Nu tar Google sin assistent till människor utan internetuppkoppling

Googles digitala assistent är tillgänglig för användare genom deras smartphones, datorer och smarta högtalare. Tidigare i år gjorde sökjätten genom ett partnerskap med KaiOS assistenten tillgänglig också för användare med enkla telefoner med internetaccess. Nu går företaget ett steg längre – när det också gör den tillgänglig för de allra enklaste telefonerna, som saknar internetuppkoppling.
Det uppmärksammar nyhetssajten Techcrunch.
Programmet påbörjas i Indien.
På ett event under torsdagen i New Delhi så presenterade företaget en dygnetruntöppen telefonlinje som folk kan ringa till för att få sina frågor besvarade av Googles digitala assistent.
Att få snabba svar på frågor är fortfarande en stor utmaning på platser som inte har tillförlitlig internetuppkoppling och det är för att nå de människorna – bara i Indien rör sig om hundratals miljoner – som Google släpper den här tjänsten, uppgav Google-chefen Manuel Bronstein under lanseringen.
Även om 500 miljoner användare i Indien har tillgång till internet, och det finns runt 450 miljoner smartphones i landet, så är mer än hälften av landets 1,3 miljarder invånare inte uppkopplade mot nätet.
Google presenterade också en ny funktion i assistenten som fungerar som en översättningstjänst i realtid, och som ska översätta då två människor pratar olika språk. Den tjänsten stödjer översättning mellan engelska och hindi, och ska rullas ut under de kommande månaderna.
Läs mer: Googles wifi-puckar kan få Assistent-funktionalitet Läs mer…

Megaläcka av patientdata i 52 länder – röntgenbilder på helt öppna servrar

En stor skandal som rör it inom vården rullas just nu upp i framför allt USA och Tyskland. Skandalen har vissa likheter med 1177-fallet som Computer Sweden avslöjade i vintras, men i det nya fallet gäller det inte samtal utan bilder från röntgenundersökningar och mri- och ct-skanningar. Likheten med 1177-fallet ligger i att bilderna i många fall har legat helt öppna på olika servrar, eller skyddats med ett minimum av säkerhet, samt att läckan drabbar miljontals patienter.
Fallet i USA och Tyskland, men även i många andra delar av världen, rör sig kring så kallade pacs-servrar, där pacs står för picture archiving and communication systems. Pacs-servrar tar emot och lagrar bilder och andra patientdata kring bilderna, men öppnar även för att dela informationen mellan läkare, vårdenheter och sjukhus.
Pacs låter läkare och andra specialister kan dela information och göra olika typer av medicinska bedömningar på distans, till exempel kan en husläkare från sin klinik se bildinformation som tagits på ett sjukhus.
De läckande pacs-systemen upptäcktes först av Dirk Schrader på det tyska it-säkerhetsföretaget Greenbone Networks. Schrader upptäckte läckor i 52 olika länder runt om i världen, bland dessa tre sjukhus och cirka 30 öppna pacs-servrar i Tyskland och 187 pacs-servrar i USA. Inga pacs-servrar i Sverige verkar ingå i läckan.
Schrader delade sin upptäckt med Bayerischer Rundfunk och ProPublica. ProPublicas avslöjande visar att 13,7 miljoner medicinska bilder varit öppet tillgängliga att titta på online, varav över 400 000 bilder har kunnat laddas ned av obehöriga. Allt som allt har man funnit över 16 miljoner bilder världen över, inklusive personuppgifter som namn, födelsedatum och i förekommande fall personnummer. De organisationer vars Pacs-servrar stått öppna riskerar brott mot den amerikanska lagen Health Insurance Portability and Accountability Act, HIPAA.
Forskare har varnat för svag säkerhet i åratal
Att pacs-system utgör en risk är ingen nyhet för vårdsektorn. I åratal har Oleg Pianykh, chef för medicinsk analys på radiologen på Massachusetts General Hospital, varnat för att denna typ av läckor kan inträffa.
Dirk Schrader.
2016 publicerade Pianykh en vetenskaplig rapport i en medicinsk tidskrift där han menar att pacs-system har kodats med antagandet att säkerheten för systemet ligger på it-säkerhetssystemen under pacs-servern. När sedan pacs-systemen genom åren kopplats upp mot internet har säkerheten hamnat i händerna på it-säkerhetspersonal som i sin tur gjort antagandet att säkerheten hanteras i pacs-servern. I sin rapport 2016 redogjorde Pianykh för 2 700 osäkra pacs-servrar i USA.
En bild av hur gamla de berörda systemen kan vara kommer från den standard, kallad dicom, som radiologer och leverantörer av bildsystem inom vården etablerade för att standardisera hur utrustningarna ska kommunicera sinsemellan och hur de ska dela information. Detta standard skapades 1985.
Är svenska pacs-system säkra?
Den svenska marknaden för pacs-system domineras av svenska Sectra AB som har en marknadsandel på cirka 70 procent, och även en marknadsandel på cirka fem procent i USA. Det finns ytterligare tre aktörer i Sverige och den sammanlagda installationsbasen i Sverige är cirka 100 pacs-system, varav nästan alla ägs och drivs av landstingen. I Sverige används pacs-systemen utöver röntgen- och mri-bilder, även inom patologin.
Torbjörn Kronander, koncernchef och vd på Sectra AB, säger till Techworld att de inte drabbats av läckorna, varken i USA eller någon annanstans.
– Dessa system kan vara gamla, de utvecklades på 1990-talet och vi gjorde vår första installation 1993. Då tänkte ingen på säkerhet och det hände att man skrev lösenorden på en tavla. Vi har sett hoten mot pacs-systemen komma, men vi har använt vår kunskap från vår försvarsverksamhet för att säkra våra pacs-system, säger Torbjörn Kronander.
– Vad jag vet har läckor från pacs-system aldrig hänt i Sverige. Vi har råkat ut för ett fall av ransomware (gisslanattacker) i USA, och vi var med under ransomware-attacken mot sjukvården i Storbritannien, men inget av dessa berodde på våra system utan på de underliggande operativsystemen.
Skulle det som hände i USA kunna hända i Sverige?
– Det kan hända; de som säger att de har 100 procent säkerhet ljuger, men risken är mycket lägre i Sverige. Vi var tidigt ute med säkerhet inom vården i Sverige och medvetandet är högt, men de ligger tyvärr efter med detta i USA, säger Torbjörn Kronander.
Läs också:Mätvärden direkt i mobilen sparar tusentals timmar för vården2,7 miljoner inspelade samtal till 1177 Vårdguiden helt oskyddade på internet Läs mer…

