Mystisk Oneplus-enhet dyker upp på bild

Två färska läckor ställer till det lite i skallen för oss i techpressen just nu. Detta då de visar upp en Oneplus-telefon med en till synes helt ny design, något som inte lirar riktigt med vad vi trodde Oneplus 7T Pro skulle vara. Det finns i princip tre möjligheter: Att läckorna visar någonting som man planerar att släppa väldigt långt fram, att det handlar om en telefon som vi inte hört något om men som ändå är på gång inom kort, eller att det faktiskt är nya Oneplus 7T Pro vi tittar på. Just den senare är dock en T-version, vilket brukar innebära samma design, men lite hetare komponenter. Några rykten om ny design har inte cirkulerat överhuvudtaget. Bakom läckorna står dessutom två tämligen trovärdiga techtipsare, närmare bestämt redaktören Evan Blass (även känd som @evleaks på Twitter) samt den allt oftare förekommande läckaren Ishan Agarwal. Agarwals bild visar en prototyp av en telefon med rund kamera i ett konferensrum tillsammans med Oneplus-vd:n Pete Lau. Evan Blass-bilden visar en skiss på en Oneplus-telefon som också den är rustad med en rund kamera på bakstycket. 
Det är förstås inte helt omöjligt att Oneplus har bestämt sig för att röra om lite mer än vanligt i grytan med årets T-version. Faktum är ju att man ändrade en hel del på designen när Oneplus 6T släpptes förra året. Dels introducerade man en fingeravtryckssensor under skärmglaset, dels designade man om sensorpanelen på telefonen. Kanske var det början på ett nytt sätt att tänka kring T-versionerna av Oneplustelefonerna? Den nya T-versionen av Oneplus 7 Pro sägs vara aktuell för ett offentliggörande så snart som i början av oktober, och om vi får se en radikalt annorlunda telefon eller inte lär vi få facit på först då.  Läs mer…

Här är nya Galaxy A50s och A30s

Samsungs A-serie har växt med ytterligare två familjemedlemmar i form av telefonmodellerna A30s och A50s. Telefonerna är väldigt lika varandra på många sätt, men A50s är snäppet vassare. Den får en 6,4-tums AMOLED-skärm med en upplösning på 1 080 x 2 340 pixlar, en åttakärnig processor (som man ej avslöjat namnet på) samt 4 eller 6 GB arbetsminne. Telefonen kommer med antingen 64 eller 128 GB internt lagringsutrymme. Batteriet ligger på 4 000 mAh och har stöd för snabbladdning. På baksidan hittar man en trippelkamera med en huvudsensor på 48 megapixlar, en supervidvikellins på 8 megapixlar samt ännu en sensor på 5 megapixlar. Selfiekameran har en upplösning på 32 megapixlar. 
A30s har också begåvats med en 8-kärning processor, dock inte samma som A50s. Sammansättningen av kärnorna ser framför allt annorlunda ut. Telefonen kommer 3 eller 4 GB arbetsminne och mellan 32 och 128 GB internt lagringsutrymme. Kameralösningen ser ut som på A50s, även om huvudkameran är mer lågupplöst med sina 25 megapixlar. Selfiekameran får dessutom bara hälften så hög upplösning som den på A50, det vill säga 16 megapixlar. Det är i nuläget inte klarlagt huruvida telefonerna blir aktuella på den svenska marknaden, eller vad de kommer att kosta när de väl släpps.  Läs mer…

