Här är nästa svenska Microsoftpartner som slukas av Fellowmind

DQC har idag 62 medarbetare på sina kontor i Göteborg och Stockholm. Bolaget, som grundades 2007, jobbar framför allt med specialisttjänster inom Microsoft 365 och Modern Workplace. Efter förvärvet kommer DQC att samverka med Fellowminds andra Sverigebaserade bolag Orango och Endeavor.
– Redan vid första introduktionen av Fellowmind blev det tydligt att vi har likvärdiga värderingar och en ömsesidig syn på vikten av att sätta medarbetaren i centrum, säger Jonas Andersson, vd på DQC om affären och konstaterar vidare:
– Våra kunders behov i deras digitala transformation blir alltmer komplexa. Att bli en del av Fellowmind gör det möjligt för oss att bredda vårt erbjudande och kunna tillgodose våra kunder även framåt. Sist men inte minst, detta hade inte varit möjligt utan DQC-teamets fantastiska engagemang. Jag är väldigt stolt över vad vi hittills har skapat tillsammans och jag ser fram emot vår kommande resa med Fellowmind.
Starkt team av konsulter
– DQC har byggt upp ett starkt team av fantastiska konsulter och experter med mycket energi och entreprenörskap, vilket är precis det vi söker på lokal nivå. Jag är övertygad om att tillsammans med DQC kommer vi nu kunna jobba i gemensamma projekt och stödja våra kunder i deras affärsutvecklingsutmaningar, säger Anna Kleine, vd på Orango och Fellowminds regionchef för Sverige.
Backat av FSN Capital har Fellowmind stora planer på att bli en global jätte i Microsofts partnerled. Efter det senaste förvärvet har koncernen 1 500 anställda fördelat på fler än 30 kontor i sex europeiska länder. I Sverige har man nu 350 medarbetare med kontor på sju orter.
– Med tillägg av DQC:s kompetens inom Modern Workplace kan vi nu erbjuda ett integrerat förhållningssätt till våra kunder i deras digitala transformationsresa. Vi är mycket imponerade över DQC-teamets framgång och är glada över de likheter vi ser i vår syn på människan i centrum, säger Fellowminds koncernchef Emiel Putman om sitt senaste svenska tillskott.
Läs också: Hungriga Dynamicsjätten slukar ännu ett bolag Läs mer…

Stärker dominansen på svenska mobilmarknaden – men utmanaren växer mest

Precis som pc-marknaden så har den svenska mobilmarknaden fått ett uppsving under pandemin. I Sverige har telefonförsäljningen länge varit en kamp mellan två kraftigt dominerande jättar, Apple och Samsung.
– Marknaden växer, både i antal enheter och i värde, under tredje kvartalet, även om tillväxten är lite lägre än under det väldigt positiva andra kvartalet. Precis som på pc-marknaden är tillväxten i Q2 och Q3 till stor del covid-19-relaterad. När hemarbetet exploderade, så behövdes det också verktyg, säger Martin Sundblad, analyschef på IDC.
Ökande gap
Tvekampen håller i sig, men gapet mellan ettan och tvåan har ökat markant. Tittar man på siffrorna för det tredje kvartalet i år har Apple befäst förstaplatsen, och har en oerhört stark ställning på den svenska företagsmarknaden. Det visar nya siffror från IDC.
Om man tittar på försäljningen till företag hade Apple under kvartalet en marknadsandel på hela 79 procent, med sina knappt 141 000 sålda telefoner. Samsungs marknadsandel ligger på 17,5 procent.
På konsumentmarknaden är det jämnare, men ändå en tydlig dominans för Apple. Där har dock gapet mellan ettan och tvåan inte ökat lika mycket. Apple har 60,2 procent, med drygt 284 000 sålda telefoner. Samsungs marknadsandel är 24,8 procent.
– Samsung är marknadsledande globalt med en marknadsandel på 23 procent, men i Västeuropa dominerar Apple, både på företagssidan och på konsumentmarknaden. Sverige sticker ut en aning på företagssidan. I Västeuropa är Apple-dominansen stor med 65 procent, men inte riktigt lika stor som i Sverige, med 79 procent, säger Martin Sundblad och konstaterar att man också fått draghjälp av sin senaste lansering.
– Apple påverkas också positivt av att Iphone12 släpptes i oktober, och även om Samsung haft liknande släpp i augusti så har det inte gett större påverkan.
Huawei tappar globalt
Efter den dominanta duon har det också rört på sig, där Lenovo visar stark tillväxt även om man har en förhållandevis låg marknadsandel. Även Xiaomi har vuxit kraftigt på konsumentmarknaden. Den som tappar mest är Huawei, och den kinesiska jätten har även tappat globalt. För ett år sedan var man nummer ett i världen. Idag är man nere på en andraplats.
– Huawei tappar marknadsandelar, men det är intressant att notera att diskussionen kring Kina och integritet inte har berört Lenovo och Xiaomi. Xiaomi lanseras ju nu på bred front i Sverige för konsumentmarknaden, och många av kunderna från Huawei verkar bara ha bytt kinesisk leverantör, säger Martin Sundblad.
En annan intressant detalj är att antalet sålda 5G-telefoner ökar. På företagssidan representerar de nu 8 procent av hela volymen.
Företagsmarknaden Q3 2020, marknadsandel mätt i värde (tillväxt jämfört med Q3 2019)1. Apple 79 procent (+1,3 procent)2. Samsung 17,5 procent (-23,2 procent)3. Lenovo 1,2 procent (38,8 procent)4. Huawei 0,9 procent (-69,6 procent)
Konsument Q3 2020, marknadsandel mätt i värde (tillväxt jämfört med Q3 2019)1. Apple 60,2 procent (+0,7 procent)2. Samsung 24,8 procent (-0,6 procent)3. Huawei 6,2 procent (-44,1 procent)4. Lenovo 2,6 procent (59,6 procent)5. Xiaomi 2,5 procent (337,6 procent)
Källa: IDC
Läs också: Schrems är på gång igen – stämmer Apple för hemliga Iphone-kakor Läs mer…

Conapto dubblar datacenter i Stockholm

Datacenterbolaget Conapto fortsätter satsa på sina anläggningar i Stockholm. Nu dubblar bolaget kapaciteten på sin anläggning Stockholm Nord, som ligger i Sollentuna. När det är klart kommer det finnas en total kapacitet på 3 400 kvadratmeter, 900 rackplatser och en total effekt på 6 MW.
Den nya delen beräknas vara klar under första halvåret 2021 och anläggningen ska även vara certifierat klimatneutral, vilket innebär att den drivs till 100 procent av förnybar vindkraftsel och har värmeåtervinning för återbruk av överskottsenergin.
För ett drygt år sedan skrev vi också om hur man ökat sitt fokus på fysisk säkerhet, där man fått anläggningen att uppnå det som kallas skyddsklass 3. Den skyddsklassningen har även bolagets anläggning Stockholm Syd, i Sätra.
”Helt unika på marknaden”
– Hållbar, säker och närproducerad colocation är vår kärnaffär. Det i kombination med en modern affärsmodell med flexibla avtal och att vi är en svenskägd operatörsneutral leverantör med två sammankopplade datacenter i Stockholm gör oss faktiskt helt unika på marknaden, säger Håkan Björklund, vd på Conapto om satsningen och lyfter satsningen på skyddsklass 3 som extra viktig.
– Expansionen och uppgraderingen till skyddsklass 3 samt utökat perimeterskydd ligger helt i linje med vår ambition att ständigt lyssna in våra kunders och marknadens efterfrågan för att snabbt kunna anpassa och utveckla vårt erbjudande. Vi lanserade redan tidigare i våras en ny hall i befintlig anläggning i just skyddsklass 3 och den är mer eller mindre slutsåld. En tydlig signal om att utökat skalskydd och stark hållbarhetsprofil ligger väldigt högt på agendan för många företag och organisationer.
Läs också: Efterlängtat besked: då öppnar Microsoft sina svenska datacenter Läs mer…

Uppgifter: Salesforce vill köpa Slack

Trots att pandemin har lett till att distansjobb exploderat har Slack haft svårt att kapitalisera på skiftet. I stället har konkurrenter som Teams och Zoom tagit mycket av tillväxten.
Installationerna av Slacks app beräknas ha ökat med runt 50 procent hittills i år jämfört med samma period förra året men samtidigt har företaget tvingats ge rabatter till många kunder som drabbats hårt av coronakrisen.
Och nu uppger personer med insyn att molnjätten Salesforce är intresserad av att köpa upp Slack rapporterar Reuters.
Ett köp skulle innebära ett logiskt tillskott till Salesforces företagserbjudanden enligt källorna.
– Jag tror att Microsoft Teams har kunnat utnyttja möjligheten bättre än Slack, delvis för att de ger bort det gratis som ett paket, säger Rishi Jaluria, en analytiker vid forskningsföretaget DA Davidson och Co till Reuters.
– Nu inser Slack att de kanske kan få större penetration som en del av ett större företag.
Hur mycket som Salesforce erbjuder i köpesumma är oklart men affären uppges kunna bli klar redan före Slacks nästa kvartalsrapport den 9 december.
Läs också:Rapport: Slack har tappat mot Teams och Zoom i Covid-pandeminSlack eller Teams – vilket är bäst för företaget? Läs mer…

Genvägen till ökad lagringskapacitet

Vårt digitala universum börjar nu närma sig 50 zettabyte data. 50 000 miljarder gigabyte information som lagras.
Och även om vår lagringskapacitet ännu räcker till så kommer det att finnas en gräns för den exponentiella tillväxten varnar Gartners analytiker. De förutspår att data kommer att svämma över om inte allt för många år och uppmanar alla cio:er att hålla ögonen på den teknik som många hoppas ska avlösa dagens magnetlagring – dna-lagring.
– Lagringstekniken är mer pressad än de flesta tekniker. Men om vi gör om ettor och nollor till dna-strängar så kan hela den mänskliga kunskapen rymmas i en liten mängd syntetiskt dna, sa analytikern Daryl Plummer vid Gartners symposium nyligen.
I en framåtspaning räknar Gartner med att 30 procent av de digitala företagen kommer att utföra försök med dna-lagring till 2024.
Aldrig varit oändlig
Och att storlagrare av information som Google eller Facebook kommer att undersöka dna-lagring mer – och kanske redan gör det – är inget som Joakim Jaldén, professor i signalbehandling på KTH håller för otroligt även om han inte tror att lagringen är på väg in i väggen riktigt ännu.
– Lagringen har ju aldrig varit oändlig, vi har bara varit så långt från gränsen att ingen brytt sig, säger han.
Men det finns tecken på att vi närmar oss. Exempelvis har Google alldeles nyligen meddelat att användarna inte längre ska kunna lagra hur mycket foton de vill längre.
– Den signalen visar att kostnadsmodellen inte håller längre. Lite som när 3g lanserades och operatörerna en period erbjöd oändlig datatrafik – tills de insåg att vi började använda stora mängder data.
Inte akut ännu
Att behovet av lagring ännu inte är akut är också tydligt – om det var det skulle det märkas på att de stora it-jättarna skulle börja suga upp kompetensen på dna-området men de arbetar fortfarande mest inom life science konstaterar Joakim Jaldén.
– Inom maskininlärning har det dragit iväg väldigt snabbt. De som är aktiva inom akademin är ofta konsulter och deltidsanställda på företag – men det har vi ännu inte sett inom dna-lagring.
För den som på allvar tänker sig att dna-lagring ska bli ett slagkraftigt alternativ till dagens magnetlagring finns det samtidigt en hel del att jobba med.
Joakim Jaldén.
Förra året tog Microsoft tillsammans med forskare på University of Washington fram en prototyp för 10 000 dollar som lyckades omvandla ordet ”HELLO” till dna. Ettorna och nollorna kodades till dna-sekvenser. dna:et syntetiserades och lagrades som en vätska.
Sedan lästes den lagrade dna:n av och kodades tillbaka till bits igen. Det tog 21 timmar att översätta meddelandet på 5 byte – HELLO – till dna och sedan tillbaka igen.
Fruktansvärt dyrt
Och i år har forskare på University of Illinois i år lyckats spara ett antal bilder på skådespelare i dna med hjälp av signalbehandling och maskininlärning.
– Vad det kostat att utveckla är oklart men det är betydligt mer imponerande än att lagra 5 bytes, säger Joakim Jaldén som samtidigt konstaterar att lagringen i dna ännu så länge är fruktansvärt dyr.
– Det kostar runt en cent per bas att syntetisera dna, och varje bas håller max två bitar. Det kan man ju inte betala per bit.
Prislappen är inte enda problemet. På magnetlagring använder man sig av RAM – random access memory – där det går att hitta den lagrade information du söker oavsett var du lagrat den.
Svårt hitta informationen
På ett band går det att spola sig till rätt position och på en hårddisk kan du plocka ut den del där informationen ligger.
Det fungerar inte med dna-lagring förklarar Joakim Jaldén.
– Med dna-lagring kan du inte plocka fram en speciell del utan det får bara en slumpmässig del av datan. Så det gäller att komma på ett smart sätt att läsa ut data.
Den nyligen nobelprisbelönade crisprtekniken – gensaxen – skulle eventuellt kunna bidra till lösningen.
– Där använder man sig av specifka taggar för att hitta den del som man letar efter. Något sådant kanske skulle kunna användas.
Ett annat viktigt område som man måste fundera kring är hur informationen ska skyddas mot fel. Dagens sätt att koda för att säkra data är inte designade för dna-lagring.
Inte eget forskningsfält – än
Även om det är stora utmaningar på vägen så tror Joakim Jaldén att de kommer att kunna lösas – inte minst när läget blir mer akut och området får mer resurser. Men det handlar inte bara om teknik utan kräver expertis från många olika områden som biologi och kemi också.
– Ännu har detta inte riktigt vuxit till ett eget forskningsfält. Men finns behovet så kommer det att finnas ett driv, säger han.
Och alternativen är få. Det har talats om att lagra bitar i kvanttillstånd men poängen med det är inte särskilt stor utrymmesmässigt.
Vad man däremot kan fundera på är hur mycket vi faktiskt behöver lagra.
– Hur mycket behöver vi lagra som enskilda personer? Och ur en samhällsaspekt kan man fundera på hur mycket som behöver bevaras för eftervärlden? Det görs ju insatser för att spara delar av internet exempelvis. Mycket data har ju inget arkivvärde samtidigt som det skenar – titta bara på all film vi spelar in nu under pandemin med alla våra digitala möten, säger Joakim Jaldén.
Läs också:Tekniksprång ger oss snabbare och billigare ssd-lagringTusentals miljarder gigabyte data kan lagras i dna – men det kostar skjortan Läs mer…

