Att spara på studieförbunden är att nedmontera skyddet för demokratin

DebattDe tio studieförbunden är en mötesplats för skapan­de, bildning och kultur. Bokcirklar, konserter och föreläsningar – hundratusentals människor deltar varje år i studieförbundens verksamhet. Studieförbunden är en del av, ja själva nervsystemet i, det civila samhället och fungerar som bildningscenter, kulturarenor och de­mokratiska möjliggörare. Varje enskilt studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart och tillsammans utgör de en mångfald av verksamhetsinrikt­ningar. Med sin idémässiga grund, pedagogik och sin självständighet har studieförbunden stor betydelse för demokrati, mångfald och social sammanhållning i samhället.

Folkbildningen kännetecknas av att vara fri och frivillig. Det är en deltagarstyrd, demokratisk verksamhet som syftar till att stärka individen, få människor att växa och förändra tillsammans.
I denna öppna och fria arena kan åsikter utmanas och fördomar krossas, gemensamma projekt formuleras och ett aktivt, engagerat medborgarskap utvecklas.  Det är också just att stärka och utveckla demokratin som är statens främsta syfte med sina bidrag till folkbildningen.
Staten satsar årligen närmare två miljarder kronor i stöd till Studieförbundens verksamhet och absoluta merparten av bidragen hamnar direkt i lokal verksamhet – Studiecirklar, Kulturprogram och Annan folkbildning. Utöver dessa verksamhetsformer genomför studieförbunden på många orter uppdrag eller projekt inom t.ex. folkhälsa, integration och andra samhällsområden.
Regionen bidrar också med ekonomiskt stöd till Studieförbunden på regional nivå med syfte att stimulera kommunövergripande verksamhet som cirkelledarutbildningar och regionala kurser.
Detta bidragssystem bygger på att kommunerna å sin sida förväntas möta upp de statliga anslagen till studieförbunden med ett kommunalt stöd för att möjliggöra full effekt av den stora investering staten gör för bildning, kultur och social utveckling i hela landet. Tyvärr har det kommunala stödet minskat kraftigt under senare år, vilket försvårat för studieförbunden att leva upp till de förväntningar och möjligheter som följer med statsbidraget. Det kan liknas med att kommunen får en ny elbil gratis, men sparar pengar genom att inte ladda batteriet.
Folkbildningen med studieförbundens lokala verksamhet tillför stora mervärden till kommunerna inom en mängd olika områden;
Studieförbunden är Sveriges i särklass största kulturarrangör, såväl som arena för lokal amatörkultur som anordnare av högkvalitativa kulturarrangemang
Studieförbunden bidrar till en rik och meningsfull fritid för medborgarna genom möjligheten att exempelvis, som nybliven pensionär eller ensamstående, delta i en studiecirkel.
Studieförbunden gör stora insatser för nyanlända som lär sig språket och hur vårt samhälle är uppbyggt
Studieförbunden bidrar till att hålla demokratin levande, vilket är ett ständigt pågående förnyelsearbete. Detta bland annat som en stor resurs för sina egna medlemsorganisationer när det gäller förenings- och mötesteknik, funktionärsutbildningar, studiecirklar och arrangemang kring samhälls-, kultur- och miljöfrågor för. Det svenska föreningslivet står sig slätt om det inte har ”sitt” studieförbund som stöttar.
Studieförbunden tillsammans är en stor arbetsgivare i kommunerna och i regionen
Låt oss presentera några aktuella siffror som beskriver omfattningen av studieförbundens verksamhet 2018[1];
261 000 studiecirklar med totalt drygt 1,6 miljoner deltagare – fler än i grundskolan.
379 000 Kulturprogram med 20 miljoner besökare – fler än biograferna.
73 000 arrangemang i form av annan folkbildningsverksamhet med drygt 918 000 deltagare
Studieförbunden engagerar 115 000 cirkelledare varav 100 000 helt ideellt.
Studieförbunden finns och verkar i Sveriges alla kommuner i en tid när många andra organisationer centraliserar eller digitaliserar sin verksamhet.
Statsanslaget bygger på tillit till och förtroende för de tio studieförbund, som samlar i stort sett hela det svenska föreningslivet som medlems- eller samarbetsorganisationer, som är i ständig dynamisk utveckling för att möta nya grupper och individer, som åtar sig nya samhällsutmaningar som integration, miljö och folkhälsofrågor.
Studieförbunden vill fortsätta bidra med sin verksamhet på varje ort, i hela Sverige och förväntar sig motsvarande tillit och förtroende inom kommunerna. Att spara på det kommunala anslaget till Studieförbunden är att montera ner ett skyddsnät och en infrastruktur för det civila samhället, kulturen, integrationen och, i förlängningen, den demokratiska utvecklingen.
Marita Graad-JanssonHans-Åke HöberBildningskonsulenter, Västra Götalands bildningsförbund.
[1] Fakta om folkbildning 2019, FBR Läs mer…

