Prideflaggan åter på plats

NyheterNu vajar prideflaggan vid Ljungviksskolan igen. Detta efter att flaggstången sågades ner och flaggan brändes upp i början av augusti.

– Möjligheten att älska den man vill är något grundläggande. Det ska gälla alla medborgare. Jag vill att man som invånare i Lerums kommun ska känna att ingen ska behandla dig annorlunda för att du älskar en annan hbtq-person. Man ska känna sig trygg oavsett vilken sexuell läggning man har, säger Alexander Abenius, Moderaternas kommunalråd, i ett pressmeddelande från Lerums kommun.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.
– Detta står i grundskolans läroplan och är den värdegrund vi utgår från på Ljungviksskolan. Vi var arga och ledsna för att vår Prideflagga brändes ner och såg mycket allvarligt på händelsen. Vi har uppmanat alla vuxna att prata med sina barn och ungdomar om allas lika värde, så fortsätter vi i skolan att arbeta med detta när vi nu åter träffar våra elever, säger Ljungviksskolans rektor Bente Törnqvist.
Frida Schlyter, från HBTQ-samrådet, menar att attacken mot flaggan är ytterligare ett bevis på behovet av det arbete samrådet bedriver:
– I Lerums HBTQ-samråd arbetar vi för att öka kunskapen om normer som hindrar människor att vara sig själva och älska den man vill. Vi gör det genom att vi kommuninvånare, politiker och tjänstepersoner går samman och verkar för HBTQ-personers mänskliga rättigheter i Lerum.
Händelsen polisanmäldes.
– Vi kommer aldrig acceptera ett sådant här beteende. Aldrig, slår Alexander Abenius fast. Läs mer…

Ung scout på världsläger

KULTUR14-åriga Isolde Lindblom Almberg har gjort resan som bara kan göras en gång.Hon reste för första gången utomlands utan sina föräldrar och tillbringade drygt två veckor tillsammans med närmare 45 000 ungdomar på världens största scoutläger i West Virginia.