Linkedin ligger nere i stora delar av Europa

För närvarande ligger LinkedIns tjänster nere. På linkedin.com får besökaren ett felmeddelande och linkedin.se ser ut att ha ett fel med certifikatet, osäkert vilken typ av fel.
Att döma av kartan på downdetector.com verkar större delen av Europa ligga nere, och rapporterna ökade från en till 37 på kort tid efter klockan 13 svensk tid.
TechWorld fortsätter att undersöka avbrottet.
Läs också:Krav i USA: Google måste avslöja alla som laddat ned vapen-appDomstol: Dataskrapning av profiler på Linkedin tillåtet Läs mer…

Ninetech mässar på om Episerver – ska bygga nytt åt Elmia

Första steget i det nya samarbetet blir att utveckla mässföretagets sajt elmia.se. För Ninetech innebär det ännu en kund som väljer att basera sin digitala närvaro på Episerver-plattformen.
– Vi vill kunna erbjuda en förstklassig upplevelse inför, under och efter en mässa för våra olika målgrupper, inte minst utställare och besökare. Här anser vi att Ninetech har exakt den erfarenhet och expertis som vi söker. De har också starka referenskunder i för oss relevanta branscher som vi fastnade för, säger Elmias cio Lars Persson.
– Vi är starka inom upplevelseindustrin och har mer än ett decennium av Episerver-baserade leveranser i ryggen. Vi har många insikter och erfarenheter att luta oss emot samtidigt som vi ser fram emot att också skapa helt nya koncept och lösningar för att möta morgondagens förväntningar på en modern mässarrangör. Det ska bli väldigt kul att arbeta tätt tillsammans med våra vänner på Elmia, säger Ninetechs försäljningschef Fredrik Röstlund.
Läs också: Kjell & Company bygger om med Episerver Läs mer…

IP-Only ska koppla upp Stadiums butiker och lager

Stadium har idag cirka 180 butiker i Sverige, Finland och Tyskland, och ska även ta sitt koncept med Stadium Outlet till Norge under hösten. Dessutom växer kedjans e-handel. IP-Only har tidigare stått för fiberanslutningen och wan-lösningarna i samtliga Stadiumbutiker. Nu har man tecknat ett nytt treårsavtal med IP-Only, värt 6 miljoner kronor.
I och med det nya samarbetet tar IP-Only ett helhetsansvar över Stadiums trådade och trådlösa uppkoppling, där även det man kallar managerad wifi och LAN ingår.
– Vi känner oss helt trygga i vårt samarbete med IP-Only, och att utöka det till förstaklassigt wifi blir ett naturligt steg för oss. Med den här lösningen får vi drift och support i ett paket, och kan koncentrera oss på vår kärnverksamhet. Det passar oss perfekt, säger Stefan Maxeby, it-chef på Stadium.
En annan viktig del av den nya it-infrastrukturen är RFID, som ska användas för att hantera och fylla på med varor. RFID har testats i ett flertal butiker under en längre period, och ska nu rullas ut i 173 butiker till våren 2020 för att få bättre överblick över saldo och en mer effektiv lagerpåfyllning.
– Att leta reda på varor i butik har varit en stor del av våra säljares jobb. När vi testade RFID märkte vi att kunderna inte längre behövde fråga om en viss vara fanns i lager, eftersom den redan fanns på butiksgolvet. Tack vare det kan säljarna lägga tid på försäljning istället för på logistik, säger Stefan Maxeby.
Regina Donato Dahlström, affärsområdeschef för IP-Only Enterprise, har tidigare konstaterat att förmågan att kunna leverera en bra kundupplevelse blir en allt viktigare ingrediens för operatörer, när deras produkter och tjänster blir mer och mer lika varandra.
– Jag är imponerad av hur Stadium klarar balansgången mellan att vara både den största spelaren på sportvarumarknaden, och samtidigt ett piggt familjeföretag. De är i ständig jakt på nya innovativa lösningar och för oss är det inspirerande att få förtroendet att leverera verktyg som hjälper Stadiums nya satsningar, säger hon.
Läs också: Nya IP-Only ska flåsa Telia och Telenor i nordiska nacken: ”de behöver en utmanare” Läs mer…

