
Men alla som dör på överfulla intensivvårdsavdelningar då? Alla hemska bilder.
Kanske, säger Sir David Spiegelhalter vid Cambridge University, beror det på det snabba förloppet, snarare än på hur farligt viruset är. Det vill säga att ett förlopp som normalt pågår under flera månader, i skymundan och helt i det tysta, som vid influensa, nu sker inför världens ögon på några få veckor i stället.
Dödligheten i covid-19 ökar raskt med stigande ålder. För dem som är 80 år eller äldre är risken att dö runt 10 procent.
En betydande risk, med andra ord. Men intressant nog dör en nästan exakt lika stor andel av dem som är över 80 varje år i alla fall, fast av helt andra orsaker. Det visar sig att dödligheten i covid-19 följer den förväntade dödligheten i olika åldersgrupper hand i hand (se grafik).
Att leva har alltid inneburit en risk för att dö, en risk som – föga förvånande – ökar ju äldre man blir.
Många av dem som dör av covid-19 hade antagligen dött ändå, säger Sir David. Det innebär inte att coronaviruset inte kommer att resultera i en överdödlighet, men det kommer att bli en betydande överlappning mellan de som dör av covid-19 och de som hade dött i alla fall, säger han.
Detta, menar många, bör man ha i åtanke innan man stänger ner hela samhällen för en smitta som kanske inte är dödligare än en vanlig influensa, för att skydda människor varav ett hyfsat stort antal hade dött i alla fall. Läs mer…