– Jag hade gärna gjort om den resan, men det går inte eftersom jag är 18 år nästa gång som lägret ordnas i Korea, säger hon och berättar att lägret är för ungdomar mellan 14 och 17 år.– Tanken är att det är en resa man bara kan göra en gång i livet.
Det krävs en sak för att få möjlighet att delta på lägret. Att ungdomen är scout, vilket Isolde varit sedan hon var nio år. Först gick hon med i Lerums scoutkår för att hennes bästa kompis var med där, men upptäckte snart den goda gemenskapen och möjligheten att få vara ute i naturen.– Jag är med för att jag helt enkelt vill. På lägret i Nordamerika fick jag den totala naturupplevelsen.
Under de drygt två veckor långa lägret fick deltagarna uppleva det mesta vad det gäller väderlek. Många dagar var det över 30 grader varmt, medan nätterna var råa och fuktiga. Och så var det regnet. Redan första dagen, då de svenska scouterna skulle sätt upp sina tält, vräkte det ner.– En dag, när vi lämnat det svenska lägret, drog ett fruktansvärt oväder fram. Det blåste och regnet piskade oss i ansiktet, blixten var väldigt nära och marken skakade.– Då sa en mansröst i högtalarna att vi måste tillbaka till vårt läger, men den metallbro som vi brukade använda hade stängts av. En del ungdomar skrek och fick panik, men jag och min kompis tyckte det var spännande.
Nu var bara frågan hur de skulle ta sig tillbaka till sitt tältområde. De bestämde sig för att springa genom skogen, även om de visste att den var full av björnar.– Vi hade tur och mötte ingen björn, men jag fick ett hemskt skoskav. Vi tog oss till sjukvårdstältet och plötsligt var vi inlåsta då tältet sattes i karantän. Det visade sig att någon fått mässlingen, men då vi var vaccinerade släppte de ut oss.– Jag kunde knappast stå på mina fötter så en militär slängde upp mig på sin rygg, körde mig till mitt tält och bar in mig. De andra undrade naturligtvis vad som hänt.
Isolde var en av 2 000 svenskar som var på världsscoutlägret jamboreen i West Virginia. De bodde två och två i tältrader, uppdelade mellan flickor och pojkar. Området innehåll sex ”städer”, där alla landsmän bodde och de officiella språken var engelska, spanska och franska.– Det hände att jag vaknade på morgonen och insåg vad fantastiskt det var att vara mitt i ett stort läger med ungdomar från hela världen. Det får jag aldrig mer uppleva.
Dagarna på lägret fylldes av en mängd aktiviteter och Isolde, som är äventyrlig av sig, valde efter sin personlighet. Hon fick dykinstruktioner, klättrade i berg, paddlade kajak och lärde sig hjärt- och lungräddning. För att nämna några. På kvällarna samlades alla för att se spännande uppträdanden från scenen, medverka i olika teman eller vara aktiv i arrangerade lekar.
Som de scouter de närmare 45 000 ungdomarna är bodde de inte bara i tält utan lagade sin egen mat. Isolde är inte speciellt imponerad över amerikanarnas sockerintag och tyckte allt var väldigt sött. Till middag fanns det alltid pizza och hamburgare.– Som svenskar vägrade vi att äta hamburgare varje dag, utan hittade på egna rätter av köttet. Vi malde sönder hamburgarna till köttfärs och kunde ha tacos en dag och spagetti med köttfärssås en annan. Det blev ganska bra, men jag saknade grönsakerna.
Så kom den där dagen då det var tid att åka hem. Isolde berättar att det var många som hade tårar i ögonen när de skingrades över hela Sverige.Många nya vänner– Jag har fått vänner från alla delar av Sverige och från olika plaster i världen och det är fantastiskt. Det var sorgligt att skiljas från dem jag hängt med varje dag och levt så nära– Även om det varit spännande är det skönt att vara hemma för jag har saknat familjen. Med så mycket folk på lägret var toaletterna inte helt ok, duschvattnet var kallt och ljudnivån var alltid väldigt hög.Lägret arrangeras var fjärde år och var senast i Japan och 2011 stod Sverige som värd. Nästa gång blir det Korea.
Ann-Charlotte Edgarann-charlotte@lerumstidning.com Läs mer…

De för Lerumsarvet vidare

KULTURDavid Riccius och Hans Falklind har nu gjort gemensam sak för att föra Lerumsarvet vidare. Detta genom ett stort arbete med att bland annat intervjua över 250 gamla Lerumsbor, söka information i olika arkiv och rädda blekta och skadade fotografier till eftervärlden genom restaurera dem digitalt.