Nytt chefsavhopp på Apple – pr-chef kliver av

Steve Dowling som har varit pr-chef för Apple i nästan fem år och totalt varit på företaget i nästan 16 år lämnar i slutet av oktober. Han uppger själv att han nu ska ta ledigt ett tag.
Under hans tid har Apple hanterat Tim Cooks första år som vd efter Steve Jobs död, en strid med USA:s regering kring kryptering och parallellt har ett antal nya produkter rullats ut.
Steve Dowling är inte den enda som lämnat Apple på sistone. Disneychefen Bob Iger lämnade nyligen sin styrelseplats med hänvisning till att det kan uppstå potentiella konflikter mellan bolagen och även designchefen Jonathan Ive och retailchefen Angela Ahrendts har klivit av tidigare i år, skriver Siliconangle.
Enligt Macrumors tar Apples marknadschef Phil Schiller över i väntan på en ny pr-chef.
Läs också:Disneys vd avgår från Apples styrelseAngela Ahrendts lämnar Apple Läs mer…

Visolit tar största svenska skalpen hittills

Redovisnings- och rådgivningsföretaget LRF Konsult har tecknat ett treårigt samarbetsavtal med Visolit, som nu ska ta ett helhetsansvar för företagets it-drift. Kontraktsvärdet ligger på 75 miljoner kronor och det gör avtalet till ett av de största avtal man hittills tagit hem under namnet Visolit.
LRF Konsult, med mer än 75 000 kunder och 1 400 medarbetare, titulerar sig Sveriges största redovisnings- och rådgivningsföretag. Nu har man ambitiösa planer på att växa och bredda sitt tjänsteutbud med nya digitala lösningar. Det gjorde att man letade efter en it-leverantör, och valet föll på Visolit, som ska leverera såväl bas-it som applikationsdrift. Det inkluderar molntjänster, optimering och rådgivning kring it-styrning.
– Visolit har visat prov på stort engagemang och kompetens i implementationsprojektet vilket är en mycket bra start för vårt samarbete, säger Mikael Holmström, it-chef på LRF Konsult och får medhåll från sin kollega som utvecklar resonemanget om bolagets behov på följande sätt:
– Som snabbväxande konsultbolag behöver vi en stabil och säker it-plattform. Det är en grund för att våra medarbetare ska kunna erbjuda de innovativa lösningar som våra kunder kräver, säger Rickard Westlund, vd på LRF Konsult.
Enligt Visolits koncernchef Terje Mjøs har bolaget god erfarenhet av att leverera it-lösningar till revisions- och redovisningsbranschen, och han säger att det var bredden i företagets tjänsteutbud, kombinerat med branschkompetensen som var avgörande.
– Det känns riktigt bra att bli vald av Sveriges största redovisnings- och rådgivningsföretag. Vår starka branschkunskap inom redovisning och revision och ett genuint intresse för LRF Konsults behov var ett starkt argument för deras beslut. Jag är stolt över att bli vald av en viktig aktör i Sverige, och ser fram emot att bidra till att LRF Konsult blir ännu starkare på marknaden, säger han.
Läs också: Köpfest utan hejd – Visolit uppe i tio med ny trio Läs mer…

25 sekunder för att göra sig förstådd – tolkapp lyfter vården

Kunna lugna en kvinna som ska föda, förklara att ett barn inte ska dö för pappan eller bara berätta att läkaren har tid om två timmar är otroligt mycket värt i vården. Men det är svårt att få till eftersom det tar tid att boka och få en tolk på plats. Ibland går det inte ens att få tag på någon.
Och det är här appen Tolkvox kommer in. I stället för att en tolk ska komma in är tjänsten kopplad till tolkar i 13 länder som tolkar till engelska. När det uppstår ett behov i vården så kan läkare eller annan vårdpersonal efterfråga tolkning på det språk som det handlar om och få hjälp efter bara 25 sekunder i snitt.
Sedan tidigare har ett par kommuner upphandlat Tolkvox.
– Men det är i vården appen har störst värde. Där inträffar flest oplanerade samtal och de tidslåsta moment som förbokad tolkning innebär skapar störst hinder för ett effektivt flöde där, säger Mattias Schain, Tolkvox grundare som nu är chef för on-demantolkning på Semantix som köpt upp tjänsten.
För att verifiera att tjänsten verkligen fungerar i vården – inte minst att tolkningen görs till engelska – så testades den i en pilot under fem månader i början av året. Under den tiden har den använts för att tolka 995 samtal av 223 användare vid fyra sjukhus och en vårdcentral. Snittiden för ett samtal låg på knappt 14 minuter och 35 olika språk tolkades.
Barnmorskan Anja Lundström, koordinator med ansvar för BB och förlossning på Södertälje sjukhus, är en av dem som testade tjänsten och hon tycker den har gjort stor skillnad i det dagliga arbetet.
– Det var ett halleluja moment. Här har vi ofta haft situationer där vi inte hunnit beställa tolk. Vi använder den både i patientarbetet och när vi ska prata med anhöriga.
Att kunna samla in den information som behövs inför en förlossning ökar patientsäkerheten.
– Och det skapar också en enorm trygghet. Man har ju rätt till tolkning men det har inte varit verklighet hos oss. Det är otroligt tungrott att planera tolkbesök och tillgängligheten är alldeles för låg, säger Anja Lundström.
Hon konstaterar också att det finns tillgång till mer ovanliga språk i det tolknätverk som Tolkvox använder än vad som erbjuds normalt.
Och Mattias Schain är nöjd med att pilotsudien nu verifierat värdet av tjänsten på ett strukturerat sätt.
I rapporten där pilotprojektet utvärderas konstateras att det är svårt att göra korrekta kostnadsjämförelser med de upphandlade tolktjänsterna. Däremot pekar man på att användarna ute på sjukhusen uppger att tolkar normalt bokas för längre tid än vad samtalen faktiskt tar.
Ett annat antagande man gör är att alla de samtal med tolk som gjorts med tjänsten och varit under åtta minuter inte hade blivit av annars.
– Kanske hade ett barn tolkat eller så hade man använt kroppsspråk. Och det innebär att våra tolkar används vid 65 procent fler tillfällen, säger 
Foto: Nadja HallströmMattias Schain.
Mattias Schain kom på idén till Tolkvox när han arbetade i statsrådsberedningen på regeringskansliet under flyktingkrisen 2015.
– Jag jobbade med tolkförsörjningsstöd och eftersom jag tidigare arbetat som jurist i London så visste jag att det finns en helt annan kapacitet när det gäller tolkar där om man bara kan tänka sig tolkning till engelska.
Hösten 2018 var tjänsten klar och i början av året köptes Tolkvox upp av Semantix.
– Nu är vi en aktör som försöker vinna upphandlingar och vi har kompletterat tjänsten med svenska tolkar för de tio största språken, säger han.
Läs också:Mätvärden direkt i mobilen sparar tusentals timmar för vårdenNu har drönare testats för blodtransporter i Sverige – flygtillstånd största kruxet Läs mer…

