Att spara på studieförbunden är att nedmontera skyddet för demokratin

DebattDe tio studieförbunden är en mötesplats för skapan­de, bildning och kultur. Bokcirklar, konserter och föreläsningar – hundratusentals människor deltar varje år i studieförbundens verksamhet. Studieförbunden är en del av, ja själva nervsystemet i, det civila samhället och fungerar som bildningscenter, kulturarenor och de­mokratiska möjliggörare. Varje enskilt studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart och tillsammans utgör de en mångfald av verksamhetsinrikt­ningar. Med sin idémässiga grund, pedagogik och sin självständighet har studieförbunden stor betydelse för demokrati, mångfald och social sammanhållning i samhället.

Folkbildningen kännetecknas av att vara fri och frivillig. Det är en deltagarstyrd, demokratisk verksamhet som syftar till att stärka individen, få människor att växa och förändra tillsammans.
I denna öppna och fria arena kan åsikter utmanas och fördomar krossas, gemensamma projekt formuleras och ett aktivt, engagerat medborgarskap utvecklas.  Det är också just att stärka och utveckla demokratin som är statens främsta syfte med sina bidrag till folkbildningen.
Staten satsar årligen närmare två miljarder kronor i stöd till Studieförbundens verksamhet och absoluta merparten av bidragen hamnar direkt i lokal verksamhet – Studiecirklar, Kulturprogram och Annan folkbildning. Utöver dessa verksamhetsformer genomför studieförbunden på många orter uppdrag eller projekt inom t.ex. folkhälsa, integration och andra samhällsområden.
Regionen bidrar också med ekonomiskt stöd till Studieförbunden på regional nivå med syfte att stimulera kommunövergripande verksamhet som cirkelledarutbildningar och regionala kurser.
Detta bidragssystem bygger på att kommunerna å sin sida förväntas möta upp de statliga anslagen till studieförbunden med ett kommunalt stöd för att möjliggöra full effekt av den stora investering staten gör för bildning, kultur och social utveckling i hela landet. Tyvärr har det kommunala stödet minskat kraftigt under senare år, vilket försvårat för studieförbunden att leva upp till de förväntningar och möjligheter som följer med statsbidraget. Det kan liknas med att kommunen får en ny elbil gratis, men sparar pengar genom att inte ladda batteriet.
Folkbildningen med studieförbundens lokala verksamhet tillför stora mervärden till kommunerna inom en mängd olika områden;
Studieförbunden är Sveriges i särklass största kulturarrangör, såväl som arena för lokal amatörkultur som anordnare av högkvalitativa kulturarrangemang
Studieförbunden bidrar till en rik och meningsfull fritid för medborgarna genom möjligheten att exempelvis, som nybliven pensionär eller ensamstående, delta i en studiecirkel.
Studieförbunden gör stora insatser för nyanlända som lär sig språket och hur vårt samhälle är uppbyggt
Studieförbunden bidrar till att hålla demokratin levande, vilket är ett ständigt pågående förnyelsearbete. Detta bland annat som en stor resurs för sina egna medlemsorganisationer när det gäller förenings- och mötesteknik, funktionärsutbildningar, studiecirklar och arrangemang kring samhälls-, kultur- och miljöfrågor för. Det svenska föreningslivet står sig slätt om det inte har ”sitt” studieförbund som stöttar.
Studieförbunden tillsammans är en stor arbetsgivare i kommunerna och i regionen
Låt oss presentera några aktuella siffror som beskriver omfattningen av studieförbundens verksamhet 2018[1];
261 000 studiecirklar med totalt drygt 1,6 miljoner deltagare – fler än i grundskolan.
379 000 Kulturprogram med 20 miljoner besökare – fler än biograferna.
73 000 arrangemang i form av annan folkbildningsverksamhet med drygt 918 000 deltagare
Studieförbunden engagerar 115 000 cirkelledare varav 100 000 helt ideellt.
Studieförbunden finns och verkar i Sveriges alla kommuner i en tid när många andra organisationer centraliserar eller digitaliserar sin verksamhet.
Statsanslaget bygger på tillit till och förtroende för de tio studieförbund, som samlar i stort sett hela det svenska föreningslivet som medlems- eller samarbetsorganisationer, som är i ständig dynamisk utveckling för att möta nya grupper och individer, som åtar sig nya samhällsutmaningar som integration, miljö och folkhälsofrågor.
Studieförbunden vill fortsätta bidra med sin verksamhet på varje ort, i hela Sverige och förväntar sig motsvarande tillit och förtroende inom kommunerna. Att spara på det kommunala anslaget till Studieförbunden är att montera ner ett skyddsnät och en infrastruktur för det civila samhället, kulturen, integrationen och, i förlängningen, den demokratiska utvecklingen.
Marita Graad-JanssonHans-Åke HöberBildningskonsulenter, Västra Götalands bildningsförbund.
[1] Fakta om folkbildning 2019, FBR Läs mer…