Idrottssponsorer i Västra Götaland måste ta upp kampen för flickors hälsa

DebattFöretag som fördelar sina sponsorpengar mer jämställt kan göra stor skillnad för flickors hälsa i Västra Götaland, samtidigt som de stärker sin affär, skriver Ulrika Liiv, hållbarhetschef på bostadsutvecklaren Obos och Linda Wijkström, kommersiell chef på Elitfotboll Dam.

En färsk rapport från revisionsbyrån EY visar att svensk elitdamfotboll bidrar starkt till att bygga samhällsnytta. EY har uppskattat värdet av klubbarnas bidrag inom områdena hälsa och välbefinnande, inkludering och genom ideella insatser till nästan 98 miljoner kronor. Det utgör hela 54 procent av Obos Damallsvenskans totala omsättning.
Damfotbollen gör bevisligen stor nytta för både samhälle och människor. Ändå är de resurser som satsas på flickor i idrott försvinnande små i jämförelse.
Totalt bidrar sponsorer med 2,9 miljarder kronor till lokala eller regionala idrottsföreningar varje år. Jämnt fördelat på antalet idrottsföreningar i landet, innebär det att Västra Götalands föreningar får cirka 460 miljoner kronor i stöd årligen. Endast 92 miljoner av detta – 20 procent – går till damidrott.
Snedfördelningen får konsekvenser inte bara för de idrottsliga framgångarna, utan också för flickors hälsa. En studie från 2017 visar att endast 22 procent av flickorna i Sverige når upp till Världshälsoorganisationens rekommenderade mål om 60 minuters fysisk aktivitet per dag, se bifogad nyhetsgrafik. Av pojkarna är det 44 procent – dubbelt så många.
Näringslivet är en viktig idrottsfinansiär och har därför stora möjligheter att påverka vem som får bäst förutsättningar att ägna sig åt idrott. Mer pengar betyder fler halltider, bättre tränare och utrustning – och i längden fler förebilder att ta efter.
Snedfördelningen av sponsorpengar beror till viss del på att förlegade skatteregler missgynnar damidrotten. Därmed har våra politiker ett ansvar att se över hur reglerna kan moderniseras, så att folkhälsan inte förblir en jämställdhetsfråga.
Men ansvar ligger också hos företagen att se bortom exponering. EY:s rapport visar att pengar till damfotbollen utgör ett mycket stort bidrag till samhället. Att ta ställning för ökad jämställdhet genererar också affärsnytta; fler vill jobba hos, handla av eller samarbeta med företag som tar samhällsansvar.
Obos ser detta som dubbelt värdeskapande med tydlig koppling till affären och sponsrar därför svensk damelitfotboll med 40 miljoner kronor över en femårsperiod.
Människor ska kunna ägna sig åt idrott på lika villkor oavsett var man bor. En mer jämställd fördelning av sponsorpengar kan göra stor skillnad för flickors hälsa. Nu hoppas vi att fler företag i Västra Götaland tar vara på den möjlighet som finns i att våga stå upp för ett mer jämställt Sverige.
Ulrika LiivHållbarhetschef ObosLinda Wijkströmkommersiell chef Elitfotboll Dam Läs mer…

Tjuv försökte skruva loss hjul

LerumEn bilägare i Lerum upptäckte på onsdagseftermiddagen hur en person försökte stjäla hjulen på hans bil.

