28-årige snickaren ska leda nya AWS-byggaren

Under de senaste åren har det ploppat upp en hel del nystartade bolag där branschprofiler har valt att hoppa av från etablerade konsultbolag för att starta på ny kula. Inte minst brukar möjligheten att slippa hantera hårdvara och helt kunna fokusera på molnet, där man vill hjälpa kunderna att bygga nya snabba tjänster, anges som skäl.
Så är också fallet med Tiqqe, som startades för ungefär ett och ett halvt år sedan. Bland nyckelpersonerna hittar vi erfarenhet från flera olika konsultbolag. Idag har bolaget 43 personer anställda, med huvudkontor i Örebro medan den relativt nytillträdde vd:n Jacob Welsh och ett antal andra huserar i Göteborg. Bolagets övriga två kontor ligger betydligt längre bort, i filippinska Cebu och italienska Florens.
– Jag började i november och då öppnades kontoret i Göteborg, men vi har en spridd verksamhet eftersom vi vill bygga ett bolag baserat på kompetens och inte utifrån var du bor, säger Jacob Welsh, som anslöt från en roll som sälj- och marknadschef på Pulsen Integration.
Helt fokuserade på AWS-molnet
Vad gör det nya bolaget, som trots sin märkliga stavning med de obligatoriska bransch-q:na uttalas Tick? Jacob Welsh säger att verksamheten helt och hållet är fokuserad på Amazon Web Services moln och de tjänster som finns där, och han betonar den möjlighet det ger att vara befriad från att leverera hårdvara.
– Vi kallar oss nästa generations it-bolag med djup specialisering på AWS och har inte en enda server någonstans. Vi är där kunden är och hjälper till att designa, bygga, implementera och förvalta molnarkitekturer och nya digitala produkter, och för en av våra kunder hjälper vi även med självkörande fordon, säger han och delar in potentiella kunder utifrån tre spår.
– Antingen har man en cloud first-strategi, eller så har man en hybrid -strategi eller kör on premise. I den sista delen verkar vi inte. Men i de övriga två vill vi hjälpa till med allt från businesscaset, strategi, utförandet samt support och förvaltning på bästa sätt, men detta varierar utifrån var kunden befinner sig och vad de har för ambitioner. Och det kanske inte bara innebär att flytta allt till AWS, utan behovet av att bryta ner monoliter i microservices baserat på serverless-teknologi för att öka flexibilitet och reducera licenskostnader och hårdvarukostnader.
Handlat om att bygga från grunden
Bland exempel på kunder nämner han Postnord i Stockholm och Nevs i Trollhättan, och som nytt företag har det handlat mycket om att bygga från grunden med allt vad det innebär i form av val av teknik och hur bolaget byggs på ett strategiskt plan.
– Vi är i kontakt med 150 kunder i månaden runt om i Sverige och lyssnar av var marknaden är. Utifrån behovet utvecklar vi erbjudande och tjänster för att alltid kunna leverera ett högt kundvärde, säger Jacob Welsh, som dock konstaterar att det finns en patrull man ofta stöter på.
– Om ett bolag redan har bestämt att bygga allt i Azure eller Google så är det en dealbreaker och vi går på nästa för att behålla specialistkompetensen men också fokuset. I många har dock kunderna en multicloud-strategi och då är det inga problem. Som tidigare säljare och säljchef är det fortfarande en utmaning att tacka nej till affärer men då vi har vår vision så gäller det att ständigt påminna sig att vi har en nollvision kring kunder och medarbetare och då krävs det att vi ska kunna välja bort.
Jacob Welsh hamnade i it-branschen för några år sedan trots att han egentligen utbildat sig till snickare. Och med sina 28 år är han troligen en av de yngre it-bolags-vd:arna, men precis som att inte stirra sig blinda på var folk sitter geografiskt tror han stenhårt på att olika åldrar också kan berika varandra.
Mycket handlar om inställning
– Vi söker efter duktiga människor och mycket handlar om inställning. Vi har tagit folk direkt från gymnasiet som är kickass och vi vet att alla har något att bidra med. Jag är 28 år och har inte världens längsta arbetslivserfarenhet. Men här har jag möjligheten att nyttja 43 människors kunnande, inte bara mitt eget.
Bolagets grundare David Borgenvik har ett förflutet på Eman, medan Jacob Welshs företrädare på vd-posten, Anna Klang kommer från Salesoffice. Efter årsskiftet var det dags för nästa rekrytering då Sofia Sundqvist anslöt från Sogeti. Hon får rollen som operativ chef.
– Sofia är ett viktigt tillskott till vårt team och är den pusselbiten som vi behövde. Hon har lång erfarenhet från it-branschen och drivs av att hjälpa andra att lyckas och nå sin högsta potential, säger Jacob Welsh och konstaterar att vara helt fokuserat på AWS är en viktig del av strategin.
– Idag är det inte svårt att hitta uppdrag till oss. Just nu handlar det om att vi bara vill ha ett fokus, och vi kan rekrytera tack vare det. Det är viktigt att hålla fast vid det fokuset, vi vill inte bli en allt i allo. Vår uttalade vision är att ha noll procent personalomsättning och noll procent kundomsättning. Än så länge har vi klarat det.
Läs också: ”Att välja fel molnlösning skapar ett gisslandrama värre än stordatorn” Läs mer…