Det började med att David 2014 fick syn på ett gammalt foto lånat på Lerums Lokalhistoriska arkiv föreställande sitt hus på Brobacken 13. Bilden fick honom att uppsöka arkivet för att hitta fler intressanta foton och samtidigt lära känna Lerums historia. Sin motivation och främsta drivkraft hämtade han från Hans Falklinds tidigare bok Det Gamla Lerum.
– För fyra år sedan kontaktade jag honom för att se om jag kunde köpa boken, men han hade ingen på lager, minns David, som har ett stort intresse för byggnadsvård och för sin hembygd.– Jag ville så gärna ha den där boken och la ett maxbud på Tradera på 1 100 kronor, men jag fick den för 50.
David blev nu en flitig gäst i arkivet och fick hjälp av en vän att scanna in de gamla fotona. En dag fick han besök av Falklind, som blev förfärad.– Jag kände igen de gamla bilderna och de var faktiskt sämre än originalet. Jag sa till David att jag skulle kunna scanna bilderna så att de blir bättre än originalet.– Under de kommande åren försedde David mig med bilder, som jag arbetade med. Det kunde handla om att reparera skador på fotot och fixa kontrasterna.
Totalt arbetade Hans Falklind med 2 000 bilder, varav runt 450 stycken kom med i boken, som han också utformat. Han räddade otaliga blekta och skadade fotografier till eftervärlden genom att restaurera dem digitalt
Starten på ett långt samarbete hade börjat. Från början var tanken att David skulle göra en utställning av de gamla bilderna, men så föddes idén att göra en bok tillsammans. En bok med bilder från 1860-talet och hundra år framåt.Hans Falklind har gjort liknande böcker tidigare. Då skänkte han 2 000 gamla foton, som han samlat in och fotograferat av, till Lokalhistoriska Arkivet för att han vill att det gamla ska bevaras.– I boken Lerumsarvet är bara fåtalet bilder publicerade tidigare, så det är något nytt, konstaterar han.
Både Falklind och Riccius brinner för att bevara det gamla, och de båda har lagt ner otaliga timmar på projektet. Under tre års tid tog David kontakt med och besökte omkring 250 gamla Lerumsbor, som vänligt lät sig intervjuas och lånade ut sina gamla foton.– Jag kör budbil i Lerum så min lokalkännedom är väldigt god, vilket underlättat i sökandet efter foton. Jag har nästan alltid mötts av en sådan generositet och fått väldigt fin kontakt med många gamla Lerumsbor.– Jag har inte bara samlat in fakta utan anekdoter och historier bakom fotografierna.
Tanken med den drygt 300-sidiga boken har varit att bland annat täcka in vyer, byggnader och människor och på det viset kartlägga Lerums socken. Texterna till de gamla bilderna är korta och hämtade inte bara från personliga intervjuer utan också från tidigare litteratur, bandinspelningar tillhörande Lerums bygdegille där gamla Lerumsbor intervjuats, från Lerums Lokalhistoriska arkiv samt brevkorrespondens mellan gamla Lerumsbor.– In i det sista hittade jag foton till boken. Det kändes nästan som det var styrt från ovan många gånger då foton jag saknade plötsligt bara dök upp från alla möjliga håll, säger David.
Med boken Lerumsarvet finns en förhoppning att väcka intresse för Lerums historia och samtidigt hedra minnet av de som byggde samhället.– Den är ett värdefullt kulturarv, konstaterar Hans Falklind och får medhåll av David, som säger:– Vi hoppas den kan bli en källa till upptäckarglädje och kunskap inte bara för nutidens människor utan även för framtidens.Boksläpp blir det på Hembygdens dag lördagen den 24 augusti då Hans och David finns vid Lerums hembygdsstuga mitt emot Lerums gymnasium. Därefter finns boken ute i handeln.ANN-CHARLOTTE EDGAR Läs mer…

Ledande miljökommun

DebattLäste i LT onsdagen den 3 juli, att Lerums kommun ämnar bygga 220 bostäder på Bäckamaden i Gråbo, enligt ny detaljplan. Hur kan detta vara förenligt med gott miljötänk? Bygga bostäder på god jordbruks- mark trots att det står i Miljöbalken kapitel 3. 4 § att jordbruksmark bör ej bebyggas om det finns annan mark att ta i anspråk.

Jordbruksmarken arrenderas i dag av en lokal bonde som levererar mat inom närområdet. Visserligen skall vi äta mindre kött, men vi behöver mejeriprodukter som ost, mjölk, smör, fil med mera.
Vi minns sommaren 2018 då bönderna fick köpa foder från utlandet och nödslakta djur, på grund av betesbrist i landet.
Liknande obalans i väder väntas enligt miljöforskare. Det är ju vår mat det handlar om, och vad händer vid ett eventuellt krigsutbrott om gränserna stängs. Önskar ej ett megastort Gråbo. Hur ska parkeringen vid Gråbo torg räcka till?
Du Gråbobo som ej önskar ett storsamhälle, höj din röst, snart är det för sent, bara några veckor kvar för synpunkter. Planerad byggstart sommaren 2020. Detaljplan finns på biblioteket i Gråbo. Läs mer…

Hur används svaren i Aspenäsenkäten?

DebattLerums kommun har skickat ut en enkät till Aspenäsborna med anledning av de områdesbestämmelser som ska tas fram. Undrar varför enkäten inte går till botten med debattens frågeställningar – det är ju dessa som drivit fram önskemålet om områdesbestämmelser. På vilket sätt blir denna enkät vägledande?

