Julbadet i Floda – en växande tradition

FlodaPå julafton samlas de hugade för att på en given signal kasta sig i det iskalla vattnet. Den uppfriskande traditionen i Floda blir allt större.

Bröderna Adam och Nicklas Darnolf arrangerar det årliga julbadet i Floda. De skapar varje år ett Facebookevent för att locka folk till det kalla doppet. Inspirationen till den relativt nyinrättade Flodatraditionen kommer från Haverdal utanför Halmstad där man har julbadat i 15 år.
Det första badet i Floda skedde på Drängseredsbadet 2014, och då var det ett fåtal personer som doppade sig.
– Sedan dess har det blivit större och större. Förra året var det fullt med åskådare och 30-40 personer som badade, säger Nicklas Darnolf.
Varm choklad
2015 flyttades evenemanget till Hyltornabadet. Varför? Jo, helt enkelt för att det går att parkera närmare badplatsen där. Efter ett iskallt dopp är det nämligen väldigt skönt att kunna sätta sig i en varm bil, förklarar bröderna Darnolf. Varm choklad i en termos, gärna med en skvätt rom i för de vuxna, är ett annat knep som Adam och Nicklas rekommenderar för att hålla värmen. Varma kläder och en handduk rekommenderas också.
Någon halvtimme innan doppet börjar folk att samlas på badplatsen för att försnacka lite. När klockan slår elva kastar sig alla tillsammans i det iskalla vattnet. Det är allt från unga till pensionärer som deltar.
– Det är kul att det är så blandade åldrar, säger Nicklas.
Hur pass skönt badet egentligen är råder det delade meningar om.
– Det är inte det minsta skönt, men man blir ju pigg, säger Adam.
– Jag tycker att det är rätt uppfriskande när man kommer upp, säger Nicklas.
Deras förhoppning inför årets bad är att man ska slå deltagarrekordet och att evenemanget därefter ska fortsätta att växa.
– Blir det tillräckligt stort kanske vi kan utmana Lerum, säger Nicklas.
Så hör upp alla Lerumsbor – ni kan härmed anse julbadshandsken som kastad. Läs mer…

Hittade fornfynd i Floda

FlodaEtt forntidscentrum i Floda. Det vill Lars-Erik Karlsson och Sven Borei skapa efter att fynd från järn- och bronsåldern har hittats där.

Det var när gång- och cykelbanan skulle byggas intill hembygdsstugan i Floda som fornfynden upptäcktes. Arkeologerna från Västarvet hittade långhus från cirka 400 efter Kristus, husen var 30 meter i takbärande längd. Man hittade också en ränna eller ett hägne som löper en bra bit, bland annat under ett av långhusen. Och den är ännu äldre, från bronsåldern, som inföll 1800 till 500 före Kristus. De misstänker att det finns rester från människor forntida liv på flera håll under markytan.
Skallsjö hembygds- och fornminnesförening hoppas nu på att få pengar till att först gräva ut området ytterligare, kartlägga fynden och så småningom vill man också bygga ett forntidscentrum.
För att förverkliga detta har föreningens Lars-Erik Karlsson och Sven Borei tillsammans med andra parter, från till exempel kommunen, arbetat med en Leader­ansökan. Förhoppningen är att pengar från EU ska bekosta projektet, som heter Skallsjö by forntidscentrum.
Fungerande ekonomi
Det återstår dock en del innan det skulle kunna bli möjlighet. För att möjliggöra ytterligare undersökningar i området kring långhusen måste det först diskuteras med länsstyrelsen.
– Därefter måste ett projekt skapas tillsammans med en grävande institution som grundas på vetenskapliga frågeställningar, säger Mats Hellgren, arkeolog på Väst­arvet, och fortsätter:
– Därtill ska det finnas en fungerande ekonomi. Sedan måste man planera för framtiden. I Ale skapades för ett tiotal år sedan projektet Ale Vikingagård där en kopia av ett vikingahus byggdes upp. Verksamheten och ekonomin fungerade ett par år. Därefter tröttnade kommunen och personal varslades.
Har inte tid
Han förklarar vidare att Västarvet huvudsakligen arbetar med exploateringsarkeologisk verksamhet.
– Detta innebär att det inte finns mycket tid till mer forskningsinriktade undersökningar. Redan nu kan jag säga att vi inte kommer ha tid med ett projekt vid långhusen. Möjligen har Göteborgs universitet sådana resurser.
Även om inte Västarvet kan genomföra utgrävningen hoppas Skallsjö hembygds- och fornminnesförening att området blir undersökt. Lars-Erik Karlsson och Sven Borei menar att eftersom den här typen av byggnation, som är ovanlig för det här området, har hittats tyder det på att området har befolkats sedan mycket lång tid tillbaka.
– Och det vore synd om vi inte fick veta mer, konstaterar Lars-Erik Karlsson . Läs mer…

Satsningar i Solkatten

LerumSolkattens ägare och vd spänner musklerna och gör en ny satsning mot att få det handelscentrum han vill ha. I en skåpbil från 60-talet ska det serveras korv. En ny restaurang, chark och fiskhandel är också på gång – bland mycket annat. Och snart ska även isbanan vara på plats på torget.