Användarna behåller sina smartphones allt längre – slår mot tillverkarna

Det är ett av de viktigaste skälen till att smartphone-marknaden gått i stå: Ersättningscyklerna har blivit längre. De gamla lurarna fungerar samtidigt som nyheterna i nya flaggskeppsmodeller inte är tillräckligt stora för att konsumenterna ska rusa till butiken och byta efter lanseringarna.
En ny studie i USA bland 3640 mobiltelefonanvändare visar att mer än hälften planerar att behålla sina nuvarande enheter mellan tre och fem år. Det skriver nyhetssajten The Next Web.
Under de senaste fem åren har en uppgraderingscykel på två år varit någon form av standard, men det är mer ett resultat av hur kontrakten formats av leverantörerna. Alla tecken tyder på att användarna behåller sina smartphones längre än så. 47 procent av deltagarna har haft sina nuvarande telefoner i mer än tre år. Bara 15 procent hade köpt sin senaste telefon inom den här ”tvåårsgränsen”.
Ting Mobile, som genomfört undersökningen, anser därför att resultaten är positiva. Innehållschefen Andrew Moore-Crispin säger till The Next Web:
– Under många har människor pressats att uppgradera till en ny telefon trots att deras gamla fungerar perfekt, och det är uppmuntrande att se att många behåller sina enheter längre.
– Undersökningen visar också att människor är noggranna med sådant som pris och grundläggande funktioner. De bryr sig inte lika mycket att ha den senaste, coolaste tekniken – även om det kanske inte är fantastiska nyheter för de stora leverantörerna.
Läs mer:Ska 5g dra smartphone-marknaden ur kräftgången?Smartphones en allt större säkerhetsrisk – här är de största hoten Läs mer…

Håkäringen i Skagerrak blev nytt fiskerekord

Mitt i natten fick han napp – 430 meter under båten. Efter en timmes kamp i Skagerrak fick Mattias Jonsson upp den stora håkäringen till ytan och nu har föreningen Sportfiskarna godkänt fisken som ett nytt sportfiskerekord.
– Jag möttes av ett monster, sade Mattias Jonsson till TT i juli när han berättade om sin fångst nordväst om Hunnebostrand.
Djuphavshajen, som kan bli 400 år gammal, mättes till 335 centimeter och det är den längsta fisken som har godkänts som rekord i Sverige. Håkäringen -liksom den stora hälleflundran – är arter som registreras via längd i|stället för vikt. Vikten har uppskattats till 260-285 kilo.

”En så stor och tung fisk är svår att hantera som den är, så för att skona fisken och göra det enklare att återutsätta dessa sällsynta giganter oskadda får man alltså ett svenskt längdrekord i stället för viktrekord”, säger Nicka Hellenberg, Sportfiskarnas storfiskeregistrerare, i ett pressmeddelande.
Det tidigare rekordet för en svenskfångad håkäring låg på 282 centimeter. Läs mer…

Nokia 7.2 fångad på bild

Nokia 7.2 är det troliga namnet på denna mobil i övre mellanprisklass, som ser ut att få en 6,2-tumsskärm med full HD-upplösning och droppformad sensorpanel, och tre kameror på baksidan.
Tack vare ett Geekbenchtest nyligen vet vi att telefonen har chipsetet Snapdragon 710, vilket ger hög mellanklassprestanda. Vi kan också räkna med att den är en del av Android One-programmet, vilket innebär Googles Androidversion med två garanterade systemuppdateringar.

På en närbild av kamerorna från en separat läcka ser man tydligt att de har olika form på linsen och bländaröppningen, vilket troligen betyder att utöver standardkameran finns ett zoom och ett vidvinkelobjektiv. Läs mer…

Frågorna som Ping Pong bakom Skolplattformen inte svarar på

Ping Pong gör miljonvinster på att sälja it-plattformar till kommuner, skolor och universitet. Men efter läckan på Skolplattformen är det locket på.
Hur kunde det här hända? Vilket ansvar tar ni för att känslig elevdata var åtkomlig för obehöriga?
Det här är några av frågorna it-leverantören Ping Pong inte vill svara på. Först hänvisar företaget alla frågor till Stockholms stad. Sedan får vi till slut lämna ett meddelande till vd Sofia Högman, som inte har återkommit.