Fintech-boom utmanar storbankerna – men har uppstickarna någon chans?

Efter att Finansinspektionen beviljade Klarna banktillstånd för ungefär två år sedan har det fortsatt att ploppa upp nya banker i Sverige. Den 11 september var det dags för fintech-bolaget Northmill att få sin ansökan om banktillstånd beviljad.
Och de två bolagen är långt ifrån ensamma. Det finns även ett antal utmanare som vill in i Sverige och utmana bankerna med hjälp av banktillstånd från något EU-land. Danska Lunar Way blev till exempel nyligen bank och har dragit igång en svensk verksamhet. Detsamma gäller brittiska Resolut, som också öppnat ett svenskt kontor.
Utmanare i bankvärlden har även tidigare kommit i vågor. Ett exempel är floden av sms-lånebolag, ett annat är de nätbanker som kom för att förenkla och prisutmana aktiehandeln. Den här gången handlar det framför allt om tjänster som riktar sig till konsumenter där man slåss om att förenkla vardagsekonomin med olika spartjänster samt kort- och betaltjänster. Och det är just ny teknik med tilltalande användarfunktioner som ska vara enkla att använda som är slagträ i kampen.
För även om de olika aktörerna fokuserar på olika delar av konsumenters vardagsekonomi finns det en tydlig röd tråd i deras kommunikation, och det är snabbhet och flexibilitet, vilket nästan alltid speglas mot den tröghet som finns hos de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.
Kommande åren tuffa för storbankerna
Och enligt en nyligen publicerad undersökning från konsultjätten Accenture är den globala marknaden för betalningar, där sådant som kortbetalningar och olika lösningar för utlandstransaktioner ingår, värd ungefär 1 500 miljarder dollar i dagsläget, och den beräknas växa till 2 000 miljarder 2025. Och om man får tro Accentures rapport blir de kommande åren tuffa för storbankerna. Intäkter från betalningsverksamheter på så mycket som upp till 280 miljarder dollar beräknas fram till 2025 hamna hos de nya fintech-bolag som äntrat marknaden.
Svenska Northmill ansökte om banktillstånd i slutet av 2017 och har nu alltså fått det beviljat av Finansinspektionen. Styrelseordförande Margareta Lindahl säger att det är glädjande att Sverige uppmuntrar innovation och är nu redo att utmana storbankerna.
– Vi vet att det i slutändan kommer att gynna konsumenterna. Det är särskilt intressant ur ett internationellt perspektiv att svenska tech-banker är en del i att driva förändringen i en bransch som nu genomgår ett snabbt teknikskifte, säger hon.
Bolaget ska nu utöka sitt existerande produktutbud med sparkonton, kort och betaltjänster.
– Northmill har vuxit organiskt och har med produkter som Rebilla Reduce, vars syfte är att sänka räntan på människors befintliga krediter, tillsammans med övriga kredit- och försäkringsprodukter, byggt en solid grund. Genom att vi nu har möjligheten att bedriva verksamhet som bank, har vi också de verktyg som krävs för att ta nästa steg och driva en positiv förändring för konsumenterna, säger Margareta Lindahl.
Och även de utländska aktörerna vill visa att de har en tydlig motpol i storbankerna. När Nikolay Storonsky, vd och grundare av Revolut, tar emot Computer Sweden på bolagets svenska kontor som finns hos det nya kontorshotellet Wework, är han tydlig med att bolaget har stora ambitioner för den svenska marknaden, och att det är ny teknik och enkelheten att komma igång i bolagets app som är vapnet.
Kort- och betaltjänster är grunden och nyligen lanserade bolaget sin senaste tjänst, courtagefri aktiehandel för 300 olika aktier på New York Exchange och Nasdaq-börsen för sina Metal-användare, vilket är bolagets premiumtjänst som betalas med ett månadsabonnemang.
– Investeringar genom Revolut ska vara enkla att använda och ske till minimala kostnader och vara tillgängliga för alla, även om man bara vill prova med mycket små belopp. Detta är bara början på vårt courtagefria handelserbjudande, eftersom vi kommer att ge tillgång till fler marknader och investeringsprodukter inom en snar framtid, säger han.
”Det är ingen techie som vill jobba på de stora bankerna. Det är inte betraktat som ett spännande jobb”, säger Revoluts vd och grundare Nikolay Storonsky.