Tanken är att rätt handlare ska komplettera det nuvarande utbudet i köpcentrumet och på Bagges Torg, där Christer Harling genom sitt bolag Stora Lundby fastig­hetsutveckling också äger en rad lokaler.
Som exempel väntas alltså en fiskhandlare, charkuteri och en ny restaurang.
– Och titta här, säger fastig­hetsägaren och visar en foodtruck gjord i en Citroën från 60-talet som tidigare har stått på en matmarknad i Stockholm.
Han fortsätter:
– Här ska det säljas riktigt bra korv men hög kötthalt och fina tillbehör, som till exempel surkål.
Vegetarisk korv också?
– Ja det är klart, ett vegetariskt alternativ  är ett måste idag.
Korvmojjen står intill isbanan, som om allt går enligt planerna ska vara åkbar till första advent.
Mycket nytt
Den nya restaurangen och fiskhandeln ska in i lokalen som sportaffären hade innan den flyttade in i Solkatten. Lokalen delas i två, i delen mot torget flyttar Floda fisk och delikatesser in. Förutom möjligheten att handla med sig ska det också finnas några sittplatser. I den andra delen, som ska ha ingång bredvid Rallarrosen, blir det restaurang. Det är fortfarande en del av förhandlingen kvar innan man med säkerhet kan säga vilken inriktning restaurangen ska ha.
– Men jag kan säga så mycket som att det kommer bli en restaurang här, annars skulle jag inte berättat om den, säger Christer Harling.
Vissa lokaler har inte fått helt rätt hyresgäst ännu, till exempel där KS Hudvård låg. Den ser han som strategiskt viktig, och därför är det väldigt viktigt att det blir rätt innehåll.
Det händer mycket inne i Solkatten också. Tanken är att Tempo ska bygga ut, se artikel på sidan 4, till apotekets nuvarande lokal. Apoteket kommer flytta in i AudioVideos gamla lokal, då denna butik flyttar. Tanken är också att erbjuda leksaksaffären större yta. Det finns dessutom en idé på att bygga någon form av marknadsplats som binder samman lokalen sporthandeln har idag och den där det nu och fram till jul anordnas barnteater.
Fastighetsägaren vill ha 60-talskänsla på handeln på Bagges Torg, i torgets sanna anda.
– Jag tror att det är viktigt att ha en fysisk butik även om man också har näthandel. Och det är mycket roligare att gå till torget och handla än att sitta framför datorn, slår han fast.
Marianne Sörling, ordförande i Lerums Centrum­förening, inflikar:
– Jag tror att Christer gör helt rätt i att invänta rätt handlare så att helheten blir bra, säger hon och fortsätter:
– Det är mycket bättre med en liten fastighetsägare till en stor fastighet än en stor fastighetsägare till en liten fastighet.
Hon utvecklar genom att förklara att även om Christer Harling har haft flera stora projekt är han inte som de riktigt stora fastighets­koncernerna. Han kan vara på plats och lägga fokus på att utveckla området medan Solkatten bara är ett köpcentrum i mängden för de stora jättarna.
Fick anställning
Rent, snyggt och tryggt är ledorden för Lerums centrum, något Christer Harling emfaserar.
– Hej Ion, säger han med ett leende mot en man som går med en sopborste.
Han fortsätter:
– Ion tiggde här förut, nu har han fått jobb som vaktmästare och gör ett jättefint arbete med att hålla det rent och snyggt. Vi har även anställt hans hustru, som också är väldigt duktig.
Ville segla
Sedan en tid tillbaka är Christer Harling vd på Solkatten. Det var inte vad han hade tänkt men det var så det blev. I februari 2018 tillkännagavs att det nybildade bolaget Stora Lundby fastighetsutveckling hade köpt Solkatten av Skandia för 155 miljoner kronor. Den nuvarande vd:n var inte ensam ägare utan hade med sig några delägare och från början var planen att han skulle deläga men inte arbeta aktivt där. Arbetsrelationerna fungerade dock inte som planerat, vilket ledde till att han tog över rollen som vd och nu aktivt bedriver verksamheten.
– Det var verkligen inte vad jag hade tänkt, jag skulle segla, läsa böcker och idka pensionärsliv. Men så blir det ibland, konstaterar han med ett leende.
Även om det är första köpcentrumet han driver är han långt ifrån en novis. Han har tidigare arbetat med flera stora fastighetsprojekt i framför allt Göteborg, och var bland annat den som upprustade området kring Magasinsgatan och Vallgatan till sin nuvarande glans. Läs mer…