Telenor: Nio av tio anställda är en säkerhetsrisk

Många it-system i Sverige exponeras för allt större hot och svenska företag är en växande måltavla för cyberattacker, detta enligt en undersökning som teleoperatören Telenor gjort tillsammans med Sifo bland ett tusen tjänstemän inom både privat- och offentlig sektor.
Undersökningen visar att 92 procent av anställda på svenska arbetsplatser utgör ett säkerhetshot genom ett ”it-osäkert beteende, vilket ökar risken för intrång och omkostnader i miljonklassen”, skriver Telenor i ett pressmeddelande.
Det är framförallt lösenorden som utgör ett problem; enligt undersökningen har 74 procent av de anställda så dåliga lösenord att de utsätter arbetsplatsen för allvarliga risker. Nära hälften, 45 procent, av de anställda i undersökningen använder samma lösenord till flera olika tjänster och 30 procent använder gemensamma inloggningsuppgifter till vissa tjänster på arbetsplatsen.
Tre av fyra drabbade av dataintrång
Bland svenska företag och organisationer med fler än 500 anställda har tre av fyra drabbats av dataintrång, vilka under förra året i snitt kostade 30 miljoner kronor att återhämta sig från, en tredubbling från 2018.
– Osäkra lösenord är den lättaste vägen in för cyberbrottslingar. När hackare väl är inne, kan de komma åt känslig information, manipulera betalningssystem eller sabotera affärssystem. Det är intrång som kan stå företagen dyrt och vara tidskrävande att åtgärda, säger han. Det måste vara jättelätt för anställda att göra rätt och ha säkra lösenord. Därför borde arbetsgivare, som standard, jobba med en lösenordshanterare som skyddar alla lösenord i en krypterad fil, säger Telenor Sveriges informationssäkerhetschef Ulf Andersson.
Undersökningen visar också att företagen inte gör det lätt för de anställda att göra rätt och skydda företagen från it-relaterade risker. De allra flesta, eller 93 procent, tycker trots allt att it-säkerhet är viktigt.
– Här borde företagen agera. De måste jobba fortlöpande med utbildning av medarbetarna så att de kan undvika vanliga säkerhetsmissar och får ett säkerhetstänk som hjälper de att fatta rätt beslut, säger Ulf Andersson.
Långsamma med uppdateringar
Ett annat allvarligt hot mot it-säkerheten på svenska arbetsplatser är osäker mjukvaruhantering. På de mindre företagen med 0-19 anställda är de anställda för långsamma med uppdateringar eller laddar ned program från okända företag
Även osäker mjukvaruhantering är ett allvarligt hot mot IT-miljön på svenska arbetsplatser. 59 procent av anställda hos mindre arbetsgivare (0–19 anställda) är för långsamma med uppdateringar eller laddar ner program från okända företag. Hos större arbetsgivare med över 100 anställda är siffran 37 procent.
– Siffran är oroväckande hög – inte minst för de mindre företagen. Ofta är system för komplicerade, vilket leder till irritation och i värsta fall att medarbetare hittar egna vägar runt systemet. Men det är kanske inte de mest it-vana som är de med bäst säkerhetstänk.
Sifo-undersökningen visar att äldre är de mest it-säkra på arbetsplatsen. Tio procent mellan 50–64 år har ett it-säkert beteende jämfört med sex procent i åldern 30–49 år och sju procent i ålder 20–29, säger Ulf Andersson.
Läs också:Telenor: Huawei kommer att spela en roll i 5g-utbyggnadenLösenordsbytardagen 2020: Växande intresse för lösenordshanterare Läs mer…

Alla pratar om fyradagarsvecka – nu testar svensk digitalbyrå

Många svenskar skulle nappa på fyradagarsvecka. I en enkät som Citrix gjorde i höstas svarade 88 procent att om deras arbetsgivare erbjöd dem fyradagarsvecka så skulle de ta erbjudandet. 77 procent av dem ville dock ha kvar sin lön.
Och även om det inte direkt dräller av exempel på företag som går över till fyradagarsvecka så verkar konceptet ändå hålla på att trycka sig in i den allmänna debatten inte minst sedan den socialdemokratiska finska statsministern Sanna Marin nyligen lyft fram sitt partis förslag om att införa fyradagarsvecka.
– En fyra dagars arbetsvecka, en sex timmars arbetsdag. Varför kunde det inte vara nästa steg? Är åtta timmar verkligen den ultimata sanningen? Jag tror att människor förtjänar att ägna mer tid med sina familjer, nära och kära, hobbyer och andra aspekter av livet till exempel kultur. Detta kan vara nästa steg för oss i arbetslivet, sa hon i höstas.
Minskar inte den totala arbetstiden
Ett företag som nu ska testa konceptet i tre månader är digitalbyrån Topvisible i Malmö där de anställda som vill ska kunna välja att vara lediga på måndagen eller fredagen. Däremot minskar man inte själva arbetstiden utan lägger ut de 40 timmarna på fyra dagar i stället.
”Genom att få vila från arbetet tre dagar i sträck tror vi att det ger möjligheter till återhämtning på ett annat sätt än den vanliga femdagarsveckan”, skriver byrån i ett pressmeddelande.
På Microsoft i Japan har man också testat fyradagarsvecka i augusti förra året. Där fick dock de anställda lediga fredagar med full lön. Och utfallet blev positivt enligt företaget. Bland annat ökade de anställdas produktivitet – definierat som försäljning per medarbetare – med nästan 40 procent jämfört med samma period året före. Dessutom minskade elräkningarna med 23 procent eftersom kontoren var stängda en dag.
Läs också:Här är facket som rekryterar med AI-robotSöker du cio-jobb? Här är sju frågor för att avgöra om du vill ha det Läs mer…