Tesla passerar sanslös milstolpe

I januari blev Tesla första börsnoterade fordonstillverkare i USA att uppnå ett börsvärde på 100 miljarder dollar. Men det var bara början. Deras aktie har fortsatt uppåt och att efter under gårdagen ha gått upp med 6,4 procent uppnådde Tesla ett marknadsvärde på 500 miljarder dollar. Det skriver nyhetskanalen CNBC.
Även om den här milstolpen mest är symbolisk visar den ändå hur vd Elon Musk driver på för vidare tillväxt. I oktober kunde elbilstillverkaren rapportera för sitt femte kvartal i rad med lönsamhet.
Dessutom levererade de under det kvartalet 139 300 fordon, vilket är rekord för bolaget.
Tidigare i veckan rapporterades även att Musk övertagit positionen som världens näst rikaste person, som tidigare innehades av Bill Gates. Amazons vd Jeff Bezos är rikast.
Läs också: Elon Musk är nu rikare än Bill Gates – men rikast av alla är Jeff Bezos Läs mer…

Hundratals miljoner myndighetsbeslut tas automatiserat – men kontrollen brister

Att låta ärenden automatiskt rinna igenom ett it-system där även beslutet fattas är något som blivit allt vanligare på myndigheter men som funnits ända sedan 1970-talet.
Av 148 miljoner ärenden på 13 myndigheter förra året ingick 131 miljoner i automatiserade beslutsprocesser och i 121 miljoner av ärendena fattades även beslutet automatiserat.
Men bara tre av myndigheterna uppger att de använder AI-baserad teknik som en del av det automatiserade beslutsfattandet – och det används inte för att fatta själva beslutet.
Det visar en enkät som Riksrevisionen gjort i en granskning kring automatiserade beslutsprocesser som blev klar i dagarna.
Gott betyg för effektiviseringen
Riksrevisionen har tittat närmare på Skatteverket, Försäkringskassan och Transportstyrelsen som tillsammans står för runt 80 procent av de automatiserade besluten.
Och betyget är gott när det gäller effektivisering och rättssäkerhet.
Privatpersoner får besked snabbare. Ett exempel är Försäkringskassan där 88 procent procent av de som söker föräldrapenningen fick beslutet inom 30 dagar året före automatiseringen, 2013, men 94 procent året efter när det hela autoamtiserats.
När det gäller rättsäkerheten handlar det till stor del om att likabehandlingen förbättrats. Däremot pekar Riksrevisionen på några ömma punkter som att det ibland saknas tydlig och läsbar dokumentation av automatiserade beslut och att lika fall inte alltid hanteras på lika sätt i det manuella kontrollarbetet.
Kritisk faktor
Dessutom identifierar myndigheterna att kompetensen för att kunna översätta lagstiftning till kod är en kritisk faktor.
Och Riksrevisionen tycker också att myndigheterna borde bli bättre på att följa upp de beslut som tas automatiserat.
– Vår bedömning är att myndigheterna har lagt för stort fokus på låga kostnader och för lite på kontroll och uppföljning, säger riksrevisor Helena Lindberg, i en kommentar.
De tre granskade myndigheterna har en tydlig struktur för att övervaka att informationen flödar på ett korrekt sätt igenom it-systemen och olika typer av kontroller – bäde automatiska och manuella – för att se till att informaitonen stämmer. Däremot pekar Riksrevisionen på att det brister i kontrollen av de automatiserade besluten.
– Problemen beror inte på att tekniken är ny, dessa myndigheter har haft automatiserat beslutsfattande sedan 1980-talet och har etablerade arbetssätt för att styra sådana beslutsprocesser. Trots det brister arbetet med kontroll och uppföljning, säger Linda Talme, projektledare för granskningen i ett pressmeddelande.
Rekommenderar uppföljning
Riksrevisionen föreslår att regeringen ger Myndigheten för digital förvaltning, Digg, i uppdrag att skapa bättre förutsättningar för effektiva, rättssäkra och korrekta automatiserade beslut. Dessutom rekommenderas Försäkringskassan, Skatteverket och Transportstyrelsen att följa upp sina automatiserade beslut,
Bland annat bör Försäkringskassan arbeta med att få kontroller baserat på riskprofiler i föräldrapenningen på plats och Skatteverket uppmanas att se över de manuella kontrollerna som görs för att komma åt fusk och som baseras på riskurval och systematiskt följa upp dem.
Läs också:Botten upp för bankerna under coronaKommunbottar kan få rätt att fatta beslut – regeringen utreder Läs mer…

Pc-jätten dubblar Chromebook-försäljningen

HP gjorde ett betydligt bättre kvartal än väntat och aktien gick upp med nio procent i efterhandeln, skriver nyhetskanalen CNBC. Dessutom skruvades prognoserna för framtiden upp.
Kvartalet är det fjärde i hårdvarujättens brutna räkenskapsår.
Men även om försäljningen av laptops och framför allt Chromebooks gick upp oväntat mycket så minskade den totala omsättningen med en procent jämfört med motsvarande period förra året.
Företagets största affärsområde, Personal Systems, som innehåller pc-verksamheten hade en omsättning på 10,4 miljarder, vilket var i nivå med fjolåret.
Laptop-försäljningen ökade dock med 18 procent som en följd av coronapandemin, men försäljningen av stationära minskade.
Försäljningen av Chromebooks, som kör Googles operativsystem Chrome OS fördubblades.
Även Dell rapporterade under gårdagen – och deras pc-försäljning gick upp med 14 procent jämfört med förra året.
Läs mer: HP Chromebook X360: Behändig Chromebook ger kvalitet till bra pris Läs mer…

De lägger ut Palmeutredningen i ett öppet arkiv på nätet

Ett nytt initiativ, initierat av privatpersoner, ska göra Palmeutredningen öppen att gå in och botanisera i för gemene man.
En av initiativtagarna, Mattias Kressmark som till vardags huserar i it-branschen och arbetar med AI och collaboration-teknik på Microsoft, berättar att arbetet med Palmemordsarkivet.se satte igång som en följd av den presskonferens som hölls i juni och där förundersökningsledaren meddelade att utredningen läggs ner.
– Det var visserligen en usel presskonferens, men den hade det positiva med sig att materialet släpptes fritt. Sedan kan man ju fråga sig varför man lägger ner en utredning när den äntligen digitaliseras, med de möjligheter det medför.
Begär ut offentlig handling
Arbetet går ungefär ut på att intresserade människor runt om begär ut olika delar av utredningen som offentlig handling. Därefter skannas materialet in som pdf-filer, läggs på en publikt delad plats, och ett kalkylark som fungerar som ett index uppdateras.
Det hela är inspirerat av internetekonomi-tänkande och är en fritidssyssla för de som jobbar med det.
– Hela utredningen är på 500 000 sidor, enligt en uppskattning från polisen. Då skulle det kosta mellan 700 000 och en miljon kronor att begära ut hela. Vi vill undvika att människor betalar för samma sidor och i stället skapa en databas med de relevanta dokumenten i utredningen.
Hittills har administratörerna för Palmemordsarkivet fått in runt 9000 sidor. Projektet är ideellt men det finns möjligheter för intresserade att donera pengar för att täcka kostnader i samband med att få ut dokumenten från polisen.
– Personligen tror jag att det mycket väl kan finnas intressanta saker i de här dokumenten som skulle kunna ta hela saken framåt och skapa ett tryck för att öppna utredningen igen.
Vuxit fram allt eftersom
Mattias Kressmark berättar att arbetet med att offentliggöra Palmemordsutredningen vuxit fram allt eftersom, av flera personer som bidragit med olika saker.
Med sin bakgrund inom it skapade han själv kalkylarket och lagringsytan, men han kan också se att flera funktioner skulle lyfta tjänsten, som till exempel en sökfunktion.
– Det vi har gjort är ju inte särskilt tekniskt avancerat. Men vi hoppas få kontakt med personer som är kunniga inom OCR-teknik till exempel. Som det är i dag är det mycket som är maskat och en del handskrivna anteckningar, och det är svårt att arbeta med OCR då.
Mattias Kressmark jobbar till vardags i it-branschen.
– Vi håller därför på att leta efter folk som vill hjälpa till med OCR-teknik, databas och fritextsök i de PDF-dokument som beställts ut. Det här är ju rent ideellt samtidigt ser vi ju att det finns ett stort intresse.
Du arbetar själv med AI och collaboration, har du haft nytta av de kunskaperna i det här arbetet?
– Inte så väldigt mycket, mer än att jag har stor vana vid att använda tekniken vilket har gjort det enkelt att organisera grupper online, och att det har gått snabbt att få upp databasen och lagringen.
Skeptisk till användning av AI
Skulle AI kunna användas i den här typen av utredningar? Mattias Kressmark säger att AI gör sig bäst om det finns enorma mängder data, exempelvis från övervakningskameror, men det saknas i detta fall som ju utspelade sig 1986.
Samtidigt utvecklas tekniken fort och det är svårt att sia om framtiden.
– AI kan ju vara ett väldigt bra stöd för människan för att till exempel strukturera textmassan och identifiera personer och platser i texten samt för att hitta samband. Problemet är ju att om det saknas uppgifter om olika saker och dessutom har en AI svårt att hitta om till exempel en person ljuger i förhör.
– Sedan är ju AI effektivt i bildanalys, för till exempel ansiktsigenkänning eller registreringsnummer. Problemet i det här fallet är att det finns väldigt få bilder.
Hittills har alltså arkivet fått in runt 9000 sidor, något som Mattias Kressmark uppskattar vara närmare två procent av den totala utredningen. Vilka delar anser då han själv är de mest intressanta?
– Det finns ju väldigt mycket i den här utredningen som är ointressant, och man kan anta att det som människor beställer ut är det intressanta. Säg att det är tio procent av hela utredningen som är intressant, då har vi kommit en bra bit på vägen.
Förhör med en misstänkt
– Men de delar jag tycker är intressantast är förhören med en misstänkt som figurerat i utredningen, och även en del övervaknings-PM från Säpo.
För en ny användare av den här databasen – var ska de börja för att komma in i det?
– Egentligen bara att gå in på Palmemordsarkivet.se och botanisera. Det är så man får börja. Vi har en flik som heter liggaren och som är själva sammanställningen av alla dokument som finns i databasen.
– Vi har en Facebook-grupp som heter ”Palmemordet – FUP och övriga handlingar” för alla som är intresserade och där vi diskuterar tjänsten, hur man går till väga för att överklaga om man inte får ut vissa dokument, till exempel.
Till sist. När Palmeutredarna la ner utredningen i somras gjorde de det med motiveringen att det inte gick att komma längre och att den så kallade Skandiamannen var ändhållplats. Du verkar inte köpa den teorin?
– Nej, jag tror inte det var han. Och jag tror att det mycket väl kan komma fram nya saker och jag skulle kunna tänka mig att den verkliga lösningen finns i utredningen.
Läs mer: Nu blir öppna data en skyldighet – ”kommer inte gå att ta betalt för Palmeutredningen” Läs mer…