Så används coronakrisen av hackare – sex angreppsvägar

Organisationer kan vidta många åtgärder för att säkerställa att anställda är väl utrustade för att arbeta på distans på ett säkert sätt. Samtidigt utnyttjar illasinnade aktörer av alla sorter redan covid-19-situationen.
De missar aldrig en möjlighet utan försöker sprida skadlig mjukvara genom att anspela på covid-19 genom e-post, appar, webbplatser och sociala medier.
Här är några av de knep de använder sig av.
1. NätfiskemejlE-post är, och kommer att fortsätta att vara, den största angreppsvägen både för enskilda och organisationer.
Cyberkriminella har länge använt världshändelser i sina phishing-kampanjer för att få fler träffar – och coronavirus är inget undantag. Digital Shadows rapporterar att det på dark web finns annonser för speciella phishing-kit kopplade till covid-19 som kostar mellan 200 och 700 dollar. I dem finns en infekterad e-postbilaga förklädd till distributionskarta över virusets utbrott.
Temat i dessa mejl sträcker sig från analytikerrapporter som är specifika för vissa branscher och detaljer om officiell hälsorådgivning till säljare som erbjuder ansiktsmasker eller information kring verksamhet och logistik i dessa tider. Men i mejlen döljs allt ifrån ransomware och tangentloggare till trojaner för fjärråtkomst.
– Vårt team för hotforskning har observerat många skadliga e-postkampanjer kopplade till covid-19 som använder rädsla för att försöka få potentiella offer att klicka, säger Sherrod DeGrippo, senior chef för forskning och upptäckt av hot på Proofpoint.
– Kriminella har skickat vågor med e-postmeddelanden som har varierat från ett dussin till över 200 000 åt gången, och antalet kampanjer ökar, säger hon och berättar att det ökade från en kampanj om dagen till en början till tre fyra om dagen mot slutet av mars.
Hon säger också att runt 70 procent av de falska e-postmeddelandena som Proofpoints hot-team har upptäckt levererar skadlig mjukvara medan de flesta övriga syftar till att stjäla offrens referenser via falska målsidor som Gmail eller Office 365.
Proofpoint säger att den kumulativa volymen av coronavirusrelaterade nätfiskemejl nu är den största samling av attacker som förenats av ett enda tema som företaget kanske någonsin har upplevt.
Världshälsoorganisationen WHO har offentliggjort varningar om bluffmejl som påstås vara från officiellt håll. Olika nätfiskemejl som påstår sig vara från den amerikanska folkhälsomyndigheten Centers for Disease Control and Prevention, CDC, har cirkulerat exempelvis.
2. Illasinnade apparTrots att Apple har begränsat covid-19-relaterade appar i App Store och Google har tagit bort vissa appar från Play-butiken, kan skadliga appar fortfarande utgöra ett hot för användare. Domaintools avslöjade en webbplats som uppmanade användarna att ladda ner en Android-app som ger spårning och statistisk information om covid-19, inklusive värmekartor.
Men appen är laddad med ett Android-inriktat gisslanprogram nu känt som COVIDLock. För att låsa upp krävs lösen på 100 dollar i bitcoin på 48 timmar annars hotar man med att radera dina kontakter, bilder och videor, såväl som telefonens minne. En upplåsningstoken har enligt uppgift upptäckts.
Domaintools rapporterade att domänerna associerade med COVIDLock tidigare använts för att distribuera porrelaterad skadlig kod.
– Den kampanjens långa historia, som nu ser ut att ha stoppats, tyder på att det här covid-19-bedrägeriet är ett experiment för aktören bakom detta malware, säger Tarik Saleh, senior säkerhetsingenjör och skadeprogramforskare på Domaintools, i ett blogginlägg.
Proofpoint upptäckte också en kampanj där användare ombads att donera sin datorkraft på samma sätt som det verkliga forskningsprojektet SETI@Home men i stället utgav sig för att vara tillägnat covid-19-forskning och på så sätt skulle de kunna infektera datorerna med informationsstjälande mjukvara.
3. Falska domänerNya webbplatser för att sprida information om pandemin dyker snabbt upp. Men en del är fällor för intet ont anande offer. Record Future rapporterar att hundratals covid-19-relaterade domäner har registrerats varje dag under de senaste veckorna. Checkpoint beräknar att covid-19-relaterade domäner är 50 procent mer benägna att vara skadliga än andra domäner registrerade under samma period.
Det brittiska nationella cybersäkerhetscentret NCSC har rapporterat att falska webbplatser försöker likna den amerikanska folkälsomyndigheten CDC och skapar domänamn som liknar CDC:s webbadress och som begär ”lösenord och bitcoindonationer för att finansiera ett falskt vaccin.”
Reason Security och Malwarebytes har båda rapporterat om en värmekartasida för covid-19 som används för att sprida den skadliga mjukvaran Azorult och stjäla referenser, betalkortsnummer, kakor och annan känslig webbläsarbaserad data och exfiltrerar den till en kommando-och-kontrollserver. Den söker också plånböcker för kryptovalutor, kan ta obehöriga skärmdumpar och samla in enhetsinformation från infekterade maskiner.
4. Osäkert hos slutanvändarnaNär ett stort antal anställda och till och med hela företag som arbetar på distans under en längre tid ökar riskerna kring klienterna och de människor som använder dem. Enheter som personal använder hemma kan bli mer sårbara om anställda inte uppdaterar sina system regelbundet.
Att arbeta hemifrån under långa perioder kan också göra att användare börjar ladda ner applikationer eller struntar i policyer som man normalt följer när man är på arbetsplatsen
Färre affärsresor kan minska risken för att anställda får säkerhetsproblem, men det minskar bara hotet om att ansluta till osäkra wifi-nätverk eller att bli av med sina enheter om de faktiskt stannar hemma. De som går ut för att arbeta från kaféer – som vissa kanske gör – kan fortfarande råka ut för stöld eller så kallade man i mitten-attacker där någon går in mellan avsändare och mottagare och kan avläsa och manipulera deras meddelanden.
International Association of Information Technology Asset Managers rekommenderar att alla it-tillgångar som tas hem är spårbara, att företag tillhandahåller policy och råd om hur tillgångar används hemma (särskilt om människor är vana att dela enheter med familjen), påminner användare av policyer för anslutning till offentlig wifi och ser till att de fortsätter att uppdatera sin mjukvara vid behov.
5. Sårbarheter hos leverantörer och tredjepartVarje partner, kund och tjänsteleverantör i ditt ekosystem går sannolikt igenom samma problem som din organisation. Samarbeta med kritiska delar av ditt tredjeparts ekosystem för att säkerställa att de vidtar de åtgärder som krävs för att säkra sina distansarbetare.
6. Siktar in sig på vårdverksamhetNyligen drabbades Illinois Public Healths sajt av ransomware och USA:s hälso- och socialdepartement, HHS, drabbades av ett försök till överbelastningsattack. Sjukvårdsorganisationer i alla former och storlekar är under mer press än vanligt, vilket kan göra personal mer ouppmärksamma på vad de klickar på. Det gör att brottslingar eller personer som vill störa verksamheten kan vara mer benägna att inrikta sig mor den.
Informationssäkerhetsdirektörer i sjukvårdssektorn bör påminna medarbetarna om att vara vaksamma kring misstänkta länkar och dokument och se till att deras verksamhet är motståndskraftig mot DDoS-attacker.
Läs också: Känt hackarforum hackat – för andra gången på ett år