Debatten kring avstyckningar och ny bebyggelse i Aspenäs har varit högljudd, men det säger ju som bekant inget om den verkliga opinionen. Hade det inte varit intressant att ta reda på vad övriga anser om debatterade frågor? Nu kan personer med helt olika åsikter i debatten svara lika på enkätfrågorna – vad säger det?
I debatten har vi dels de som ”värnar Aspenäskänslan” med stora tomter med mera, dels de som är ”positiva till fler bostäder”. Det måste dock inte vara en motsättning mellan dessa åsikter – det är nog flera Aspenäsbor införstådda med. Det varierar från fall till fall. Varför finns inga frågor som visar inställningen till att ”värna om Aspenäskänsla i kombination med fler bostäder”?
Oavsett åsikt om Aspenäs utveckling finns mycket känslor inblandade. Dessutom finns på båda sidor av debatten personer som gömmer egna intressen bakom fina ord. Tänker på de som är emot byggnation enbart för att det ligger intill den egna bostaden – det spelar ingen roll om den nya byggnationen tar hänsyn till omgivningen.
Likaså de vars intresse ytterst handlar om att göra sig en hacka och därför förstör såväl Aspenäskvaliteter som grannens utsikt. Behovet av fakta, sakliga scenarier och så vidare är med andra ord stort. Hur många avstyckningar är till exempel möjliga givet olika valda förutsättningar? Vilka aspekter finns utöver kulturhistoriska? När fakta saknas finns en risk att svaren påverkas av såväl tankespöken om ett totalförstört Aspenäs med enorma flerbostadshus, liksom girighet som struntar i konsekvenserna. Varför lämnas inte mer fakta?För mig är detta en enkät som går som katten kring het gröt och det gör mig tyvärr misstänksam. Är enkäten utformad med hänsyn till tjänstemän som vill agera efter egna övertygelser och/eller ängsliga politiker som inte vill syna den verkliga problematiken?Snälla ni som tagit fram denna enkät ge gärna svar på ovan och förklara hur enkäten är vägledande avseende eventuell framtida avstyckning och exploatering i Aspenäs.Och då enkätens vägledande funktion inte är helt tydlig, berätta gärna även hur ni internt kvalitetssäkrar att era tolkningar och bedömningar inte påverkas av personliga tyckanden. Ser fram emot svar. Läs mer…

Vilken respons jag fått

DebattVilken respons och glädje min förfrågan i tidningen fick om Kantor Edgren.Någon som läst tidningen har skickat det vidare till mannen i Gävle, de som var ättlingar till Kantor Edgren.Mannen såg mitt namn på den tidningsrubriken och ringde upp mig så nu har vi fin kontakt.

Nu vill jag tacka alla er som har engagerat er i detta och hjälpt mig, på Facebook ”Du vet du är från Lerum”.Särskilt vill jag tacka Karl Erik Rinman som kopierat från Hans Falklinds bok och kom och lämnade detta till mig, så fint tack.
Stort tack även till Villy Holmberg från Floda som skickade mig en kopia av den föreläsning Villy haft om Kantor Edgren ”En man och hans tid”. Han har haft samma fråga som jag haft. Varför har han fått en väg uppkallad efter sig?Edgren var född i Edåsa by som ligger mellan Skövde, Skara ,Falköping och Hjo mitt i Västgöta rike. Jag har kollat på karta men hittar inte byn den har tydligen gått upp i någon av grannbyarna, men kyrkan fann jag. Han har växt upp i ett mycket fattigt hem, en intressant läsning.
Tack vare mina odlingar på Kantor Edgrens väg har jag kommit i kontakt med alla dessa fina människor.Min odling av liljor sker nu i ”sandlådan” den har jag nu döpt till ”Edgrens Liljedal” .Lycka och glädje och ett stort tack till er alla, från Läs mer…

Vad är egentligen sanningen?

DebattI LT 31 juni hävdar KD-politikern Eberstein att ”alla partier i fullmäktige röstade för taxehöjningen”.I en insändare 7 augusti bestrider SD det. De hade föreslagit lägre höjningar, fast de egentligen tyckte att vissa avgifter skulle sänkas. Inget sägs om någon reservation.