Vill hjälpa handeln – får miljontillskott från AWS svenska startup-program

Den fysiska handeln pressas hårt under pandemin. Det svenska fintechbolaget Future of Retail har tagit fram en molnbaserad plattform som ska underlätta samarbetet mellan leverantörer och återförsäljare. Det handlar inte minst om hur handlare och leverantörer jobbar med sina fakturor.
Bolagets grundare Ola Levin har en vision om att ändra på det han anser vara ett föråldrat arbetssätt, där en leverantör skickar varor och ställer ut en faktura som ofta skall betalas inom 30 eller 60 dagar. Ett förfarande som han anser skapar en riskexponering för leverantören, och en stressfaktor för återförsäljaren som får kämpa med lagerhållning och likviditeten.
Osäkra tider
– Många butiker och kedjor inom detaljhandeln har stora möjligheter att kunna bli starkare och mer välmående bolag om man lyckas skruva ned de ekonomiska spänningarna som uppstår kring de stora inköpen av varulager. Samtidigt brottas många leverantörer med osäkerheten kring att skicka varor till sina återförsäljare, särskilt i dessa osäkra tider, säger Ola Levin.
Det är Wellstreet Ventures som investerar 8 miljoner kronor i Future of Retails fortsatta utveckling. Tanken med bolagets plattform är att leverantörer och återförsäljare ska komma närmare varandra och inte minst tydliggöra var risken för lagret ligger.
Det avtalspaket man upprättat är framtaget av advokatbyrån Setterwalls, och innebär att leverantören äger hela, eller delar av lagret, med målet att återförsäljaren ska få mindre bundet kapital och ett smidigare kassaflöde. Ola Levin konstaterar också att det underlättar för en butik att ha ett bredare sortiment.
En unik tjänst
– Vi har valt ut det allra bästa från konceptet konsignationslager men byggt en digital handelsplattform och ett betalsystem som tillsammans med ett framtaget avtalspaket skapar en unik tjänst på marknaden idag genom att jobba med vårt system skapar vi förbättrad likviditet, jämnare kassaflöde och ökad försäljning på alla nivåer eftersom vi möjliggör handel med ett bredare sortiment och kollektion på ett unikt, tryggt och säkert sätt för alla påkopplade parter, säger han.
Future of Retail är en del av acceleratorprogrammet Fintech Loft, som drivs av Wellstreet i partnerskap med molnjätten AWS.
– Future of Retail skapar framtidens handel och synkroniserar alla element i leverantörs- och detaljhandelskedjan för den bästa servicen till slutkunden. Det är faktiskt därför vi ser det som en lysande lösning. När slutkunden har bättre erfarenheter, så säljer leverantörer och återförsäljare mer, säger Armando Coppola, ansvarig för Fintech på Wellstreet.
Läs också: Svensk e-handel har fått coronamuskler – men hjälper det mot Amazon? Läs mer…

Så här betalar svenskarna under pandemin

73 procent av svenskarna uppger att de använder kontanter mindre nu under coronakrisen. Det visar den årliga undersökningen Sverige betalar 2020 som genomförs av Insight Intelligence tillsammans med Coop och Svensk Handel.
I stället är det andra betalmetoder som används mer. 55 procent säger att de blippar sina kort vid kassan mer än tidigare och 53 procent att de betalar mer med mobilappar som exempelvis Swish.
Totalt blippar 84 procent av svenskarna i kassan – en tredubbling sedan 2017 då det var 24 procent.

Läs också: Swooosh – Swish har svischat förbi kontanternaCorona förändrar äldres betalvanor – fler blipp och mindre kontanter Läs mer…

Efterlängtat besked: då öppnar Microsoft sina svenska datacenter

På en digital pressträff idag meddelade Microsofts svenska vd Hélène Barnekow att bolagets svenska datacenterregion kommer att öppna under 2021. Det innebär att man öppnar sina fyra anläggningar i de tre kommunerna Gävle, Sandviken och Staffanstorp.
– Inom många områden har Sverige länge varit en ledande aktör på den internationella scenen, bland annat inom hållbarhet, innovation och jämställdhet. Det är en av platserna i världen där it och teknik har störst potential att skapa nya möjligheter för individen, organisationen och samhället. I en tid av förändring investerar vi i den digitala infrastrukturen och i vårt ekosystem för att driva på en digital omvandling som kommer ge offentliga och privata organisationer nya möjligheter till innovation, vilket ger en stark digital grund för landets framtida tillväxt, konstaterar Hélène Barnekow.
Elbrist, vatten, skalbaggar och covid
Något exakt datum för invigning anges dock inte, vilket alltså kan innebära att det dröjer ytterligare ett år. Så blev det åtminstone när en annan molnjätte, AWS, skulle inviga sin svenska datacentersatsning. Även då var beskedet att det skulle ske under 2018, vilket den gången visade sig vara den 12 december.
På samtliga fyra byggplatser finns det, eller har funnits, hinder att kliva över. I Staffanstorp handlar det om en ansträngd elsituation. I Gävle har det uppstått problem med sinande brunnar i Stackbo, samt dykt upp en sällsynt skalbagge i Valbo. Det problem man stötte på i Sandviken var också allvarligt men övergående, då det bestod i klustersmitta av covid-19.
Under dagens pressträff var temat hållbarhet, och i det avseendet kommer Microsofts svenska anläggningar att sticka ut. Brad Smith, med titeln president för Microsoft Corporation, lyfte fram satsningen i Sverige som extra viktig, inte minst som förebild för it-jättens högt uppsatta klimatmål, som säger att man senast 2025 ska ha 100 procent förnybar energi till alla sina byggnader och datacenter.
Förnybar energi
De svenska datacentren ska nämligen drivas med 100 procent förnybar energi redan från start, enligt Microsoft. Bolaget hänvisar bland annat till en rapport från WSP som visar att Microsofts molntjänster är upp till 98 procent mer koldioxideffektiva än traditionella serverlösningar. Satsningen i Sverige görs tillsammans med Vattenfall och det koncept man kallar 24/7 Matching solution.
Hélène Barnekow.
– Att Microsoft Sverige väljer att använda 24/7 Matching solution för sina svenska datacenter visar verkligen deras höga klimatambitioner. Det är spännande att se hur 24/7 Matching solution har utvecklats från det inledande pilotprojektet för ett år sedan till en fullt fungerande lösning idag. Att nu även ha elavtalet på plats, med 100 procent vind- och vattenkraft, gör att vi verkligen kan bidra till Microsofts målsättning i Sverige. Förnybar energi, digitala lösningar och tekniker är viktiga för att göra det möjligt att leva fossilfritt, säger Andreas Regnell, chef för Strategic Development på Vattenfall och förklarar närmare hur det funkar.
– Genom att matcha elens ursprung på timbasis istället för på månads- eller årsbasis kan Microsoft bidra till positiv klimatpåverkan genom en högre nivå av ansvar och transparens.
Datan kvar i Sverige
En efterlängtad aspekt hos kunder och partner är att Microsofts svenska datacenterregion innebär att man kan behålla sin data i Sverige. För att stödja det behovet, och även behovet av hög hastighet och tillförlitlighet, kommer man även att erbjuda så kallade tillgänglighetszoner, vilket innebär datacenter på olika geografiska platser med oberoende elförsörjning, nätverk och kylning för ytterligare säkerhet mot datacenterfel.
Bland de kunder och partner som redan idag använder Microsofts molntjänster, och som kommer att nyttja sig av den nya datacenterregionen när den blir tillgänglig lyfts H&M Group, Sandvik Coromant och Accenture fram.
– Som en del av Sandvik Coromants samarbete med Microsoft kring innovation använder vi oss av Microsofts molntjänster för att driva på utvecklingen och digitaliseringen av tillverkningsindustrin. Att Microsoft etablerar datacenter i Sverige gör det möjligt för oss att utveckla framtidens tillverkningsindustri samtidigt som vi kan uppnå våra ambitiösa klimatmål, säger Magnus Ekbäck, chef för Strategy and Business Development på Sandvik Coromant.
Och Mattias Lewrén, vd på Accenture i Sverige, fyller i:
– Kunderna vänder sig till molnet för den flexibilitet och skalbarhet som erbjuds, och i allt högre grad som ett sätt att sänka koldioxidutsläppen och uppfylla klimatmålsättningar. Microsofts etablering av lokala datacenter gör det möjligt för Accentures och Avanades kunder att välja molnet för att uppnå sina ambitiösa mål och förnya sig på sin resa mot en hållbar digital transformation. Den nya datacenterregionen kommer vara direkt avgörande för många organisationer i Sverige, som till exempel de inom finansiella tjänster och offentlig sektor, som behöver lokala datacenter. säger han och tror att satsningen kommer att märkas även på annat håll.
– Vi är övertygade om att den här satsningen kommer få en betydande inverkan, inte bara för Sverige och Gävle, Sandviken och Staffanstorp, utan också för Europa genom att förbättra hela regionens förmåga att konkurrera, upprätthålla dataintegritet och erbjuda hållbara molntjänster.
Satsar på kompetensutveckling 
En tredje aspekt som lyftes av Microsoft på dagens pressträff är det skriande behovet av it-kompetens. Här har vi tidigare skrivit om sitt initiativ med specialkurser på Linkedin.
En siffra presenterades också. Microsoft konstaterar att man hittills har investerat över 1,25 miljoner dollar, en siffra som inkluderar bidrag och donerad hårdvara, i olika svenska samarbeten. Totalt är det 13 olika organisationer som ska driva program inom STEM, vilket står för science, technology, engineering och mathematics. Det handlar om kompetensutveckling och kultur och riktar sig främst till ungdomar i Gävle, Sandviken och Staffanstorp. Initiativet Skill Up Sweden nämns också, liksom ett nytt samarbete med konsultbolaget Sigma Young Talent, som kretsar kring AI och it-säkerhet.
– Näringslivet måste snabbt säkra rätt kompetenser för att kunna mobilisera utvecklingen inom nya områden såsom AI och cybersäkerhet. I en tid där ständigt lärande spelar allt större roll krävs utbildningar som snabbt aktiverar den arbetskraft som kan bygga framtidens digitala lösningar. Det är där Skill Up Sweden och det nya utbildningssamarbetet med Sigma blir viktiga byggstenar, säger Hélène Barnekow.
Läs också: Ras för investeringar i datacenter i år – men mycket talar för snabb återhämtning Läs mer…

Byråtrio tog hem vinsten hos Svenska Spel

De tre byråer som tilldelats ramavtal av Svenska Spel är det nyligen Knowit-förvärvade Creuna, Daresay och B3-ägda Rebel and Bird. Totalt var det 13 bolag som lämnade anbud. Svenska Spels utvärdering grundade sig på de praktiskt genomförda arbetsprover som bolagen visade upp.
Ramavtalet gäller i två plus ett plus ett år, och omfattar tjänster inom operativ design för koncernbolagen Svenska Spel, Svenska Spel Sport & Casino, Casino Cosmopol samt Casino Restaurang. Designtjänsterna är indelade i tre områden: Visuell UI Design/Art Direction, UX/Interaktion samt Service Design/Research.
– Vi är glada för förtroendet som ny ramavtalsleverantör till Svenska Spel. Med lång och bred kompetens inom UX och design ser vi fram emot att tillsammans med Svenska Spel få utveckla såväl spännande som trygga digitala speltjänster, kommenterar Jonas Elgquist, vd för B3:s specialistbolag Rebel and Bird.
Läs också: Knowit vässar sin digitalbyrå – köper Creuna för 178 miljoner Läs mer…