Det var vid 16.30 som tjuven togs på bar gärning, i full färd med att skruva av hjulen. När tjuven insåg att han blivit upptäckt försvann han från platsen i en bil.
Polisen har upprättat en anmälan om försök till stöld. Läs mer…

Dags för norra Floda att mobilisera

DebattVästra Stambanegruppen föreslår en ny järnvägssträckning mellan Drängsered, Uddared och kraftledningsgatan. Detta innebär att hela Drängsered och större delar av Uddared kommer att ligga inklämt mellan två järnvägar och vi som idag bor gränsande mot naturen, kommer istället att bo några meter från järnvägen.Även om detta förslag låter helgalet och det kan förefalla helt orimligt, är det dags att ta detta hot på allvar. Förutom Västra Stambanegruppen, så tycks dessvärre också samtliga politiska partier i Lerum vara beredda att offra norra Floda. Idag är norra Floda attraktivt, men om detta förslag går igenom kommer vi som vill flytta härifrån troligen få svårt att sälja våra bostäder.

För mig är detta en politisk huvudfråga, men tyvärr kan det vara för sent att vänta tills nästa val. Jag lovar därför här och nu bort min röst nästa val till det parti som verkar mot detta förslag, från V till SD. Jag tror och hoppas att vi boende i norra Floda inte ger upp utan strid.Tomas Bergsand Läs mer…

Peter Berg borde få en egen gata

DebattI Tollered, som ligger mig varmt om hjärtat, har Greta Berg tidigare i år fått en egen gata i samhället och enligt min mening bör man visa framlidne Peter Berg samma uppskattning.

Peter Berg var synnerligen aktiv i det lokala förenings­livet. Han arrangerade bland mycket annat midsommarfirandet på Nääs, uppbar roller i Nääskrönikan och höll under flera år i många av trådarna till terrängtävlingen Torskabotten runt. Mitt förslag är att kommunstyrelsen fattar ett beslut som innebär att även Peter Berg ges en egen gata.
Peter Berg avled för snart tre år sedan i en ålder av 85 år. Jag var själv med på begravningen i Skallsjö kyrka och kunde konstatera att bygdens folk verkligen mötte upp för att ge denne gentleman en sista hyllning.Lars Borke Läs mer…

Familjeparkeringar till familjer

DebattJag blir väldigt glad att det finns extra breda familjeparkeringar på vissa ställen i Lerum, så vi med barnvagn kan lasta i och ur både varor och sovande barn utan att barnvagnen står ute i vägen. Kan vi inte alla bara komma överens om att dessa platser bara används när barn är med i bilden? Jag har flera gånger varit och handlat med barn i dubbelvagn och alla dessa parkeringsplatser varit upptagna, men ändå är jag den enda i butiken med barn. Läs mer…

Staten behövs i Västra Götaland

DebattDe senaste 20 åren har statens närvaro minskat runt om i Sverige. När Arbetsförmedlingen nu har aviserat att man planerar att stänga 132 lokala kontor kommer den utvecklingen att förstärkas ytterligare.