Fakta
Prioritera detta när många arbetar på distans

Liviu Arsene, global cybersäkerhetsforskare på Bitdefender, rekommenderar att organisationer vidtar följande steg för att säkerställa säkert och stabilt distansarbete:
Lägg upp antalet samtidiga vpn-anslutningar så att de rymmer alla distansanslutna anställda.
Ställ in och stöd konferensprogramvara som säkerställer både en stabil röst- och videoanslutning.
Se till att alla anställda har giltiga referenser som inte löper ut inom mindre än 30 dagar, eftersom det kan vara svårt att ändra löptid från Active Directory.
Skicka ut regler och riktlinjer för godkända applikationer och samarbetsplattformar så att medarbetarna är medvetna om vad som sanktioneras och stöds och vad som inte gör det.
Ha stegvisa utrullningsförfaranden för att distribuera uppdateringar, eftersom leverans av dem samtidigt till vpn-anslutna anställda kan få bredbandet att krascha och påverka inkommande och utgående trafik.
Aktivera diskkryptering för alla klienter för att minska risken för dataförlust på komprometterade enheter. Läs mer…

VW lanserar två nya laddhybrider

Ytterligare ett steg i riktningen elektrifieringen. Nu bekräftar VW att de ska erbjuda crossovern Tiguan och sedanen Arteon i laddhybridutförande.
I mars var andelen laddbara bilar i den svenska handeln 28,2 procent. Och av allt att döma kommer andelen inte att minska (även om coronapandemin lägger en blöt filt över bilförsäljningen).
Volkswagen har länge varit en dominant spelare och Passat GTE är en tjänstebilsfavorit. Nu vill man bättre på positionen, och den tyska tillverkaren meddelar att även Tiguan och Arteon ska lanseras som laddbara hybrider. 

Det innebär att dagens utbud, som består av Passat GTE samt gamla generationens Golf, inom kort kommer att breddas rejält. Detta då den nya Golfen som Ny Teknik provkörde i fjol kommer i två laddbara utföranden, därtill kommer en ny Touareg R samt då Tiguan och Arteon.

Läs mer: Deras nya batteripack kan misshandlas utan brandrisk

I fallet med nya Golf är den ena versionen inriktad mot energieffektivitet och den har samma drivlina som Passat GTE, dock med 204 hästkrafter. I den sportigare GTE-versionen är effekten uppskruvad till 245 hk. Oavsett modell är det ett 13 kWh-batteri med ombord.
För Touareg R är siffrorna ännu mer granna. Drivlinan utvecklar en systemeffekt p 462 hk, ett vridmoment på 700 Nm samt dragvikt på upp till 3,5 ton.
Specifikationer för de nya modellerna, Tiguan och Arteon, har ännu så länge inte kommunicerats. Troligtvis handlar det om prestanda som liknar Golfens. Dessa är i dagsläget planerade att lanseras mot slutet av året. Läs mer…

Därför delar Volvo Cars och Veoneer upp Zenuity

Hela poängen med Zenuitys tillblivelse var att självkörande teknik kräver samarbete. Men det har uppenbarligen inte räckt till. Nu gör ägarna Veoneer och Volvo Cars i stället tvärtom för att skynda på utvecklingen.
När Zenuity startades upp av Volvo Cars och Autoliv för snart prick tre år sedan handlade uttalandena mycket om vad de båda bolagen kunde åstadkomma tillsammans.
”Zenuity gör det möjligt för oss att leverera världsledande, robusta lösningar för autonom körning. Den kombinerade erfarenheten hos Autoliv, världsledaren inom fordonssäkerhetssystem, och premiumtillverkaren Volvo Cars kommer att säkerställa lösningar som möter behoven hos bilpassagerare i verkliga vägförhållanden”, sa Autoliv-chefen Jan Carlson, i ett uttalande.