På tio år har Stockholms-företaget Ping Pongs omsättning ökat rejält. Från strax under 15 miljoner kronor 2009 till nästan 46 miljoner kronor ifjol.
Enligt Breakit startade Ping Pong på KTH och fick under 2017 fick in riskkapitalbolaget Alfvén & Didrikson som huvudägare. De senaste åren har Ping Pong gjort miljonvinster, under 2018 blev resultatet drygt 6 miljoner kronor.
Ping Pong gör ett stort avtryck i svensk it-förvaltning. Bland företagets kunder syns Dalarna Ambulans, Danderyds sjukhus, Falck räddningstjänst, Göteborgs universitet, Götene kommun, Högskolan i Borås, Karolinska institutet, Katrineholms kommun, KTH, Polishögskolan, Stockholms universitet, Södertälje kommun, Uppsala universitet och Västra Götalandsregionen.

Läs mer: De ligger bakom Skolplattformen – slopades av Göteborg

De levererade tidigare också plattformen Hjärntorget till Göteborgs stad. Ny Tekniks reporter Simon Campanello, baserad i Göteborg, skrev i mars i år en krönika om svårigheterna att som förälder använda Hjärntorget. ”Leverantören av skärselden till it-lösning är ett företag som heter Ping Pong. De säljer liknande system till offentlig sektor över hela landet. Enligt deras egna uppgifter ska 1,7 miljoner svenskar ha råkat ut för företagets lärplattformar någon gång under livet.”
I maj beslöt Göteborgs stad att skrota plattformen.
Datainspektionen har ögonen på Stockholm stad
För Stockholm stad, som av Ping Pong har köpt den del av plattformen där obehöriga kunde komma åt information, gäller det nu att anmäla incidenten till Datainspektionen. Det ska ske inom 72 timmar från det att incidenten uppdagades.
”Vi har inte fått någon anmälan om personuppgiftsincident gällande Stockholm stad ännu”, skriver Ranja Bunni, jurist på Datainspektionen, till Ny Teknik på fredagsförmiddagen.

Läs mer: Stockholm panikstänger skolplattform – ”Chockerande att säkerheten är så dålig”

”Vi behöver titta närmare på det som framkommit i massmedia de senaste dagarna gällande Stockholm stad. Vi kan därför i dagsläget inte uttala oss om detta. Men en av de allmänna principerna i dataskyddsförordningen gdpr handlar om integritet och konfidentialitet, vilket innebär att man ska behandla personuppgifter så att dessa skyddas på ett bra sätt genom att man vidtar lämpliga säkerhetsåtgärder. Det är varje personuppgiftsansvarigs ansvar att införa lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder i sin verksamhet för respektive personuppgiftsbehandling för att skydda uppgifterna.” skriver Datainspektionen i mejlet.
Faktum är att Datainspektionen redan har ögonen på Stockholm stad. I slutet av juni inledde tillsynsmyndigheten en granskning av utbildningsnämnden i Stockholm stad efter att nämnden har inkommit med ”anmälningar om att det har skett personuppgiftsincidenter om avser obehörig åtkomst av elevuppgifter hos nämnden”.
”Granskningen ska bland annat klargöra”, skriver Datainspektionen, ”vilka personuppgifter som hanteras i de aktuella it-systemen, hur skolpersonalen tilldelas behörighet och om det finns rutiner och instruktioner för hur skolpersonalen får använda sina behörigheter.” Läs mer…

Kärnkraftverk användes för att gräva kryptovaluta

Anställda på ett kärnkraftverk i Ukraina misstänks ha kopplat upp anläggningen mot internet för att tillverka kryptovaluta. Nu utreds händelsen av landets säkerhetstjänst, rapporterar flera medier.
Enligt ZD Net kopplades delar av kärnkraftverkets interna nätverk upp mot internet för att de anställda skulle kunna gräva kryptovaluta. Nu leder den ukrainska säkerhetstjänsten SBU händelsen som ett brott mot rikets säkerhet eftersom kärnkraftverk klassas som kritisk infrastruktur.
SBU vill framför allt ta reda på om hackare kan ha använt utrustningen som en ingång till kärnkraftverkets nätverk för att få ut information om anläggningens säkerhetssystem.