Taxichaufför gripen misstänkt för rån

FlodaMannen tog en nattlig taxi från Göteborg till Floda. Där misstänks han ha blivit rånad – av taxichauffören själv.

Klockan 04.20 fick polisen larm om att en person hade blivit rånad i centrala Floda. Anmälaren var en man som tagit en taxi från Göteborg till Floda.
– I anslutning till att han ska gå av i centrala Floda ska taxichauffören ha tagit tag i honom och sökt igenom hans fickor. I samband med det ska målsägaren ha fått skrubbsår på knäna och även ha blivit av med sin Iphone, säger Anna Göransson, presstalesperson vid Polisen i region Väst.
Med hjälp av funktionen hitta min Iphone kunde mobiltelefonen lokaliseras till Heden i centrala Göteborg.
– En polispatrull skickas dit och anträffar bilen och även taxichauffören. I bilen finns målsägarens mobiltelefon. Taxichauffören grips misstänkt för rån, säger Anna Göransson.
Polisen ska nu hålla vidare förhör med den misstänkte och med målsägaren. Det är i nuläget oklart vilken förklaring taxichauffören har till det hela. Läs mer…

Brand på företag

StenkullenEn brand utbröt på ett företag i Ölslanda industriområde på fredagsmorgonen.

Larmet kom in till SOS Alarm klockan 8.05. Branden var av mindre omfattning och kunde snart släckas av räddningstjänsten, men det ska ha varit en ganska kraftig rökutveckling. Räddningstjänsten är fortfarande kvar på platsen för kontroll och ventilation. Läs mer…

Idrottssponsorer i Västra Götaland måste ta upp kampen för flickors hälsa

DebattFöretag som fördelar sina sponsorpengar mer jämställt kan göra stor skillnad för flickors hälsa i Västra Götaland, samtidigt som de stärker sin affär, skriver Ulrika Liiv, hållbarhetschef på bostadsutvecklaren Obos och Linda Wijkström, kommersiell chef på Elitfotboll Dam.

En färsk rapport från revisionsbyrån EY visar att svensk elitdamfotboll bidrar starkt till att bygga samhällsnytta. EY har uppskattat värdet av klubbarnas bidrag inom områdena hälsa och välbefinnande, inkludering och genom ideella insatser till nästan 98 miljoner kronor. Det utgör hela 54 procent av Obos Damallsvenskans totala omsättning.
Damfotbollen gör bevisligen stor nytta för både samhälle och människor. Ändå är de resurser som satsas på flickor i idrott försvinnande små i jämförelse.
Totalt bidrar sponsorer med 2,9 miljarder kronor till lokala eller regionala idrottsföreningar varje år. Jämnt fördelat på antalet idrottsföreningar i landet, innebär det att Västra Götalands föreningar får cirka 460 miljoner kronor i stöd årligen. Endast 92 miljoner av detta – 20 procent – går till damidrott.
Snedfördelningen får konsekvenser inte bara för de idrottsliga framgångarna, utan också för flickors hälsa. En studie från 2017 visar att endast 22 procent av flickorna i Sverige når upp till Världshälsoorganisationens rekommenderade mål om 60 minuters fysisk aktivitet per dag, se bifogad nyhetsgrafik. Av pojkarna är det 44 procent – dubbelt så många.
Näringslivet är en viktig idrottsfinansiär och har därför stora möjligheter att påverka vem som får bäst förutsättningar att ägna sig åt idrott. Mer pengar betyder fler halltider, bättre tränare och utrustning – och i längden fler förebilder att ta efter.
Snedfördelningen av sponsorpengar beror till viss del på att förlegade skatteregler missgynnar damidrotten. Därmed har våra politiker ett ansvar att se över hur reglerna kan moderniseras, så att folkhälsan inte förblir en jämställdhetsfråga.
Men ansvar ligger också hos företagen att se bortom exponering. EY:s rapport visar att pengar till damfotbollen utgör ett mycket stort bidrag till samhället. Att ta ställning för ökad jämställdhet genererar också affärsnytta; fler vill jobba hos, handla av eller samarbeta med företag som tar samhällsansvar.
Obos ser detta som dubbelt värdeskapande med tydlig koppling till affären och sponsrar därför svensk damelitfotboll med 40 miljoner kronor över en femårsperiod.
Människor ska kunna ägna sig åt idrott på lika villkor oavsett var man bor. En mer jämställd fördelning av sponsorpengar kan göra stor skillnad för flickors hälsa. Nu hoppas vi att fler företag i Västra Götaland tar vara på den möjlighet som finns i att våga stå upp för ett mer jämställt Sverige.
Ulrika LiivHållbarhetschef ObosLinda Wijkströmkommersiell chef Elitfotboll Dam Läs mer…