”Volvo Cars har kombinerat sin kunskap med Autolivs och skapat en världsledare inom säkerhetssystem för självkörande bilar. Med starten av Zenuity kommer vi ett steg närmre att leverera denna spännande teknik”, sa Volvo Cars vd Håkan Samuelsson.
Från 200 till 800 medarbetare
Autoliv bidrog med 1,1 miljard kronor och Volvo Cars med ”vissa tillgångar” till bolaget vars ägande delades lika mellan de båda grundarna. Det startade med 200 personer men växte snabbt och har nu kring 800 medarbetare inklusive konsulter. Fokus var redan från början att utveckla så väl avancerade förarstöd (ADAS) samt helt autonoma förarsystem (AD).
Det här var under samma period som Volvo Cars siktade på att ha en självkörande bil på marknaden 2021 och som ett sätt att nå det skicka ut 100 familjer i Göteborg med varsin självkörande bil på gatorna. Optimismen spirade.
Sedan dess har mycket hänt. Autoliv knoppade av sig och bildade Veoneer som tog över delägandet av Zenuity. Runt om i världen började självkörande bilar orsaka olyckor med allvarlig utgång. Kulmen nåddes när en Uberbil körde ihjäl en kvinna i Arizona och det senare visade sig att systemet borde ha förhindrat olyckan. Luften pös delvis ur den självkörande bubblan.
Zenuity finns kvar som passivt ip-bolag
Nu står det alltså klart att Volvo och Veoneer återigen delar upp Zenuitys verksamhet mellan sig. När analysen tidigare var att samarbete är rätt väg framåt verkar den nu vara det motsatta. Volvo Cars tar över omkring 600 ur personalen och Veoneer behåller resterande 200. Själva bolaget Zenuity kommer att finnas kvar men töms på innehåll bortsett från de immateriella rättigheterna. Båda ägarna kommer kunna använda sig av dessa.
Bolagen är tydliga med vad den nya strategin innebär: Veoneer satsar på avancerat förarstöd och Volvo Cars på autonoma system, där förarens uppmärksamhet inte behövs.
Under en investerarkonferens på torsdagen konstaterade Veoneers vd Jan Carlson att utvecklingen av den autonoma tekniken tagit mycket längre tid än vad som först förutspåddes. År 2030 räknar bolaget med att närmare 90 procent av marknaden kommer att bestå av ADAS-produkter. Uppdelningen handlar alltså om en anpassning till rådande marknadsläge.
Veoneer kommer nu fokusera på att bygga sensorer och mjukvara för ADAS och kan när marknaden är mogen börja plugga in system för AD i sin arkitektur, sa teknikchefen Nishant Batra.
Inte ett resultat av coronapandemin
Jan Carlson bedyrade att förändringen var planerad innan coronapandemin bröt ut. Men med tanke på situationen som nu uppstått har han förstås inget emot att förändringen innebär en minskning av kostnaderna med 300–400 miljoner kronor per år för Veoneer.
Volvo Cars ser förändringen som en acceleration av utvecklingen kring autonom teknik. Företaget avser lansera den i nästa generation av plattformen SPA2, som bland annat XC90 byggs på. Volvo Cars del från uppdelningen kommer även framöver att finnas i ett separat bolag, till skillnad från Veoneers som fusioneras.
Företaget har numer som mål att en tredjedel av nya bilar år 2025 ska vara självkörande. I alla fall på motorvägar.
– Volvo Cars är förpliktigade att introducera säker autonom körning på motorvägar med nästa bilgeneration. Att låta det nya företaget fokusera helt på den utvecklingen hjälper oss att nå den ambitionen, säger Volvo Cars vd Håkan Samuelsson i ett uttalande.
Det nya Volvobolaget väntas vara i drift senast under det tredje kvartalet i år. Läs mer…

Lanserad: Huawei P40 Lite släpps i Sverige

Huawei P40 Lite skiljer sig en del från de övriga telefonerna i P40-serien vilket märks framförallt på prislappen och på det systemchipp som driver telefonen. När Huawei P40 Lite kommer ut i svenska butiker i slutet av april blir prislappen 3000 kronor. Telefonen drivs av systemchippet Kirin 810 och det handlar alltså om prestanda några steg under flaggskeppskategorin. Systemchippet samsas med upp till generösa 8 GB ram-minne och 128 gb internt lagringsutrymme.
Ingen appbutik från Google
Precis som med alla andra nya Huawei-telefoner saknas Googles appar och appbutiken Google Play. Istället får man Huaweis appbutik Huawei App Gallery och Huaweis egna appar för till exempel bildvisning, webbläsare, anteckningar och så vidare. Apputbudet i App Gallery är mycket begränsat, men under utveckling och en del av de appar man saknar kan man föra över från sin gamla Android-mobil med hjälp av Huaweis verktyg Phone Clone.