Mataffären i Solkatten expanderar

LerumTempo expanderar – lokalen ska bli större och antalet anställda fler. I samband med utbyggnaden är tanken att butiken ska omvandlas till ett Hemköp.– Det känns väldigt positivt, konstaterar butiksägaren Johannes Ekström.

Utbyggnadsarbetet kommer, om allt går som planerat, att dra igång till våren. Det är inte klart ännu hur många nyanställda satsningen innebär.
– Men personalstyrkan ska utökas, lovar Johannes Ekström.
I dag har Tempo 13 anställda på olika tjänste­grader.
Snart klart
Det är i det närmaste klart att  livsmedelsbutiken ska byggas ut till att även innefatta ytan apoteket har idag. I samband med detta kan också Tempo bli en Hemköpsbutik, beslutet om det blir så är dock inte fattat av Axfood ännu. Det finns planer på att Apoteket ska flytta till AudioVideos lokal då denna verksamhet flyttar till Regnbågens affärscenter och blir en Elon ljud och bild.
När Johannes Ekström drog igång verksamheten för tio år sedan var målet att omsätta 25 miljoner kronor efter fem år. Det går bra. Men inte så bra – i alla fall inte ännu.
– Vi har inte nått målet men vi har haft en väldigt fin utveckling, och det har gått särskilt bra senaste året, säger handlaren.
När han öppnade livs­medelshandeln i Solkatten hade han även en affär i Uddevalla. Den senare har han inte kvar men han har två Hemköpsbutiker i Kungsbacka och delar sin arbetstid mellan de tre affärerna.
För lite drygt tio år sedan stod Solkatten utan mataffär. Och då fick eldsjälen Estrid Jansson, som tyvärr har gått bort, en idé. I augusti 2008 skrev Lerums Tidning att hon hade fått nog.
– Nu har vi varit utan mataffär i centrum i åtta månader. Det är en stor skam, sa Estrid Jansson med ­eftertryck.
I ett försöka hitta en lösning på problemet anordnade hon en demonstration. Mängder av kommuninvånare slöt upp.
Demonstrerade för
När det sedan blev klart att Johannes Ekström ville öppna affären blev Estrid glad. Så glad att hon drog igång en ny demonstation.
– Nu är jag ju inte emot någonting, utan jag är ju för. Men då kan jag väl ordna en demonstation ändå, konstaterade den då 77-åriga Estrid Jansson glatt.
Det var inte så många som slöt upp den gången men hon var nöjd ändå.
Johannes Ekström minns Estrid med värme.
– En väldigt fin kvinna. Kommer du ihåg när det hade blivit klart att jag skulle öppna i Solkatten och vi träffades ute på Bagges Torg, då var Estrid med. Hon gjorde det väldigt tydligt hur viktigt det är med livsmedelsbutiker, och att särskilt de äldre behöver ha en som det är enkelt att ta sig till. Läs mer…

EU-pengar till nya projekt

KommunenFyra nya projekt som berör satsningar inom Lerums kommun får pengar av EU-programmet Leader Göteborgs insjörike. Nu genomförs initiativ inom områdena arbetsmarknad, besöksnäring, hållbar produktion och lokala produkter.