Jönköpingsbolag köper spanskt – och norskt Kommando till Sverige

Det första förvärvet står Jönköpingsbaserade Secify för när man nu är i hamn med köpet av det spanska cybersäkerhetsbolaget Southbridge.
– Köpet kom naturligt efter ett tätt utvecklingsarbete som skett under en lång period inom en rad olika områden kring cybersäkerhet. En av anledningarna till köpet var att vi helt enkelt såg fördelen med att ha teknisk säkerhetskompetens inom företaget, en specialistkompetens som Southbridge bevisligen har, säger vd Daniel Fyhr och konstaterar vidare:
– De tjänster som Southbridge har inom framför allt systemutveckling kompletterar våra tjänster. I och med köpet har vi nu den förstärkning som krävs på utvecklingssidan för att täcka upp vårt och våra kunders behov.
Southbridge har 15 anställda och i samband med köpet tillträder Nicklas Dahl som ny vd för Southbridge. Daniel Fyhr säger så här om det som numera kommer heta Secify Iberica, och bolagets kontor i spanska Murcia.
Helt annan mognadsgrad inom säkerhet
– Det är en av anledningarna till att vi valt att arbeta med ett spanskt bolag. Jämfört med Sverige ligger företag i Spanien på en högre nivå och har en helt annan mognadsgrad inom cybersäkerhet. Sverige ligger tyvärr efter i den utvecklingen vilket kanske inte är så märkligt eftersom vi fram till ett par år sedan sett inte haft så allvarliga cybersäkerhetsrelaterade incidenter, säger han.
Den andra affären involverar norska Kommando, som levererar lösningar för att kontrollera åtkomst till kunder i Norden. Nu gör man gemensam sak med svenska Idnode, som också jobbar med åtkomstkontroll. Att bolagen nu väljer att göra en fusion förklaras med en växande efterfrågan på cybersecuritylösningar och en önskan om att bygga en stark nordisk aktör med lokala resurser. Den nya konstellationen kommer att heta Kommando, med kontor i Stockholm och Göteborg och huvudkontoret i Oslo.
– Idnode har samma värderingar som Kommando, med ett starkt fokus att bygga en ledande professionell kompetens inom cybersäkerhet och åtkomsthantering. Företaget har tagit en tydlig position hos sina kunder som är de största företagen i Sverige och bygger på experter med lång erfarenhet och stark kompetens, säger Marius Brekke, vd på Kommando, som främst har kunder i Norge och Danmark.
Läs också: Digital Inns och Isoldas ägare har lagt bud på Teknikmagasinets konkursbo Läs mer…

Nu går molnet om de egna datahallarna – för gott

Trenden är glasklar – det investeras allt mer i molnet och mindre i de egna datahallarna – och i år väntas också den brytpunkt nås då investeringarna i molnet konstant är större än investeringarna i traditionell it.
Det skriver vår amerikanska systersajt Infoworld och hänvisar till en undersökning från IDC.
Med traditionell it avses egentligen allt som inte är privata eller publika molntjänster.
Fram till tredje kvartalet förra året hade det bara hänt en gång att investeringarna i molnet var större än i traditionell it. För helåret 2019 stod molnmiljöerna för 49,8 procent av de totala it-utgifterna. I år väntas dock alltså molnet hålla sig över 50 procent i det här avseendet.
Infoworld skriver att den här förändringen kommer att innebära en hel del utmaningar för många organisationer. Till exempel är det många som inte har tillräcklig kompetens eller den organisationskultur som behövs för framgångsrika molnprojekt.
Många företag famlar också i mörker när det gäller hur man säkrar molnbaserade lösningar, skriver Infoworld.
Läs mer: Ett år fyllt av konflikter och dramatik i molnet är över Läs mer…

Tysk biluthyrare läckte 3 miljoner kunduppgifter – politiker, diplomater och kändisar

Buchbinder är en stor tysk biluthyrningsfirma med över 5000 stationer i mer än 100 länder. Tills nyligen exponerade företaget en sql-databas med personuppgifter om över 3 miljoner kunder. Data sträcker sig i vissa fall så långt bakåt som 2003. Databasen låg enligt uppgifter till Die Zeit helt öppen på nätet.
Läckan upptäcktes av Matthias Nehls, chefen för Deutsche Gesellschaft für Cybersicherheit (ungefär den Tyska riksförbundet för cybersäkerhet), under en rutingenomsökning av öppna databaser. Buchbinder undersöker för närvarande incidenten enligt ett meddelande på företagets webbsajt.
Lösenord exponerade i klartext
Den läckande databasen innehöll personuppgifter som namn, adress, födelsedatum, körkortsnummer och finansiell information som bankuppgifter och betalinformation, dock tursamt nog inga kreditkortsnummer. Utöver dessa uppgifter exponerades även 170 000 lösenord, varav cirka 3000 i klartext, skriver Bleeping Computer.
Databasen innehåller personuppgifter om vissa högprofilerade personer, bland annat om chefen för Tysklands informationssäkerhetsmyndighet BSI, Arne Schönbohm, hundratals diplomater, anställda inom polis och försvar, politiker och diverse kända personer inom sport och kultur. De flesta personuppgifter, cirka 2,5 miljoner, rör personer i Tyskland, cirka 400 000 från Österrike och 114 000 från Italien, Slovakien och Ungern.
Enligt GDPR måste Buchbinder göra en anmälan till den tyska dataskyddsmyndigheten inom 72 timmar, men uppgifter om en anmälan saknas i skrivande stund.
Läs också:Ny Facebook-läcka – data om 267 miljoner användare i öppen databasCalifornia Consumer Privacy Act – detta behöver du veta om Kaliforniens GDPR Läs mer…

Cyberattack mot europeiskt energibolag – Iran misstänks ligga bakom

Förändrade mönster i energibolagets nätverkstrafik gjorde att säkerhetsföretaget Recorded Future upptäckte attacken, rapporterar Zdnet.
Mjukvaran som används kallas Pupyrat och är ett spionvirus som i tidigare attacker kopplats till Iran. Det kan infiltrera Windows, Linux, OSX och Android och ge angriparna tillgång till systemet där de kan komma över användarnamn, lösenord och annan känslig information i nätverket.
Attacken pågick i nära tre månader – från november förra året till det att den stoppades nu i januari vilket innebär att den började innan spänningarna i Mellanöstern eskalerade i spåren av USA:s drönarattack mot den iranska generalen Soleimani.
Exakt hur intrånget gått till är oklart men forskarna misstänker att det handlar om en så kallad spear phishingattack, det vill säga en attack inriktad på specifika personer, ofta i ledningsskiktet. Det kan handla om att först vinna någons förtroende innan man skickar över ett virusinfekterat dokument.
Energibolag är ett hett byte för cyberangripare och i ett inlägg där Recorded Future beskriver attacken ger man också råd om hur de ska förhindras – bland annat råder de till att tvåfaktorsautentisering införs och att man ser till att lösenorden är komplexa och att samma lösenord inte används i flera system.
Läs också:Iran lösenordssprejar samhällskritisk infrastruktur i USANu stärker företagen sitt skydd – cyberförsäkringar exploderar Läs mer…