Elon Musk är nu rikare än Bill Gates – men rikast av alla är Jeff Bezos

I takt med att värdet på Tesla-aktien stiger har Elon Musk klättrat rejält på listan över världens rikaste personer, rapporterar The Guardian.
Så sent som i januari låg Elon Musk på plats 35, men för en vecka sedan passerade han Facebook-grundaren Mark Zuckerberg på Bloomberg Billionaires Index och lade beslag på tredjeplatsen.
Nu har Elon Musk även passerat andraplacerade Bill Gates, vilket innebär att han för tillfället är världens näst rikaste person efter Amazons grundare Jeff Bezos.
Elon Musk uppges nu ha en förmögenhet på 128 miljarder dollar, vilket motsvarar 1 107 miljarder svenska kronor.
Världens 10 rikaste personer (2020-11-24):
Jeff Bezos – 182 miljarder dollar
Elon Musk – 128 miljarder dollar
Bill Gates – 128 miljarder dollar
Bernard Arnault – 105 miljarder dollar
Mark Zuckerberg – 102 miljarder dollar
Warren Buffett – 87 miljarder dollar
Larry Page – 81 miljarder dollar
Sergey Brin – 79 miljarder dollar
Steve Ballmer – 76 miljarder dollar
Mukesh Ambani – 74 miljarder dollar
Läs också: Daniel Stenberg twitterkapad – blev ”Elon Musk” och snodde bitcoin Läs mer…

Skype-grundaren har lagt in en miljard i startups

Den estniske utvecklaren Jaan Tallinn var med och grundade Skype, tillsammans med bland annat svenske Niklas Zennström i början av 2000-talet.
Efter att Skype sålts (först till Ebay 2005 och sedan till Microsoft) har Tallinn ägnat sig åt investeringar.
Skype köptes upp av Ebay för 2,6 miljarder dollar. Microsoft betalade senare 8,5 miljarder för Skype.
I en intervju med amerikanska nyhetskanalen CNBC uppger Tallin att han investerat en miljon euro i teknik-startups. Totalt har han investerat i mellan 100 och 200 företag.
Framför allt har han fokuserat på företag som har artificiell intelligens i sin kärna. Till exempel var han tidigt inne i Deepmind som Google förvärvade för 600 miljoner dollar 2014.
En av de mer kontroversiella investeringarna är i Faculty.ai, ett Londonbaserat företag som utvecklar AI-mjukvara för företag och myndigheter över hela världen, och som rönte uppmärksamhet då de hjälpte Brexit-sidan i Storbritanniens folkomröstning om utträde ur europeiska unionen.
Läs mer: Här är tekniken som ”världens yngsta AI-forskare” ska utmana Amazon med Läs mer…

Stora brister i Stockholms skolplattform – får GDPR-bot på fyra miljoner

Stockholms skolplattform har fått en hel del kritik mot brister i hur personuppgifter hanterats och i början av sommaren kom också en granskning som staden låtit göra för att se vad som gått snett när den utvecklades.
Nu har Datainspektionen granskat incidenter i fyra delsystem och slår fast att det finns allvarliga brister i plattformen som innehåller uppgifter om uppåt en halv miljon elever, vårdnadshavare och lärare. Där finns också känsliga uppgifter om exempelvis elever och lärare med skyddad identitet.
– I ett it-system som detta hanteras stora mängder personuppgifter. Då är det oerhört viktigt att den personuppgiftsansvariga har vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder för att skydda uppgifterna och löpande säkerställer skyddet, säger Ranja Bunni som är jurist på Datainspektionen i en kommentar.
För generösa med behörighet
Ett av de fyra delsystem man tittat på är modulen Skolpliktsbevakning där bland annat uppgifter om elever och deras vårdnadshavare – som namn, adress, personnummer och kontaktuppgifter behandlas. Här finns även uppgifter om elever med skyddad identitet.
Granskningen visar dock på tekniska brister i modulen och att obehöriga personer har kunnat komma åt integritetskänsliga personuppgifter. Det går inte att se det exakta antalet användare som haft faktisk obehörig åtkomst till dessa uppgifter men potentiellt kan det röra sig om 1 302 användare som kunnat komma åt personuppgifter avseende 60 elever med skyddad identitet visar granskningen.
Dessutom anser Datainspektionen att fler har haft behörighet till systemet än som varit motiverat.
Förälder larmade
Datainspektionen har också tittat på det delsystem – Elevdokumentation – där en förälder i början av höstterminen förra året larmade om att det gick att komma åt andra personers information. Det har handlat om sådant som uppgifter om andra elever – förnamn, efternamn, personnummer, skoltyp årskurs, klass men även elevens omdöme ur modulen utvecklingssamtal.
Enligt Datainspektionen är en del av dessa uppgifter att betrakta som känslig – exempelvis elevers hälsa såsom uppgifter som förekommer i olika utredningar om elever eller att elever går till en särskola. Därför bör mycket höga tekniska krav ställas på för att ligga på en lämplig säkerhetsnivå.
Hittat uppgifter om sju personer
Det har också funnits brister på Startsidan där sådant som elevers och lärares namn, e-postadress, skolkoppling, koppling till grupper och mentorsgrupper samt kurser ligger.
I början av sommaren 2019 gjordes det möjligt för vårdnadshavare att söka på andra vårdnadshavare med barn i samma klass under förutsättning att båda samtyckt till det. Men efter två månader visade det sig att det gick att man genom att ändra anrop i utvecklarverktyget i sin webbläsare kunde söka fram andra vårdnadshavare som fanns registrerade på Startsidan med hjälp av personnummer.
Utbildningsnämnden har identifierat en vårdnadshavare som har kommit åt obehörig information om sju unika personer. Ingen av de drabbade hade dock skyddad identitet.
Länkar ute på Google
Det fjärde granskade delsystemet är Administrationsgränssnittet som var gemensamt för de två delsystemen Frånvaro/Närvaro och Schema i Skolplattformen. Här hanterades sådant som namn, personnummer, e-post, telefonnummer, klasstillhörighet, lektionsinformation som ämne och sal, frånvarouppgifter och ansökan om ledighet.
I augusti förra året visade det sig att vårdnadshavare via sökning på Google hittat länkar för inloggning till Administrationsgränssnittet dit vårdnadshavare inte ska kunna logga in. Där har man sedan kunnat ta fram kontaktuppgifter för lärare – även dem med skyddad identitet även om de inte varit markerade och på så sätt kunnat identifieras.
Otillräckllig säkerhet
Sammantaget anser Datainspektionen att utbildningsnämnden inte har haft en lämplig säkerhet för personuppgifterna eller vidtagit tillräckliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att få en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållande till risken som att regelbundet testa, undersöka och utvärdera effektiviteten hos de tekniska säkerhetsåtgärderna.
Resultatet blir att Datainspektionen nu utfärdar en sanktionsavgift på fyra miljoner kronor för de överträdelser som konstaterat. Maxgränsen för myndigheter i Sverige är 10 miljoner kronor.
– Enligt dataskyddsförordningen, GDPR, ska sanktionsavgifter vara effektiva, proportionella och avskräckande. I det här fallet har överträdelserna rört flera hundra tusen registrerade, däribland barn och elever, samt omfattat brister i hanteringen av känsliga och integritetskänsliga personuppgifter som exempelvis uppgifter om personer med skyddad identitet och uppgifter om hälsa, säger Salli Fanaei som också deltagit i Datainspektionens granskning i en kommentar.
Läs också:Kaosprojekt bakom Skolplattformen – konflikter och bristande kompetensSkolplattformen: Läckta elevdata utreds – ”men de flesta delarna fungerar ändå” Läs mer…

Svenskar nobbar jobb som inte kan göras på distans

Digitalisering gör inte att vi jobbar mindre men att vi får ett friare arbetsliv. Det anser svenskarna enligt en undersökning som gjorts av SIfo på uppdrag av Sigma.
2019 ansåg 43 procent att digitalisering leder till mindre arbete men under pandemiåret 2020 har den siffran sjunkit till 33 procent. 86 procent anser däremot att digitalisering leder till ett friare arbetsliv.
Frihet som många vill ha
Och den friheten vill många ha. Så många som 35 procent uppger att de skulle tacka nej till ett jobb som inte erbjuder distansarbete. Starkast är kravet att kunna arbeta på distans bland kvinnor i åldrarna 30–49 där 46 procent skulle nobba ett jobb utan den möjligheten.
– Alla vet vilken förändring i vardagen pandemin inneburit, att vi kan se att var tredje svensk kräver distansarbete så här långt efter att karantänen började är ett kvitto på att arbetslivet är förändrat i grunden, säger Beatrice Silow, kultur- och marknadschef på Sigma IT i en kommentar.
Saknad pusselbit
– Det är extra intressant att det är just kvinnor mellan 30–49 som värderar det högst. Vi misstänker att distansarbetet länge varit en pusselbit som för många saknats för att arbete och familjeliv ska gå ihop.
Årets erfarenheter tycks också ha lugnat många när det gäller risken för digitalt utanförskap. Var femte svensk har slutat oroa sig för det sedan förra året. På det hela taget är svenskarna också med på den digitala utvecklingen – 76 procent säger sig vara positiva. Däremot finns en oro för att tekniska enheter fångar upp data hos 91 procent.
Läs också:Så fick it-jätten fart på produktiviteten efter initial covid-19-dippSå får du jobbet som utvecklare – fem tips från Twitteringenjören Läs mer…

Svensk e-handel har fått coronamuskler – men hjälper det mot Amazon?

Ett av de stora digitala språng som tagits i år handlar om e-handeln. Uppmaningar om fysisk distans gör att vi söker oss bort från butiker och köpcentrum.
Det uppmuntras också aktivt av regeringen och Folkhälsomyndigheten som i fredags rekommenderade de som kan att välja e-handel och ställa in de stora shoppingturerna inför jul.
E-handeln rivstartade sin uppgång när pandemin slog till i mars. Då hände det som ingen tidigare räknat med – en helt ny målgrupp började handla på nätet när de över 70 år ringades in som riskgrupp.
– Det är egentligen det viktigaste i det som hänt eftersom ingen trodde att äldre skulle börja e-handla, säger Jonas Arnberg, vd på HUI som analyserar den svenska handeln.
– Det är en viktig del i de enorma tillväxttal vi sett för framför allt mat och apoteksvaror på nätet. Men faktum är att hela e-handeln boostat.
Växer med 33 procent
Totalt över året väntas tillväxten landa på 33 procent för den svenska e-handeln enligt den E-handelsbarometer som HUI tar fram tillsammans med Postnord.
Dagligvaruhandelns e-handel ökar med 101 procent under det tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året. I våras när efterfrågan exploderade blev det en period något av ett logistikkaos men det har man nu hunnit bygga upp bättre.
– Dagligvaruhandelns e-handel har hoppat tre år fram i tiden – samtidigt handlar det om investeringar som man vetat att man skulle ta.
Coronapandemin har också drivit upp lönsamheten generellt för dagligvaruhandeln genom att utlandsresor ställts in och restaurangbesök begränsats.
Jonas Arnberg.
– Det är det bästa året någonsin med ett lyft på ungefär sju procent. Normalt brukar det handla om någon procent och vara knutet till befolkningsökningen. Det gör att de här aktörerna också haft en budget för att anpassa sin e-handel efter läget.
Även om e-handeln ökar över hela linjen betyder det inte att alla branscher gått bra – mode och skor har tagit en hård smäll men på nätet har omsättningen ändå ökat med 17 procent det tredje kvartalet.
Amazon på plats
Och samtidigt som den svenska e-handelns tillväxt rusat skakas den också om av Amazons ankomst.
Har den snabba utvecklingen gjort svensk e-handel bättre förberedd nu när Amazon öppnat sin svenska sajt?
– Det har hjälpt till att förbättra kvaliteten på svensk e-handel men det är samtidigt en utveckling som pågått en längre tid även om det skyndat på utvecklingen.
Samtidigt är ingen imponerad av Amazons lansering. Ännu.
– De har uppenbarligen tyckt att det var viktigare att komma in före Black Friday och jul. På kort sikt är de knappast något som de svenska aktörerna behöver vara rädda för. På lång sikt däremot så får man vara mer ödmjuk för de har enorma muskler. De är här och lär sig nu och vill de utveckla satsningen så kommer de att få större resurser.
Amazon har heller inte hittills lyckats locka så många svenska aktörer till sin marknadsplats – och de brukar alltid vilja ha ett lokalt utbud.
I stället har vi sett fler butiker öka sin närvaro på nätet och börja erbjuda e-handel som exempelvis NK. Och även många kedjor som redan finns där har styrt om sitt fokus mer mot e-handel inte minst för att deras butiker gapat tomma och det är där som det faktiskt funnits tillväxt.
– Där tror jag att det jobbiga för många av dem är att de tenderar att överskatta den lojalitet som kunden har till just deras kedja. På nätet finns mängder av andra aktörer som kan ha större utbud eller vara mer nischade. Konkurrensen är helt enkelt tusen gånger högre än i ett köpcentrum.
Köpcentrum kan slås ut
Och den trygga tillvaron i ett köpcentrum måste nu ses över och i vissa fall överges tror han.
– Många kedjor kommer framöver att behöva göra en rejäl omprövning av sin affärsmodell och se över sitt butiksnätverk.
Lokaler börjar gapa tomma här och var och en julhandel under corona kommer att ta knäcken på några till där e-handeln inte finns eller inte kompenserar för tappet. Och det ger ytterligare konsekvenser för handelsplatser nästa år tror Jonas Arnberg.
– Varför ska man ha butik i ett halvtomt köpcentrum? Det här är en omstrukturering som inletts redan för några år sedan men som nu utlöses ytterligare när förflyttningen mot e-handel gått snabbare.
Den omstruktureringen är lite svår att se nu när delar av detaljhandeln – som heminreding och sport – och dagligvaruhandeln är ”dopad” av det faktum att det inte går att åka utomlands och inte gå på lokal.
– Under julen brukar runt 300 000 svenskar åka utomlands och nu kommer de att vara hemma. Det kommer att märkas inte minst i dagligvaruhandeln.
Även om e-handeln nu klivit fram ett par år i tiden så lär det vara svårt att behålla samma tillväxttakt under nästa år om läget normaliseras.
– Pandemin och Amazon gör det här till ett exceptionellt e-handelsår på flera sätt. Nästa år tror jag att man får vara nöjd med att ligga på nolltillväxt och vara beredd att det kan backa lite också, säger Jonas Arnberg.
Läs också:Så var det dags – nu har Amazon öppnat i SverigePlötsligt exploderade Icas e-handel – ”ett digitalt skutt på två tre år” Läs mer…