Det är styrelsen för Göteborgs Insjörike som beviljat pengar till de nya projekten. Mest pengar går till Lerums centrumförening, som får drygt 970 000 kronor till projektet Arbete genom nätverk. Genom praktik, lärlingsutbildningar, nätverk, mentorer och kortare utbildningar är syftet att de arbetslösa ska få ett arbete eller komma närmare en anställning. I projektet samarbetar Lerums centrumförening med flera andra aktörer, bland annat Alingsås sparbank, Stora Lundby fastighetsförvaltning och Länsförsäkringar som också bidrar med pengar.
Göteborgs insjörike
Lerums kommun får drygt 450 000 kronor till ett projektetet Tillväxt Göteborgs insjörike 2.0, som ska stärka stärka företag och föreningar i sina olika roller inom besöksnäringen. Aktörer från både Lerum, Alingsås, Härryda och Partille bjuds in till aktiviteter och ambitionen är att åstadkomma ett bredare utbud i allt från nätverk/affärer till produktutveckling och paketering.
Paraplyprojekt
400 000 kronor respektive 300 000 kronor ska finansiera satsningar inom lokal produktion och hållbar produktion. Det gäller två så kallade paraplyprojekt, där företag och föreningar i de fyra kommunerna kan söka mindre stöd för olika aktiviteter.
I över 20 år har EU-pengar pumpats in i det lokala samhället via Leader. Leader Göteborgs Insjörike verkar för att främja utvecklingen i Alingsås, Härryda, Lerum och Partille och inom programperioden 2014-2020 har 23 projekt startats.
Ordet Leader är en förkortning av en fransk mening – Liaison Entre Actions de Dèveloppement de l´Economie Rurale – som betyder samordnade aktiviteter för ekonomisk utveckling på landsbygden. Läs mer…

Eldsjälar som gör skillnad för barns rättigheter

KommunenRädda Barnen i Lerum fyller ett halvt sekel. De gångna årtiondena har de dedikerade medlemmarna gjort mängder av insatser för barn, både nära och fjärran.

Rädda Barnen i Lerum drivs av ett gäng eldsjälar och under årens gång har de gjort mängder av aktiviteter och insamlingar. Några exempel på aktiviteter här är läxhjälp och språkcafé. Samtalsgrupperna Ellan och Allan för åttondeklassare var också populära, den senaste tiden har det dock varit svårt att få samtalsledare så nu hålls inga sådana grupper.
– Men vi hoppas få igång dem igen, säger Ingalill Åmark Söderblom, medlem och tidigare ordförande.
Ett annat uppskattat projekt är High Five.
– Det skulle förhindra mobbning och särbehandling inom barnidrotten och genomfördes i Lerum i samarbete med idrottens studieförbund och flera klubbar i Lerum under tidigare ordförande Malin Larkings tid. Där nådde man både barn, föräldrar och ledare och man tog fram en handlingsplan för en mjukare ton vid banor och i omklädningsrum, förklarar Ingalill Åmark Söderblom.
På flera plan
Medlemmarna gör också olika insatser för nyanlända, som att åka iväg på utflykter och arrangera symöten. Det var efter en fråga från de nyanlända om det gick att ordna en symaskin som sömnadsträffarna i Floda startade.
Den lokala föreningen kom till efter att Torpskolans på den tiden nya rektor Anders Wikehult frågade sig varför inte Lerum hade en Rädda Barnen-förening. Han samlade ett gäng intresserade människor, framför allt lärare och skolhälsopersonal, och startade 1969 en interimsgrupp. 1970 var föreningen igång.
– Den växte jättefort och hade 291 medlemmar 1977. Man arbetade mycket med barn som gjorde saker för andra barn, berättar Ingalill Åmark Söderblom.
Uppmanade politiker
Förutom de lokala initiativen används nationellt material, som Stopp! min kropp och #nätsmart för att informera barn och unga och deras föräldrar om barns rättigheter.
– Och jag var och delade ut barncheckar till politikerna i kommunfullmäktige här i Lerum. Det var faktiskt en som kom fram sedan och sa att hon inte var där när jag delade ut lapparna så hon ville ha en i efterskott. Jätteroligt, säger Ingalill Åmark Söderblom med ett leende.
Barncheckarna är små röda informationsblad. På dem står frågor som politikern ska ställa sig innan beslut fattas. Frågorna lyder har du analyserat vilka barn som kan diskrimineras av beslutet, innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet, tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet och har barn getts möjlighet att uttrycka sin åsikt och har den beraktats. Här finns också fyra grundprinciper från FN:s barnkonvention.
Kan påverka
Hon lyfter även fram hjälpverksamheten och utbytet med Baldone i Lettland och lägerverksamheten utanför Lysekil.
Vad har varit bäst under åren du har varit med?
– Känslan av att det faktiskt går att förändra villkor om man jobbar på det, svarar Ingalill Åmark Söderblom.
Lokalföreningen har nästan 400 medlemmar och lika många månadsgivare, som varje månad skänker pengar till Rädda Barnen. Likt många andra föreningar är genomsnittsåldern på de engagerade hög, och även om det finns yngre medlemmar hoppas man på tillskott i föreningen.
Jubileet firas genom en basar i Solkatten. Där kommer bland annat att säljas vykort med motiv av lokala konstnärer. Intäkterna går till verksamheten. Läs mer…

Samverkar för miljö och ekonomi

KommunenGenom att underlätta samverkan ska ett nytt projekt från Göteborgs insjörike skapa förutsättningar för effektivisering, både miljömässigt och ekonomiskt.