Ministern: ”Digitaliseringen skulle må bra av mer politisk konflikt”

Det har gått ungefär ett år sedan Anders Ygeman, S, blev digitaliseringsminister i det nybildade infrastrukturdepartementet. När Computer Sweden träffade honom för ett knappt år sedan satt han fortfarande kvar i den förra ministern Peter Erikssons, MP, rum på näringsdepartementet men nu har både han och infrastrukturdepartementet flyttat till egna lokaler.
Under hans första år har det bland annat tillsatts en utredning kring hur offentlig sektor ska hantera molntjänster, skärpta säkerhetskrav för 5g-utbyggnaden har kommit på plats, ett antal myndigheter har fått i uppdrag att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för ett bättre informationsutbyte av grunddata i den offentliga sektorn och det har skjutits till pengar till bredbandsutbyggnaden.
Även om besluten uppmärksammats har de inte skapat någon större debatt till skillnad från hur det ser ut på energiområdet – ett område han också är ansvarig för.
När det gäller digitalisering har det ofta rått mer eller mindre konsensus i politiken – upplever du att det håller på att förändras?
– Nej, jag önskar att det vore så men jag tror inte vi är där än. De enda politiska konflikterna vi får där är ofta ganska löjliga.
Som exempel nämner han diskussionen kring om vi ska ha Ipads i skolan och konstaterar krasst att de kan användas både bra och dåligt.
– Dyslektiker kan få hjälp av en markör som följer vad de läser. Det går ju inte att få med en bok, klart det går att göra med linjal och bandspelare men det vore helt ovettigt att säga att här borde vi ha en bok i stället för att Ipad är dåligt. Och så finns det omotiverade lärare som slängt ut Ipads i klasser där eleverna kanske har gjort helt andra saker med dem än att lära sig., säger han.
– Så nej, jag tror att digitaliseringen skulle må bra av mer politisk diskussion och konflikt. Risken annars är att det blir odynamiskt.
Finns det något sådant område där du efterlyser en sådan diskussion i dag?
– Just nu har vi någon slags politisk auktion kring vilket parti som satsar mest på välfärden. Det är bra att man diskuterar. Men jag tycker det är konstigt att vi inte har samma diskussion kring vad digitaliseringen kan göra för välfärden.
Följa goda exempel
Anders Ygeman pekar på att det går att frigöra miljarder till välfärden bara genom att använda de saker som fungerar väl i vissa kommuner och regioner i andra kommuner och regioner. Ett exempel som han ser som lyckad digitalisering är hur Trelleborg automatiserat sitt försörjningsstöd – ”det är en borgerligt styrd kommun men jag använder det som positivt exempel”.
Han beskriver hur kommunen efter att ha gått över till ett i huvudsak automatiserat försörjningsstöd sparat resurser motsvarande 30 socialsekreterare som kan göra andra saker.
– Första året med automatiserat försörjningsstöd ökade antalet som gick över till arbete med 169 procent. En enorm förbättring.
När det gäller de lagliga hinder som ibland pekas ut – exempelvis att kommuner inte kan använda mjukvarubottar för att automatisera processer där det ingår beslutsfattande så tror Anders Ygeman att det krävs mer dialog kring var hindren faktiskt finns.
– Vi kanske måste jobba mer snabbfotat när vi upptäcker sådana hinder, säger han.
En tanke som han har är att träffa företrädare för Sveriges Kommuner och Regioner som arbetar med digitala frågor lite mer regelbundet och gå igenom sådana upplevda hinder.
Han delar in hindren i tre grupper: Hinder som finns och som måste lösas med lagstiftning, hinder som finns och som måste lösas med arbetssätt eller rutiner inom kommuner och regioner och upplevda hinder som faktiskt inte är hinder.
– Jag tror att man kan hitta ganska många exempel på där man sagt att något är ett hinder och sedan när man krafsar lite på det så är det inte det utan går faktiskt att lösa inom ramen för gällande lagstiftning, säger Anders Ygeman.
Och det kan också finnas lägen där det gäller att våga utmana den tolkning av lagen som görs anser han.
– Lagstiftning som skrevs med ett visst syfte innan vi var speciellt digitala måste tolkas på ett rimligt sätt och inte övertolkas så att effektivisering och utveckling blir omöjlig.
Molnutredning ska skingra oklarheter
Just lagtolkningen står också i centrum för den utredning kring hur de rättsliga förutsättningarna ser ut för hur offentlig sektor kan använda sig av kommersiella molntjänster. Och även om intentionen är klar – ett statligt moln ska inrättas för känsliga data – så behöver det inte leda till att offentlig sektor använder sig mindre av kommersiella tjänster framöver tror Anders Ygeman.
– Många myndigheter upplever en väldig otydlighet kring vad de kan lägga i kommersiella molntjänster i dag och när det är utrett så kan det mycket väl vara så att det visar sig att det kan läggas sådant där som man inte trott.
Utredningen ska vara klar först i slutet av maj nästa år – men i höstas kom Försäkringskassan med en vitbok där de argumenterar för en restriktiv hållning och en myndighetsgemensam strategi kring kommersiella molntjänster.
Hur kommer det sig att den utredningen du tillsatt får så lång tid på sig?
– För att det här är väldigt krångliga frågor där det måste göras ett antal svåra avväganden. Men jag tycker att Försäkringskassans vitbok var ett bra inlägg i debatten och tyckte att de hade en intressant utgångspunkt med begreppet digital suveränitet, säger Anders Ygeman.
Att ha fått igång utredningen kring molntjänster är en av de saker som han själv rankar som de mest positiva inom digitaliseringspolitiken förra året.
Tror vi når bredbandsmålet