Bolaget har idag tre banktillstånd, ett för Östeuropa, ett irländskt för EU och för säkerhets skull även ett på bolagets hemmaplan, Storbritannien. Och med teknik byggd för dagens marknadssituation tror han att bolaget har en fördel mot jättarna, som fortfarande brottas med sina gamla system. Och det gäller inte bara kundmässigt utan även när det gäller tillgång till utvecklare.
– Det är ingen techie som vill jobba på de stora bankerna. Det är inte betraktat som ett spännande jobb. Det är bara en massa legacysystem. Det skapar stora möjligheter för oss att utmana de internationella bankerna, säger Nikolay Storonsky.
Just nu har man alltså stora planer för Sverige, där man häromdagen passerade 60 000 användare. Totalt har Revolut 7 miljoner användare med Storbritannien, Frankrike och Polen som de största marknaderna. En stor del av de nya kunderna kommer från olika hänvisningar samt anslutningar via partnersamarbeten. Ett konkret exempel i Sverige är att man har ett partnerskap med elsparkcykelbolaget Voi.
Nikolay Storonsky poängterar dock att de svenska storbankerna ligger långt fram i jämförelse med andra länder. Han nämner inte minst Swish som en faktor som kan göra det tuffare att locka kunder i Sverige. Revolut har en liknande transaktionsfunktion i sin app som ofta brukar vara populär i andra länder. Men han är samtidigt hoppfull över att de svenska kunderna ska fortsätta strömma till, och pratar om att man precis är på väg att passera en kritisk gräns.
– Vi brukar se att när vi når 50 000–70 000 användare så brukar det ta fart ordentligt.
Och som sagt, ambitioner saknas inte. Och inte heller belägg för att storbankerna ibland kan vara lite tröga och att kunderna upplever att de behöver konkurrens. Samtidigt finns det fog för oron att Sverige kan vara en tuff marknad att ta sig in på.
Låga kostnader vid byte av bank
När Copenhagen Economics nyligen presenterade sin rapport Konkurrensen i den svenska banksektorn, så framkommer det att Sverige har en av de mest digitaliserade bankmarknaderna i Europa och att vi även ligger bra till ur ett konkurrensperspektiv med förhållandevis låga kostnader vid ett byte av bank. Och hotet mot de svenska storbankerna från nya fintech-bolag är ingenting som får särskilt stort utrymme i rapporten, där det också framgår att de fyra svenska storbankerna idag har en kraftigt dominerande ställning med nästan 70 procent av den svenska kreditmarknaden.
Bilden att det är en tuff match som väntar utmanarna delas av Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners. Han välkomnar den pågående fintech-hajpen på konsumentsidan, men påpekar att man gärna glömmer vilken dominerande kraft man slåss emot.
– Många ser problemen och många er möjligheterna men de underskattar problematiken i att utmana bankerna. Det krävs stora skiften i teknik och sätt att jobba på, men det är svårt att få till ändå, oavsett var du är, om det är på bolånesidan eller inom värdepappershandel. Som nischaktör kan man kanske ta en bit av kakan, men även det är svårt, säger han och konstaterar att storbankerna inte heller har något emot att se till att göra det svårt för sina nya utmanare.
– De svenska bankerna är bra på att samarbeta, som till exempel med Swish och Bank-id. De är bra på att bygga nationella lösningar tillsammans, och där finns även sådana lösningar som vi inte ser som kunder. Det brukar vara svårt att konkurrera med nationella standarder.
Bilden av att bankerna är stora organisationer med tungrodd teknik och inte särskilt flexibla organisationer stämmer till viss del, men storleken är inte bara av ondo.
– Vi tolkar ofta volym som något som gör att de är långsamma. Men det skapar också en intäktsuthållighet som utmanarna inte har. Vi kan ta exempel på bolånesidan, där det finns ett antal utmanare. Men trots rekordhöga marginaler på bolån har utmanarna svårt att vara konkurrenskraftiga. Där är det de stora volymerna som gör att bankerna är så lönsamma och uthålliga, säger Joakim Bornold, som likt många andra efterfrågar bättre konkurrens.
– Jag önskar att det var lättare att utmana eftersom all effektivisering gör att priserna går ner. Men de stora förändringarna sker väldigt sällan av teknikskiften. Det är inte ny teknik som driver på förändringar utan det är nästan alltid regleringar eller avregleringar som avgör. Är du med när det sker har du en bra chans att komma in.
Läs också: Storbankernas skräck: så tar startups en stor del av deras marknad Läs mer…