Minska dödsfallen med hjälp av medicinsk forskning

jsonslaveryFörra året omkom 177 personer i Västra Götaland till följd av en fallolycka. Trots detta lägger samhället en tiondel så mycket resurser på att förebygga fallolyckor som att förebygga trafikolyckor. Det finns ett behov av att öka investeringarna i medicinsk forskning och utveckling för att stärka medborgarnas hälsa och rädda liv.

Värdet av medicinsk forskning och utveckling är stort, men investeringarna är mindre än vad som är motiverat. I samband med den internationella benskörhetsdagen 20 oktober lyfter vi ett exempel på det.
Benskörhet är en folksjukdom där skelettet försvagas snabbare än normalt. Det blir skört och minsta snubbling och fall kan resultera i ett brott på skelettet. Under förra året fick 7544 invånare i Västra Götaland över 65 år sjukhusvård till följd av en fallolycka. Det är en ökning med nästan 6 procent jämfört med år 2017. Äldre och kvinnor efter klimakteriet är särskilt drabbade. Varannan kvinna och var fjärde man beräknas någon gång i livet drabbas av en benskörhetsfraktur.
Utöver ett stort mänskligt lidande för den drabbade innebär benskörhet stora samhällskostnader. År 2017 inträffade 120 000 benskörhetsfrakturer i Sverige vilket innebar en sjukvårdskostnad på 19,7 miljarder kronor. Den årliga kostnaden väntas stiga med nästan 30 procent fram till år 2030.
Trots detta lägger samhället en tiondel så mycket resurser på att förebygga fallolyckor som att förebygga trafikolyckor. En anledning kan vara att få är medvetna om att fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall. En ny Sifo-undersökning visar att enbart 17 procent av allmänheten i Västsverige har den kännedomen. Hela 68 procent tror felaktigt att trafikolyckor är den olyckstyp som leder till fler dödsfall. En tidigare undersökning visar att också politiker har mycket dålig kunskap om fallolyckor.
Vi vill poängtera hur viktigt det är att stärka medicinsk forskning och utveckling för hälsa. I fallet benskörhet kan fallförebyggande åtgärder minska fall och fallskador med 30 – 60 procent. Forskningsprojekt ger kunskap om fallprevention och utveckling av lösningar. Forskning och utveckling har också gett behandlingar med benspecifika läkemedel efter en benskörhet och dessa minskar risken för en ny fraktur minskar med 42 procent. Det här är bara ett par exempel på värdet av forskning.
För att kunna möta utmaningen med ökad ohälsa vill Forska!Sverige att de statliga investeringarna i medicinsk forskning fördubblas till fyra öre per vårdkrona. Invånarna i Västra Götaland håller med: 76 procent av allmänheten i Västsverige tycker enligt en annan Sifo-undersökning att förslaget är bra. Nu är det upp till de politikerna att leva upp till befolkningens rättmätiga förväntningar och satsa på en vård i världsklass, med hjälp av stärkt forskning och innovation.
Anna Nilsson VindefjärdGeneralsekreterare, Forska!Sverige
Ann-Marie WennbergSjukhusdirektör Sahlgrenska universitetssjukhuset
Karin MeyerVD Apotekarsocieteten
Johan D. SöderholmDekanus Medicinska Fakulteten Linköpings universitetet Läs mer…

Tjuv försökte skruva loss hjul

LerumEn bilägare i Lerum upptäckte på onsdagseftermiddagen hur en person försökte stjäla hjulen på hans bil.