Ett annat område om han lyfter fram som positivt är bredbandsutbyggnaden där han pekar på att utbyggnaden på landsbygden går tre gånger fortare än i städerna och att man fattat beslut om 650 miljoner kronor i stöd.
Det är visserligen betydligt mindre än de 22 miljarder som Post- och telestyrelsen beräknat att det krävs men digitaliseringsministern är skeptisk till den beräkningen.
– För två år sedan sa PTS att vi skulle klara 2020-målet utan att tillföra ytterligare resurser. Nu har vi tillfört ytterligare resurser men då säger de att det skulle krävas 22 miljarder extra. De där siffrorna svänger för snabbt för att de ska gå att ta riktigt på allvar utan det är små förändringar i deras prognos som ger väldigt stora utslag.
Trots det tror Anders Ygeman att vi missar årets bredbandsmål – även om han tror att vi kommer att lyckas när vi väl når deadline 2025 då 98 procent ska ha tillgång till bredband om minst 1 gigabit per sekund.
När det gäller bredbandsmålet är det väldigt exakt men det övergripande målet i digitaliseringsstrategin som riksdagen enats kring är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – är det ett vettigt mål? Hur mäter vi det egentligen?
– Ja, man kallar det för mål men det är väl egentligen ambitioner. Om vi skulle göra det till mål måste vi också specificera på vilket sätt man mäter det och också ha relevanta mått på hur andra länder tar till vara digitaliseringens möjligheter. Men jag tolkar det mer som ambitioner.
Han tycker också att man kan se det som ett vägval Sverige gör. Även om det finns digitala jättar som är bättre på själva digitaliseringen så ska vi vara bättre på att just ta till vara möjligheterna.
– Då fokuserar vi kanske mer på tillämpningen av den nya tekniken än själva tekniken – det är hur vi använder den som är avgörande.
Han pekar också ut den motfråga som kommer upp naturligt om vi har som mål att bli bäst på digitaliseringens möjligheter – vilka är det som vi ska passera?
– Målsättningen som den ser ut är för svepande för att vara operativt fungerande – möjligen kan man säga att indexen är centrala och där hamnar vi nästan alltid i topp tre.
Knepigt tolka index
För att kunna förbättra oss kan det vara relevant att peka ut vilka delmoment i indexen som vi är sämst i eftersom det är där vi har mest potential att förbättra oss. Men även där finns svårigheter eftersom de bästa indexens delmoment är ganska tveksamma och handlar mycket om vilka rutor man lyckas kryssa i framhåller Anders Ygeman och lyfter fram Eidasförordningen där Sverige ligger efter.
– Det är få länders digitala identitetshandlingar som är gångbara i Sverige. I de länder som leder indexet går olika länders e-id att använda formellt – men det finns inga tjänster att använda i offentlig sektor. Så vad är då meningen med att kryssa i den rutan, säger han.
– Vi vill ju att om du har en norsk eller estnisk e-legitimation ska du kunna lämna in en e-deklaration eller att swisha? Då är det viktigare att man kan använda tjänsterna än att kryssa i rutan.
Det finns ett tryck från dig och från politiskt håll om att offentlig sektor ska skynda på samtidigt som forskare säger att it-styrningen är dålig och att vi inte vet vad investeringarna egentligen ger – står det i motsatsförhållande?
Ja, det kan det göra konstaterar Anders Ygeman och pekar ut misslyckade investeringar genom åren – polisens it-system som fick skrotas och starten på Stockholms skolplattform.
Finns goda exempel
Men det finns också exempel på motsatsen – han pekar på att när det gäller skolplattformen i Stockholm har man på bred front rullat ut screeningverktyg för dyslektiker. Det som förut tog två timmar för en specialpedagog tar nu två minuter med ett e-verktyg som mäter ögonrörelser och sedan får eleven ett individanpassat träningsprogram som inte fanns tidigare – åtta minuter övningar varje dag och uppföljning i verktyget.
– Det är en otrolig förbättring – men en mycket mindre investering än hela skolplattformen som inte är så bra. Betyder det att det var rätt eller fel att driva på digitaliseringen i Stockholm?
Hans slutsats är att det är rätt att driva på digitaliseringen men att alla regler som gäller för effektivisering normalt och innovation – det måste utgå från de berörda, det måste vara tätt kopplat till verksamheten och visa en tydlig nytta.
Känner ambivalens
– Där kan jag känna lite ambivalens som digitaliseringsminister. För jag vill gärna vara den som driver på digitaliseringen samtidigt vill jag också prata om de negativa exemplen så att det leder rätt och inte bara blir ett hallelujamöte. Som i alla debatter finns ett gäng säger att allt blir sämre och ett annat att allt som digitalisering gör är bra. Men det är inte riktigt så – det finns också nackdelar och brister som vi måste prata om.
Vad tror han då om det kommande året – vad ligger på hans bord?
I första hand en fortsättning av det som påbörjats som exempelvis arbetet med att få på plats det myndighetsgemensamma utbytet av grunddata som syftar till att medborgare och företag bara ska behöva dela med sig av sina grunddata en gång.
– Det är lättare sagt än gjort att döda den där faxen. Den biter sig kvar men det är ju absurt 2020 att faxa runt efterlysningar eller vårdinformation.
De där fickorna av kvardröjande teknik hämmar också potentiella effektivitetsvinster.
– Det är först när vi använder tekniken fullt ut som vi ser dem. Trots en enorm digital utveckling så har inte BNP ökat i samma takt. Där är vi inte tillräckligt duktiga utan det krävs att vi ändrar arbetssätt för att ta nästa steg. Och det steget måste tas på en massa platser.
Läs också: Nationellt center ska öka cybersäkerheten – på plats nästa år Läs mer…