Kamerafokus 
Precis som i resten av P40-modellerna är fokuset tydligt även här på kamerorna. Det handlar här om en huvudkamera på 48 megapixel, en ultravidvinkel, en makrolins för de extrema närbilderna samt sist en djupsensor för bättre porträttbilder med skarpt motiv och snyggt oskarp bakgrund. Närgränsen på makrokameran är dock hela fyra centimeter, så det återstår att se hur extrema de närbilder vi kan ta blir. Här avstår alltså Huawei helt från den extrema zoom som de dyrare telefonerna i samma serie är utrustade med. 
Ett par egenskaper är dock inspirerade av de andra P40-modellerna. Här finns både nattläge för de bakre kamerorna som för selfies. Dessutom stödjer telefonen snabb laddning på 40 W och batteriet är på 4200 mAh.

Skärmen i P40 Lite är på 6,4 tum och med ett hål i övre vänstra hörnet för selfiekameran. Fingeravtryckssensorn är fysisk och sitter på sidan av telefonen, så den tar ingen plats här på framsidan.
Hur telefonen presterar i praktiken får vi utvärdera när vi kommer närmare säljstart som alltså är i slutet av april. Och priset är som sagt 3000 kr.  Läs mer…

Det här vet vi om immunitet mot covid-19

En stor andel av dem som smittas av coronaviruset får endast milda symptom och tillfrisknar. Men blir man då immun mot sjukdomen covid-19? Här samlar vi nyheter om det.
Texten uppdateras.
En person som smittas av coronaviruset och sedan tillfrisknar blir sannolikt immun mot viruset. Men det är oklart hur länge immuniteten varar.

Utifrån tidigare erfarenheter bedömer Folkhälsomyndigheten att immuniteten varar så länge att man inte kommer att smittas fler gånger under en och samma säsong.
Men kunskapsläget är oklart.
– Hittills har vi inte sett konklusiva bevis på exakt hur lång immuniteten är. Det tar lång tid att veta hur långvarig den är eftersom det måste gå en viss tid innan man kan testa igen, säger Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Läs mer: Det här vet vi om coronaviruset

Vad gör ni för att förbättra kunskapsläget?
– Vi kan inte göra så mycket än när vi är så tidigt i vår epidemi, men vi följer de studier som kommer från andra länder. Kina är de som kanske kommer med de bästa studierna nu när det har gått lite tid, säger Anders Wallensten.
Vad är ert råd till dem som har haft covid-19 och tillfrisknat?
– Den allmänna bedömningen är att det ger ett visst skydd, därmed är man skyddad för tillfället. Men det kanske inte gäller på individnivå, det är som för alla sjukdomar, det finns individer som inte utvecklar ett starkt skydd och andra som gör det lite bättre. Och så kommer det väl att vara, säger Anders Wallensten.
Men är rådet att dessa personer alltså kan leva som vanligt?
– Ja, det är osannolikt att de blir smittade igen den här säsongen, säger Anders Wallensten.
Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utöka antalet tester för covid-19. I ett första skede handlar det om att identifiera personer som är smittade av sjukdomen, men i ett andra skede ska även tester för immunitet göras för vissa grupper, till exempel vårdpersonal.
När kan tester komma igång för immunitet i stor skala?
– Jag har fått lite olika tidpunkter för hur snart det här ska ske, svaret blir ofta ”om några veckor”. Det är nog svaret fortfarande. Man utvärderar det här och vill komma igång så fort som bara är möjligt, men de måste vara säkra så att de inte ger ett falskt positivt eller negativt resultat, så att de är tillförlitliga, säger Anders Wallensten.
Tidningen South China Morning Post har rapporterat att immunitet kan försvinna efter åtta till tolv månader för de andra fyra coronavirus som angriper luftvägarna. För det aktuella coronaviruset som sätter skräck i världen nu, sars-cov-2, vet man alltså inte hur tidsaspekten ser ut.
Det har förekommit enstaka fall från Kina där människor som har tillfrisknat från covid-19 ska ha insjuknat igen. Men bedömningen som Världshälsoorganisationen, WHO, och flera andra experter gör är att det sannolikt handlade om att personerna egentligen inte hade blivit av med viruset ordentligt från början. Läs mer…

Teknikbolagets anställda tog initiativet – nu printar de visirhållare

Vården skriker efter skyddsutrustning, och en rad svenska företag har svarat. Ett exempel är teknikkonsulterna på Rejlers. På en vecka gick de från idé till en levererad visirhållare.
Bland de svenska företag som har ställt om produktionen för att tillverka skyddsutrustning till vården finns AB Volvo och Volvo Cars. Ett annat exempel är Rejlers, som på en vecka gick från ax till limpa.
Nedan kan du se filmen när de 3d-printar visirhållare för vårdpersonalen något som inte tillhör deras vanliga verksamhetsområde.