Consid ska handla digitalt i Halmstad

Halmstad är nästa etableringsort för Consid. Enligt bolaget ska det nya halländska kontoret jpbba med innovation för digital handel och distanslösningar. Enligt konsultbolaget siktar man på att verksamheten ska bestå av 50 personer.
Att valet föll på Halmstad den här gången förklarar Consid med att det finns ett starkt och digitaliserat näringslivet, samt inte minst närheten till Högskolan i Halmstad, som man hoppas kommer bidra med kompetensförsörjning.
– Det råder kompetenskris i it-branschen. Vi försöker alltid att hitta lokal kompetens där vi öppnar kontor. Det är även tanken denna gång. I Halland finns historiskt ett mycket stort it-kunnande. Vi har också Högskolan i Halmstad som förser regionen med kompetens. Vi tror att de flesta vi kommer att anställa bor någonstans i närheten av Halmstad, säger Simon Hoof, som är etableringsansvarig på Consid.
Att fokus i Halmstad, som blir Consids 24:e svenska etableringsort, är just e-handel är knappast en slump.
– Vi ser en mycket stor efterfrågan på e-handelslösningar just nu. Pandemin är bara en delförklaring till det. Vi var redan på väg mot fler och bättre distanslösningar, men covid 19-utbrottet har skyndat på den tekniska utvecklingen. Vi är mitt inne i ett stort tekniksprång och effekterna av det kommer att få långtgående konsekvenser, säger Consids vd och grundare Peter Hellgren.
Läs också: Trafikverkets nya it-upphandling avgjord – här är vinnaren Läs mer…

Telia fortsätter stå för Försäkringskassans kommunikation

Det blir Telia som får fortsatt förtroende från Försäkringskassan att leverera telefonitjänster och datakommunikationsnät samt stödsystemstjänster.
Det förnyade avtalet innehåller även en option för Säker IT, där man ska inkludera samverkande myndigheters behov utifrån Försäkringskassans regeringsuppdrag, och agera driftpartner i samverkan med andra myndigheter.
– Vi är stolta och glada över att få fortsatt förtroende från Försäkringskassan. Det känns extra roligt att få fortsätta förvalta och utveckla våra kommunikationstjänster i samarbete med Försäkringskassan, som är en av de mest avancerade myndigheterna inom it som finns i Sverige, säger Tobias Larsson, ansvarig för företagsaffären på Telia.
Läs också: Mobildata visar svenskarnas resmönster under pandemin Läs mer…

Cyberattack mot Manchester United

Den klassiska fotbollsklubben Manchester United med supportrar över hela världen uppger att de undersöker attacken, men att de inte kan säga om inkräktarna kommit över data som tillhör deras fans eller kunder till deras butiker. Det skriver nyhetssajten Zdnet.
Däremot uppger klubben att incidenten inte påverkat deras primära mediekanaler, som webbsajten och mobilappar.
”Även om detta är en sofistikerad operation av organiserade cyberbrottslingar, så har klubben omfattande protokoll och procedurer på plats för sådana händelser, och vi har övat för denna risk. Vårt cyberförsvar identifierade attacken och stängde berörda system för att förhindra skada för att skydda data”, skriver klubben.
Arbetar med säkerhetsexperter
Klubben, som gick ut med den här informationen under helgen, arbetar nu med säkerhetsexperter för att undersöka incidenten och minimera störningar i deras it-verksamhet.
Det här är andra gången som en stor engelsk fotbollsklubb gått ut med att de råkat ut för attacker. I juli 2018 fick hackare tillgång till Liverpools it-nätverk och samlade på sig data om klubbens fans.
Det finns också klubbar som råkat ut för ransomware-attacker, skriver Zdnet.
Manchester Uniteds pressmeddelande om incidenten finns här.
Läs mer: Phishingkampanj fejkar Postnord – ”sjukt snyggt gjort” Läs mer…

Google tar hem molnaffär med ABB

ABB gör nu en ny molnsatsning inom affärsområdet Information Systems. I valet av molnleverantör landade man i Google, som nu blir en del av affärsområdets initiativ Rationalizing IT Operations, vilket innebär att man vill öka infrastrukturtjänsternas skalbarhet och tillförlitlighet.
Google Cloud uppger att man kommer att samarbeta med ABB:s serviceteam för att migreringen ska anpassas efter affärsområdets behov. För ABB är molninitiativet också ett sätt att optimera kapaciteten i koncernens befintliga datacenter.
Global ledare
– ABB är en global ledare inom teknik som har varit ett Fortune 500-företag i många år. Vi är väldigt glada att Google Cloud får möjligheten att hjälpa ABB i sin resa mot att driva informationssystems tjänster i molnet när företaget går mot en mer digitaliserad framtid, säger Dominik Wee, vd för Global Manufacturing and Industrial på Google Cloud.
– Vi är glada att samarbeta med Google Cloud för att förbättra konkurrenskraften hos ABB:s informationssystems tjänster och den flexibilitet som vi erbjuder våra interna affärskunder, säger Daniele Lisetto, chef för IS Strategy Office and Sponsor of RIO Program på ABB.
Läs också: Nu tar Handelsbanken nästa digitala kliv – ”molnet är avgörande” Läs mer…

Den juridiska dimman lättar – nu går det att skapa molnstrategier

Det har varit dunkelt de senaste åren över hur man kan använda molntjänster i offentlig sektor och när det gäller känsliga data överhuvudtaget. Det här har avskräckt många, inte minst myndigheter, från att investera i molntjänster.
Men nu under hösten har en rad förtydliganden skett – som gör att it-chefer och andra beslutsfattare nu bör ha tillräckliga verktyg för att landa sina molnstrategier.
Det menar Sofia Edvardsen, expert på it-juridik och partner på den affärsjuridiska byrån Sharp Cookie Advisors.
Överföring till tredje land
Det som har skett bara under de senaste veckorna är dels att den Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, kommit med nya rekommendationer vad gäller överföring av data till tredje land.
Därtill har EU-kommissionen uppdaterat standardavtalsklausulerna, som kan ersätta Privacy Shield-certifieringen som föll i och med Schrems II-domen.
Och här på hemmaplan börjar regeringens utredning om bland annat molntjänster i offentlig sektor gå in i slutspurten och utredningen har presenterat huvudinriktningen på rättsligt ställningstagande.
– Nu finns verktyg att använda för proaktiva beslutsfattare, och det är dags att lämna de mest extrema positionerna.
Sofia Edvardsen fortsätter:
– Jag tror att marknaden kan få ett visst lugn av det här. Nu har det kommit såväl nya rekommendationer från EU-kommissionen och från Europeiska dataskyddsstyrelsen.
Sofia Edvardsen.
– Dessutom tycker jag att regeringens utredning verkar ha tagit en pragmatisk hållning till de här frågorna, av det man kan kunnat se, även om det finstilta ännu inte är offentligt.
För att ta en mer detaljerad titt på de här nyheterna och om vi börjar med Europeiska dataskyddsstyrelsens nya rekommendationer så anser Sofia Edvardsen att de viktigaste nya inslagen är följande:
Användarna får verktyg och praxis hur de kan göra sina riskbedömningar för leveranskedjor.
Dessutom får de en process för att göra riskbedömningar för överföringar, så kallade transfer impact assessments som möjliggör många internationella kund-leverantörsförhållanden.
Rekommendationerna ger också en omfattande summering av relevant praxis som ger vägledning hur man ska bedöma om mottagarlandets lagstiftning ger motsvarande skydd som GDPR ger.
Kan komma att justeras
Edvardsen tillägger dock att rekommendationerna från EDPB kan komma att justeras då de är föremål för konsultation och att ”som expert kan man uppfatta att EDPB har intagit en strikt syn på rättspraxis och möjligen utelämnat praxis från EU-domstolen och omständigheter som är mer tillåtande”.
EU-kommissionen kommer sannolikt vilja komplettera dessa för att rekommendationerna ska bli respekterade och åtföljda.
När det gäller de uppdaterade standardavtalsklausulerna är de mest välkomna inslagen:
Att denna mekanism nu blir anpassad för samarbeten mellan två personuppgiftsbiträden, vilket är nytt.
Vidare är klausulerna modulära, och innehåller olika delar anpassade till olika situationer. Detta kommer göra dem mer användbara, tror Sofia Edvardsen.
Även om inga av de här nya rekommendationerna eller vägledningarna ger ett entydigt ja eller nej på frågan om det går att använda molntjänster i ena eller andra situationen, så säger Sofia Edvardsen att de är tillräckliga för att beslutsfattare ska kunna gå till handling och bygga upp molnstrategier.
– Det har varit väldigt oklart ända sedan Esam kom med sina rekommendationer för ett par år sedan, och det späddes på ytterligare av Schrems II-domen i somras. Läget har varit oförutsägbart, och det skadar investeringar och hämmar molnstrategier. Nu ser det mycket mer positivt ut. Nu finns förutsättningarna.
Kräver konsekvensbedömningar
De nya uppdateringarna trycker mer på att verksamheterna måste göra informationsklassning och konsekvensbedömningar av leverantörskedjan och dataöverföringen.
För vissa verksamheter kan det krävas samråd med Datainspektionen, säger Sofia Edvardsen.
– Varje beställare måste titta på de faktiska förutsättningarna för deras verksamheter och vad de har för behov.
Sofia Edvardsen tror vidare att de här nyheterna öppnar upp för ett utökat användande av hybridmodeller och multicloudstrategier.
– Det kommer i sin tur att öppna upp nya möjligheter för europeiska molnleverantörer, samtidigt som de amerikanska kommer fortsatt att ha en viktig roll med sina avancerade tjänster och sin kunskap där det är lämpligt. Det kommer varken vara all-in i molnet eller all-on-prem, utan det krävs nyanserade it-strategier som bygger på hybridtänk.
Läs också: Slutspurt för regeringens molnutredning – ”hoppas kunna bringa mer klarhet” Läs mer…