Digital deg till Pulsen Integration

Pågen har idag 1 500 anställda med verksamhet i många länder. Företaget, som har bakat bröd i över 140 år, tar nu hjälp av Pulsen Integration. Tillsammans ska man ta fram skapa en skalbar och hybrid plattform som ska underlätta agila metoder och gränslöst samarbete.
Pågens vision är att framtidssäkra sitt affärsstöd och gå mot molnet. Det gör man genom en hybrid integrationsplattform där Pulsen Integration använder sig av ett gränssnitt ska kunna exponera data och integrera gentemot externa parter. Api-plattformen kommer vara central i den nya hybrida lösningen. Dessutom har man också krav på att öka transparensen, och genom en tydligare loggning och monitorering vill man kunna arbeta mer proaktivt.
– Vi är mycket glada och stolta över att Pågen valt att samarbeta med oss på Pulsen. Pågen har en tydlig integrationsstrategi och ligger i framkant med att finna verklig verksamhetsnytta genom it-området, säger John Torgersson, vd på Pulsen Integration.
Läs också: Sextett ska slåss om statens 400 systemutvecklingsmiljoner Läs mer…

Iver ska säkra den svenska exporten

Iver har tagit hem Exportkreditnämndens upphandling av it-drifttjänster. Bolagets leverans ska utgöras av ett helhetsåtagande för it-infrastruktur och it-arbetsplats, där stort fokus på informationssäkerhet i kombination med agila arbetsmetoder och hög utvecklingstakt lyfts fram som extra viktiga delar.
EKN har regeringens uppdrag att främja svensk export och svenska företags internationalisering. Det gör man genom att försäkra exportföretag och banker mot risken att inte få betalt, så att de kan genomföra fler säkra exportaffärer. Under upphandlingen har EKN ställt mycket höga krav på informationssäkerhet, bland annat genom att ta in detaljerade och uttömmande lösningsbeskrivningar samt låtit leverantören genomföra praktiska prov och genomfört inspektioner i de olika datacenter som är tilltänkta för leveransen.
Ivers avtal sträcker sig över tre år, med möjlighet till förlängning upp till totalt sju år. Avtalet beräknas vara värt cirka 60 miljoner kronor för den totala avtalsperioden.
– Vi är självklart mycket glada över att vi återigen vinner en ny kund inom vårt affärsområde Informations- och cybersäkerhet. Vi arbetar ständigt med att utveckla vårt erbjudande för kunder med mycket höga krav på informationssäkerhet och vi tror på en fortsatt stark tillväxt inom affärsområdet, säger Niclas Karlsson, tillförordnad affärsområdeschef för Informations- och cybersäkerhet på Iver och ser fram emot att komma igång.
– EKN har en erfaren IT-organisation med stor förståelse för rådande it-klimat och de hotbilder EKN kan ställas inför sett till verksamhet och uppdrag. Övertagandeprojektet påbörjas omgående och vi ser fram emot att göra EKN till ytterligare en nöjd kund till oss.
Läs också: Här är de hetaste namntrenderna för it-bolag Läs mer…

Amazon vill stoppa Microsoft från att arbeta med megaaffären

Amazon uppgav under onsdagen att de vänt sig till domstol med en begäran om att amerikanska försvarsdepartementet och Microsoft ska göra en paus i arbetet med Jedi-projektet fram tills att den överklagan som Amazon lämnat in behandlats.
Det skriver nyhetsbyrån Reuters.
Det var i oktober som det stod klart att Microsoft oväntat vann Pentagons molnkontrakt Jedi, värt 10 miljarder dollar, framför favoriten Amazon Web Services. Affären syftar till att ge den amerikanska militären bättre tillgång till data och teknik på distans.
Amazon har överklagat eftersom de anser att president Donald Trump satt press på Pentagon att styra bort affären från bolaget.
Dock har det tidigare rapporterats om att Microsoft satte igång arbetet med affären direkt och bland annat började anställa säkerhetsexperter så fort affären var i hamn.
Läs mer: Markköp, megaaffärer och magiska gränser – här är Microsofts 2019 Läs mer…

HSB lägger arbetsplatsen i Ateas händer

HSB Affärsstöd har tecknat ett heltäckande funktionsavtal, vilket innebär att Atea kommer att ansvara för drift och leverans av it-arbetsplatser till samtliga 26 regionföreningar, plus HSB Riksförbund med fyra tillhörande bolag. Den tjänst som upphandlats kallas komplett arbetsplats och innefattar hårdvara, mjukvara, drift, underhåll och förvaltning. Dessutom ingår hållbar livscykelhantering där Atea har huvudansvar för att hållbarhet ska genomsyra alla delar av it-arbetsplatsen, från val av utrustning och leverantörer, via logistik och support, till återtag och slutligen återvinning.
Avtalet sträcker sig över tre år och har ett uppskattat värde på 45 miljoner kronor. Fokus för leveranserna blir säker drift, maximal verksamhetsnytta och hållbar livscykelhantering.
– Det är spännande att vara i mål med avtalet och vi ser fram emot att påbörja arbetet med att, tillsammans med HSB Affärsstöd, säkerställa en mer effektiv och samtidigt hållbar arbetsplats, säger Linus Wallin, chef för Region Stockholm på Atea.
Målet med avtalet för HSB är att minska administrationen i organisationen, men hållbarhetsaspekten har också varit en viktig beståndsdel.
– Atea har stor erfarenhet och kompetens kring att jobba med organisationer som finns lokalt utspridda över landet, vilket är en trygghet för oss. Dessutom kan de hjälpa oss till nästa nivå när det gäller hållbarhetsarbetet runt våra it-arbetsplatser, vilket har varit tongivande i kravställningen, säger Mikael Andreasson, affärsområdeschef för Digitalt Möte på HSB Affärsstöd.
Läs också: Lokalt lönar sig – här är konsultbolagen med nöjdast kunder Läs mer…