KD-politikern står fast vid sitt påstående, i svar på insändaren.Jag skrivare då en insändare om vikten av att lämna in skriftliga reservationer med mera.Döm om min förvåning, när jag under min insändare i LT, får se en från SD, där de berättar om sina reservationer, inklusive en om avgiftshöjningarna på mötet.
Uppgifterna från de olika politikerna går inte ihop.Antingen så har SD röstat för avgiftshöjningarna, eller så har de det inte. Antingen har SD lämnat in reservation mot beslutet på mötet, eller så har de inte gjort det.
(Om SD reserverat sig mot ett beslut som de röstat för, är reservationens enda värde humoristiskt. De ansvariga på mötet borde i ett sådant fall ha upplyst SD om, att man inte kan reservera sig mot egna beslut.)Det är inte bra om ord står mot ord mellan politiker, när det finns möjligheter att gå vidare.
Hur kan det alls uppstå en tvist om hur ett parti i fullmäktige har röstat?Frågan är demokratiskt viktig, och många läsare och väljare undrar nog vad som egentligen hände på mötet. Läs mer…

Dags för nya tag

DebattNu har vi chansen att bygga upp det positiva Lerum nu när Systemteknikaffären är avklarad och kommundirektören avgår.Egentligen skulle det behövts en revision hur det kunde bli så här, men låt oss istället ta nya tag med Alexander i spetsen med stöd av Christer Harling och Co. Han ruskade liv i ”döda” delar av Göteborgs innerstad och Mölndals Kvarnby. Nu har han har tillsammans med Jonas Brandström visat Floda centrum återigen är en levande del av Lerum, med många nya verksamheter.Erbjud den mest lämpade personen jobbet som kommundirektör i Lerum nämligen Helena Gellerman, som både är Lerumsbo och visionär. Jag tror att hon skulle göra oändligt mycket mer nytta i Lerum än som riksdagsledamot i Stockholm där hon nu är. Läs mer…

Att som kvinna känna sig trygg ute

DebattKommunen har ansat och tagit bort sly på många platser i våras, men gångvägen uppför Edenhjelms väg verkar totalt bortglömd.Jag känner mig väldigt otrygg när jag går från tåget när det är mörkt. Det stora buskaget i backen på höger sida, borde tas ner helt och hållet. Läs mer…

Sagolik kulturfestival

KULTURUnder de två sista helgerna i augusti kommer Norsesund fyllas av kultur, då Norsesundsgruppen Konst och Kultur arrangerar festival.

Konstvandringen i Norsesund har närmare 20 år på nacken, och har med tiden utvecklats och förändrats. Det som utmärker årets konst- och kulturfestival är musiken. Redan på invigningen, den 23 augusti, kommer Magasin Norsesund att fyllas av musik med bland andra Klara Hellgren, konsertmästare i Göteborgssymfonikerna på violin, samt Alingsås bluesdrottning Anna Stålsjö med komp.
Det blir även musik dagen därpå, då i Karosseriet, liksom under festivalens sista dag den 1 september då det både i Karosseriet och i Magasinet bjuds på allt från visor till improvisation med slagverk, trombon och tenorsax.
Utöver musik handlar festivalen givetvis även om konst. Temat för årets arrangemang är Sagolikt, vilket framför allt kommer att märkas i konsten som man kan ta del av längs vandringen utomhus.
En installation som redan finns på plats är Leon Lewandowskis storslagna Sagolik dunge med gestalter som tycks kommit upp från marken, eller som kanske har landat från himlen?Givetvis kan man även besöka konstnärernas arbetsplatser som förvandlats till små gallerier.
Den som besökt evenemanget vet att Karosseriet är platsen att bege sig till om man vill ta del av Norsesundsgruppens samlingsutställning, där allt från måleri till keramik kan ses. I år är det för allra sista gången som utställningen hålls just i den gamla karosserifabriken.
Nytt för i för i år är utställningen i Magasin Norsesund, dit Helena Marika Ekenger bjudit in konstnären Nils Ramhöj. Där visas Nils målningar i en installation av Helena med den gemensamma titeln Genomresa. Kliver man in i det inre rummet visas filmen Kyssen av Karin Flodhammar.
REDAKTION Läs mer…

Mängder av bostäder på gång

LerumFlera detaljplaner för stora bostadsområden väntas antas under nästa år, vilket kan resultera i över 300 nya bostäder. Dessutom kan planen för Aspen strand antas nästa år eller året därpå vilket innebär ytterligare 550 nya bostäder inom en snar framtid.

