28-årige snickaren ska leda nya AWS-byggaren

Under de senaste åren har det ploppat upp en hel del nystartade bolag där branschprofiler har valt att hoppa av från etablerade konsultbolag för att starta på ny kula. Inte minst brukar möjligheten att slippa hantera hårdvara och helt kunna fokusera på molnet, där man vill hjälpa kunderna att bygga nya snabba tjänster, anges som skäl.
Så är också fallet med Tiqqe, som startades för ungefär ett och ett halvt år sedan. Bland nyckelpersonerna hittar vi erfarenhet från flera olika konsultbolag. Idag har bolaget 43 personer anställda, med huvudkontor i Örebro medan den relativt nytillträdde vd:n Jacob Welsh och ett antal andra huserar i Göteborg. Bolagets övriga två kontor ligger betydligt längre bort, i filippinska Cebu och italienska Florens.
– Jag började i november och då öppnades kontoret i Göteborg, men vi har en spridd verksamhet eftersom vi vill bygga ett bolag baserat på kompetens och inte utifrån var du bor, säger Jacob Welsh, som anslöt från en roll som sälj- och marknadschef på Pulsen Integration.
Helt fokuserade på AWS-molnet
Vad gör det nya bolaget, som trots sin märkliga stavning med de obligatoriska bransch-q:na uttalas Tick? Jacob Welsh säger att verksamheten helt och hållet är fokuserad på Amazon Web Services moln och de tjänster som finns där, och han betonar den möjlighet det ger att vara befriad från att leverera hårdvara.
– Vi kallar oss nästa generations it-bolag med djup specialisering på AWS och har inte en enda server någonstans. Vi är där kunden är och hjälper till att designa, bygga, implementera och förvalta molnarkitekturer och nya digitala produkter, och för en av våra kunder hjälper vi även med självkörande fordon, säger han och delar in potentiella kunder utifrån tre spår.
– Antingen har man en cloud first-strategi, eller så har man en hybrid -strategi eller kör on premise. I den sista delen verkar vi inte. Men i de övriga två vill vi hjälpa till med allt från businesscaset, strategi, utförandet samt support och förvaltning på bästa sätt, men detta varierar utifrån var kunden befinner sig och vad de har för ambitioner. Och det kanske inte bara innebär att flytta allt till AWS, utan behovet av att bryta ner monoliter i microservices baserat på serverless-teknologi för att öka flexibilitet och reducera licenskostnader och hårdvarukostnader.
Handlat om att bygga från grunden
Bland exempel på kunder nämner han Postnord i Stockholm och Nevs i Trollhättan, och som nytt företag har det handlat mycket om att bygga från grunden med allt vad det innebär i form av val av teknik och hur bolaget byggs på ett strategiskt plan.
– Vi är i kontakt med 150 kunder i månaden runt om i Sverige och lyssnar av var marknaden är. Utifrån behovet utvecklar vi erbjudande och tjänster för att alltid kunna leverera ett högt kundvärde, säger Jacob Welsh, som dock konstaterar att det finns en patrull man ofta stöter på.
– Om ett bolag redan har bestämt att bygga allt i Azure eller Google så är det en dealbreaker och vi går på nästa för att behålla specialistkompetensen men också fokuset. I många har dock kunderna en multicloud-strategi och då är det inga problem. Som tidigare säljare och säljchef är det fortfarande en utmaning att tacka nej till affärer men då vi har vår vision så gäller det att ständigt påminna sig att vi har en nollvision kring kunder och medarbetare och då krävs det att vi ska kunna välja bort.
Jacob Welsh hamnade i it-branschen för några år sedan trots att han egentligen utbildat sig till snickare. Och med sina 28 år är han troligen en av de yngre it-bolags-vd:arna, men precis som att inte stirra sig blinda på var folk sitter geografiskt tror han stenhårt på att olika åldrar också kan berika varandra.
Mycket handlar om inställning
– Vi söker efter duktiga människor och mycket handlar om inställning. Vi har tagit folk direkt från gymnasiet som är kickass och vi vet att alla har något att bidra med. Jag är 28 år och har inte världens längsta arbetslivserfarenhet. Men här har jag möjligheten att nyttja 43 människors kunnande, inte bara mitt eget.
Bolagets grundare David Borgenvik har ett förflutet på Eman, medan Jacob Welshs företrädare på vd-posten, Anna Klang kommer från Salesoffice. Efter årsskiftet var det dags för nästa rekrytering då Sofia Sundqvist anslöt från Sogeti. Hon får rollen som operativ chef.
– Sofia är ett viktigt tillskott till vårt team och är den pusselbiten som vi behövde. Hon har lång erfarenhet från it-branschen och drivs av att hjälpa andra att lyckas och nå sin högsta potential, säger Jacob Welsh och konstaterar att vara helt fokuserat på AWS är en viktig del av strategin.
– Idag är det inte svårt att hitta uppdrag till oss. Just nu handlar det om att vi bara vill ha ett fokus, och vi kan rekrytera tack vare det. Det är viktigt att hålla fast vid det fokuset, vi vill inte bli en allt i allo. Vår uttalade vision är att ha noll procent personalomsättning och noll procent kundomsättning. Än så länge har vi klarat det.
Läs också: ”Att välja fel molnlösning skapar ett gisslandrama värre än stordatorn” Läs mer…