Googles vd: AI har störst potential i vården

På fem till tio års sikt är det i vården som AI har den största potentialen. Det sa Googles vd Sundar Pichai vid ett panelsamtal på World Economic Forum i Davos, skriver Reuters.
Han pekar på hur cancerdiagnoser ofta kan missas för att experter ger olika utlåtanden.
– Vi vet att vi kan använda konstgjord intelligens för att göra det bättre.
Samtidigt som han haussar användningen av AI i vården har amerikanska kongresspolitiker ifrågasatt att Google har tillgång till tiotals miljoner amerikaners journaler genom ett samarbete med den amerikanska vårdkoncernen Ascension som är en av Googles största molnkunder i vårdsektorn.
Det gemensamma projektet kallas Project Nightingale och har pågått utan att patienterna känt till det. Ascension har 150 sjukhus och över 50 äldreboenden i USA.
När uppgifterna blev kända i höstas kommenterade Google det med att patientdata ”inte ska och kan kombineras med några av Googles konsumentdata”,
Och vid panelsamtalet försäkrade Sundar Pichai återigen att Google tar hänsyn till integritetsfrågorna.
– När vi arbetat med sjukhus så tillhör alla data sjukhusen, sa han.
Läs också:Digital tvilling kan hjälpa oss förstå våra kroppar – och bli friskareGooglebolag skyndar på upptäckt av njurskador med AI Läs mer…

Polisen begär ut allt fler användaruppgifter från nätjättarna

Kriminaliteten flyttar till nätet och kriminella använder allt mer olika nättjänster i sin verksamhet. Vilket innebär att polisen och andra rättsvårdande myndigheter blir allt mer beroende av att få ut uppgifter om misstänkta personer från olika nättjänster där de misstänkta kan ha konton, data eller använder dem för kommunikation.
De stora nättjänsterna sammanställer myndigheternas begäran om utlämnande användardata i så kallade transparensrapporter (transparency reports) vilka finns publicerade på respektive webbsidor. Computer Sweden har sammanställt statistiken för Sverige från företagen Microsoft, Apple, Google, Facebook och Twitter för perioden januari till juni 2019, och jämfört dessa siffror med samma period 2018.
Sammanlagt begärde svenska brottsbekämpande myndigheter ut uppgifter i 1057 (821 föregående år) fall gällande 1769 (1525) konton eller användare under första halvåret 2019 – en uppgång med 13 respektive 16 procent. I 889 (612) fall fick myndigheterna ut de data de begärde, eller cirka 84 (81) procent av fallen.
Företagen skiljer sig lite åt i vad de redovisar. Apple, till exempel redovisar begäranden gällande hårdvara (devices), vilket inget annat företag gör, och företagen kan även redovisa olika kategorier av begäranden, men alla redovisar siffror för antalet begäranden, gällande antalet konton (eller enheter i Apples fall) och hur stor andel av begärandena som hörsammades.
För att myndigheterna ska kunna få ut uppgifter måste de skicka en formell begäran om utlämnande användardata till den berörda tjänsten. Nättjänsterna tar sedan ställning till om begäran kan tillgodoses, eller om den ska nekas. I de fall begäran nekas handlar det oftast om att begäran har gjorts för bred eller för otydlig.
Microsoft
Första halvåret 2019 fick Microsoft in 228 (99) begäranden om utlämning gällande 460 (300) konton och försåg myndigheterna med data i 78 (65) procent av fallen. Antalet begäranden ökade alltså med hela 230 procent jämfört med samma period året innan. En minst sagt radikal ökning, i särklass mest av alla företagen i denna sammanställning.
Microsoft verkar vara de enda som redovisar statistik för de fall där data inte fanns att tillgå, till skillnad från fall där begäran inte hörsammades. I 10,5 (17,2) procent av fallen kunde Microsoft inte hitta de data som efterfrågades av myndigheterna. Microsofts metod att redovisa detta gör att deras andel av hörsammade begäranden är relativt låg. Sett till direkta nekanden av begäranden är andelen cirka 11 (18) procent.
Microsoft redovisar inte siffror för begäranden i akutfall.
Apple
Apple är ett speciellt fall eftersom den övervägande delen av begäranden rör användaruppgifter kopplade till mobila enheter som Iphone och Ipad. Av 133 (152) begäranden gällde 104 (136) denna typ av fall. Övriga fall gäller finansiella identiteter, typiskt kreditkortsnummer i två fall (8), Apple-id i 25 (7) fall, samt två (ett) akutfall. Totalt begärde myndigheterna ut data om 335 (371) Apple-användare och fick ut data i 122 (315) fall eller 95 (85) procent.
Med andra ord minskar alltså antalet begäranden om personuppgifter till Apple från de rättsvårdande myndigheterna. Vad detta beror på redovisas inte av statistiken.
Google
För Googles del begärde svenska myndigheter ut användaruppgifter i 299 (164) fall rörande 394 (269) användare – en ökning med 82 respektive 46 procent. Google tillhör dem som redovisar så kallade Preservation Requests, alltså begäran om att konton och deras innehåll ska bevaras. Google tar i dessa fall en avbild av kontot så att kontohavaren inte ska kunna radera innehåll. Detta har skett i 15 (14) fall. Från Googles fick myndigheterna ut data om 254 (199) konton, vilket motsvarar 85 (74) procent.
Gällande akuta fall begärde myndigheterna ut data i två (noll) fall.
Med största sannolikhet gäller Googles siffror även Youtube och Android, eftersom dessa ägs av Google och de allra flesta användare av dessa tjänster har Google-konton. Det går till exempel inte att publicera innehåll på Youtube utan ett Google-konto, och även om det som Android-användare går att på pin kiv runda Google, så är det ytterst få som gör det. Detta betyder att när polisen vill få ut data om en användare av en Android-mobil, så vänder de sig till Google.
Facebook
En stor del av alla begäranden från myndigheterna går till Facebook, vilket inte är så förvånande med tanke på den breda användarbasen i Sverige. Facebook fick in 386 (393) begäranden om användardata gällande 568 (571) konton under första halvåret 2018 – det är i särklass flest av alla. Facebook föll till föga i 87 (90) procent av fallen eller 494 (514) konton.
Facebook tillhör dem som redovisar antalet fall av nödsituationer som rör hela 11 (12) förfrågningar eller 2,8 (3,1) procent av alla begäranden. Siffrorna för Facebook bör även gälla Instagram och Whatsapp som ägs av Facebook och vars användare har starka konto-mässiga band till ägarföretaget.
Även Facebook redovisar Preservations Requests: 52 (77) begäranden gällande 74 (136) konton.
Twitter
Trots att 24 (22) procent av internetanvändarna i Sverige använder Twitter får företaget in ytterst få begäranden om användardata från, bara 11 (13) stycken gällande 12 (14) konton. Twitter sticker också ut genom att hörsamma endast 64 (38) procent av begäranden, eller 8 (5) konton.
Twitter är de enda som redovisar så kallade Removal Requests (alltså begäran om att stänga ned konton), men siffrorna är inte speciellt spännande då antalet begäranden om detta var noll (noll). Sen Twitter började redovisa sin statistik första halvåret 2016 har de endast stängt ned tre konton på myndigheternas begäran (men desto fler av andra anledningar).
Twitter står i en klass för sig vad gäller hur mycket och vilka olika kategorier av data de redovisar i sina transparensrapporter. Den som vill gräva i data från Twitter har mycket att hämta där.
Sammanfattning
Vad alla rapporter tydligt visar är att begäran från myndigheterna om att få ut användardata på totalen ökar för varje år. Men en slutsats från årets siffror är att antalet begäranden till tre av företagen minskar: Apple, Facebook och Twitter fick alla färre begäranden. Detta är en vändning jämfört med den stadiga ökningen tidigare år (Apple minskade även 2017-2018). Minskningen är visserligen liten, men dock en minskning.
De som ökar är alltså Microsoft och Google, i synnerhet Microsoft. En möjlig förklaring att Google och Microsoft, utöver att tillhandahålla konton och tjänster för privatpersoner, även är systemleverantörer för molntjänster, och en förklaring till att just Microsoft ökar med hela 230 procent kan sammanfalla med att Microsoft kraftigt ökat sin närvaro i molnet under senare år. Google växer förvisso, men fortsätter kämpa mot molndominanterna Microsoft och AWS.
Källor:
https://www.microsoft.com/en-us/corporate-responsibility/law-enforcement-requests-report
https://www.apple.com/legal/transparency/se.html
https://transparencyreport.google.com/user-data/overview?user_requests_report_period=series:requests,accounts;authority:SE;time:Y2019H1&lu=user_requests_report_period
https://transparency.facebook.com/government-data-requests/country/SE/jan-jun-2019
https://transparency.twitter.com/en/countries/se.html
Läs också:Myndigheter begär allt fler kunduppgifter från kryptobörserBahnhof kovänder efter hotet från PTS – lämnar in adressuppgifter Läs mer…