Vd:n kliver av efter 85 lyckade kvartal. Och ett misslyckat

I veckan blev det klart att Lars Stugemo lämnar över vd-stolen på HiQ i samband med att bolaget fått en ny ägare i riskkapitalbolaget Triton, och numera är avnoterat från börsen. Även om Lars Stugemo kommer vara kvar som senior rådgivare till styrelsen lämnar han en lång vd-sejour och en ännu längre anställning på HiQ bakom sig.
– Jag började ungefär den 19 mars 1995, så det har blivit några år, säger han om hur resan började.
– Då fanns det inget HiQ. Då fanns det bara ett bra gäng i Arboga som jobbade med simulering för Jas Gripen. Sedan dess har jag tagit en dag i taget.
Många lyckade kvartalsrapporter
Det är tydligt att vissa datum sitter kvar starkt i minnet. Den 12 april 1999 är ett sådant datum då HiQ-aktien noterades, och mindre än ett år därefter, den 4 februari 2000, tog Lars Stugemo över som vd. Sedan dess har livet bland annat kunnat delas in i kvartalsrapporter, vilket för HiQ ofta har varit en god stund.
– 85 av 86 kvartal har vi haft god lönsamhet, säger han.
Vilket var plumpen i protokollet?
– Vi tog en rejäl omstruktureringskostnad under Q4 2002, men operativt sett tror jag faktiskt vi var lönsamma då också.
När Lars Stugemo tog över som vd ersatte han norrmannen Ken Gerhardsen, och nu blir det också norskt i HiQ-toppen när Sven Ivar Mørch tar över den 1 december.
– Ja, vi hade väl ett litet undantag med en svensk vd där i drygt 20 år, konstaterar Lars Stugemo.
Det har varit i 20 händelserika år som han har lett HiQ. Även om kvartalsresultaten sett goda ut har det knappast saknats utmaningar.
”Har kört genom it-krisen”
– Jag har kört genom it-krisen, där Ericssons kris blev tydlig, men vi fick göra det som behövdes och kämpade på. Sedan var det Lehman Brothers den 15 september 2008. Det minns jag mycket väl, för då var vi och träffade investerare i London, och de hade inte så jättemycket tid. Sedan har det varit eurokrisen 2011 och sedan kom digitaliseringsboomen och nu corona, lyder en snabb sammanfattning av de två decennierna.
Och för honom är det inte själva kriserna som varit det väsentliga utan den ständiga utvecklingen av ny teknik.
– Man kan säga att kriserna varit ett sätt att bygga för förändring men så har det alltid varit, och teknikutvecklingen har pågått hela tiden, säger Lars Stugemo och ger exempel.
– Om man tittar på it-krisen så var det dotcom-bolag i USA som gick omkull, men det investerades samtidigt mycket i nya system, inte minst inför millenniebuggen. Det uppfattades mycket som en it-bubbla men mycket berodde på att det var finansiellt uppblåst. Och den krisen sammanföll med att det kom färgskärmar på mobilen, och man kunde börja lyssna på mp3-filer i mobilerna. Och Lehman Brothers var ungefär samtidigt som Spotify kom, och när Netflix slutade skicka ut dvd-skivor till kunderna och började strömma innehåll istället. Under alla svängningar i makro har teknikutvecklingen hela tiden pågått. Med ökad hastighet.
Men ett lika stort tekniskt språng som i år har han inte upplevt.
– Corona sveper över hela världen. Det är en trigger som blir tydligare när det är en helt uppkopplad planet. Det gick ju framåt tio år på tio dagar under februari-mars i år när alla verkligen behövde titta på hur de jobbar digitalt.
Vad är det bästa minnet från alla år?
– Oj, det finns otroligt många bra minnen, men jag måste nog säga stämningen, människorna och medarbetarna och kulturen, och att vi alltid levererat bra saker, och alltid gjort det med ett leende och bra känsla.
Och vad är det värsta minnet?
– Det tuffaste var nog 12 mars 2001 när Ericsson vinstvarnade. Det ställde om nålen för hela vår industri. Det var väldigt tufft, men det var bara att gå till jobbet dagen efter och försöka göra rätt saker. Det var första gången man var med om en rejäl motgång, men det gjorde också att man blev tuktad och ödmjuk och fick några nya verktyg att röra sig med.
Får en ny roll
Nu kommer han få följa det fortsatta äventyret från HiQ på nära håll, men i en ny roll.
Hur känns det?
– Jag har inte tänkt pensionera mig. Jag tycker det är en bra idé, det Triton vill göra, att bygga vidare på HiQ till een nordeuropeisk champion inom det här området. Det är en bra tid för mig att lämna över. Det känns väldigt bra att någon ser och uppskattar det vi har gjort och vill bygga vidare på det. Det här blir ett nytt kapitel. Vi har gjort ett par kapitel av boken redan. Jag tycker det här är bra, jag kommer få vara med, men i en annan roll, och jag kommer aldrig lämna HiQ i hjärta och själ.
Att vara 25 år på samma bolag är ganska ovanligt i it-branschen, där många gärna pratar om den snabba förändringen. Men frågar man Lars Stugemo är det just den snabba förändringen som har hållit honom kvar.
– Många frågar ofta vad som har fått mig att inte lämna HiQ. Men med den ständiga utvecklingen som alltid sker så har jag aldrig behövt byta jobb för att vara med om nya saker. Det har blivit viktigare och viktigare med teknik i alla företag, och vi har jobbat med många olika branscher, och vi har haft en möjlighet att skapa förändring, så det har alltid varit superspännande att vara i den här miljön.
Läs också: HiQ-affären snart i hamn – nu ska bolaget avnoteras Läs mer…

Så fick it-jätten fart på produktiviteten efter initial Covid-19-dipp

Google hade en dipp i produktiviteten i början av pandemin, särskilt hos yngre medarbetare. Men genom aktiv coachning, återkommande möten och undersökningar där de tar pulsen på hur de anställda känner sig är produktiviteten tillbaka på nivåerna före Covid-19. Läs mer…

Efter sammanslagningen med RTS – här kommer nästa IT-Partner

I somras tog Real Time Services och Infront IT-Partner steget och slog ihop bolagen till ett, under det gemensamma varumärket Real Time Services, RTS. Nu har dock RTS bestämt sig för att knoppa av affärsområdet Print & Workflow för att kunna öka sitt fokus på it-tjänster.
Det blir det nystartade bolaget Modern IT-Partner, som leds av Patrik Holmström, som tidigare var vd på Infront IT-Partner och Real Time Solutions, som köper affärsområdet. Medarbetare och befintliga kundavtal kommer också att ingå i affären. Det nya bolaget kommer dock att vara en nära partner, uppger RTS.
– Eftersom vi kommer att ha ett nära samarbete med Modern IT-Partner framöver kommer övergången av både medarbetare och printleveranser bli smidig, säger Patrik Sandin, säljchef på RTS.
– Vi strävar efter att bli bäst i branschen på att guida våra kunder in i en framtid där digitalisering och it-drivna projekt blir allt viktigare och mer avgörande för våra kunders framgångar. När vi nu konsoliderar verksamheten får vi bättre möjligheter att leverera största möjliga kundnytta, säger Jan Friedman, styrelseordförande i RTS om affären.
Läs också: Nu har IT-Total hittat sin nya vd Läs mer…

AI återskapar Vintergatans släktträd

Forskarna, som är verksamma vid Universitetet i Heidelberg i Tyskland, har låtit AI analysera de klotformiga kluster av stjärnor som kretsar kring Vintergatan, rapporterar The Next Web.
Klustren innehåller upp till en miljon forntida stjärnor.
Vintergatan är värd för över 150 av dem, varav många bildades i mindre galaxer innan de smälte samman med vår egen galax.
Den processen är väldigt rörig konstaterar Diederik Kruijssen vid Universitetet i Heidelberg – klustrens banor blandas om rejält när galaxerna sammanfogas.
– För att förstå det komplexa system som finns kvar idag bestämde vi oss därför för att använda artificiell intelligens, säger han.
Fick träna på simuleringarna
Forskarteamet började med att utveckla simuleringar av bildandet av galaxer liknande Vintergatan där även bildandet av klotformiga kluster inkluderades. Simuleringarna användes sedan för att koppla ihop sådant som ålder, kemiska sammansättningar och omloppsbanor för dessa kluster. Ett neuralt nät fick träna på simuleringarna.
Analysen visade bland annat att Vintergatan en gång kolliderade med en tidigare okänd galax, som forskarna har kallat Kraken. Enligt Dieter Kruijssen handlar det om ”den viktigaste sammanslagningen Vintergatan någonsin har varit med om.”
Dessutom har analysen använts för att skapa ett släktträd för Vintergatan där det uppskattas att vår galax slukat runt fem galaxer med mer än 100 miljoner stjärnor och cirka 15 med minst 10 miljoner stjärnor.
Läs också:Maskininlärning gör beräkningen av virkesvolym snabbare och mer exaktNytt AI-verktyg ska hitta beboeliga planeter Läs mer…

Glödhet processorjätte slår redan högt uppskruvade förväntningar

Processortillverkaren Nvidia, vars grafikprocessorer växer i betydelse inte minst inom spel och för AI-utvecklare som behöver processorkraft, är glödhet.
I september aviserade bolaget att de köper brittiska Arm, som utvecklar processorteknik, för motsvarande 350 miljarder kronor.
När Nvidia nu rapporterar för sitt senaste kvartal slog de förväntningarna både när det gäller vinst och omsättning, enligt nyhetskanalen CNBC.
Slår förväntningarna
Försäljningen ökade med 57 procent jämfört med motsvarande period förra året. Därmed landade omsättningen på 4,73 miljarder dollar. Analytikerna hade väntat sig en omsättning på 4,41 miljarder.
Vinsten gick upp med 49 procent till 1,34 miljarder.
Företaget uppger att försäljningen fått en boost under Covid-19, både vad gäller spel och datacenter, eftersom jobb hemifrån och spelandet ökat under den här perioden.
Nvidia uppger vidare att de tror sig stänga ARM-affären under första kvartalet 2022.
Läs mer:Här är kommande spelen som får stöd för Nvidias strålspårningSå ska Nvidia få myndigheterna att godkänna köpet av Arm Läs mer…

Tietoevry ska planera med Region Stockholm

Tietoevry har tecknat ett nytt avtal med Region Stockholm. Avtalet gäller initialt i fyra år, med möjlighet till förlängning upp till ytterligare fyra år. Det initiala ordervärdet ligger runt 56 miljoner kronor, men kan med optioner och förlängningar komma att uppgå till 104 miljoner kronor.
Uppdraget innefattar samordnad planering vid utskrivning, den vård‐ och omsorgsplan som upprättats vid utskrivning från sluten vård för att beskriva den enskildes fortsatta behov av insatser och åtgärder från kommunal hälso-och sjukvård eller socialtjänst. Konsultbolaget ska förse regionen med sin produkt Lifecare Samordnad Planering, som är ett digitalt verktyg för samverkan inom sluten hälso- och sjukvård och kommunal hälso- och sjukvård.
Ett viktigt verktyg
– Både Region Stockholm, kommunerna i länet och Tietoevry ser digitaliseringen som ett viktigt verktyg för att möjliggöra en mer tillgänglig och nära vård. Vi är oerhört stolta över att få bidra till digitaliseringen genom att leverera ett heltäckande it-stöd för regionens verksamheter och kommunerna som underlättar och effektiviserar arbetet med patientens samordnade vårdplan, säger Lars Johansson, kundansvarig för Region Stockholm på Tietoevry.
– Med hjälp av Lifecare Samordnad Planering kommer regionen få möjlighet att använda ett modernt verktyg anpassat efter dagens lagstiftning och verksamhetens krav. Detta kommer att innebära mindre administration och högre kvalitet, men även skapa utrymme för bättre samverkan mellan region och kommuner, säger Patric Nilson, affärsområdesansvarig för specialiserade sjukvårdsprodukter inom Tietoevry.
Läs också: De är vinnare i Folkhälsomyndighetens konsultupphandling Läs mer…

”Tre år efter #teknisktfel – branschen har fortfarande mycket kvar att lära”