Apple om EU:s miljardsmocka: Strider mot verkligheten och sunt förnuft

2016 dömdes Apple av EU-kommissionen att betala svindlande 13 miljarder euro i kvarskatt – eftersom EU anser att bolaget betalat för lite skatt för sin verksamhet på Irland.
Apples överklagande är just nu uppe i EU-domstolens näst högsta instans. Apples finansdirektör Luca Maestri ledde en sex personer stark delegation i rätten. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
Apples advokat Daniel Beard argumenterade för att Iphone, Ipad, App Store och andra Apple-produkter utvecklats i USA, inte i Irland.
– De här filialernas verksamheter omfattade inte att skapa, utveckla eller hantera de här rättigheterna. Baserat på de fakta som finns i det här fallet så strider den primära linjen mot verkligheten och sunt förnuft.
Vidare sa han:– Kommissionen hävdar att i stort sett hela Apples vinst från all försäljning utanför USA måste tillskrivas två filialer på Irland. Men de här två filialerna kan helt enkelt inte vara ansvariga för att generera nästan hela Apples vinst utanför USA.
Kommissionens advokat Richard Lyal svarade att Apples argument om att deras immateriella rättigheter-verksamheter äger rum i USA är irrelevant eftersom Irland beskattar Apples irländska dotterbolag, inte hela koncernen.
Domstolen väntas komma fram till ett avgörande under de kommande månaderna, men det kan dröja flera år innan den här processen får ett definitivt slut, då den förlorande parten väntas överklaga också den här domen till högsta instans, skriver Reuters.
Läs mer: Apple tar strid om 130-miljardersboten från EU Läs mer…

Telekomintrånget växer – Tele2 andra operatören som drabbats

Som Computer Sweden kunde berätta i fredags har teleoperatören Telenor drabbats av ett intrång med följden att över 30 000 kunduppgifter hamnat i orätta händer. Kunduppgifterna har hamnat hos oseriösa säljbolag som riktat in sig på att värva kunder till konkurrenten Tre.
Kunduppgifterna hamnade hos säljbolaget i vintras efter att legitima konton till säljstödssystemet utnyttjats av obehöriga. Dessa konton används normalt av återförsäljare och andra partner, men på något sätt har dessa konton hamnat i orätta händer. Exakt hur det har kunnat ske har hittills inte framkommit.
Enligt nya uppgifter till Computer Sweden har någon utvecklat en bot som utfört automatiserade slagningar i Telenors kunddatabas Score. Vem som utvecklat botten framgår inte, men på något sätt har resultatet av bottens slagningar i Telenors databas hamnat i händerna på företaget Operatörspartner, som enligt Telenor försett säljbolaget Abonnera med kunduppgifterna.
Mikko Viitala, presschef på Telenor, kan varken bekräfta eller dementera förekomsten av bottar utan hänvisar till den pågående utredningen.
– Det finns en hypotes vi arbetar efter men vi kan i det här skedet inte uttala oss närmare då utredning pågår, säger Miiko Viitala.
Frekvensen i slagningarna mot Score tyder på att det sannolikt rör sig om en bot. Slagningarna var så frekventa att Telenors varningssystem reagerade. Enligt Computer Swedens uppgifter har Telenor efter incidenten implementerat tvåfaktorsautentisering för att säkra upp tillgången till säljstödssystemet. Det är en naturlig metod för att skydda sig mot botar.
Även operatören Tele2 har drabbats
Computer Sweden kan nu berätta att även operatören Tele2 har drabbats av samma typ av intrång i säljstödssystemet som Telenor. Det intrånget ska ha börjat den 2 januari i år, alltså till och med tidigare än i fallet Telenor, och upptäcktes förra veckan. Också här har drabbade kunder kontaktats av telefonförsäljare.
I en incidentanmälan till PTS skriver Tele2 att ”två unika och personliga användarkonton till vårt säljsystem, och som har tilldelats medarbetare på ett återförsäljarföretag, har använts för onormalt många uppslag i systemet från årsskiftet”.
Tele2 skriver vidare i sin anmälan att de har kunnat konstatera att de som utnyttjat systemet har gjort så från ip-adresser som inte tillhör det återförsäljarföretag som de två kontona var avsedda för. Tele2 skriver att ”de som har tilldelats konton i systemet har inte hanterat sina kontouppgifter på korrekt sätt vilket möjliggjort att de kunnat nyttjas av obehörig. De aktuella kontona har stängts av och samarbetet med aktuell återförsäljarbutik har sagts upp”.
Joel Ibson.
Hur många Tele2-kunder som drabbats har maskerats av PTS, likaså hur många främmande ip-adresser det rör sig om. Men Joel Ibson, presschef på Tele2, bekräftar för Computer Sweden att det rör sig om runt 2 800 kunder.
Enligt Joel Ibson är det samma säljbolag som kontaktat Tele2:s kunder som kontaktat Telenors: Abonnera Sverige AB.
– Ett fåtal kunder har berättat att de blivit kontaktade av Abonnera. Allt tyder på att slagningarna har gjorts som underlag för telefonförsäljning av konkurrerande mobilabonnemang, säger Joel Ibson.
I Tele2:s fall verkar det röra sig om manuella slagningar i databasen. Trots det vidtar företaget liknande åtgärder som Telenor för att säkra kontona.
– Vi vidtar åtgärder för att det inte ska hända igen. Vi tittar även på att införa individuella konton kopplade till Bank-id, säger Joel Ibson.
Läs också:Hackade kunddata från Telenor användes för att rekrytera kunder till TreCom Hem skickar okrypterade mejl till kunder med lösenord i klartext Läs mer…

Huawei pytsar in 15 miljarder i program för utvecklare

Den här investeringen, som alltså motsvarar nästan 15 miljarder kronor, görs för att bygga ett starkt och öppet ekosystem som en del i sin övergripande it-strategi. Det här uppgav Huawei under onsdagen, skriver nyhetskanalen CNBC.
Programmet som går under namnet The Huawei Developer Program lanserades 2015 och företaget uppger att det sedan dess supportat 1,3 miljoner utvecklare och 14 000 oberoende mjukvaruutvecklingsbolag runt om i världen.
Det här uppgav vice styrelseordförande Ken Hu när han talade på företagets enterprise-konferens Huawei Connect i Shanghai.
Huawei ska släppa mer detaljer om det här programmet på fredagen, men Ken Hu sa så mycket att det ska hjälpa företagets partner att ”utveckla nästa generations intelligenta applikationer och lösningar” och målet för Huawei är att det här programmet ska expandera till att omfatta ytterligare fem miljoner utvecklare.
Den kinesiska telekomjätten vill också göra sin hårdvara och mjukvara mer tillgänglig för kunder och partner.
Läs mer:Pressat Huawei när flaggskeppsluren ska ut: ”ett mardrömsscenario”Uppgifter: Huawei vill lansera mobil med Hongmeng OS Läs mer…