Alla pratar om fyradagarsvecka – nu testar svensk digitalbyrå

Många svenskar skulle nappa på fyradagarsvecka. I en enkät som Citrix gjorde i höstas svarade 88 procent att om deras arbetsgivare erbjöd dem fyradagarsvecka så skulle de ta erbjudandet. 77 procent av dem ville dock ha kvar sin lön.
Och även om det inte direkt dräller av exempel på företag som går över till fyradagarsvecka så verkar konceptet ändå hålla på att trycka sig in i den allmänna debatten inte minst sedan den socialdemokratiska finska statsministern Sanna Marin nyligen lyft fram sitt partis förslag om att införa fyradagarsvecka.
– En fyra dagars arbetsvecka, en sex timmars arbetsdag. Varför kunde det inte vara nästa steg? Är åtta timmar verkligen den ultimata sanningen? Jag tror att människor förtjänar att ägna mer tid med sina familjer, nära och kära, hobbyer och andra aspekter av livet till exempel kultur. Detta kan vara nästa steg för oss i arbetslivet, sa hon i höstas.
Minskar inte den totala arbetstiden
Ett företag som nu ska testa konceptet i tre månader är digitalbyrån Topvisible i Malmö där de anställda som vill ska kunna välja att vara lediga på måndagen eller fredagen. Däremot minskar man inte själva arbetstiden utan lägger ut de 40 timmarna på fyra dagar i stället.
”Genom att få vila från arbetet tre dagar i sträck tror vi att det ger möjligheter till återhämtning på ett annat sätt än den vanliga femdagarsveckan”, skriver byrån i ett pressmeddelande.
På Microsoft i Japan har man också testat fyradagarsvecka i augusti förra året. Där fick dock de anställda lediga fredagar med full lön. Och utfallet blev positivt enligt företaget. Bland annat ökade de anställdas produktivitet – definierat som försäljning per medarbetare – med nästan 40 procent jämfört med samma period året före. Dessutom minskade elräkningarna med 23 procent eftersom kontoren var stängda en dag.
Läs också:Här är facket som rekryterar med AI-robotSöker du cio-jobb? Här är sju frågor för att avgöra om du vill ha det Läs mer…

Jönköpingsbolag köper spanskt – och norskt Kommando till Sverige

Det första förvärvet står Jönköpingsbaserade Secify för när man nu är i hamn med köpet av det spanska cybersäkerhetsbolaget Southbridge.
– Köpet kom naturligt efter ett tätt utvecklingsarbete som skett under en lång period inom en rad olika områden kring cybersäkerhet. En av anledningarna till köpet var att vi helt enkelt såg fördelen med att ha teknisk säkerhetskompetens inom företaget, en specialistkompetens som Southbridge bevisligen har, säger vd Daniel Fyhr och konstaterar vidare:
– De tjänster som Southbridge har inom framför allt systemutveckling kompletterar våra tjänster. I och med köpet har vi nu den förstärkning som krävs på utvecklingssidan för att täcka upp vårt och våra kunders behov.
Southbridge har 15 anställda och i samband med köpet tillträder Nicklas Dahl som ny vd för Southbridge. Daniel Fyhr säger så här om det som numera kommer heta Secify Iberica, och bolagets kontor i spanska Murcia.
Helt annan mognadsgrad inom säkerhet
– Det är en av anledningarna till att vi valt att arbeta med ett spanskt bolag. Jämfört med Sverige ligger företag i Spanien på en högre nivå och har en helt annan mognadsgrad inom cybersäkerhet. Sverige ligger tyvärr efter i den utvecklingen vilket kanske inte är så märkligt eftersom vi fram till ett par år sedan sett inte haft så allvarliga cybersäkerhetsrelaterade incidenter, säger han.
Den andra affären involverar norska Kommando, som levererar lösningar för att kontrollera åtkomst till kunder i Norden. Nu gör man gemensam sak med svenska Idnode, som också jobbar med åtkomstkontroll. Att bolagen nu väljer att göra en fusion förklaras med en växande efterfrågan på cybersecuritylösningar och en önskan om att bygga en stark nordisk aktör med lokala resurser. Den nya konstellationen kommer att heta Kommando, med kontor i Stockholm och Göteborg och huvudkontoret i Oslo.
– Idnode har samma värderingar som Kommando, med ett starkt fokus att bygga en ledande professionell kompetens inom cybersäkerhet och åtkomsthantering. Företaget har tagit en tydlig position hos sina kunder som är de största företagen i Sverige och bygger på experter med lång erfarenhet och stark kompetens, säger Marius Brekke, vd på Kommando, som främst har kunder i Norge och Danmark.
Läs också: Digital Inns och Isoldas ägare har lagt bud på Teknikmagasinets konkursbo Läs mer…

Nu går molnet om de egna datahallarna – för gott

Trenden är glasklar – det investeras allt mer i molnet och mindre i de egna datahallarna – och i år väntas också den brytpunkt nås då investeringarna i molnet konstant är större än investeringarna i traditionell it.
Det skriver vår amerikanska systersajt Infoworld och hänvisar till en undersökning från IDC.
Med traditionell it avses egentligen allt som inte är privata eller publika molntjänster.
Fram till tredje kvartalet förra året hade det bara hänt en gång att investeringarna i molnet var större än i traditionell it. För helåret 2019 stod molnmiljöerna för 49,8 procent av de totala it-utgifterna. I år väntas dock alltså molnet hålla sig över 50 procent i det här avseendet.
Infoworld skriver att den här förändringen kommer att innebära en hel del utmaningar för många organisationer. Till exempel är det många som inte har tillräcklig kompetens eller den organisationskultur som behövs för framgångsrika molnprojekt.
Många företag famlar också i mörker när det gäller hur man säkrar molnbaserade lösningar, skriver Infoworld.
Läs mer: Ett år fyllt av konflikter och dramatik i molnet är över Läs mer…