Marianne Sörling, Centrumutvecklare, är projektledare. Projektet handlar om cirkulär ekonomi, hur företag kan samverka i ett geografiskt sammanhängande område kring ttill exempel restprodukter och tjänster. En annan del av projektet handlar om företagande och entreprenörskap kring den gröna ekonomin och de gröna näringarna. Här vill man fånga upp dem, speciellt unga vuxna, som bär på affärsidéer kring ovan nämnda temaområden.
Varför startar ni projektet?
– Målet är att få företag att kommunicera och skapa en bättre kontakt med varandra och att med projektet skapa en sorts mötesplats där man kan träffas och hitta gemensamma samarbetsområden, svarar Marianne Sörling och fortsätter:
– I Lerum kommer vi nu under hösten att jobba med att samla företagen i Stenkullen och vid Takåsens företagarområde för att stärka dem och deras kommunikation med varandra. Ofta kan det vara så att man har produkter som man själv får över som någon annan företagare kan behöva, men detta utbyte sker inte eftersom kommunikationen inte finns där och då blir det inte av.
– Det handlar med andra ord om att företagare borde dra nytta av varandras tjänster på ett effektivare sätt, men även att nyttja varandras restprodukter där det går.
Hon fortsätter att förklara ett ett exempel kan vara att ett företag får över en massa pallar eller kartonger, som någon annan företagare kanske kan använda i deras verksamhet.
– Vi var bättre förr på att ta reda på våra restprodukter och återanvända dem.
Har du sett något resultat redan?
– När människor börjar prata med varandra händer det saker då kommer idéer och samarbete fram mellan partnerna. Flera har redan börjat samarbeta med varandra.
Vilka företagsområden besöker du?
– Stenkullen och Takåsen i Lerum under hösten i Alingsås startar projektet i januari.
Hur finansieras projektet?
– Genom Göteborgs Insjörike, som finansierar projektledare, frukost och föreläsare.
Något annat du vill säga med anledning av det här?
– Den andra delen i projektet rör entreprenörskap och nytt företagande, då man vill fånga upp unga vuxna och de individer som sitter på affärsidéer kring temat. Och vi letar nu efter deltagare som är intresserade av att starta eget företag inom hållbarhet och grön ekonomi, svarar Marianne Sörling och fortsätter:
– Vi kommer att välja ut tio stycken intresserade var från Lerum, Partille, Härryda och Alingsås kommun, där företagare kommer att träffas och hålla utbildningar för de som är intresserade av att starta eget. Man kan få tips och råd av en mentor från någon av företagarna, som hjälper en på vägen.
Projektet är en del av Göteborgs Insjörike, och har två projektledare, Marianne Sörling ansvarar för Lerum och Alingsås och Nina Orback för Partille och Härryda. Båda har även samarbete med Nyföretagarcentrum, som redan har kontakt med många företagsamma unga och vuxna.
– Nyföretagarcentrum kan verka som ett naturligt steg innan vår utbildning. Hos dem kan man gå igenom deras utbildningspaket och fått det bekräftat att ekonomi och affärsidé är hållbara och genomförbara. Därefter kommer vår utbildning som steg två, och en extra hjälp på vägen, säger Marianne Sörling. Läs mer…

Mehdi ska utvisas till ett land han aldrig besökt

FlodaMehdi Ibrahimi drömmer om att jobba som snickare i Sverige. Nu ska han utvisas till Afghanistan – ett land han aldrig varit i.– Jag hade så många drömmar men nu vet jag inte vad som ska hända, säger Mehdi.