Efter kritiken: nu ska även utländska e-handlare betala kemikalieskatt

När kemikalieskatten på elektroniska prylar med flamskydd infördes för drygt två år sedan rasade den svenska elektronikbranschen. Skatten omfattar sådant som sålts i Sverige – men inte hemelektronik som köpts från andra länder.
– Det är bara att gratulera dansk gränshandel och internationell e-handel. Den som tror att en skatt som fördyrar för svenska företag skulle påverka den globala produktionen av hemelektronik bör tänka om, sa Klas Elm, vd på Elektronikbranschen när förslaget om den nya lagen presenterades.
Men i dagens budgetproposition så aviserar regeringen att man under året ska ta fram förslag på hur utländska e-handlare som säljer till Sverige också ska betala skatten.
Regeringen konstaterar att undantaget för utländska e-handlare också anmälts till EU-kommissionen för att utgöra ett otillåtet statsstöd.
Det håller regeringen visserligen inte med om men skriver i budgeten att man ändå ”har förståelse för de principiella invändningarna mot att utländska handlare i dessa fall beskattas annorlunda än svenska och anser fortfarande att det är angeläget att skatt tas ut även vid de aktuella försäljningarna”.
Från Elektronikbranschens sida välkomnas beskedet.
– Som kemikalieskatten är konstruerad idag slår den hårt mot svensk detaljhandel och jobben i Sverige. Kemikalieskatten snedvrider konkurrensen för svenska handlare då den inte tas ut på varor köpta från utländska e-handelssajter. Svenska handlare kan inte höja priserna för att kompensera sig för högre inhemska skatter, eftersom konsekvensen blir att de då tappar affären till konkurrenter i exempelvis Danmark eller Tyskland, säger Klas Elm i en kommentar.
Enligt Klas Elm har skatten redan bidragit till förlorade arbetstillfällen i den svenska handeln och ett försäljningstapp på runt sex miljarder kronor.
Och helst skulle branschorganisationen att den nationella kemikalieskatten avskaffades helt.
– Produkter görs för en global marknad och tillverkarna ändrar inte den globala produktionen för att passa den svenska regeringen. Verklig förändring kräver förbud på EU-nivå, säger Klas Elm.
– Om regeringen skulle landa i bedömningen att utvidgningen av lagens tillämpningsområde inte går att genomföra så måste kemikalieskatten i sin helhet avskaffas.
Läs också:Branschen rasar mot nya prylskatten: ”Svenska handeln får ta smällen”Kriget mot kemikalieskatten – mycket väsen för ingenting? Läs mer…

Svensk it-bransch ligger i lä – under OECD-snitt i digital kompetens

Pappersindustrin, skogsindustrin, stålföretag, textilindustri och andra tillverkningsföretag i Sverige ligger högre än sina OECD-konkurrenter när det gäller digital kompetens. It-branschen däremot sticker ut och hamnar under snittet.
Det visar en ny studie kring de svenska företagens digitala mognad som myndigheten Tillväxtanalys tagit fram på uppdrag av regeringen. Studien är tänkt att användas för att följa upp politiska mål kring digitalisering men även för att ge svenska företag en insikt i läget.
En del i den digitala mognaden som studien tittar på är digital kompetens som mätts i flera dimensioner i alla OECD-länder. I indexet ingår sådant som tillgång på it-specialister på företaget, om företaget ger de anställda it-utbildning och det ingår också en framräknad variabel som ger poäng till företag som har egen kompetens för att driva och utveckla en rad teknologier.
– Från politikens håll framhåller man gärna den svenska it-sektorn som ledande. Men när vi ser de här resultaten så är det kanske något man måste fundera över, säger Irene Ek som är ramprojektledare för en rad studier kring hur digitaliseringen ligger till i utbildning och näringsliv på Tillväxtanalys.
– En it-sektor som är stark digitalt är jätteviktigt eftersom det spiller över på hela näringslivet. It-företagen hjälper andra företag att digitalisera sig.
Digital kompetens är en av tre dimensioner som vägs in för att ta fram ett företags digitala mognad. En andra dimension är hur digitalt sofistikerat ett företag är – det handlar om hur avancerade it-funktioner som de har internt som exempelvis om de har egen personal som har hand om it-funktioner nära kärnverksamheten som exempelvis utvecklar affärssystem eller utför it-säkerhetsuppgifter.
Och den tredje dimensionen handlar om webbmognad – hur företagen når sina kunder via digitala kanaler.
Studien slår fast att företagens produktivitet och lönsamhet ökar i takt med deras digitala mognad men framför allt drivet av den digitala kompetensen.
– Sambandet mellan digital mognad och produktivitet och lönsamhet har vi inte hittat någon annanstans, så det är vi stolta över att ha tagit fram. Samtidigt kan vi inte avgöra vad som kommer först – vi vet inte vad som driver vad, säger Irene Ek.
Skillnaden mellan svenska företag är väldigt stor – aggregeras samtliga sektorer så har Sverige en större andel företag med hög digital kompetens än OECD-genomsnittet samtidigt som vi också har en större andel företag som inte har någon intern digital kompetens alls.
Men Irene Ek är tydlig med att man trots kopplingen till produktivitet och lönsamhet inte ska stirra sig blind på hur digitalt moget ett företag är.
– Varje enskilt företag fundera över vad som ger just dem ökad affärsnytta, det är inte nödvändigtvis en högre digital mognad.
Hon framhåller också att de data som Tillväxtanalys tittat på inte får fram alla nyanser.
– Företag jobbar i nätverk och ekosystem i ökande grad och det är inte nödvändigt att ha allt själv. Men det ser vi inte riktigt i vårt sätt att räkna. Där finns det utrymme för fortsatt forskning att gräva vidare i, säger Irene Ek.
Läs också: Så placerar sig Sverige bland världens mest cybersäkra länderSverige i EU:s digitopp – många it-specialister och bra på att se film på nätet Läs mer…