Hösten 2017 exploderade metoo runtom i världen och fick enorma effekter i många länder, inte minst i Sverige. Den 19 november 2017 släpptes #teknisktfel som ett av de första branschuppropen.
Till samordningsgruppen för #teknisktfel fick vi in över 400 vittnesmål och genom dem blev det tydligt att sexuella trakasserier, nedvärderande kommentarer och exkluderande bemötande är en vardag för alltför många kvinnor inom teknikbranschen.
Såhär på dagen tre år senare, vad har då förändrats?
För det första har metoo inneburit att skulden börjat förflyttas från offer till förövare vilket är fantastiskt. Generellt har metoo dessutom lett till en kunskapshöjning och ett medvetandegörande om vad sexuella trakasserier är. Och människor reagerar och agerar när saker och ting händer som inte är okej. Trots dessa framsteg kvarstår väldigt mycket arbete.
Förra året redovisade Diskrimineringsombudsmannen sin tillsyn av 150 arbetsgivare inom it-branschen. 119 företag, det vill säga cirka 80 procent, brast i sina riktlinjer och/eller rutiner vad gäller trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Endast 28 arbetsgivare hade godkänt på alla punkter.
Det är alltså det mest grundläggande som många bolag inte ens lever upp till. Samtidigt var det just det grundläggande som många företag lyfte i fråga om vilka åtgärder de tagit som ett resultat av metoo.
Problematiken är dock större än rutiner och riktlinjer. Frågan om sexuella trakasserier handlar i väldigt stor utsträckning om makt. Inte bara i fråga om vem som utsätter vem utan i fråga om offrets utsatthet gentemot sin förövare och i förlängningen gentemot företaget. Precis som i så många andra branscher och arenor i samhället, står de som blivit utsatta inför ett svårt ställningstagande – ska hen berätta, ta det vidare, anmäla?
Det här är en artikel från IDG Opinion Vill du också tycka till om något? Så här gör du. »
Rädslan för repressalier är stor, det framkom oerhört tydligt i vittnesmålen. Men ibland är det också så att i de fall den utsatta faktiskt vågar rapportera vad som hänt är det för döva öron. Det undersöks inte, det ignoreras eller det sopas under mattan. Ofta för att förövaren är en person i maktposition, kanske den där stjärnsäljaren eller en högt uppsatt chef. Ofta för att den som tar emot berättelsen om vad som hänt inte riktigt vet vad den ska ta för nästa steg.
Samtidigt står den här branschen inför en enorm utmaning vad gäller kompetensförsörjning. Andelen kvinnor som söker sig till och stannar kvar inom it, visar på en nedåtgående trend. Företag har helt enkelt inte råd att inte ta den här frågan på allvar. Men så länge vi inte vågar ställa de som beter sig fel till svars, hålla dem ansvariga och ta konsekvenserna kommer företag fortsätta betala priset. Priset är förlorad kompetens och ett försvagat arbetsgivarvarumärke.
Frågan till dig som jobbar på ett it- eller teknikbolag måste nu vara: hur tar du och din organisation ansvar och ägarskap för att säkerställa trygga arbetsmiljöer för alla? På riktigt? Inte bara på pappret men i vardagen? Hur följer ni upp? Hur håller ni ansvariga till svars? Och hur säkrar ni upp att de i maktposition inte slipper undan?
Det är hög tid att prata om de här svåra frågorna. Bara så kommer ni som bolag kunna bli en inkluderande, relevant och attraktiv arbetsgivare.
Sara Jonasson Ginters, konsult på Via Consulting och en av samordnarna bakom #teknisktfel, teknikbranschernas metoo-upprop  Läs mer…

Varning för att stressa fram digitalisering – ”det kostar mer än vi tror”

Med digitaliseringen ska många av samhällets problem lösas är det tänkt. Pensionsavgångar blir mindre kritiska när flöden effektiviseras. Som medborgare och användare förenklas våra liv och vi får tillgång till information och tjänster dygnet runt. Effektiviseringsvinsterna är enorma.
Problemet är bara att bygget inte är så stabilt som vi tänker oss – och vinsterna inte lika självklara. Det anser Jonas Söderström användbarhetsexpert som 2010 skrev boken ”Jävla skitsystem” där han beskrev den nya digitala arbetsmiljön och hur människor tvingades anpassa sig till maskinerna – något som skapar stress.
Han beskriver också hur det digitala inte alltid är så smidigt när exempelvis vårdpersonal tvingas logga in i mängder av olika system som är olika uppbyggda.
Mobiler tvingar oss välja
En del har dock hunnit bli bättre de senaste tio åren konstaterar han.
– Ett skäl till det är att vi fått smarta mobiltelefoner. När saker ska flytta över dit så framtvingar det en rensning. Det är en pytteliten skärm där man helt enkelt inte kan kasta in allt för mycket jox utan man måste välja och prioritera.
Dessutom har systemen generellt blivit stabilare – samtidigt som det får större konsekvenser om exempelvis Office 365 går ner.
Ställer inte rätt frågor
Men det finns också många exempel där det går snett. Ett exempel på ett system som fått mycket kritik i närtid är Stockholms skolplattform. Där kom en granskning i början av sommaren där man tittat på vad som gått snett i projektet.
Trots det lyckas man inte ställa de rätta frågorna konstaterar Jonas Söderström.
– I granskningen har man inte utvärderat vad som är nyttan med plattformen – om det finns någon.
I stället är det själva projektet som granskas – och där är resultaten motsägande.
– Några tycker att det varit för mycket användare inne – andra tycker för få. Några tycker det är för mycket testning – andra för lite. Men var är lärdomarna? Slutsatserna som dras är bara gammal kunskap som att målen måste vara tydliga och det står ju i grundboken 1A i projektledning.
Riskerar att rasa
Grundproblemet i dag är att digitaliseringen inte alls är så okomplicerad som den framställs menar Jonas Söderström. Tvärtom är vi i färd med att bygga in oss i en enorm kökkenmödding av system som inte går att hitta ut ur.
– De lågt hängande frukterna plockade vi för 10–20 år sedan. De vi vill plocka nu är mycket svårare att komma åt. Det är som att vi ställer en ranglig stege på en stol och sedan fäster den med ett snöre i en krok – och det riskerar lätt att rasa innan vi plockat äpplen. Kostnaderna för att göra häftiga grejer är mycket högre än vi tror och föreställer oss.
Foto: Lars LundqvistJonas Söderström.
Inte minst handlar det om att vi inte har en fullständig bild av konsekvenserna när vi börjar med ett projekt. Men också om att komplexiteten i sig öppnar för exempelvis ransomwareattacker.
Måste avveckla system
En del i problematiken är att vi helt enkelt inte rensat bort gamla system utan bygger in dem. Och där tycker Jonas Söderström att vi måste bli mycket bättre på att avveckla system så att bygget blir överblickbart.
– Komplexiteten framtvingar också brådska. När allt hänger ihop uppstår det alltid något som måste fixas eller uppdateras och vi hinner inte med att analysera konsekvenserna. Då hamnar vi i situationer som Transportstyrelsen elller Stockholms skolplattform.
För att lyckas krävs ordentliga studier – men ofta pressas projekten mot ett releasedatum. Där blir tidsbristen också en konsekvens av komplexiteten. I en allt mer ihopkopplad värld blir saker svåra att flytta eftersom det finns så många beroenden. Samtidigt finns det slutdatum när något läggs ner eller vi ska följa en ny EU-regel till exempel.
Dina exempel är från offentlig sektor – är problemen störst där?
– Nej, men det är dem vi ser. Men däremot är det ofta så att näringslivet försöker göra sina dåliga system bättre – för offentlig sektor är budgeten slut när systemet är på plats.
Sett det förut
Hur ser det då ut framåt? Nja, mycket av det vi ser har vi sett förut enligt Jonas Söderström som är kritisk till hur många lyfter fram digitalisering som lösningen.
– Du vet det där med att digitalisering inte är teknik utan i stället – ja lägg in din valfria favorit – kundcentrering, ett annat sätt att organisera arbetet, ett annat ledarskap…
Och om vi nu tagit ett digitalt språng under corona, vilket han också tvivlar på förutom när det gäller videomöten, så kan man ju ställa sig frågan om ledarskapet förändrades i mars?
– Började de lite mer på medarbetarna då? Fick medarbetarna större självständighet? Eller har det tvärtom lett till att chefen vill ha mer kontroll över de som sitter hemma. Jag tror att det kan vara både och.
Fått ett språk
Något som däremot har förändrats de senaste tio åren är att vi fått ett språk för att prata om de problem som kan finnas i de system vi arbetar med. I dag vet de flesta att det inte är de som är dumma i huvudet när det inte funkar.
Jonas Söderström pekar på att organisationer som Prevent fått ut verktyg som skyddsombud kan använda för att se hur den digitala arbetsplatsen fungerar och exempelvis fackföreningen Vision arbetar med att gå digitala arbetsmiljöronder.
– På det området har det skett en tydlig förbättring och där kan man också åtgärda problem som identifieras. Kanske inte de stora problemen men åtminstone sådant som underlättar det dagliga arbetet, säger han.
Läs också:Kaosprojekt bakom Skolplattformen – konflikter och bristande kompetensExperter: 1177-läckan bara en del av ett mycket större vård-it-kaos Läs mer…

Grönt ljus för Nethouse – tar hem storavtal med Transportstyrelsen

Transportstyrelsen har nu gjort klart sin stora ramavtalsupphandling av konsulttjänster för förvaltning och utveckling av system inom väg och järnväg. Vinnare blev konsultbolaget Nethouse, som är en del av storsatsande Combined Excellence.
Det nya kontraktet har ett uppskattat värde på 210 miljoner kronor, räknat över hela avtalsperioden på två plus två år. Nethouse räknar med att uppdraget kommer att sysselsätta drygt 30 personer på heltid.
– Det känns fantastiskt att Transportstyrelsen har sett oss som det starkaste anbudet i upphandlingen. Vi kan knappt vänta på att få börja jobba. Vi vill göra skillnad i människors vardag och bidra med affärskritiska lösningar till våra kunders verksamheter. Med uppdrag som detta kan det knappast bli mer mitt i prick, säger João Stoltz, vd på Nethouse som har haft Transportstyrelsen som kund även tidigare och gläds åt att nu få utökat uppdrag.
Mycket stolta
– Det är såklart både spännande och roligt att vi nu får förtroendet att fördjupa vår relation med Transportstyrelsen, som vi är mycket stolta över att ha som kund.
Uppdraget handlar alltså både om förvaltning och nyutveckling och Nethouse ska bland annat leverera team med expertkonsulter och mixade team med konsulter från Nethouse och medarbetare hos Transportstyrelsen.
Sedan sex år tillbaka har Nethouse haft förvaltningsuppdraget för Transportstyrelsens administrativa processer för järnvägen. Nu kommer uppdraget hos myndigheten också att innefatta vägarna. João Stoltz säger att det även kommer innebära ett behov av nyrekryteringar.
– Det är ett stort uppdrag för oss som innebär att vi kommer gå ut och rekrytera fler medarbetare som kan vara med och leverera på uppdraget, säger han.
Läs också: Gjorde miljardförsäljning till Cisco – nu rider samma gäng på edge-trenden Läs mer…

Svenskägda Linuxjätten går som tåget – ryktas vara på väg till börsen

Suse bygger en version av Linux operativsystem som stora företag använder för att köra sina servrar.
Det är en av de äldsta Linuxdistributionerna, och bolaget köptes upp av det svenska riskkapitalbolaget EQT i juli 2018. I en intervju med Computer Sweden ett år senare berättade Sverigechefen för Suse, Peder Daxberg, att omsättningen skulle fördubblas över fyra-fem år.
Där berättar han också om hur Suse utvecklats från att ”bara” vara ett operativsystem till att bli mer av en strategisk it-partner som levererar en bred portfölj av öppen källkodsbaserade program, tjänster och infrastruktur till företagen.
Mycket framgångsrikt
Nyhetssajten Zdnet som gått igenom Suses resultat för tredje kvartalet konstaterar att bolaget varit väldigt framgångsrikt under EQT:s ägarskap.
Under tredje kvartalet ökade omsättningen med 14 procent jämfört med året före trots de effekter som Covid-19 haft på världsekonomin. Värdet på molnaffären gick upp med 81 procent.
Enligt nyhetstjänsten Bloomberg planerar EQT nu för en börsnotering av bolaget. Planerna är fortfarande i ett mycket tidigt skede och det är inte beslutat att de väljer det spåret. Vid en notering skulle Suse kunna värderas till sex miljarder dollar.
Börsnotering under 2021
Enligt Bloombers källor har EQT talat med möjliga rådgivare om att eventuellt börsnotera Suse redan nästa år.
En notering skulle innebära en snabb vinst för EQT som ”bara” betalade 2,5 miljarder dollar när de köpte bolaget från Micro Focus.
EQT vill inte kommentera uppgifterna för Bloomberg. En talesperson för Suse säger till Zdnet ”att som företag försöker vi hela tiden hitta vägar att växa, men vi har som företagspolicy att inte kommentera rykten eller spekulationer på marknaden”.
Läs mer: Kod från klassisk hemdator letar sig in i Linuxkärnan Läs mer…