Det var vid 16.30 som tjuven togs på bar gärning, i full färd med att skruva av hjulen. När tjuven insåg att han blivit upptäckt försvann han från platsen i en bil.
Polisen har upprättat en anmälan om försök till stöld. Läs mer…

Johan har gått hela Gotaleden

Lerums kommunDe är inte många, men Lerumsbon Johan Otterdahl är en av dem som gått hela Gotaleden. Under tre dygn vandrade han och hans tyska vän Karsten från Kungsportsplaten i Göteborg till Lilla Torget i Alingsås.

– Min tyska vän har vandrat på många leder i världen, men tyckte att Gotaleden var en av de vackraste, säger Johan Otterdahl.– Själv blev jag väldigt förtjust i sträckan mellan Stenkullen och Tollered.Största behållningen med den tre dygn långa vandringen tycker Johan var att få vara mitt i naturen och att känna lugnet och tystnaden.– Det var fantastiskt att dessutom vara fri från allt och vi brydde oss inte alls om sociala medier.
Avbrott i vardagenKarsten och Johan hade under en intensiv tid hållit på med att spela in musik, men kände att det var dags att göra ett avbrott och komma bort från vardagen.De började den 7,2 mil långa vandringen vid Kungsportsplatsen i Göteborg och avslutade på Lilla Torget i Alingsås. Johan säger att de gick lite fel vid några tillfällen så vandringen slutade snarare på 7,6 mil.– Vi gick i snitt sju timmar per dag och bar på tält, sovsäckar och kamerautrustning, så det var en tung vandring. Tillsammans bar vi på 27 kilo vilket var svettigt då det var väldigt varmt och fuktigt.
Helt slut första dagenDen första dagen, som avslutades vid Aspen i Jonsered, var den längsta som duon vandrade och Johan berättar att de var helt slut när de skulle slå upp sitt tält vid stranden.Dagarna innan hade det regnat så det var blött i markerna, men de stötte på två tyskar som hjälpte dem med det mesta. De fixade ved och tillsammans gjorde de upp en lägereld. Med en stjärnklar himmel över Aspen blev det en trevlig kväll vid brasan.Dagen efter den första grillkvällen vandrade de över Goråsberget, som Johan beskriver som en jättevacker vandring, men väldigt jobbig, eftersom det är väldigt kuperat.– Är man inte en van vandrare så rekommenderar jag att bara gå delar av leden. Vi gick intensivt i tre dygn, men jag tycker nog man bör räkna med fyra övernattningar och inte tre.– Att gå hela sträckan är ingenting för den som inte är van.
Bästa sträckanDe två vandrarna gjorde ett nattstopp i Lerum innan de fortsatte till Tollered.– Sträckan mellan Stenkullen och Tollered tycker jag är den bästa. Så vackert och så mycket kontraster i naturen. Stora sjöar, barrskog och vattenfall. Att bara vara där och inte bli störd utan bara känna frihet.Efter den vackra naturupplevelsen mellan Stenkullen och Tollered slog de upp tältet vid sjön, där de grillade och åter kunde beskåda den klara stjärnhimlen. Morgonen därpå stötte de dock på problem.– Vi började vandringen tidigt på morgonen, så allt var stängt och vi hade ingenting att äta. Efter sex timmar var vi både trötta och arga.– När vi passerade ett hus knackade vi på för att få lite vatten, så att vi kunde fortsätta.
Fantastisk landskapJohan berättar vidare att markerna runt Tollered var häftiga och landskapet fantastiskt. De passerade också många ödehus, som han beskriver som små museum.– Jag tycker att den som stakat ut Gotaleden har gjort ett mycket bra jobb, även om jag inte var helnöjd med kartan som var väldigt liten. Det finns en app man kan ladda ner, men jag har ingen smartphone.På frågan om han kan tänka sig att göra vandringen igen svarar han snabbt absolut.– Jag vill göra den här vandringen med min fru, även om de här dagarna ledde till träningsvärk med ont i rygg och nacke. Det gick över efter två dagar.– Det gjorde även de fem blåsorna jag hade på fötterna, men visst kommer jag att gå Gotaleden igen. Läs mer…