[embedded content]

Rejlers är ett svenskt teknikkonsultbolag inom järnväg, energi, industri, infrastruktur, fastighet och telekom. De har 2 400 anställda i Sverige, Norge, Finland samt Abudhabi. Med en teknisk kompetens och resurser väcktes frågan bland personalen om hur företaget skulle kunna hjälpa till i krisen.
– Det var en av våra kollegor som reagerade när han såg en bild på en läkare som uppenbarligen inte hade korrekt säkerhetsutrustning på sig för att hantera corona-patienter. Han sa att, ”det här borde vi kunna göra någonting åt”. Så han lade ut frågan i sitt kontaktnät, internt och extern, och fick fram ritningar och instruktioner kring hur man skriver ut högkvalitativa visirhållare. Vi har noterat att en hel del av den utrustning som finns håller en alltför låg kvalitet, säger Rejlers kommunikationschef Malin Sparf Rydberg.

Läs mer: Sekab tillverkar handsprit till vården: ”Vi kan göra 50 000 liter till direkt”

En ny kontakt och viktig spelare i sammanhanget är 3dverkstan. Företaget har gjort en plattform på sin hemsida där andra som vill hjälpa till kan hitta underlaget för att 3d-printa visirhållarna.
Rejlers har utrustat sina egna kontor med 3d-skrivare i Örnsköldsvik, Uppsala och Luleå. Därmed har man fått en bra spridning över landet. Hittills har Rejlers pumpat ut 300 visirhållare, och produktionen fortsätter. Läs mer…

Teknikbolagets anställda tog initiativet – nu printar de en visirhållare

Vården skriker efter skyddsutrustning, och en rad svenska företag har svarat. Ett exempel är teknikkonsulterna på Rejlers. På en vecka gick de från idé till en levererad visirhållare.
Bland de svenska företag som har ställt om produktionen för att tillverka skyddsutrustning till vården finns AB Volvo och Volvo Cars. Ett annat exempel är Rejlers, som på en vecka gick från ax till limpa.
Nedan kan du se filmen när de 3d-printar visirhållare för vårdpersonalen något som inte tillhör deras vanliga verksamhetsområde.

[embedded content]

Rejlers är ett svenskt teknikkonsultbolag inom järnväg, energi, industri, infrastruktur, fastighet och telekom. De har 2 400 anställda i Sverige, Norge, Finland samt Abudhabi. Med en teknisk kompetens och resurser väcktes frågan bland personalen om hur företaget skulle kunna hjälpa till i krisen.
– Det var en av våra kollegor som reagerade när han såg en bild på en läkare som uppenbarligen inte hade korrekt säkerhetsutrustning på sig för att hantera corona-patienter. Han sa att, ”det här borde vi kunna göra någonting åt”. Så han lade ut frågan i sitt kontaktnät, internt och extern, och fick fram ritningar och instruktioner kring hur man skriver ut högkvalitativa visirhållare. Vi har noterat att en hel del av den utrustning som finns håller en alltför låg kvalitet, säger Rejlers kommunikationschef Malin Sparf Rydberg.

Läs mer: Sekab tillverkar handsprit till vården: ”Vi kan göra 50 000 liter till direkt”

En ny kontakt och viktig spelare i sammanhanget är 3dverkstan. Företaget har gjort en plattform på sin hemsida där andra som vill hjälpa till kan hitta underlaget för att 3d-printa visirhållarna.
Rejlers har utrustat sina egna kontor med 3d-skrivare i Örnsköldsvik, Uppsala och Luleå. Därmed har man fått en bra spridning över landet. Hittills har Rejlers pumpat ut 300 visirhållare, och produktionen fortsätter. Läs mer…

”EU måste rädda framtidens startups från coronakrisen”

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.DEBATT. Kanske är det framtidens Spotify och Klarna som går under? Om vi inte ger små teknikföretag stöd i coronakrisen kan en hel generation startups gå under, skriver EU-parlamentarikern Arba Kokalari (M).
Om vi inte ger små teknikföretag det stöd de behöver för att överleva coronakrisen riskerar vi att förlora en hel generation av europeiska start-ups, kanske framtidens Spotify och Klarna.
Innovationer som hade kunnat hjälpa oss att lösa klimatproblemen, bekämpa fattigdom och förebygga framtidens pandemier riskerar att aldrig bli verklighet.