Cyberattack mot europeiskt energibolag – Iran misstänks ligga bakom

Förändrade mönster i energibolagets nätverkstrafik gjorde att säkerhetsföretaget Recorded Future upptäckte attacken, rapporterar Zdnet.
Mjukvaran som används kallas Pupyrat och är ett spionvirus som i tidigare attacker kopplats till Iran. Det kan infiltrera Windows, Linux, OSX och Android och ge angriparna tillgång till systemet där de kan komma över användarnamn, lösenord och annan känslig information i nätverket.
Attacken pågick i nära tre månader – från november förra året till det att den stoppades nu i januari vilket innebär att den började innan spänningarna i Mellanöstern eskalerade i spåren av USA:s drönarattack mot den iranska generalen Soleimani.
Exakt hur intrånget gått till är oklart men forskarna misstänker att det handlar om en så kallad spear phishingattack, det vill säga en attack inriktad på specifika personer, ofta i ledningsskiktet. Det kan handla om att först vinna någons förtroende innan man skickar över ett virusinfekterat dokument.
Energibolag är ett hett byte för cyberangripare och i ett inlägg där Recorded Future beskriver attacken ger man också råd om hur de ska förhindras – bland annat råder de till att tvåfaktorsautentisering införs och att man ser till att lösenorden är komplexa och att samma lösenord inte används i flera system.
Läs också:Iran lösenordssprejar samhällskritisk infrastruktur i USANu stärker företagen sitt skydd – cyberförsäkringar exploderar Läs mer…

Ministern: ”Digitaliseringen skulle må bra av mer politisk konflikt”