De aktuella områdena är, förutom Aspen Strand, Bäckamaden i Gråbo, Brännabben i Tollered, Dergårdsparken i Lerum och Stora Bråta i Lerum.
– Det är mycket på gång och det är oerhört spännande, slår Eva Andersson, Centerpartiets kommunalråd med särskilt ansvar för sektor samhällsbyggnad fast och fortsätter:
– Men vi som kommun får inte få växtvärk. Vi måste ha en oerhörd planering, det är viktigt att vi till exempel har tillräckligt många platser i förskola och skola.
Skola
En rad förskolor ska byggas, oftast av samma företag som bygger de nya bostäderna i området.
Dessutom väntas planen för Hallsås skola, som ska ha plats för 800 elever, gå ut på samråd någon gång under nästa år eller i början av 2020. Om allt går som förväntat kan den sedan antas någon gång under slutet av 2020 eller början på 2021.
Tiden för samtliga planers antagande gäller förutsatt att inget sker, som till exempel överklaganden.
Andra stora områden som är på gång, men där planen inte väntas kunna antas förrän senare, är Hede i Stenkullen, där det om allt går som planerat ska byggas 250 bostäder. Ytterligare projekt i centrala Lerum är Tingshusparken, gamla konsumtomten, Torpskolans parkering och Dergårdsparken med totalt över 300 bostäder. För dessa fyra projekt är det dock fortsatt utredningar gällande stabilitet vid Säveån som behöver bli klara. En utredning är på gång och dessutom har en 3D-modellering där SMHI tar fram en modell över hela Säveån påbörjats.
Vakanta
En orsak till att det inte har antagits fler planer tidigare är resursbrist, och det finns fortfarande personalbrist på planenheten. Det är fem till sex vakanta tjänster.
– Det är en utmaning, men vi måste locka till oss personer som vill vara med och forma ett samhälle på det sätt man har chans att vara här. Vi har många spännande projekt på gång. Nu handlar det om att knyta fler duktiga handläggare och planarkitekter till oss, säger Eva Andersson.
De allra flesta av de nya bostäderna kommer att bli eget ägande eller bostadsrätter men det finns undantag. Ett sådant exempel är den lilla lokala bostadsutvecklaren Jutabo som hittills har byggt drygt 100 bostäder i Norra Hallsås. Det har varit lätt att sälja dem. Men enligt Sven Henriksson på bostadsbolaget var det efter finansinspektionens skärpta amorteringskrav långt ifrån lika lätt.
– Det var en tydlig skillnad, de yngre har inte längre råd. Vi fick bara sålt 5 av de 16 lägenheterna och har därför valt att göra om dem till hyresrätter.
När blir det byggstart?
– Det är osäkert, det här projektet har blivit överklagat. Det är det enda av våra bostadsprojekt i Norra Hallsås som har överklagats, och en orsak som har angetts är att det blir hyreslägenheter, säger Sven Henriksson.
Varmhyran för en tvårumslägenhet väntas bli 6 000 kronor i månaden och en trerumslägenhet kommer kosta 7 600 kronor i månaden. Intresserade kan anmäla sig på Jutabos hemsida.
Flera
Förbo, Wallenstam, Skeppsviken och Tornstaden bygger också hyreslägenheter.
– Vi i Alliansen har ambitionen att det ska byggas olika typer av boendeformer i olika prislägen, säger Eva Andersson och fortsätter:
– Och det finns ett intresse för att bygga i alla kommundelar. Läs mer…

Åtgärder vid dämmet i Stamsjön

LerumEn rad åtgärder ska säkra vattennivån i Stamsjön. I dagarna startar, om allt går enligt planen, arbetet med åtgärder som ska säkerställa vattennivån, minimera risker vid översvämningar samt stärka biologiska värden i sjön och Alebäcken.