EU:s ledare måste agera för att rädda ekonomin och vår digitala framtid.   
Spridningen av covid-19 har inneburit enorma konsekvenser för enskilda människor och för samhället, ur hälsosynpunkt och av den ekonomiska krisen. Företag har tvingats i konkurs eller pausat sin verksamhet.

Läs mer: Ny undersökning – corona slår stenhårt mot startup-Sverige

Lagstiftningen av artificiell intelligens, internetplattformar och data ser ut att skjutas på framtiden. Samtidigt drabbas teknikföretag, inte minst startups, hårt av den ekonomiska krisen. Startups har ofta små marginaler till att börja med och ett osäkert ekonomiskt läge gör investerare mindre benägna att satsa. 
I februari presenterade EU-kommissionen ambitiösa planer för att göra unionen världsledande inom industriell data och artificiell intelligens. De poängterade vikten av att agera snabbt för att kunna ta igen USA:s och Kinas stora digitala försprång. Redan då hade EU endast fem procent av världens snabbväxande start-ups, så kallade unicorns. 
Europa behöver en innovativ och stark startup-sektor som kan driva fram morgondagens stora globala teknikföretag. Om EU:s ledare menade allvar med sina brandtal om vikten av att stärka EU:s digitala förmåga kan de inte svika teknikföretagen nu.
Startups har inte samma förutsättningar som större och mer etablerade företag med god likviditet. Frankrike insåg detta tidigt och regeringen lanserade ett särskilt stödpaket med riktade insatser för att hjälpa företag som befann sig i en process att resa kapital när coronakrisen slog till. 
Riktade satsningar för digital omställning och stöd till startups inom tekniksektorn behövs även på EU-nivå. När finansiärer drar sig tillbaka måste vi ge entreprenörer det stöd de behöver för att kunna rida ut stormen.
EU:s stimulanspaket bör särskilt stödja de små- och medelstora företag som väljer att digitalisera sin verksamhet till följd av krisen och till exempel börja med e-handel. Dessutom behövs stora forskningssatsningar inom artificiell intelligens och IT inom ramen för nästa långtidsbudget.  
EU:s medlemsländer måste även vidta åtgärder för att se till att invånare i hela EU har tillgång till den elektroniska utrustning och digitala infrastruktur som behövs för att kunna arbeta och konsumera hemifrån.
Sverige ligger långt fram inom detta område, men många medlemsländer lider av bristfälliga internetanslutningar och uteblivna leveranser av it-utrustning. Detta drabbar även de svenska företag som är beroende av att kunna interagera med kunder och samarbetspartners i andra EU-länder. 
Fungerande handel mellan EU-länderna är en avgörande förutsättning för att lovande startups snabbt ska kunna skala upp till framgångsrika globala företag. I coronakrisens spår har nya hinder för rörlighet och handel inom EU uppstått.
Vissa av dessa hinder kan vara nödvändiga för att stoppa smittspridning. Men för att inte EU:s inre marknad ska skadas permanent behövs en tydlig plan för hur rörlighet och handel över gränserna snabbt ska kunna återupptas så fort krisen är över.
EU ligger redan efter i den globala konkurrensen. Om vi låter coronakrisen sätta stopp för innovation, entreprenörskap och internationellt utbyte kommer vi aldrig att komma ikapp. 

Arba Kokalari (M),
Europaparlamentariker  Läs mer…

Ny undersökning – corona slår stenhårt mot startup-Sverige

En färsk undersökning tecknar en mörk bild av hur coronautbrottet påverkar svenska startuper. Mer än hälften tror att covid-19 kan utgöra en risk mot bolagets existens. Men det finns hopp.
Coronakrisen slår som en slägga mot den svenska tech-branschen – såväl för stora etablerade spelare som nystartade teknikhopp. För att få en bild av hur tillvaron för svenska startuper ser ut i dagsläget, skickade Startup Sverige, som är en del av Tillväxtverket, ut en enkät till unga techbolag i landet.
Hela startup-ekosystemet kan påverkas
På mindre än en vecka kom 667 svar in. Undersökningen, som Startup Sweden kallar för en ”survival survey”, visar en mörk bild av rådande läge. På frågan om bolagets existens är osäker på grund av covid-19 svarar mer än hälften (55,2 procent) att man redan märker av tydliga effekter.