Det har gått ungefär ett år sedan Anders Ygeman, S, blev digitaliseringsminister i det nybildade infrastrukturdepartementet. När Computer Sweden träffade honom för ett knappt år sedan satt han fortfarande kvar i den förra ministern Peter Erikssons, MP, rum på näringsdepartementet men nu har både han och infrastrukturdepartementet flyttat till egna lokaler.
Under hans första år har det bland annat tillsatts en utredning kring hur offentlig sektor ska hantera molntjänster, skärpta säkerhetskrav för 5g-utbyggnaden har kommit på plats, ett antal myndigheter har fått i uppdrag att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för ett bättre informationsutbyte av grunddata i den offentliga sektorn och det har skjutits till pengar till bredbandsutbyggnaden.
Även om besluten uppmärksammats har de inte skapat någon större debatt till skillnad från hur det ser ut på energiområdet – ett område han också är ansvarig för.
När det gäller digitalisering har det ofta rått mer eller mindre konsensus i politiken – upplever du att det håller på att förändras?
– Nej, jag önskar att det vore så men jag tror inte vi är där än. De enda politiska konflikterna vi får där är ofta ganska löjliga.
Som exempel nämner han diskussionen kring om vi ska ha Ipads i skolan och konstaterar krasst att de kan användas både bra och dåligt.
– Dyslektiker kan få hjälp av en markör som följer vad de läser. Det går ju inte att få med en bok, klart det går att göra med linjal och bandspelare men det vore helt ovettigt att säga att här borde vi ha en bok i stället för att Ipad är dåligt. Och så finns det omotiverade lärare som slängt ut Ipads i klasser där eleverna kanske har gjort helt andra saker med dem än att lära sig., säger han.
– Så nej, jag tror att digitaliseringen skulle må bra av mer politisk diskussion och konflikt. Risken annars är att det blir odynamiskt.
Finns det något sådant område där du efterlyser en sådan diskussion i dag?
– Just nu har vi någon slags politisk auktion kring vilket parti som satsar mest på välfärden. Det är bra att man diskuterar. Men jag tycker det är konstigt att vi inte har samma diskussion kring vad digitaliseringen kan göra för välfärden.
Följa goda exempel
Anders Ygeman pekar på att det går att frigöra miljarder till välfärden bara genom att använda de saker som fungerar väl i vissa kommuner och regioner i andra kommuner och regioner. Ett exempel som han ser som lyckad digitalisering är hur Trelleborg automatiserat sitt försörjningsstöd – ”det är en borgerligt styrd kommun men jag använder det som positivt exempel”.
Han beskriver hur kommunen efter att ha gått över till ett i huvudsak automatiserat försörjningsstöd sparat resurser motsvarande 30 socialsekreterare som kan göra andra saker.
– Första året med automatiserat försörjningsstöd ökade antalet som gick över till arbete med 169 procent. En enorm förbättring.
När det gäller de lagliga hinder som ibland pekas ut – exempelvis att kommuner inte kan använda mjukvarubottar för att automatisera processer där det ingår beslutsfattande så tror Anders Ygeman att det krävs mer dialog kring var hindren faktiskt finns.
– Vi kanske måste jobba mer snabbfotat när vi upptäcker sådana hinder, säger han.
En tanke som han har är att träffa företrädare för Sveriges Kommuner och Regioner som arbetar med digitala frågor lite mer regelbundet och gå igenom sådana upplevda hinder.
Han delar in hindren i tre grupper: Hinder som finns och som måste lösas med lagstiftning, hinder som finns och som måste lösas med arbetssätt eller rutiner inom kommuner och regioner och upplevda hinder som faktiskt inte är hinder.
– Jag tror att man kan hitta ganska många exempel på där man sagt att något är ett hinder och sedan när man krafsar lite på det så är det inte det utan går faktiskt att lösa inom ramen för gällande lagstiftning, säger Anders Ygeman.
Och det kan också finnas lägen där det gäller att våga utmana den tolkning av lagen som görs anser han.
– Lagstiftning som skrevs med ett visst syfte innan vi var speciellt digitala måste tolkas på ett rimligt sätt och inte övertolkas så att effektivisering och utveckling blir omöjlig.
Molnutredning ska skingra oklarheter
Just lagtolkningen står också i centrum för den utredning kring hur de rättsliga förutsättningarna ser ut för hur offentlig sektor kan använda sig av kommersiella molntjänster. Och även om intentionen är klar – ett statligt moln ska inrättas för känsliga data – så behöver det inte leda till att offentlig sektor använder sig mindre av kommersiella tjänster framöver tror Anders Ygeman.
– Många myndigheter upplever en väldig otydlighet kring vad de kan lägga i kommersiella molntjänster i dag och när det är utrett så kan det mycket väl vara så att det visar sig att det kan läggas sådant där som man inte trott.
Utredningen ska vara klar först i slutet av maj nästa år – men i höstas kom Försäkringskassan med en vitbok där de argumenterar för en restriktiv hållning och en myndighetsgemensam strategi kring kommersiella molntjänster.
Hur kommer det sig att den utredningen du tillsatt får så lång tid på sig?
– För att det här är väldigt krångliga frågor där det måste göras ett antal svåra avväganden. Men jag tycker att Försäkringskassans vitbok var ett bra inlägg i debatten och tyckte att de hade en intressant utgångspunkt med begreppet digital suveränitet, säger Anders Ygeman.
Att ha fått igång utredningen kring molntjänster är en av de saker som han själv rankar som de mest positiva inom digitaliseringspolitiken förra året.
Tror vi når bredbandsmålet
Ett annat område om han lyfter fram som positivt är bredbandsutbyggnaden där han pekar på att utbyggnaden på landsbygden går tre gånger fortare än i städerna och att man fattat beslut om 650 miljoner kronor i stöd.
Det är visserligen betydligt mindre än de 22 miljarder som Post- och telestyrelsen beräknat att det krävs men digitaliseringsministern är skeptisk till den beräkningen.
– För två år sedan sa PTS att vi skulle klara 2020-målet utan att tillföra ytterligare resurser. Nu har vi tillfört ytterligare resurser men då säger de att det skulle krävas 22 miljarder extra. De där siffrorna svänger för snabbt för att de ska gå att ta riktigt på allvar utan det är små förändringar i deras prognos som ger väldigt stora utslag.
Trots det tror Anders Ygeman att vi missar årets bredbandsmål – även om han tror att vi kommer att lyckas när vi väl når deadline 2025 då 98 procent ska ha tillgång till bredband om minst 1 gigabit per sekund.
När det gäller bredbandsmålet är det väldigt exakt men det övergripande målet i digitaliseringsstrategin som riksdagen enats kring är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – är det ett vettigt mål? Hur mäter vi det egentligen?
– Ja, man kallar det för mål men det är väl egentligen ambitioner. Om vi skulle göra det till mål måste vi också specificera på vilket sätt man mäter det och också ha relevanta mått på hur andra länder tar till vara digitaliseringens möjligheter. Men jag tolkar det mer som ambitioner.
Han tycker också att man kan se det som ett vägval Sverige gör. Även om det finns digitala jättar som är bättre på själva digitaliseringen så ska vi vara bättre på att just ta till vara möjligheterna.
– Då fokuserar vi kanske mer på tillämpningen av den nya tekniken än själva tekniken – det är hur vi använder den som är avgörande.
Han pekar också ut den motfråga som kommer upp naturligt om vi har som mål att bli bäst på digitaliseringens möjligheter – vilka är det som vi ska passera?
– Målsättningen som den ser ut är för svepande för att vara operativt fungerande – möjligen kan man säga att indexen är centrala och där hamnar vi nästan alltid i topp tre.
Knepigt tolka index
För att kunna förbättra oss kan det vara relevant att peka ut vilka delmoment i indexen som vi är sämst i eftersom det är där vi har mest potential att förbättra oss. Men även där finns svårigheter eftersom de bästa indexens delmoment är ganska tveksamma och handlar mycket om vilka rutor man lyckas kryssa i framhåller Anders Ygeman och lyfter fram Eidasförordningen där Sverige ligger efter.
– Det är få länders digitala identitetshandlingar som är gångbara i Sverige. I de länder som leder indexet går olika länders e-id att använda formellt – men det finns inga tjänster att använda i offentlig sektor. Så vad är då meningen med att kryssa i den rutan, säger han.
– Vi vill ju att om du har en norsk eller estnisk e-legitimation ska du kunna lämna in en e-deklaration eller att swisha? Då är det viktigare att man kan använda tjänsterna än att kryssa i rutan.
Det finns ett tryck från dig och från politiskt håll om att offentlig sektor ska skynda på samtidigt som forskare säger att it-styrningen är dålig och att vi inte vet vad investeringarna egentligen ger – står det i motsatsförhållande?
Ja, det kan det göra konstaterar Anders Ygeman och pekar ut misslyckade investeringar genom åren – polisens it-system som fick skrotas och starten på Stockholms skolplattform.
Finns goda exempel
Men det finns också exempel på motsatsen – han pekar på att när det gäller skolplattformen i Stockholm har man på bred front rullat ut screeningverktyg för dyslektiker. Det som förut tog två timmar för en specialpedagog tar nu två minuter med ett e-verktyg som mäter ögonrörelser och sedan får eleven ett individanpassat träningsprogram som inte fanns tidigare – åtta minuter övningar varje dag och uppföljning i verktyget.
– Det är en otrolig förbättring – men en mycket mindre investering än hela skolplattformen som inte är så bra. Betyder det att det var rätt eller fel att driva på digitaliseringen i Stockholm?
Hans slutsats är att det är rätt att driva på digitaliseringen men att alla regler som gäller för effektivisering normalt och innovation – det måste utgå från de berörda, det måste vara tätt kopplat till verksamheten och visa en tydlig nytta.
Känner ambivalens
– Där kan jag känna lite ambivalens som digitaliseringsminister. För jag vill gärna vara den som driver på digitaliseringen samtidigt vill jag också prata om de negativa exemplen så att det leder rätt och inte bara blir ett hallelujamöte. Som i alla debatter finns ett gäng säger att allt blir sämre och ett annat att allt som digitalisering gör är bra. Men det är inte riktigt så – det finns också nackdelar och brister som vi måste prata om.
Vad tror han då om det kommande året – vad ligger på hans bord?
I första hand en fortsättning av det som påbörjats som exempelvis arbetet med att få på plats det myndighetsgemensamma utbytet av grunddata som syftar till att medborgare och företag bara ska behöva dela med sig av sina grunddata en gång.
– Det är lättare sagt än gjort att döda den där faxen. Den biter sig kvar men det är ju absurt 2020 att faxa runt efterlysningar eller vårdinformation.
De där fickorna av kvardröjande teknik hämmar också potentiella effektivitetsvinster.
– Det är först när vi använder tekniken fullt ut som vi ser dem. Trots en enorm digital utveckling så har inte BNP ökat i samma takt. Där är vi inte tillräckligt duktiga utan det krävs att vi ändrar arbetssätt för att ta nästa steg. Och det steget måste tas på en massa platser.
Läs också: Nationellt center ska öka cybersäkerheten – på plats nästa år Läs mer…