Mehdi Ibrahimi är en av de tusentals afghanska ungdomar som kom till Sverige hösten 2015. Han är född och uppvuxen i Iran, ditt hans familj flyttade för 35 år sedan. Mehdi är afghansk medborgare men säger att han aldrig varit i Afghanistan.
I Iran gick han i en särskild skola för afghaner, men efter sex års studier var det stopp.
– Vi hade inte uppehållstillstånd så jag kunde inte studera och min pappa kunde inte jobba, säger han.
Familjen bestämde sig till slut för att lämna Iran och söka lyckan i Europa. men vid gränsen stoppades den taxibil som Mehdis föräldrar färdades i.
Mehdi och hans syster åkte i en annan bil som lyckades ta sig över gränsen till Turkiet. Därifrån reste syskonen vidare genom Europa för att efter två månader nå Sverige.
Att det blev just Sverige säger Mehdi beror på att han hade kompisar som bor i landet.
– De sa att Sverige var det bästa landet för att studera, säger han.
Flyktingkrisen 2015
Den 20 november, mitt under den period som skulle komma att kallas flyktingkrisen 2015, kom Mehdi till Malmö. Första natten sov han utomhus. Därefter sov han en natt hos en kompis innan han fick plats på ett tillfälligt boende. Efter en period i tillfälliga boenden flyttade Mehdi till en familj i Lerums kommun, och kunde i samma veva börja studera vid Röselidsskolan.
Exakt hur gammal Mehdi är råder det delade meningar om. Mehdi själv säger att han nu är 19 år. Men Migrationsverket som för två år sedan gjorde en åldersbedömning menar att han redan då var vuxen. Och i bedömningen av hans skyddsskäl har både Migrationsverket och Migrationsdomstolen utgått från att han är vuxen.
Lerums gymnasium
Som en följd av åldersbedömningen placerades Mehdi på Lerums gymnasium och skulle få flytta till ett av Migrationsverkets boende för vuxna. Mehdi hade då en kontaktfamilj i Frölunda som han flyttade in hos. Men resvägen blev lång så Mehdi flyttade istället till en kyrka i Lerums kommun. Och det var när han bodde i kyrkan som Lillemor Roos kom i kontakt med honom. Hon har tidigare jobbat med att lära ut svenska till invandrare, och har efter pensionen jobbat extra på Lerums gymnasium.
– Det var en lärare som ringde till mig och sa att det var flera pojkar som inte hade någonstans att bo, säger hon.
Lillemor och maken Sven-Olofs egna barn är utflugna, så de hade plats över. De bestämde sig för att upplåta sitt hem åt en av killarna och för ett år sedan flyttade Mehdi in hos dem i Floda.
Sedan dess har de blivit goda vänner och Mehdi studerar nu på byggprogrammet på Lerums gymnasium. Hans dröm var tidigare att få komma till Sverige, studera och på sikt återförenas med sin familj. Men de drömmarna ser nu ut att grusas.
– Jag hade så många drömmar men nu vet jag inte vad som ska hända, säger Mehdi.
Migrationsverket ansåg inte att han hade skyddsskäl och avslog hans ansökan om uppehållstillstånd. Mehdi överklagade beslutet till Migrationsdomstolen, men även där blev det nej. Han omfattas heller inte av den så kallade gymnasielagen, då hans ansökan om uppehållstillstånd kom in för sent.
För Mehdis syster blev det en annan bedömning, och hon beviljades uppehållstillstånd.
I och med att Mehdi är afghansk medborgare ska han utvisas till Afghanistan. Ett land han själv säger att han aldrig besökt.
– Jag är rädd att jag kanske dör där, säger han.
Lillemor Roos som tagit sig an Mehdi känner sig väldigt orolig för vad som kan hända när han utvisas.
– Jag är rädd att han inte kommer att klara sig. Mehdi är som en son för oss. Det känns jättehemskt att de kan tänka sig att skicka iväg honom. Det är väldigt konstigt att skicka tillbaka en ungdom efter så många år, säger hon.
Mehdi har en öronsjukdom som kräver operation. Den omständigheten hoppas han och Lillemor ska göra att utvisningen skjuts upp. De har även anlitat en ny advokat som håller på att sätta sig in i Mehdis fall.
Om han lyckas få till en ny prövning åt Mehdi och vad den i så fall landar i återstår att se. Läs mer…

Tuffare tider väntar för Lerums ekonomi

KommunenBistrare tider väntar för kommunernas ekonomi, och Lerum är inte undantaget.– Vi kommer att klara ekonomin i Lerum, men det kommer att bli väldigt tufft, säger Alexander Abenius (M), kommunstyrelsens ordförande.