Händelsen inträffade i juli vid kärnkraftverket South Ukraine som ligger nära staden Yuzhnoukrainsk. Den 10 juli gjorde SBU en razzia på anläggningen och beslagtog datorer och grävarutrustning specialbyggd för att tillverka kryptovaluta.
Grävutrustning fanns hos militär enhet
I anläggningens administrativa kontor hittades datorriggar som hade utrustats med extra strömförsörjning, kylsystem och ett tiotal grafikkort av modell Radeon RX 470.
Ytterligare utrustning hittades i en byggnad där en militär enhet bor. Militären har i uppgift att vakta kärnkraftverket.
De som skulle skydda anläggningen kan alltså mycket väl ligga bakom händelsen, konstaterar den statskontrollerade ryska tv-kanalen RT.
Men enligt ZD Net är det oklart om några militärer finns i den grupp av anställda som anklagas för att ha deltagit i valutatillverkningen.
Rör sig knappast om bitcoin
Enligt Coindesk är det okänt vilken typ av kryptovaluta som tillverkades vid det ukrainska kärnkraftverket. Men med tanke på utrustningen som hittades rör det sig knappast om bitcoin eftersom det krävs mycket mer kraftfull och specialiserad hårdvara för att lönsamt kunna generera valutan.
Det är inte första gången som statsanställda har utnyttjat sin tillgång till stora mängder el eller datorkraft för att tillverka kryptovaluta. ZD Net räknar upp flera fall som rapporterades förra våren i Ryssland, Australien och Rumänien. Läs mer…

Somrarna mer slitsamma för egenföretagare

Inte minst i it-branschen har det varit populärt de senaste åren, då hjulen snurrat för fullt, att bryta sig loss från sina anställningar och i stället starta eget.
Och livet som småföretagare eller egenföretagare har naturligtvis sina fördelar – men också sina nackdelar. Nu visar en undersökning från Småföretagarnas Riksförbund att människor som driver eget har svårt att koppla bort jobbet på sommaren.
I genomsnitt arbetar de som driver egna företag sex timmar mer än anställda varje vecka under juni månad.
Under den stora semestermånaden juli arbetar företagarna sju timmar mer per vecka.I augusti har siffran gått ner till fem timmar, enligt undersökningen.
– Företagare bär ett större ansvar än anställda, säger Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson för Småföretagarnas Riksförbund i en kommentar.
– Vår analys av förra årets sommarmånader visar att många företagare helt enkelt inte har möjlighet att ta ut längre perioder av vila under sommarens månader.
Organisationen vill se strukturella reformer för att förenkla småföretagares vardag, och att ansvariga politiker och myndigheter ska sätta upp målsättningar kring företagares arbetstid och följa upp dem.
Läs mer:It-folket lämnar boet – därför väljer allt fler att starta eget bolagSmåföretag? Dåligt med pengar? Så här blir din marknadsföring effektiv Läs mer…