Läs mer: Frankrikes nya corona-åtgärd: 4 miljarder euro till startups

Dessutom svarar 20,5 procent av alla respondenter att man förväntar sig att verksamheten ska påverkas inom den närmaste tiden. Den som vill veta mer om hur utbrottet påverkar specifika branscher i startup-Sverige kan titta i bildspelet ovan artikeln.
– Det faktum att 44 procent uppger att de har planer på att minska sitt team under 2020 tyder på att många personer i Sveriges startup-ekosystem kommer att påverkas, säger Tatjana Choudhary på Tillväxtverket om undersökningen.
– De två saker man pekar ut som största hoten mot sin fortsatta existens är i första hand förlorad inkomst till följd av minskad försäljning, och i andra hand att man upplever problem med extern finansiering, i en runda som antingen redan pågår eller som sedan tidigare varit planerad, fortsätter hon.
Grundaren: Många har svårt att klara det
En av startupgrundarna som är med i undersökningen är Nora Bavey, som driver edtech-plattformen Unitech. För egen del upplever hon och kollegorna på Unitech en enorm efterfrågan just nu. Men coronakrisen har slagit betydligt hårdare mot startup-kollegor på andra bolag, berättar hon.

Läs mer: Stopp på Scanias fabriker i flera veckor till

– Jag vet att många har svårt att klara det. Den plötsliga och enorma påverkan på intäkter har bakbundit bolagen samtidigt som ingen vet hur länge detta kommer att pågå, vilket gör det svårt att skapa strategier för nya intäktskällor. Man har fått säga upp kollegor och avsluta samarbeten som hade genererat resultat på ett långsiktigt arbete för att fokusera på kortsiktiga lösningar som många gånger kanske inte tillhörde den ursprungliga verksamheten.

Hur ser ni på effekterna av pandemin på lång sikt?

– De långsiktiga effekterna är såklart att ingen klarar av att fortsätta sin verksamhet och blir en del av den mörka statistiken som vi nu ser öka genom alla permitteringar och avsked.

Vad tycker du regeringens stödåtgärder till svenska företag?

– Det finns för få som är riktade som faktiskt hjälper. Som storbolag är det tydligt att stödet finns och de har resurserna att anpassa sig. Men lösningar som lån på lån är inte vägen fram. Vi skapar just nu en ohälsosam cykel av skuldsatta bolag. Dessa insatser som går via Vinnova och Tillväxtverket är en bra början, men då måste vi också ärligt öppna upp om att det knappt gick att få igenom en ansökan som startup innan för att utveckla våra idéer och tjänster, hur ska det gå nu när vi är ännu fler som behöver det för att överleva?
Men allt är inte enbart mörker, tror Nora Bavey på Unitech.
– Om vi nu tittar på att de flesta entreprenörer är problemlösare, att man har skapat en produkt eller tjänst ur från en idé om att underlätta eller lösa ett visst problem, så kommer vi nog snart får se en rad fantastiska bolag resa sig ur detta med nya lösningar.

Unitech

Gör: Edtech-plattform för ökad mångfald inom techindustrin.
Startår: 2018.
Ort: Stockholm.
Anställda: 4. Läs mer…

Mänskliga rättigheter kränks när världen bekämpar coronaviruset

Under de senaste veckorna har land efter land tagit i med hårdhandskarna för att bekämpa coronavirusets spridning, men metoderna som används är i många fall kontroversiella.
Nu har 110 organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter i en eller annan form, däribland Amnesty International, Digital Rights Watch, Human Rights Watch och International Service for Human Rights, ställt sig bakom en skrivelse där man varnar för de negativa konsekvenserna av virusbekämpningen.
– Att öka den statliga övervakningen genom att till exempel ge tillgång till platsdata för mobiltelefoner hotar integriteten, yttrandefriheten och föreningsfriheten på ett sätt som kan kränka rättigheterna, minska förtroendet för offentliga myndigheter och göra den allmänna sjukvården mindre effektiv. Sådana åtgärder utgör också en risk för diskriminering och kan orsaka redan marginaliserade grupper oproportionerlig skada, står det bland annat i skrivelsen.
Redan nu har flera länder satsat på massövervakning via mobilen, däribland Brasilien, Singapore, Israel, Kina och Sydkorea. Näst på tur står av allt att döma Storbritannien, detta efter att Information Commissioner’s Office gett myndigheterna tillstånd att samla in platsdata.
Läs även: Hemarbetare övervakas med videotjänst som fotar dem var femte minut Läs mer…