Sveriges dolda it-jätte letar jaktmarker bortom börser och banker

De flesta förknippar Nasdaq med de stora börsplatserna i Stockholm och New York – men företaget har också en stor verksamhet som levererar finansiell teknik till andra företag och som leds från den svenska huvudstaden. Ja, om man ser till de 1000 utvecklare som Nasdaq Market Technology förfogar över så är det en av landets större teknikleverantörer.
Mest handlar det om att sälja lösningar till andra börser, banker och finansinstitutioner, men de har också allt mer börjat titta på branscher utanför kapitalmarknaden, som betting och spel, fastigheter, försäkringar samt transport och logistik, berättar Magnus Haglind, som är produktutvecklingschef på Nasdaq Technology Market.
– När andra industrier nu gör sin digitaliseringsresa så känner vi igen mycket av det de går igenom från vad vi redan har gjort. Det innebär att också många företag som inte är i kapitalbranschen är intresserade av de lösningar som vi har utvecklat för att förändra sina branscher.
Nya kunder inom spelindustrin
Till exempel har Nasdaq på senare tid fått ett par nya kunder inom betting, som till exempel Hongkongbaserade Jockey Club som använder deras teknik som bakomliggande infrastruktur, svenska ATG och sportsajten Fotbollindex där de kan använda tekniken för finansiella system för kontinuerlig värdering av spelare och för att komma fram till transfervärde.
Totalt omsätter Nasdaq Market Technology 350 miljoner dollar, motsvarande nästan 3,5 miljarder kronor. Ledningen sitter i Stockholm där de också har flest utvecklare, men det sker även utveckling på platser som Sydney, London, Baltikum och i Indien.
Den här försäljningen som riktar sig mot branscher utanför finanssektorn kommer att bli en allt större del av Nasdaqs verksamhet, inte minst då nya tekniker som AI och blockkedjan kommer på bred front till andra branscher. Det är väl känt att finanssektorn går i bräschen för de här teknikerna.
Magnus Haglind säger att blockkedjan i dag används i mer perifera lösningar, men att de har levererat produkter som bygger på den här tekniken till externa kunder. Till exempel en lösning som sköter omröstningar på aktiestämmor. En annan produkt vänder sig till fastighetsbranschen och syftar till att göra fastighetsöverlåtelser smidigare.
Totalt har de runt 25 utvecklare som arbetar med blockkedjan. När det gäller blockkedjan tror Magnus Haglind dock att det dröjer tills den tekniken når ett genombrott att tala om. Annat är det med AI som redan är en central teknik för funktioner som marknadsövervakning och för att larma om det finns tecken på otillåten marknadspåverkan eller obskyra beteenden i börshandeln.
– Vi använder maskinlärningsmodeller för att hela tiden förbättra den här bevakningen. Det här är också teknik som kan användas i andra branscher, som till exempel inom betting och sport, där spelandet sker allt mer i realtid och där de här modellerna kan användas för att leta efter avvikande beteenden. Där håller vi också på med en del intressanta case.
Flyttar allt mer till molnet
En annan megatrend som sköljer över verksamheten just nu är naturligtvis molnet, där Nasdaq använder sig av flera av de stora molnleverantörerna. I dag kör Nasdaq mestadels mindre kritiska lösningar i molnet, men planen är att flytta upp mer och mer av verksamheten dit, närmast testsystemen och backuper.
– Under de närmaste fem åren tror jag att 25 procent av alla system finns i molnet, säger Magnus Haglind.
Det är mycket kritisk information som Nasdaq förfogar över – vilka är de största hindren för att migrera till molnet?
– Rent tekniskt ser jag inte många hinder, utan det är ju frågor om integriteten, säkerheten och att data ska lagras i rätt land, och så vidare.
Det har ju varit incidenter nu, där den helt molnbaserade banken Capital One, hade en omfattande och uppmärksammad dataläcka. Är molnet tillräckligt säkert för de här känsliga verksamheterna?
– I det fallet var det de själva som hade en dåligt konfigurerad brandvägg. Men man kan också se att säkerhetspatchar som man får slita länge med i de egna datahallarna fixas betydligt snabbare i molnmiljöer. Förutom skalfördelar finns också stora fördelar även när det gäller säkerheten.
Läs mer:Nu ska fondhandeln flyttas till blockkedjan – målet satt till 2020Blockkedja och AI – nu ska Lunds juridikstudenter få lära sig teknik Läs mer…