GDPR ställer nya krav på e-posthantering – här är åtta tips

En stor mängd personuppgifter behandlas varje dag i de miljontals e-postmeddelanden som svenska företag och människor skickar. Före den 25 maj 2018 omfattades inte e-post av de svenska dataskyddsreglerna, men numera är GDPR, EU:s dataskyddsförordning, fullt tillämplig på e-post. Alla – företag, myndigheter, ideella organisationer och deras utsedda konsulter – vrider sina händer och lägger pannan i djupa veck. Vad göra? Hur hantera?
Läs också: GDPR: Här är allt du behöver veta om EU:s nya dataskyddsregler
Här är mina råd och tankar i frågan:
Upprätta interna policydokument avseende hantering av personuppgifter som innefattar hanteringen av e-post. Se därefter till att utbilda alla och hålla policydokumentet levande så att det följs. Det faktum att e-post omfattas av GDRP innebär att vi alla behöver tänker annorlunda när det gäller användningen av personuppgifter när vi skickar, skickar vidare, tar emot, sorterar, lagrar och raderar e-post.
Gå igenom och specificera för vilka ändamål personuppgifter behandlas i e-post i organisationen. Personuppgifter får bara behandlas för specifikt angivna ändamål och dessa ändamål styr sedan hur mycket uppgifter som får behandlas, hur länge och så vidare. I den här genomgången är det relevant att först grovt dela upp ändamålen i sådana som är helt interna och sådana som är relaterade till företagets kunders, sjukhusets patienter, föreningens medlemmar och så vidare. I det GDPR-arbete som alla ändå genomför måste frågan om ändamålen med all personuppgiftsbehandling ändå ställas och sannolikt kommer man här att kunna återanvända den analysen även för att tydliggöra ändamålen med behandlingen av personuppgifter i e-post.
Analysera vilken laglig grund som finns för behandlingen av personuppgifter i e-post, kopplat till de angivna ändamålen. I externa relationer med kunder och andra behandlas personuppgifter ofta för att kunna fullgöra avtal eller baserat på samtycken som har inhämtats i samband med att avtal ingicks. I interna relationer mellan organisationens anställda handlar det ofta om en så kallad intresseavvägning. Detsamma gäller också marknadsföringsutskick, där man dock bör betänka att huvudregeln enligt marknadsföringslagen är att det krävs samtycke för att rikta marknadsföring genom e-post.
Implementera mekanismer för att uppfylla de registrerades rätt till information om vem som är så kallad personuppgiftsansvarig, varför uppgifterna behandlas, hur länge och så vidare. När det gäller anställda är denna fråga ofta okomplicerad: informationen bör tas med i den integritetspolicy som den anställde ska få del av i samband med att anställningsavtalet ingås. När det gäller relationer med konsumenter eller personer som ingår i myndighetsärenden kan informationen hanteras på liknande sätt, det vill säga i integritetspolicyn avseende dessa. Det blir mer komplicerat med behandling av personuppgifter om personer som man inte har någon avtalsrelation med, till exempel kontaktpersoner hos företagskunder. Ett lämpligt sätt kan vara att lägga in en standardtext i alla e-postmeddelanden, där information ges om att e-post som skickas till företaget eller organisationen kommer att behandlas enligt den integritetspolicy, som man hänvisar till genom en länk. Om man mottar ett e-postmeddelande som man inte har någon anledning att besvara det så har företaget, myndigheten eller organisationen sannolikt inget skäl att spara det inskickade meddelandet och då det bör raderas.
Begränsa användningen personuppgifter i e-post till vad som är nödvändigt för att uppfylla de ändamålen. Detta följer av den så kallade uppgiftsminimeringsprincipen och innebär helt enkelt att vi kommer att behöva tänka på och bli betydligt mer restriktiva när det gäller användning av personuppgifter i e-post.
Tänk på vilka som behöver ta del av e-post som innehåller personuppgifter. Som huvudregel ska bara sådana personer som har behov av tillgång till personuppgifter för att kunna utföra sitt arbete också ha tillgång till dem. Det finns därför anledning att överväga till vilka e-postmeddelanden skickas, inte minst vilka som ska stå som kopiemottagare. Strunta i att skicka information till folk som egentligen inte behöver den. De kommer att tacka dig!
Inför tydliga rutiner för återkommande radering av e-post. Personuppgifter får bara behandlas så länge de behövs för att uppfylla ändamålen med behandlingen. Det blir därför viktigt att ha de olika ändamålen klargjorda för sig och anknyta gallringsrutiner till dessa ändamål. Lagra bara e-post som verkligen behövs för att uppfylla ändamålen och radera resten! Se därefter till att radera sparad e-post när ändamålen är uppfyllda.
Inför lämpliga informationssäkerhetsåtgärder avseende e-posten. Detta innefattar åtgärder som till exempel att se till att skydda e-posten från obehörig åtkomst från utomstående, att införa tydliga krav på användarnamn och lösenord och så vidare. I det arbete med informationssäkerhet som ändå behövs göras för att uppfylla GDPR-kraven måste e-postsystemet helt enkelt ingå.