När staten minskar sin lokala närvaro drabbas medborgarna genom sämre service. Men neddragningarna skapar också en klyfta mellan medborgarna och samhällets institutioner. Väl fungerande, effektiva och rättssäkra myndigheter som är närvarande i hela landet är ett kitt som håller samman samhället och skapar tillit.
Västra Götaland är det län som förlorar flest antal arbetsförmedlingskontor när dagens 35 kontor ska bli 13. Samtidigt är det stora skillnader mellan länen, exempelvis förlorar Norrbotten bara 3 av 14 kontor. Skåne förlorar 17 av 23 kontor medan Stockholms län bara förlorar 7 av 22.
Nedläggningen är en konsekvens av den budget som togs fram av Moderaterna och Kristdemokraterna, men ska också ses i ljuset av januariöverenskommelsen mellan regeringen Centerpartiet och Liberalerna. Regeringen har kritiserat Arbetsförmedlingens beslut, men har samtidigt inte skjutit till pengar för att förhindra nedläggningarna.
Arbetsförmedlingens kontorsnedläggningar förstärker en trend som funnits länge. Kontor där medborgarna kan få personlig service från myndigheter som Skatteverket och Försäkringskassan blir allt mer sällsynta. Statistik från SCB visar att det i dag finns 137 serviceställen där medborgare kan få statlig service i Västra Götaland. För tjugo år sedan fanns det 254 serviceställen. Det motsvarar en minskning med hela 46 procent.
Statskontoret har studerat det här förhållandet och kommit fram till att medborgare är nästan dubbelt så nöjda med servicen från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Polisen när myndigheterna har kontor i kommunen.
Många myndigheter som lägger ner lokala kontor motiverar detta med att den digitala utvecklingen ger möjlighet att möta medborgare på distans. Den digitala utvecklingen är bra, men den räcker inte. En medborgare som till exempel har fått ett negativt eller otydligt myndighetsbesked har rätt att träffa en handläggare för att få detta besked förklarat för sig.
Nu kräver Fackförbundet ST politisk handlingskraft för att stärka den statliga närvaron i hela landet. Följande åtgärder är prioriterade:
Politisk styrning för att garantera statlig service och statliga arbetstillfällen i hela landet. Nya myndigheter bör förläggas utanför storstäderna.
1. Se över dagens rationaliseringsmodell på myndigheterna för att minska den ekonomiska pressen som riskerar att leda till nedläggningar av lokala kontor.
2. Regeringen behöver se över regleringsbreven för myndigheter med mycket medborgarkontakt för att skapa en tydlig politik som garanterar statlig service i hela landet..
3. Staten bör också ta initiativ till samverkan med kommunen kring arbetsplatser och lokaler för att kunna bevara samhällelig service och verksamhet som är viktig i glesbygd. Staten behövs i Västra Götaland.
Britta LejonFörbundsordförande Fackförbundet ST Läs mer…

Så rustas Västra Götaland för en global konjunkturnedgång

DebattDe ekonomiska framtidsutsikterna tycks nu dystra, både i Västra Götaland och i riket som helhet. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer deklarerade senast 9 oktober att högkonjunkturen är över och inköpschefsindex, Arbetsförmedlingens statistik och andra ekonomiska indikatorer pekar alla åt samma håll. Vi ser en oväntat snabb försvagning av konjunkturen och vi går en tuffare framtid till mötes. För att möta dessa utmaningar blir kommunernas arbete med att stärka de lokala förutsättningarna för företagande allt viktigare.