På dagens kommunstyrelsesammanträde diskuteras dämmet i Stamsjön. Enligt tjänstemannaförslaget ska politikerna ge förvaltningen i uppdrag att genomföra de två första åtgärderna under tidsperioden 22 augusti till 15 september.
Bakgrunden är att vattennivån i sjön under våren 2016 var 70 till 90 centimeter lägre än normalt. Det innebar skador på sjöns biologi och risker för biologin i den nedströms Alebäcken. Den låga vattenivån påverkade också möjligheten att bada i sjön.
Politikerna i kommunstyrelsen har behandlat frågan flera gånger sedan sommaren 2016. Förvaltningen har fått uppdraget att skapa en långsiktig hållbar lösning, och har alltså nu presenterat en sådan. Länstyrelsen beslutade i år att åtgärderna inte innebär betydande miljöpåverkan samt att synpunkter från samrådet ska belysas i ansökan till mark- och miljödomstolen, och denna prövningsprocess fortsätter parallellt.
Situationen i sjöns utlopp och vid dammkonstruktionen har följts kontinuerligt och dammens skick har försämrats gradvis. Bedömningen är att det finns en risk för skador på dammen om flöden skulle öka mycket snabbt. En kraftig flödesökning bedöms också kunna få allvarliga konsekvenser för de närmaste fastigheterna men också på områden längre nedströms bäcken, där kommunen för några år sedan genomförde skredsäkrande åtgärder.
Förslaget som politikerna beslutar om idag innebär en v-formad tröskel av natursten vid sjöns utlopp. Tröskeln håller kvar vattnet i sjön i den äldre nivån på ett självreglerande sätt och minskar trycket på fördämningen. Dämmet och kanalen efter dämmet kan sedan öppnas upp, och genom att flytta en sten skapas en friskväg. Åtgärderna ska ge kommunen minimalt framtida skötselbehov och är samtidigt en naturvårdsinsats då fisk åter kan vandra fritt. Därefter ska en del av den gamla dammen sågas ur och kanalen rensas till tillräcklig storlek för att släppa förbi också stora flöden.
En tredje åtgärd, som inte görs ännu, innebär att man ska bygga en trappliknande forssträcka som fungerar som fiskväg. Fiskvägen byggs genom att stenar plockas om i en äldre bäckbotten på en cirka 45 meter lång sträcka ned- och uppströms dammen.
Snarast
Förvaltningen bedömer att åtgärderna skulle innebära att riskerna med dammen försvinner, och därför görs bedömningen att de bör genomföras snarast, utan att invänta dom i mark- och miljödomstolen. I förslaget står det ”höst och vinter bedöms innebära tydligast risk för nya allvarliga händelser, därför är det viktigt att genomföra åtgärderna innan dess. Förvaltningen gör bedömningen att agerandet ryms i undantaget i miljöbalken som finns för att hantera akuta risker på miljö och hälsa.” Läs mer…

Skärpt dom för misstänkt i kidnappningshärva

KommunenEn av de misstänkta för att ha deltagit vid den våldsamma kidnappningen i Floda tidigare i år har fått skärpt straff för tidigare brottslighet. Orsaken är att han har misskött kontakten med frivården.