I onsdags förra veckan besökte Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson Lerums kommun. Hon och kommunstyrelsens ordförande Alexander Abenius (M) fick en rundtur på Nya Lundbygården i Gråbo. LT träffade de båda politikerna för ett samtal som kretsade kring ekonomi, såväl på nationell som lokal nivå.
Hur mår Sveriges ekonomi?
– Det som är bra är att vi har en låg statsskuld. Vi har just passerat en stark högkonjunktur och även om jag menar att vi borde ha sparat mer inför de tider som kommer är svensk ekonomi i grunden ganska stark, säger Elisabeth Svantesson.
Hon menar dock att det finns underliggande problem i den svenska ekonomin, till exempel en låg tillväxt, en svag krona och hög arbetslöshet bland invandrare.
Hur ser det ut för kommunerna?
– Vi vet att kommunsektorn framöver kommer att ha det väldigt tufft av tre skäl. Dels demografi i och med att vi får fler äldre och barn. Det är fantastiskt roligt men det kommer också att krävas resurser för att hålla uppe välfärden, säger Elisabeth Svantesson och fortsätter:
– Det andra är en stor migration under många år som många kommuner nu brottas med kostnaderna av. Där har staten dragit sig undan och det är kommunerna som ska stå för betalningen. Det tredje är konjunkturen som nu vänder ner. Kommunerna och regionerna kommer att ha tuffa år framöver, men statens ekonomi är ändå så pass god att jag menar att det handlar om att prioritera.
I det budgetalternativ som Moderaterna lägger på nationell nivå finns bland annat 7,5 miljarder i ökade generella statsbidrag. Moderaternas budget skulle enligt deras beräkningar ge Lerums kommun ett tillskott på 31 miljoner kronor nästa år, vilket skulle vara välkommet enligt Alexander Abenius (M), kommunstyrelsens ordförande.
– För oss är det väldigt mycket pengar, det är lite drygt halva vårt budgeterade resultat, säger han.
Hur mår Lerums ekonomi?
– Bra fortfarande. 2019 ser bra ut, men 2020 ser avsevärt mycket mer oroväckande ut, säger Alexander Abenius.
På vilket sätt?
– Bland annat med skatteutjämningssystemet (läs artikeln intill) som kommer att slå hårt mot oss framöver. Plus att vi får ökade kostnader samtidigt som skatteintäkterna rent generellt inte hänger med, så det kommer att bli tuffare för varje år.
Hur ska ni möta det här i Lerums kommun?
– Som alltid när det blir tuffare ekonomiskt får man vända på varje sten och fundera på vilka kostnader som vi kan plocka bort som är lite ”grädde på moset”. Vi i Alliansen i Lerum är och har väldigt tydliga med att det är kärnvälfärden vi sätter först och kommer att prioritera. De som bor på äldreboende eller går på våra skolor ska inte behöva känna av att det blir tuffare tider, utan det är dem vi satsa på först. Sen behöver vi också på alla plan bli mer effektiva, utan att det för den skull påverkar kvaliteten för kvaliteten är viktig.
En skattehöjning?
– Det är inte aktuellt, säger Alexander Abenius.
Inte alls?
– Nej, det behöver vi inte. Och vi ska komma ihåg att kommunalskatten är ett av de kanske mest orättvisa och trubbiga skatteverktygen vi har i Sverige. Det räcker att titta på några av våra grannkommuner som har höjt skatten. De pengarna äts upp väldigt fort och man behöver ifrågasätta hur mycket de extra kronorna man fick egentligen gjorde i skillnad. Men för människors plånbok gör det stor skillnad.
Sjukfrånvaron har varit ett ganska stort problem i Lerums kommun. Hur ser det ut nu och går det åt rätt håll tycker du?
– Det går helt klart åt rätt håll. Än så länge har vi minskat den totala sjukfrånvaron med 1,1 procentenhet vilket är ett jättesteg. Nu är den nere på omkring 8 procent från att tidigare legat uppemot 10 procent vilket var tredje högst i landet. Men man ska också komma ihåg att det är långtidssjukfrånvaron som är ett problem, korttidssjukfrånvaron i Lerums kommun är bland Sveriges lägsta, säger Alexander Abenius. Läs mer…

Nytt omfördelningssystem slår hårt mot Lerum

KommunenEtt nytt kommunalt utjämningssystem ska i veckan upp för beslut i riksdagen. Det nya förslaget kommer att innebära minskade intäkter för Lerums kommun på drygt 30 miljoner kronor om året.