Handläggningstider, bemötande, infrastruktur, attityder från politiker och tjänstemän eller möjligheten att hitta personal när företaget växer. Allt påverkar det lokala företagsklimatet och de lokala företagens möjligheter att verka, växa och anställa. När Svenskt Näringsliv för några veckor sedan presenterade den årliga rankingen av det lokala företagsklimatet i Sveriges kommuner vittnar våra medlemsföretag i Västra Götaland om fortsatt stora skillnader i lokala förutsättningar. I takt med att konjunkturen viker och mattas av kommer det lokala företagsklimatet bli allt viktigare. Bara så kan kommunerna fortsatt vara attraktiva och få skatteintäkter, jobb och investeringar att stanna i länet.
När företagen i länet är lönsamma och kan fortsätta anställa och betala ut lön till sina anställda växer resurserna till vår gemensamma välfärd. Resurser som finansierar lärare, sjuksköterskor, besök på vårdcentralen eller poliser på våra gator. I Västra Götaland som helhet bidrar de privata företagen och drygt 537 000 anställda i privat sektor med 136 miljarder varje år. För att sätta dessa siffror i ett sammanhang motsvarar det i statens budget för 2020 kostnaden för utbildning och universitetsforskning (83,3 miljarder) och kostnaden för rättsväsendet (51,7 miljarder kronor). Företagsklimatet är med andra ord inget egenintresse utan ett allmänintresse, för vår kommun, vårt län och vårt lands framtida välmående.
Sammantaget är bilden tydlig. När den globala konjunkturen mattas av blir det viktigare än någonsin att sätta fokus på det lokala företagsklimatet och företagens villkor. Det är så vi klarar framtidens utmaningar. Jag hoppas att alla kommuner i Västra Götaland ser Svenskt Näringslivs mätning som ett verktyg för att kunna lägga i ytterligare en växel i arbetet med det lokala företagsklimatet. Bara genom hårt lokalt arbete i hela Västra Götaland kan vi klara framtidens utmaningar och rusta oss inför tuffare tider.
Rudolf AntoniRegionchef Svenskt Näringsliv Västra Götaland Läs mer…

Svar till ”Nattarbetande uska”

DebattModeraterna gick till val på att återinföra tio timmars nattpass. Det gjorde vi för att förbättra situationen för er som jobbar nattetid. Ambitionen att förbättra er situation har vi fortfarande. Ett annat mål som tidigare beslutats är att vi i Lerums kommun vill ge alla våra anställda möjlighet att kräva heltidsanställning, där heltid blir norm. Det är ett viktigt politiskt beslut som stärker alla våra medarbetares roll som anställda. Att i det läget lägga skarpa förslag på att återinföra tio timmars nattpass har hittills inte varit möjligt. Det hoppas vi ska kunna förändras i framtiden.

Avslutningsvis vill jag säga att vi ser er situation och att jag fortsatt kommer ha ögonen på att ni som jobbar nattetid får villkor som gör att ni väljer natten som ert arbetspass samt Lerums kommun som er arbetsgivare.
Alexander Abenius (M) Läs mer…

Moderaterna har hindrat strandskyddsreformer

DebattSå inleds debattartikeln av Moderaterna Bohlin, Widegren och Westergren 20/9, där vi i Centerpartiet felaktigt anklagas för låga ambitioner. Att strandskyddet ska göras om i grunden, med en ökad differentiering är ju nästan ordagrant det uppdrag som getts till regeringens utredare och hur punkten 23 i januariavtalet som inleds med orden ”Gör det mjöligt att leva och bo på landsbygden” beskriver vad partierna enats om att göra med strandskyddet.