Mannen som är i 40-årsåldern bor inte i Lerums kommun. Han är dock misstänkt för att ha begått brottslighet här.
Den tidigare domen meddelades i Göteborgs tingsrätt i mars förra året. Mannen dömdes till tre månaders fängelse för att ha misshandlat en kvinna. Han överklagade. Och hovrätten för Västra Sverige ändrade påföljden till skyddstillsyn med 80 timmars samhällstjänst med särskild föreskrift om att han skulle delta i ett av kriminalvårdens behandlingsprogram. 
Nu har Göteborgs tingsrätt fattat beslutet att skärpa straffet till tre månaders fängelse.
Skötte sig inte
Orsaken till skärpningen är att mannen inte har skött sina åligganden enligt skyddstillsynsdomen genom att missköta kontakten med frivården och inte medverka till att samhällstjänstplaneringen kunnat utföras.
Det var inte första gången mannen var i klammeri med rättvisan, han har dömts vid åtta tillfällen tidigare.
Nu är han alltså misstänkt för att ha deltagit vid den våldsamma kidnappningshärvan i Floda i februari. Det var två vuxna män som blev utsatta för människorov under en helg och i samband med det har det skett annan brottslighet mot dem som synnerligen grov misshandel. 40-åringen var en av de två män som greps i Spanien i somras efter att ha varit häktade i sin frånvaro. Gripandet innebar att utredningen i princip var klar, och som det ser ut nu ska åtal vara väckt senast 23 augusti.
De lyckades fly
Åklagaren Daniel Larson har i en tidigare artikel svarat på frågor:
Hur många är häktade i ärendet nu?
– Tre häktade i Sverige och de två nu gripna som är häktade i sin utevaro. Jag har begärt att Spanien ska lämna ut dessa snarast.
Finns det misstanke om fler inblandade?
– Två ytterligare personer, en man och en kvinna, är misstänkta för penning- tvättbrott genom att hantera brottspengarna som tvingats från målsägandena. Dessa två är på fri fot.
Kan du säga mer om hur polisen fick vetskap om händelsen och hur männen kom ifrån huset i Floda?
– Männen lyckades fly och larma 112. I övrigt inga närmare detaljer om hur detta skedde i nuläget, svarar Daniel Larson. Läs mer…

Man åtalas för våldtäkt

KommunenEn man i 55-årsåldern från kommunen är misstänkt för att ha begått en våldtäkt på en ung tjej.

Åklagaren har lämnat in en stämningsansökan mot mannen, som är häktad för brottet, till Alingsås Tingsrätt.
Enligt åtalet har mannen genomfört en handling som är jämförbar med samlag mot en tjej i tonårsåldern mot hennes vilja.
Mannen åtalas också för sexuellt ofredande för att bland annat ha kramat och försökt kyssa tjejen mot hennes vilja. Båda händelserna har skett i en lägenhet i kommunen den här sommaren.
Förutom berättelsen från den utsatta finns det vittnen som berättar vad hon har sagt och hur hon har agerat efter händelserna. Som bevisning har åklagaren även hänvisat till sms mellan tjejen och hennes pojkvän efter händelserna.
Den äldre mannen nekar till att ha begått brotten. Läs mer…

Tar fram bestämmelser för Aspenäs

LerumArbete med att ta fram områdesbestämmelser för Aspenäs Villastad med omnejd pågår för fullt och inför samrådet kan invånare nu svara på en rad enkätfrågor.

Orsaken till att man tar fram områdesbestämmelser är att området idag saknar gällande detaljplan eller likvärdig reglering. Arbetet med bestämmelserna sattes igång efter att politikerna rev upp en tidigare policy om att inte tillåta avstyckningar på mindre än 1 000 kvadratmeter. Invånare har riktat kritik mot kommunen för godtycklighet i beslut om avstyckningar och framfört att området håller på att tappa sin speciella karaktär.
En enkät
Inför ett antagande av de nya områdesbestämmelserna har alltså Lerums kommun gett alla som bor i Aspenäs villastad med omnejd möjligheten att svara på en enkät med tolv frågor, som bland annat finns på kommunens hemsida. Svaren ska tas i beaktan i arbetet med att ta fram bestämmelserna och ska vara ett av underlagen för kommande samråd.
Syftet med de nya områdesbestämmelserna är att samordna utvecklingen för området. Kommunen skriver ”här kan riksintresse, kulturmiljö, landskap och exploatering bejakas på ett enhetligt sätt. Genom områdesbestämmelserna kan en trygghet skapas för de boende i området som tydligare kan avgöra hur området kommer utvecklas. Områdesbestämmelser möjliggör för att framtida byggnation blir mer strukturerad och enhetlig.”
Aspenäs villastad växte fram under 1920-talet och ingår idag i Lerums kommuns kulturmiljöprogram men också inom området för planerad bebyggelse. Villorna i området illustrerar flera av de olika arkitekturstilar som varit rådande mellan 1920- och 1960-talen.
Troligtvis kommer samråd ske hösten 2019. Läs mer…