Digital deg till Pulsen Integration

Pågen har idag 1 500 anställda med verksamhet i många länder. Företaget, som har bakat bröd i över 140 år, tar nu hjälp av Pulsen Integration. Tillsammans ska man ta fram skapa en skalbar och hybrid plattform som ska underlätta agila metoder och gränslöst samarbete.
Pågens vision är att framtidssäkra sitt affärsstöd och gå mot molnet. Det gör man genom en hybrid integrationsplattform där Pulsen Integration använder sig av ett gränssnitt ska kunna exponera data och integrera gentemot externa parter. Api-plattformen kommer vara central i den nya hybrida lösningen. Dessutom har man också krav på att öka transparensen, och genom en tydligare loggning och monitorering vill man kunna arbeta mer proaktivt.
– Vi är mycket glada och stolta över att Pågen valt att samarbeta med oss på Pulsen. Pågen har en tydlig integrationsstrategi och ligger i framkant med att finna verklig verksamhetsnytta genom it-området, säger John Torgersson, vd på Pulsen Integration.
Läs också: Sextett ska slåss om statens 400 systemutvecklingsmiljoner Läs mer…

Iver ska säkra den svenska exporten

Iver har tagit hem Exportkreditnämndens upphandling av it-drifttjänster. Bolagets leverans ska utgöras av ett helhetsåtagande för it-infrastruktur och it-arbetsplats, där stort fokus på informationssäkerhet i kombination med agila arbetsmetoder och hög utvecklingstakt lyfts fram som extra viktiga delar.
EKN har regeringens uppdrag att främja svensk export och svenska företags internationalisering. Det gör man genom att försäkra exportföretag och banker mot risken att inte få betalt, så att de kan genomföra fler säkra exportaffärer. Under upphandlingen har EKN ställt mycket höga krav på informationssäkerhet, bland annat genom att ta in detaljerade och uttömmande lösningsbeskrivningar samt låtit leverantören genomföra praktiska prov och genomfört inspektioner i de olika datacenter som är tilltänkta för leveransen.
Ivers avtal sträcker sig över tre år, med möjlighet till förlängning upp till totalt sju år. Avtalet beräknas vara värt cirka 60 miljoner kronor för den totala avtalsperioden.
– Vi är självklart mycket glada över att vi återigen vinner en ny kund inom vårt affärsområde Informations- och cybersäkerhet. Vi arbetar ständigt med att utveckla vårt erbjudande för kunder med mycket höga krav på informationssäkerhet och vi tror på en fortsatt stark tillväxt inom affärsområdet, säger Niclas Karlsson, tillförordnad affärsområdeschef för Informations- och cybersäkerhet på Iver och ser fram emot att komma igång.
– EKN har en erfaren IT-organisation med stor förståelse för rådande it-klimat och de hotbilder EKN kan ställas inför sett till verksamhet och uppdrag. Övertagandeprojektet påbörjas omgående och vi ser fram emot att göra EKN till ytterligare en nöjd kund till oss.
Läs också: Här är de hetaste namntrenderna för it-bolag Läs mer…

Amazon vill stoppa Microsoft från att arbeta med megaaffären

Amazon uppgav under onsdagen att de vänt sig till domstol med en begäran om att amerikanska försvarsdepartementet och Microsoft ska göra en paus i arbetet med Jedi-projektet fram tills att den överklagan som Amazon lämnat in behandlats.
Det skriver nyhetsbyrån Reuters.
Det var i oktober som det stod klart att Microsoft oväntat vann Pentagons molnkontrakt Jedi, värt 10 miljarder dollar, framför favoriten Amazon Web Services. Affären syftar till att ge den amerikanska militären bättre tillgång till data och teknik på distans.
Amazon har överklagat eftersom de anser att president Donald Trump satt press på Pentagon att styra bort affären från bolaget.
Dock har det tidigare rapporterats om att Microsoft satte igång arbetet med affären direkt och bland annat började anställa säkerhetsexperter så fort affären var i hamn.
Läs mer: Markköp, megaaffärer och magiska gränser – här är Microsofts 2019 Läs mer…