Det här är en artikel från Expert Network

Jag vill påpeka att denna checklista inte är uttömmande och att Datainspektionen och andra kanske kommer att ha andra åsikter. Men den som genomför åtgärderna ovan kommer att ha kommit en väldigt lång bit på vägen på att hantera sin e-post i enlighet med GDPR.
Läs också: Därför är GDPR årets julklapp för användarna – och organisationen
Den här artikeln är tidigare publicerad i april 2018

Fakta
DAVID FRYDLINGER

Befattning: AdvokatFöretag: Advokatfirman LindahlLinkedin: David FrydlingerE-post: david.frydlinger@lindahl.seHemsida: www.lindahl.seExpertområden: It-juridik, personppgiftsrätt, strategiska samarbetsavtal, molntjänstavtal, outsourcingavtal, juridik rörande informationssäkerhet.Certifieringar: ITIL (grundnivå)Bakgrund: Har arbetat i 16 år med it-juridiska frågeställningar. Har skrivit fem böcker inom juridik varav en nyligen publicerad om EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR. Läs mer…

Danmark har fått världens största helelektriska färja

Elfärjan Ellen kan ta 30 fordon och 200 passagerare. Båten väger 650 ton och har det mest kraftfulla batteripacket hittills i en elfärja – på 4,3 MWh
Med sina fasta rutter och förutsägbara förbrukning är färjor mycket goda kandidater för batteridrift – och incitamenten är inte bara miljömässiga.
Redan 2014 levererade den norska konstruktören Fjellstrand världens första helelektriska färja, Ampere. Enligt ägaren Norled har Ampere sedan dess sänkt rederiets driftskostnader på sträckan med 80 procent, och dessutom kapat utsläppen med 95 procent.

Nu har den största helelektriska färjan hittills genomfört sin jungfrutur i Danmark. Ellen går mellan färjeläget Fynshav på ön Als och orten Søby på ön Ærø. Färjan är 60 meter lång, 13 meter bred och väger 650 ton. Batteripacket på 4,3 MWh tillverkas av Leclanché, och enligt tysk-schweiziska bolaget innebär kapaciteten att Ellen är världens mest kraftfulla helelektriska färja.
Ersätter fossilt bränsle till ren energi
Färjan har kapacitet att ta 30 fordon och 200 passagerare. Leclanché hävdar att färjan kommer att sänka utsläppen årligen med 2 000 ton koldioxid, 42 ton kväveoxid (NOx), 2,5 ton partiklar och 1,4 ton svaveloxid.
– Det här projektet demonstrerar att vi nu kan ersätta drivning med fossilt bränsle med ren energi, säger Leclanchés vd Anil Srivastava till CNBC.
Två vätskekylda elmotorer från danska Danfoss Editron på 750 kW styck ger färjan en maxhastighet på 15,5 knop. Leclanchés litiumjonbatterier har en kemi med grafit samt nickel, mangan och kobolt kallad G-NMC. Batteripacket kan laddas med 3,9 megawatt likström och förväntas ha en livslängd på tio år.

Läs mer: Efter succén med Ampere – nu satsar Norge på 80 nya elfärjor

Färjans räckvidd är 22 sjömil, vilket motsvarar cirka 40 kilometer på en laddning. Avståndet sjövägen mellan Fynshav och Søby är 20 kilometer, nära 11 sjömil. Det innebär att elfärjan Ellen ska klara två vändor på en laddning.
Brand är det största hotet till sjöss, och säkerhets ska vara hög. Keramiskt belagda separatorer isolerar batteripolerna, och förhindrar beläggningar på katoden och anoden som kan orsaka kortslutning. Vid överhettning hindrar det keramiska lagret också separatorerna från att smälta. Läs mer…