Skribenterna påminner läsarna om att Centerpartiet mycket riktigt varit drivande i att vilja förändra strandskyddet, varje gång det varit uppe till diskussion i alliansregeringar. Detta i kontrast till det ljumma intresse för landsbygdens behov som förut präglat Moderaternas agerande. Deras plötsliga intresse kommer sig sannolikt av att de nu känner sig frånsprungna av verkligheten. Man överraskas av med vilken beslutsamhet Centerpartiet gör bruk av sin ställning som den part Socialdemokraterna och Miljöpartiet måste förhandla med för att kunna behålla regeringsmakten.
Att Centerpartiet återigen lyfter frågan om strandskyddet beror mycket riktigt på att vi inte är nöjda med vad som åstadkommits tidigare. Men det är inte vi som ska ta på oss skulden för det, utan dom som aldrig förut prioriterat vare sig en levande landsbygd, eller strandskydd då man haft chansen. Vi välkomnar Moderaternas nyvaknade intresse, liksom att de introducerar en talesperson i ett område ”landsbygd” som tidigare ignorerats. Vi ser fram emot att höra hur stort utrymme denne ges vid deras stämma om några dagar. Centerpartiet ägnade en hel förmiddag åt att besluta om ett program som stärker hela Sverige – och då behövs ett helhetsgrepp kring, jobben, företagen, byggandet, infrastruktursatsningarna, samt hur vi stärker samhällsservicen, genom att utjämna skatteklyftorna mellan storstäderna och de minsta kommunerna. Här står Moderaterna med tomma fickor och utan idéer.
Att förekomma strandskyddsutredningen som tillsattes i somras och ska presentera sitt förslag den 30 november 2020 tjänar just nu ingenting till. Balansen mellan att skydda och bevara, samt bygga och exploatera är inte lätt, vilket ju framgår av Bolins försök att beskriva vad de själva vill göra. Ett ökat kommunalt självbestämmande strävar vi alla efter och det ingår ju i utredarens uppdrag att föreslå åtgärder för ett lokalt inflytande, med exempelvis ny lagtext.
Debattörerna vill försvåra någonting som för Centerpartiet är väldigt enkelt. Det ska bli lättare att bygga strandnära! Syftet med det är framförallt att det ska främja landsbygdsutveckling och ge fler tillgång till stränder.
Ola JohanssonAnnika QarlssonCenterpartiet Läs mer…

Lerum Arena

DebattBesökte nyligen både innebandymatch och företagsmässa i arenan. Fantastiska möjligheter till varierad användning! Bra för Lerum!Har dock några tankar kring nybygget.Att färgvalet inte är det bästa verkar många tycka men man får väl vänja sej…

När man kommer till Lerum från avfart E20 via Kastenhof ser man en stor brun byggnad med en grön blixt. Man har ingen aning om vad det är för byggnad. Kommer man från andra hållet, från centrum, så står det tydligt att det är Lerum Arena. Föreslår att fasaden skyltas från båda hållen!Borde man inte dessutom sätta upp evenemangsskyltar som informerar angående pågående och/eller kommande evenemang? Nu ser man inte vad som är aktuellt på arenan! Borde man inte förse byggnaden med solfångare?
Till sist en reflektion angående parkeringshuset. Hur tänkte man när in- och utfart planerades? Svåra 180 graders svängar, minsta oförsiktighet här och bilen blir skrapad! Läs mer…

Usch och fy för omskärelse!

DebattReligionsfrihet i all ära, men religionsfrihet måste också betyda frihet från religion. Att skära i barn borde inte vara en del av religionsfriheten. Vill folk skära sig i könsorganet måste de vara minst 18 år gamla.

Tradition och sedvänja säger försvararna. Men i Sverige hade vi tradition att bränna häxor men det har vi slutat med.Skär man i ett barn som är åtta dagar gammal skulle man åka dit för misshandel men kallar man det omskärelse och gör det i en religionsnamn kommer man undan.
Om undertecknad grundar en ny religion och kräver att anhängarna och deras barn måste skära av sig nästippen kommer detta då accepteras av det svenska samhället? Läs mer…

Dags för Västra Götalands kommuner att kräva återvunnet material

DebattAllt fler kommuner ser över hur deras upphandlingar kan bidra till en hållbar utveckling. Men det går för långsamt: I Västra Götaland har ingen kommun någon form av riktlinjer för att prioritera återvunnet material. När kommunerna börjar ställa krav kan våra skattemiljarder vara med och tackla klimatutmaningar och resursbrist, skriver Pär Larshans, hållbarhetschef på miljöföretaget Ragn-Sells.