HSB lägger arbetsplatsen i Ateas händer

HSB Affärsstöd har tecknat ett heltäckande funktionsavtal, vilket innebär att Atea kommer att ansvara för drift och leverans av it-arbetsplatser till samtliga 26 regionföreningar, plus HSB Riksförbund med fyra tillhörande bolag. Den tjänst som upphandlats kallas komplett arbetsplats och innefattar hårdvara, mjukvara, drift, underhåll och förvaltning. Dessutom ingår hållbar livscykelhantering där Atea har huvudansvar för att hållbarhet ska genomsyra alla delar av it-arbetsplatsen, från val av utrustning och leverantörer, via logistik och support, till återtag och slutligen återvinning.
Avtalet sträcker sig över tre år och har ett uppskattat värde på 45 miljoner kronor. Fokus för leveranserna blir säker drift, maximal verksamhetsnytta och hållbar livscykelhantering.
– Det är spännande att vara i mål med avtalet och vi ser fram emot att påbörja arbetet med att, tillsammans med HSB Affärsstöd, säkerställa en mer effektiv och samtidigt hållbar arbetsplats, säger Linus Wallin, chef för Region Stockholm på Atea.
Målet med avtalet för HSB är att minska administrationen i organisationen, men hållbarhetsaspekten har också varit en viktig beståndsdel.
– Atea har stor erfarenhet och kompetens kring att jobba med organisationer som finns lokalt utspridda över landet, vilket är en trygghet för oss. Dessutom kan de hjälpa oss till nästa nivå när det gäller hållbarhetsarbetet runt våra it-arbetsplatser, vilket har varit tongivande i kravställningen, säger Mikael Andreasson, affärsområdeschef för Digitalt Möte på HSB Affärsstöd.
Läs också: Lokalt lönar sig – här är konsultbolagen med nöjdast kunder Läs mer…

Googles vd: AI har störst potential i vården

På fem till tio års sikt är det i vården som AI har den största potentialen. Det sa Googles vd Sundar Pichai vid ett panelsamtal på World Economic Forum i Davos, skriver Reuters.
Han pekar på hur cancerdiagnoser ofta kan missas för att experter ger olika utlåtanden.
– Vi vet att vi kan använda konstgjord intelligens för att göra det bättre.
Samtidigt som han haussar användningen av AI i vården har amerikanska kongresspolitiker ifrågasatt att Google har tillgång till tiotals miljoner amerikaners journaler genom ett samarbete med den amerikanska vårdkoncernen Ascension som är en av Googles största molnkunder i vårdsektorn.
Det gemensamma projektet kallas Project Nightingale och har pågått utan att patienterna känt till det. Ascension har 150 sjukhus och över 50 äldreboenden i USA.
När uppgifterna blev kända i höstas kommenterade Google det med att patientdata ”inte ska och kan kombineras med några av Googles konsumentdata”,
Och vid panelsamtalet försäkrade Sundar Pichai återigen att Google tar hänsyn till integritetsfrågorna.
– När vi arbetat med sjukhus så tillhör alla data sjukhusen, sa han.
Läs också:Digital tvilling kan hjälpa oss förstå våra kroppar – och bli friskareGooglebolag skyndar på upptäckt av njurskador med AI Läs mer…

Tyska förbundsmyndigheter får betala 8,4 miljoner för Windows 7 – bara i år

Från och med förra veckan har Microsoft infört en supportavgift på sitt äldre operativsystem Windows 7. Det innebär att användare inte längre får gratis säkerhetsuppdateringar och buggfixar.
För organisationer som håller fast vid Windows 7 kan kostnaderna springa iväg. Exempelvis står tyska förbundsmyndigheter inför en kostnad på 800 000 euro, bara i år, för Windows 7-supporten. Det skriver nyhetssajten ZDnet som i sin tur hänvisar till tyska affärstidningen Handelsblatt.
Totalt finns 33 000 pc som fortfarande kör Windows 7 inom förbundsmyndigheterna.
Hur mycket den extra supporten kostar är lite olika vilket program användarna väljer och kostnaden ökar också för varje år. För första året kostar det 25 dollar per enhet inom Windows Enterprise, och den kostnaden dubblas sedan varje år.
För Windows 7 Pro kostar det 50 dollar per enhet första året med en fördubbling både andra och tredje året.
Läs mer:Slutspurt i flykten från Windows 7 – nu ryker supportenWindows 7-döden en guldchans för Mac och Chromebook på företagen Läs mer…