Nybörjare på cup i Stenungsund

Judo16 deltagare från Lerum Judoklubb deltog i GO-Cup i Stenungsund, en nybörjartävling för judospelare från sju år och uppåt med gult eller orange bälte.

– Det stora gänget från Lerums Judoklubb presterade riktigt bra och det bjöds på riktigt bra matcher med fin judo. För flera av dem var det den första tävlingen utanför klubben vilket alltid är lite extra nervöst men alla imponerade med sin vilja, kämpaglöd och en fantastisk laganda, säger Gabriella Lörnbo i en rapport.
Klubben tog fem guld, fem silver och sex brons. Läs mer…

Lerums kommun långt ner på skolrankning

Lerums kommunLerums kommun kommer långt ner på listan när Lärarförbundet rankar Sveriges bästa skolkommun.

På onsdagen offentliggjorde Lärarförbundet sin årliga rankning Bästa skolkommun, där man rangordnar Sveriges 290 kommuner efter ett antal olika kriterier. Det handlar bland annat om resurser till undervisning, andel utbildade lärare, lärartäthet, andel friska lärare, lärarlöner, meritvärden och andel godkända elever.
Och för Lerums kommun finns det minst sagt utrymme att klättra. Av Sveriges 290 kommuner hamnar Lerum på plats 218. Grannkommunerna Alingsås och Göteborg kommer ännu längre ner – plats 236 respektive 256. Högre än Lerum placerar sig Bollebygd (13), Härryda (113) och Partille (212).
I år presenterar Lärarförbundet undersökningen på ett nytt sätt. Skolrankningen har fått en ny kostym och baseras på ett index. Detta ska göra rankingen tydligare och mer användbar för kommunerna, enligt förbundet.
Statistiken kommer från offentliga källor som SCB och Skolverket men sammansättningen av statistiken är ny. Varje kommun får två resultat: en rankningsplacering och ett individuellt indextal. Indextalet gör det möjligt för kommunen att kunna följa sin utveckling oberoende av hur det går för andra kommuner.
– Bästa skolkommun leder till skolutveckling och viktiga samtal om skolan. Jag hoppas nu att kommunerna tar till sig möjligheten med det nya indexet att följa sin egen utveckling år efter år, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i ett pressmeddelande.
Högst i Västra Götaland placerar sig Bengtsfors på sjätte plats följd av Bollebygd (13) och Tranemo (21).
Etta i landet kommer Torsby kommun i Värmlands län. Plats 290 innehas i år av Gnesta kommun i Södermanlands län.
Läs kommentarer till rankningen i nästa nummer av LT. Läs mer…

Gymnastikföreningen får stipendium

GymnastikGråbo Gymnastikförening får årets stipendium Lovande förebilder av Länsförsäkringar i Lerum. Stipendiet är på 10 000 kronor och ska användas till inköp av redskap och utrustning till den nya idrottshallen som ska byggas i Gråbo.

Det var på ett föräldramöte i Röselidskolan som gymnastikföreningens ordförande Karin Forsberg fick ta emot en check och diplom av kontorschefen Deli Berisha, som berättade att man fastnat för föreningens värdeord glädje, utveckling och gemenskap.
Med stipendiet vill Länsförsäkringar uppmuntra föreningar som jobbar för ökat innanförskap, bättre hälsa och ökad vuxennärvaro. Läs mer…

Segelbåtar lyste upp Aspen

SeglingDen becksvarta Aspen lystes på tisdagskvällen upp av en mängd segelbåtar utsmyckade med färgglada lampor. Lerums Segelsällskaps Night’n’light har blivit ett årligt återkommande arrangemang där klubbens ungdomar själva pimpar sina båtar och ger sig ut på sjön. Läs mer…