Varje år spenderar Sveriges kommuner omkring 300 miljarder kronor i offentliga upphandlingar. När vi på Ragn-Sells nyligen gjorde vår årliga kartläggning om kommunernas upphandlingskrav var resultatet nedslående: Bara tio av de 168 kommuner som svarade uppgav att varor tillverkade av återvunnet material ska prioriteras. I Västra Götaland svarade ingen kommun att de har några sådana riktlinjer.
Ändå visar undersökningen på en liten förbättring jämfört med året före. Framför allt uppger en rad kommuner att de jobbar mer med frågan än tidigare, även om deras officiella policy ännu inte är uppdaterad.
Utvecklingen går alltså i rätt riktning – men det går alldeles för långsamt. Vi svenskar lever i dag som om det fanns mer än fyra jordklot att ta av. För att lämna efter oss en planet som går att leva på måste vi sluta tära på jordens ändliga resurser – en jätteomställning för samhället. Då är 300 miljarder kronor om året ett fantastiskt starkt verktyg som måste användas väldigt mycket mer än i dag.
Kommunerna står för sju av tio upphandlingar i Sverige. De kan alltså bidra till en snabb förändring, om de kräver att skattebetalarnas pengar i första hand ska användas till varor som inte kräver att vi hela tiden bryter nya resurser. Men så länge bara ett fåtal gör det kommer mångmiljardbelopp varje år att fortsätta elda på problemet, i stället för att lösa det.
Tänk vilken fantastisk kraft det skulle ge om Västra Götalands kommuner började lägga pengarna på material som används igen och igen! Tänk om fler kunde göra som Borlänge, som konsekvent frågar efter återvunnet eller återbrukat material till byggen och andra projekt. Eller som Uppsala och driva på för klimateffektiva plastupphandlingar. Under året har Ragn-Sells också uppmärksammat skånska Perstorp för kommunens arbete med att ställa krav och låta invånarnas skattepengar bidra till en hållbar utveckling.
Sverige behöver fler sådana cirkulära förelöpare. Vi vet från våra undersökningar att nio av tio svenskar – 94 procent – vill att deras kommuner satsar på återvunnet material när de gör offentliga upphandlingar. Behöver din kommun vägledning har Upphandlingsmyndigheten konkret stöd att ge. Vi på Ragn-Sells bidrar också gärna med tips på hur krav och dialog med leverantörer kan utvecklas.
För att bekämpa klimatförändringen måste vi sluta bryta jungfruliga råvaror i dagens takt. Hållbara offentliga inköp som bygger på cirkulära principer är en oerhört viktig del av lösningen. Här har Västra Götalands kommuner en jättechans att göra skillnad – så vänta inte, utan agera nu.
Pär LarshansHållbarhetschef, Ragn-Sells Läs mer…

Låt dina prylar vara med länge – det är bra för miljön och klimatet

DebattDet är bra för både miljön och klimatet om vi sköter om våra kläder, möbler och andra prylar och på så vis förlänger deras liv. En stor del av miljö- och klimatpåverkan sker vid tillverkningen av produkterna och transporten av dem från tillverkare till butik och köpare. För att förlänga prylarnas livslängd finns två huvudspår att följa, dels att vårda och reparera dem, dels att låta någon ta över saker du inte behöver längre.

Det första innebär att du lagar eller reparerar dina saker när de går sönder. Du kan ta hjälp av en hantverkare eller reparatör när du inte själv kan laga dina saker. Lerums Naturskyddsförening har sammanställt en lista över företag i Lerum som kan hjälpa dig att laga och reparera kläder och skor, möbler, cyklar, mopeder och trädgårdmaskiner. Listan är publicerad på https://lerum.naturskyddsforeningen.se/handla-miljovanligt/.På listan finns även adresser till second hand-butiker i Lerum. De tar emot sådant du inte behöver längre, men som fortfarande är användbart. Där kan du själv fynda sådant du behöver.
Genom att ta hand om och vårda dina saker bidrar du till en mer hållbar framtid samtidigt som du själv sparar pengar.
Catharina PetterssonLerums Naturskyddsförening Läs mer…