Google-feber i Avesta – kommunen rustar för jättens intåg

Att ett av världens största företag har köpt mark och är på väg att etablera sig i den lilla orten Horndal i Avesta kommun är naturligtvis oerhört stort för de som bor där. Igår hade kommunen kallat till möte på temat ”Så förbereder sig Avesta kommun inför en eventuell Google-etablering”.
Man kan utan att överdriva säga att den officiella hållningen hos de två huvudaktörerna i berättelsen. På Avesta kommun är det flit och glädje över det stundande projektet som är kännetecknande. På Google håller man i sedvanlig ordning tyst så länge det går, och vill inte bekräfta någonting om man absolut inte måste. Några Googlerepresentanter fanns inte på plats igår, och bolaget fortsätter på tystnadslinjen och avböjer att kommentera sina planer i Dalarna.
Planerar att bygga flera serverhallar
För två veckor sedan framkom det dock att Googles företag DSC International AB lämnat in sin miljökonsekvensbeskrivning till Miljödomstolen i Nacka, eftersom man ”planerar att bygga ett datacenter med flera serverhallar i Sverige”. För kommunen tog arbetet fart på allvar 2017 då det offentliggjordes att det var just Google som köpt 109 hektar mark i Horndal. Det har handlat om att se över vad som behöver göras ifall datacenterbygget skulle bli verklighet.
– Vi har haft en hög beredskap för vad som behöver göras om investeringsbeslutet skulle komma. Nu intensifierar vi det arbetet, säger kommundirektör Anders Friberg.
Det är totalt 69 hektar skogsmark norr om Horndal som nu ska planläggas av Avesta kommun. Samrådet är redan offentliggjort och avsikten att frigöra mark för lättare industri. För Avesta kommun är det ett sätt att växla upp arbetet så att man är väl förberedda den dag Google bestämt sig.
– Vi vill vara med från början för att kunna styra för långsiktig hållbarhet. Vi vill kunna visa på var och hur, när den dagen kommer då ett eventuellt etableringsbeslut kommer, säger kommunalrådet Lars Isacsson (S).
Planeringen för det aktuella området började dock redan 2015. Då bildades ett Team Avest, och tre arbetsgrupper fick i uppgift att titta på sådant som boendefrågor, marknadsföring, kommunikationer, samhällstjänster, servicefunktioner och säkerhet. Nu börjar de grupperna också berätta vad de ser som angeläget och viktigt. Planingenjör Peter Granqvist är en av de som presenterar hur orten Horndal kan komma att förändras av Googles intåg.
– Det bor idag 1 100 personer i samhället där det finns 770 bostäder. Det räcker inte om det blir ett sajtbygge. Dessbättre har vi redan en del planlagd kommunal mark att bygga bostäder på som kan komma ifråga. Men vi har också redan markerat ut områden i och kring Horndal där också tillfälliga bostäder kan iordningställas, konstaterade han under gårdagens möte.
Men det är inte bara Googles eventuella nybygge som är aktuellt i området. Planeringsgruppen har också tittat på plats för andra nya verksamheter i anslutning till Googles mark, och enligt Lars Isacsson har marken ökat betydligt i värde.
Priset på industrimark har mångdubblats
– Vi köpte in mer mark i Horndal, än det vi sålde till Google. Den kan nu bli aktuell för exempelvis lättare industri. Men nu är inte priset detsamma. Google fick köpa för 30 kronor kvadraten. Innan dess hade Horndal kommunens lägsta kvadratmeterpris på sin industrimark. I dag är den dyrast med 200 kr per kvadrat, säger han.
Men det är inte bara i Horndal man tittar. 1 650 nya årsarbeten är den siffran som anges i Googles ansökan, och om den siffran skulle uppnås kommer det givetvis att påverka hela kommunen, och det innebär att förberedelser görs i centrala Avesta också, samt i andra mindre samhällena i kommunen.
– Den siffran är ett direkt hämtad från ansökan. Det blir en jättestor arbetsplats, konstaterar Lars Isacsson, som även planerar ett studiebesök österut.
– Vi avser att besöka Hamina Finland. Där pågår byggandet av en Googlesajt just nu. Det ligger precis som här på en mindre ort en bit utanför centralorten. Vi vill se och höra hur de förberett sig och hur arbetet gått. Där har exempelvis 50 lokala företag varit med i uppbyggnadsarbetet.
Han fick också frågan om han vet om Google sökt tillstånd på en ort, och sedan låtit bli att bygga, vilken han besvarade med ett optimistiskt:
– Inte vad vi vet.
Läs också: Amazons svenska datacenter färdigbyggda – ska invigas inom kort Läs mer…

Göteborgs stad JO-anmäls för Office 365

För två år sedan pausade Göteborgs stad utrullningen av den molnbaserade kontorssviten Office 365 på grund av att det var oklart om sekretessbelagda uppgifter kan hanteras i en utländsk molntjänst. Men i höstas gav stadsjuristen i staden grönt ljus för användningen av plattformen. 
Nu anmäls Göteborgs stad till Justitieombudsmannen av den ideella organisationen Dataskydd.net. Det skriver ordföranden för föreningen Amelia Andersdotter i en debattartikel i tidningen Dagens Samhälle.
”Göteborgs stad är en av de kommuner som har gått längst vad gäller användningen av utländska molntjänster och har även gjort egna juridiska bedömningar som pekar på de problem sådana tjänster innebär för skyddet av sekretessbelagda uppgifter”, skriver Andersdotter i artikeln.
Vidare skriver Amelia Andersdotter: ”I dag råder delade meningar mellan tunga aktörer i det svenska samhället om vad myndigheter och kommuner får och inte får göra vad gäller användandet av molntjänster. Det är därför viktigt att Justitieombudsmannen (JO) granskar frågan”.
Läs mer: ”Onödigt polariserat” – nu utreder regeringen offentlig sektors molnstrid Läs mer…