Gjorde miljardförsäljning till Cisco – nu rider samma gäng på edge-trenden

Det nystartade mjukvarubolaget Avassa Systems, vars produkt hanterar distribuerad edge till molnet för containerapplikationer, har fått in 60 miljoner kronor. Det är Fairpoint Capital och Industrifonden som står för varsin lika stor del av den summan, men även bidrag från bolagets grundare ingår där, dock oklart exakt hur mycket.
Pengarna ska främst användas till att fortsätta utvecklingen av den molnbaserade plattformen och till att växa personalstyrkan.
– Vi är 15 personer idag. Nästa steg är att anställa 15 personer till under det kommande året, säger Carl Moberg, medgrundare och teknikchef.
Ambitionerna är högt ställda, där man siktar på att bli en global ledare i sin nisch. Om man tittar på grundargänget så har de gjort en liknande resa förut. Det senaste företaget man grundade, Tail-f Systems, köptes av Cisco 2014 för 1,2 miljarder kronor.
Bygger ut utvecklarteamet
– Den finansiering vi nu tar in är ett bevis både på marknadspotentialen och trovärdigheten för vårt team. Det gör att vi snabbt kan bygga ut vårt utvecklarteam och påskynda utvecklingen, säger Fredrik Lundberg, som är medgrundare och vd.
Just grundarteamet är en av de främsta anledningarna till Industrifondens intresse. Hadar Cars, som har titeln investment director på Industrifonden, säger att de just nu tittar mycket på det man kallar transformativ teknologi, och där passade Avassa bra in.
– Vi ser stora möjligheter, inte minst kompetensmässigt. Det här teknikteamet är helt outstanding, det är ett fantastiskt tajt team med en enorm marknadsförståelse, säger han och tror också starkt på idén ur ett marknadsperspektiv.
Hadar Cars.
– Teamets exceptionella meritlista och innovativa mjukvarulösning i kombination med den kraftiga marknadstrenden mot distribuerade lösningar gör oss övertygade om att framtiden för Avassa blir spännande.
Carl Moberg säger att det idag finns en intressant pendelrörelse på väg från det publika molnet, och att det finns tre tydliga fördelar med att distribuera och köra applikationer över ett stort antal fysiska platser istället för att bara förhålla sig till centraliserade molnmiljöer. Den första handlar om autonomi, den andra om att det går att komma runt de krångliga reglerna kring molnet, som privacy shield och cloud act, och den tredje fördelen han pekar på är snabbare svarstider när datorkraften hamnar närmare användarna och datakällor som kameror.
Ett nytt molnparadigm
– Vi tror att det är en enorm marknad för edge computing när vi sänker ribban för tillgång, säger han och pratar om ett nytt molnparadigm, där edge computing spelar en viktig roll.
– De viktigaste egenskaperna för detta nya paradigm är att fysisk plats spelar en avgörande roll och applikationer placeras på de platser de behövs. Med vår bakgrund och erfarenhet av att bygga och leverera stora distribuerade system för automatisering och orkestrering har vi kompetens att lösa de tuffaste utmaningarna kring denna branschutveckling.
Hur ser konkurrensen ut, vilka fler gör det här idag?
– Vi tror att den riktigt stora konkurrensen kommer komma från startups som inte visat sig än, säger Carl Moberg.
Målet är alltså att dubbla styrkan under året, och Fredrik Lundberg svarar så här på frågan var han tror att bolaget befinner sig om ett år:
– Då har vi ökat antalet anställda och vi befinner oss i en fas med växande antal kunder. Det finns en väldigt bra tajming i det vi har gjort här.
Läs också: Stugemo kliver av efter 25 år – han tar över nya HiQ Läs mer…

Nya tider på IBM – därför konsolideras it-jättens partnerled

För en dryg månad sedan kom beskedet att IBM ska dela upp sig i två bolag. Planen är att enheten för it-infrastrukturtjänster, outsourcing och teknisk support för datacenter under slutet av 2021 ska bli ett separat bolag som kommer att verka under nytt namn. För det som fortfarande ska heta IBM kommer det bli ännu mer fokus på molnet, där inte minst köpet av Red Hat pekas ut som en nyckelfaktor.
Som vi också konstaterade nyligen har it-jättens omstrukturering redan gett effekt i Norden i form av fortsatta neddragningar. Det lär även få effekt på partnersidan när IBM:s svenska partner ska samarbeta med två bolag istället för med ett. Men än så länge verkar det inte råda någon större oro.
Positiv påverkan
Christina Backlund är vd på Shibuya, där Pulsen Production också ingår numera, efter att de båda bolagen slogs ihop i maj. Hon har själv jobbat på IBM under drygt tio år och tror att det kan påverka samarbetet positivt.
– Det är alltid spännande. IBM verkar övertygade om att de gör rätt saker. För vår del tror jag det stärker vårt partnerskap och vårt samarbete. Det finns alltid en bra möjlighet att bredda vårt partnerskap när det sker en förändring, säger hon och kommenterar den stundande bolagssplitten.
– Vi kan jobba med båda bolagen eftersom vi har ett starkt erbjudande både driftmässigt och kompetensmässigt.
Christina Backlund.
Efter sammanslagningen med Pulsen Production har Shibuya ungefär 120 personer ombord. Bolaget har ett tydligt fokus på expertis inom datacenter, men jobbar stort sett med alla delar av IBM. Just möjligheten att ha ett bredare erbjudande ser Christina Backlund som den tydligaste orsaken till den konsolidering som dels sker i hela branschen, dels i IBM:s partnerled.
Bredare erbjudande
– Att bredda vår kompetens är utgångspunkten för förvärvet. It-frågor blir mer och mer komplexa för kunderna, med infrastruktur, middleware och applikationslagren. När beslutsfattandet hos kunderna blir svårare kan vi möta det behovet genom att ha ett bredare erbjudande, säger hon.
Hos Atea har IBM:s förändring varit tydlig, men det är en process som har pågått under många år. IBM är fortfarande en av Ateas tio strategiska partner, men Peter Falk, som är chef för affärsutveckling och nationella enheter samt IBM-ansvarig, säger att det långt ifrån är samma IBM idag.
– Vi gör jättemycket med IBM, men vi gör nya saker med IBM, säger han och exemplifierar:
– Hårdvarumässigt har vi varit en stor aktör för dem, men den delen är inte lika stor för oss längre. Nu har vi till exempel vår assistent Lilly, som bygger på Watson-teknologi, och lösningar inom blockchain som vi till exempel använder i livsmedelsbranschen. Det gör att IBM helt ändrar karaktär för oss. De blir en hightech-partner istället för en volympartner.
Peter Falk.
Han konstaterar att IBM är en leverantör som står för trygghet, stabilitet och säkerhet. Och inom just Ateas säkerhetsarbete säger Peter Falk att det är en av de viktigaste leverantörerna, och lyfter även blockkedjan, AI och analysverktyg som viktiga områden.
Ökad satsning på hybridmolnet
När det gäller det nya IBM som är på väg efter uppdelandet i två bolag välkomnar han inte minst IBM:s ökade satsning på hybridmolnet, något han anser passar Atea utmärkt.
– Det händer jättemycket kring Red Hat och Openshift. Det är där vi också ska fokusera. IBM är agnostiska och vill kunna samarbeta med alla och de är väldigt tydliga i sin strategi, som är en hybrid strategi, och det passar oss bra.
Det senaste exemplet på konsolidering i den svenska IBM-kanalen kom häromdagen, när Load Systems än en gång bytte ägare, från Rg19 till Pedab. För distributören Pedab, som precis som Shibuya ingår i Pulsenkoncernen, var det andra gången man köper upp en av sina partner. Det senaste exemplet var för två år sedan då man köpte Cristie Nordic.
– Det är lite annorlunda. För två år sedan köpte vi Cristie Nordic. De jobbar också med IBM-teknologi, och det har funkat väldigt bra att ta deras erbjudande till kanalen, säger Pedabs vd Jesper Bartholdson.
– När möjligheten med Load dök upp var det en spännande idé att göra något liknande inom infrastruktur.
Förvärvet av Load innebär att tolv personer tar klivet över, och Jesper Bartholdson beskriver det främst som ett förvärv av stark IBM-kompetens.
– Jag tror att man som bolag hela tiden måste utvärdera och anpassa sin position. Det finns en grundläggande förändring i hur marknaden köper och konsumerar it, säger han.
Jesper Bartholdson.
När det gäller den stundande uppdelningen av IBM kommer Pedab att bli partner med båda IBM-bolagen. I dagsläget uppskattar Jesper Bartholdson att ungefär hälften av Pedabs försäljning är mjukvara och hälften infrastruktur.
Är det tuffare marginaler idag, eller vad är det som gör att partnerledet fortsätter konsolideras?
– Generellt måste man anpassa sig efter den förändring som skett. Det ställs högre krav idag, och är sämre villkor i alla led. Då är det ännu viktigare att ha kompetens och relevans i din leverans. Man köper it på ett annat sätt än man gjorde för fem till tio år sedan. Grunden är att kundernas krav ändras, och alla får anpassa sig efter det. Nu har vi tagit ett steg i den förändringen.
Läs också: Europeisk storslakt på IBM – så många får gå i Sverige Läs mer…

Rusningen till molnet fortsätter – pandemin ännu en drivkraft

Det publika molnet, det vill säga där flera organisationer delar på utrymmet i datacenter som en tjänst, fortsätter växa kraftigt i världen. Under 2021 väntas investeringarna i den här typen av molntjänster gå upp med 18,4 procent till att omsätta 304,9 miljarder dollar, enligt analysföretaget Gartner.
Andelen av it-investeringarna som läggs på molntjänster ökar i efterdyningarna av covid-19. Under åren 2020–2024 väntas denna gå upp från 9,1 procent till 14,2 procent.
Pandemin har gjort molnets värde tydligare, säger Sid Nag, analytiker på Gartner:
– Möjligheten att använda skalbara molnmodeller efter behov för att uppnå kostnadseffektivitet och affärskontinuitet skapar drivkrafter för organisationer att snabbt accelerera sina digitala transformationsplaner.
– Den ökande användningen av publika molntjänster har gjort molnet till ”det nya normala” – nu mer än någonsin.
Det största segmentet inom det publika molnet är software as a service som omsätter 118 miljarder dollar under 2021. Men plattform som tjänst växer snabbast som en följd av allt distansarbete till 56 miljarder dollar.
Läs mer: Nu tar Handelsbanken nästa digitala kliv – ”molnet är avgörande” Läs mer…

Klart: Huawei säljer av smartphone-enhet

Köparen Shenzhen Zhixin New Information Technology är ett konsortium bestående av mer än 30 Honor-partner, distributörer och återförsäljare. Det skriver nyhetsbyrån Reuters.
Affären är en följd av de restriktioner som USA har infört mot Huawei, när det gäller att leverera komponenter till deras smartphones.
Konsortiet har bekräftat förvärvet och uppger i ett uttalande att Huawei inte kommer att äga några aktier i bolaget.
I ett uttalande från Huawei uppger bolaget att konsumenverksamheten varit under ”enorm press” som en följd av att det varit svårt att få tag på tekniska komponenter till mobilerna.
”Det här steget har tagits av Honors branschkedja för att försäkra sig om deras överlevnad”, uppger Huawei.
Ägarförändringen påverkar inte Honors riktning i utvecklingen, uppger båda företagen.
Ingen siffra för affären nämns.
Läs mer: Huawei nära att sälja smartphone-enhet – för 130 miljarder kronor Läs mer…