FN:s experter misstänker Saudiarabiens ledare för att ha hackat Jeff Bezos mobil

The Washington Post rapporterar att Amazons vd Jeff Bezos mobiltelefon ska ha blivit hackad under 2018. Detta efter att den mottagit ett Whatsapp-meddelande från ett användarkonto som ska ha tillhört Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman.
Meddelandet ska ha skickats den 1 maj 2018 och innehållit en video som visat en bild på Saudiarabien och Sveriges flaggor med arabisk text över sig. Det är oklart om Bezos öppnade video-filen, men efter att meddelandet mottagits ska mobiltelefonen börjat ladda upp flera dussin gigabyte av Jeff Bezos personliga data. En tid senare ska meddelanden skickats till Jeff Bezos som antydde att Kronprinsen hade kännedom om hans privata kommunikation.
Enligt The Financial Times, via Ars Technica, ska Jeff Bezos och Kronprinsen till en början haft en hjärtlig relation när de bytte nummer med varandra. Relationen ska blivit mer ansträngd efter att The Washington Post, som Jeff Bezos äger, rapporterade att den Saudiarabiska regeringen låg bakom mordet på journalisten Jamal Khashoggi som skrev för tidningen.
Hackningen av Jeff Bezos mobil ska ha skett sex månader innan det att Jamal Khashoggi mördades.
Saudiarabiens regeringen har nekat till att de skulle ligga bakom hackningen av Jeff Bezos mobil och säger att de vill se bevisen. 

Recent media reports that suggest the Kingdom is behind a hacking of Mr. Jeff Bezos’ phone are absurd. We call for an investigation on these claims so that we can have all the facts out.
— Saudi Embassy (@SaudiEmbassyUSA) 22 januari 2020

FN:s experter meddelade under onsdagen att de vill se en utredning gällande anklagelserna och säger att informationen de tagit del av än så länge tyder på att Saudiarabiens regering försökt influera eller rentav tysta Washington Posts rapportering om Saudiarabien.
Jeff Bezos själv har inte kommenterat händelsen men ska samarbete med fortsatta utredningar.
Läs också: Amazon beskyller Trump för missad jätteaffär – ”ville skada Bezos”  Läs mer…