Inte bara skogsjätte – Stora Enso bygger digitalt ekosystem med rfid

I den senaste årsredovisningen från 2018 slår skogs- och pappersmasseföretaget Stora Enso fast att de vid sidan av innovation ska fortsätta att dra nytta av utvecklingen inom digitalisering ”särskilt inom områdena kundengagemang, industriell digitalisering i verksamheten och leveranskedjan och smart back office”.
En viktig pusselbit för att lyckas med det är en egen teknik för så kallade rfid-taggar som Stora Enso tagit fram. I stället för traditionella plastetiketter där en aluminiumantenn etsats in så tillverkar Stora Enso pappersbaserade rfid-taggar med tryckta antenner i fibermaterial där man sedan sätter fast ett chipp.
De är enkla och kostnadseffektiva att tillverka och de ger också hög ledningsförmåga till lägre kostnad än antenner av grafen.
– Det är en patenterad och egen teknik för att tillverka rfid i stor skala på ett hållbart sätt ­– de går också att återvinna fullt ut till skillnad från traditionella rfid taggar i plast. Och det skiljer sig från den existerande tekniken som är över 20 år gammal, säger Martin Ros, chef för enheten Intelligenta förpackningar på Stora Enso.
Erbjuder helhetslösning
Men det handlar inte bara om att tillverka själva etiketterna utan Stora Enso erbjuder också en helhetslösning både till sina existerande kunder men också till nya.
Där ingår infrastruktur för att läsa av rfid-taggarna, den mjukvara som behövs för att göra data användarvänlig, och cloudbaserade lösningar med Microsoft som partner för att antingen koppla ihop med sin existerande mjukvaruinfrastruktur eller med lösningar som Stora Enso erbjuder.
Foto: Karin LindströmMartin Ros.
I grunden handlar det om en internet of things-lösning med rfid som informationsbärare och tanken är att rfid-etiketterna ska sättas på emballage eller förpackningar för att snabbt kunna inventera lager eller följa dem genom logistikkedjan.
– Vi använder en oerhört enkel tillverkningsteknik, det går åt väldigt lite material och vi kan använda förnyelsebara material som kartong eller papper. Det vi inte styr över är chippen som redan blivit ganska billiga och små men som vi tror och hoppas ska bli betydligt mindre och billigare de närmaste åren.
Längre fram tror Martin Ros att rfid-taggen också kan läggas in även i biologiskt baserade textilier som viskos.
Hittills har Stora Enso tagit fram två rfid-tjänster – en för massaindustrin och en för dagligvaruhandel.
– Lösningen för massa har vi delvis börjat implementera i vår egen verksamhet och vi för också dialog med våra kunder. Massabalarna etiketteras och det flödet kommer att vara helt digitaliserat i en snar framtid, säger Martin Ros.
Minska svinnet
När det gäller dagligvaruhandeln så innebär rfid-lösningen att man kan minska svinnet genom att snabbt kunna inventera sina färskvaror och se till att man inte har för mycket inne.
En bransch som redan arbetar mycket med rfid-taggning för att hålla koll på sina produkter är modehandeln – framför allt stora kedjor med stor omsättning av produkter. Genom att sätta rfid-taggar på plaggen blir det enklare att hålla koll på vad som faktiskt finns inne i butiken.
– Det enkla caset är att de säljer bättre om de i realtid kan se vad de faktiskt har inne, säger Martin Ros och konstaterar att det också sparar mycket tid vid lagerinventeringar.
– Från många timmar och många inblandade kan det gå ner till någon timme i dag – i dag måste fortfarande anställda manuellt läsa av rfid-taggar eftersom det ofta inte finns en infrastruktur för avläsning.
Hoppas få med basindustrin
Martin Ros ser också en stor potential i att få med sig den traditionella basindustrin som ofta sitter kvar i gamla arbetssätt och rutiner. Som exempel nämner han att han brukar få frågor kring hur mycket minne chippen har.
– Det blir ju mindre och mindre relevant i en uppkopplad värld men det tar ibland lite tid att ta till sig ny teknik och utmana etablerade it-system.
Han ser stora möjligheter med att få in rfid på områden som i dag inte har den infrastrukturen, exempelvis spårbarhetstjänster för wellpapp.
– Där finns det många aktörer, inklusive vi själva. Men där är man ofta inlåst i gammal teknik kring hur man skeppar saker – speditionsfirmor som lastar på, förtullning – en hel infrastruktur som måste hanteras och som också kostar en hel del att byta ut. Men när det väl tar fart där så har det en enorm potential.
Ser konkurrenter som ambassadörer
Stora Enso är inte ensamt om att satsa på rfid-teknik i ny tappning men välkomnar all konkurrens – ju fler som arbetar med det, ju större marknad kan öppnas upp är tanken. Och då ligger Stora Enso beredda att erbjuda sina tjänster.
– Vi ser dem inte som konkurrenter utan som ambassadörer för rfid, säger Martin Ros.
Samtidigt ser han också flera initiativ som kan driva på rfid-användningen rejält de närmaste åren.
– Exempelvis arbetar flygbolagens organisation IATA med att få in rfid i bagagehanteringen. Och i Japan pågår ett stort initiativ där man har som mål att öka rfid-användningen och få ner kostnaden – och vi tror att det inom en femårsperiod kommer att bli rejält billigare.
Är det svårt att koppla in ett affärsområde som intelligenta förpackningar och rfid på ett företag som Stora Enso där massaproduktion länge stått i centrum?
– Ja det finns utmaningar och man kan välja lite olika sätt att lösa det organisatoriskt. Vi har valt att lägga det i en helt separat verksamhet och inte ihop med våra två nuvarande förpackningsverksamheter, säger Martin Ros.
Samtidigt samarbetar man med affärscase även internt, framhåller han.
– Vi jobbar exempelvis med sågade trävaror och konstruktionsmaterial för hus – områden där det finns behov av spårbarhet i komponenter. Och även inom vår pappersverksamhet.
Hur det går för den två år gamla rfid-affären vill Martin Ros dock inte avslöja varken när det gäller pengar eller personal.
– Nej vi talar inte om det. Men vår avdelning har ökat rejält och vi har haft tvåsiffrig tillväxt i procent sedan vi började, säger han.
Läs också: Digital transformation och säkerhet – hur får man det att lira? Läs mer…