I veckan fattar riksdagen beslut om förändringar i det kommunala utjämningssystemet, det som brukar kallas för Robin Hood-skatten. Genom systemet omfördelas pengar mellan Sveriges kommuner och landsting. Syftet är att alla kommuner och regioner ska kunna erbjuda en likvärdig service, oavsett till exempel demografi och andra strukturella förhållanden. Systemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag samt regleringsposten.
Det som riksdagen nu ska fatta beslut om handlar om förändringar i kostnadsutjämningen. Och det nya systemet kommer att påverka Lerums kommun rejält.
36 miljoner
Det nya systemet ska börja gälla redan den 1 januari 2020, och innebär enligt kommunens beräkningar minus 34,5 miljoner kronor mot den beslutade budgeten. De omedelbara effekterna dämpas dock genom ett införandebidrag samma år på 30,6 miljoner kronor.
2021 blir effekterna desto större, med en minskning på knappt 36 miljoner kronor, men med ett införandebidrag på bara 12 miljoner kronor vilket ger er en nettominskning för kommunen med cirka 24 miljoner kronor. Till år 2022 ska införandebidraget fasas ut helt.
För Lerums kommun, som fattade beslut om budgeten för kommande år redan i juni, kommer förändringen som en kalldusch.
– Det är jättemycket pengar för oss. Just nu sitter vi och försöker vända på varenda krona för att vi ska kunna klara av att ta ansvar för ekonomin lokalt. Det har vi kunnat göra i vår kommun historiskt sett med väldigt stor framgång, men med tanke på de utmaningar vi nu ställs inför kommer det att bli väldigt mycket tuffare att klara av ekonomin och då behövs de här inkomstförstärkningarna i form av generella statsbidrag.
Är det några konkreta sparbeting som är aktuella inför nästa år?
– Ingenting som jag kan presentera nu, men ingenting inom kärnvälfärden. Utan då vi pratar snarare kanske om central organisation och den typen av saker. Läs mer…

Statsministern besökte Garveriet i Floda

FlodaI måndags fick Lerum och Garveriet i Floda besök av en av de största makthavarna i landet – statsministern Stefan Löfven.

Socialdemokraternas toppnamn Stefan Löfven var imponerad efter rundvandringen på Garveriet i Floda, som är ett centrum med fokus på innovativ hållbarhet och lokal, småskalig matproduktion. Och bland personalen på matcentrumet var stämningen på topp.
Hur känns det att ha Stefan Löfven på besök?
– Jättebra. Helt fantastiskt. Det är en stor ära att få hit statsministern, säger en märkbart tagen Matts Johanson, som tillsammans med fastighetsägaren Jonas Brandström är initiativtagare till Garveriet.
Varför fick just ni besök?
– Vi hade nog lite tur. Vi har lärt känna Renee (Bengtsson, socialdemokraternas oppositionsråd i Lerum) och hon tänkte på oss.
Brinner för hållbarhet
Renee Bengtsson konstaterar att det kändes väldigt bra att ha partikamraten här.
– Det var ju ett tag sedan Lerum hade en statsminister på besök. Skönt också att kunna visa upp en verksamhet där ägare och personal verkligen brinner för det hållbara livet. Och ska Lerum lyckas med att bygga det hållbara samhälle vi vill, så är det bra att kunna visa det för vår statsminister.
Varför ville du att mötet skulle vara på Garveriet?
– Garveriet är en mötesplats och en arena för det hållbara lokala samhället. Dessutom tar man aktiv del i hela Flodas utveckling. Både ägare, vd och personal brinner för sin verksamhet. Vi socialdemokrater vill att näringslivet ska vara en del av det hållbara samhällsbygget, därför valde jag att fråga Garveriet om de ville ha ett besök av statsministern.
Många ville lyssna
Vad tog du med dig från träffen?
– Att det var 310 personer på det öppna mötet, vi var tvungna att säga nej till en del som kom sent. Vi, jag och Olle Adolfsson, trodde att det skulle komma 75 – 100 stycken.
Är det något annat du vill säga med anledning av detta?
– Roligt att få visa upp Lerum, Floda, för en socialdemokratisk statsminister och dessutom äta middag tillsammans med honom. Läs mer…

Löfven tror inte på böter för matsvinn

FlodaLerums församling vill ha en lag som tillåter bötfällning av företag som slänger duglig mat. Stefan Löfven håller inte med, han tror att det räcker med föredömen likt Garveriet i Floda som leder vägen mot ett hållbarare samhälle.

I förra veckan skickade Marie Hagsgård ett brev till statsministern för Lerums församlings räkning. Hon berättade om den då senaste predikan där prästen talade om deras ansvar för jorden, luften, vattnet och medmän­niskor.
– Hon berättade att i Frankrike finns ett förbud mot att kasta ätlig mat och att den som bryter mot det kan få betala upp till 700 000 kronor i böter, säger Marie Hagsgård och fortsätter:
– Vi försöker var och en att på olika sätt värna om miljön genom att inte kasta mat men det räcker inte för att lösa problemet. Vi anser att det också behövs politisk handlingskraft för att åstadkomma mer. På kyrkkaffet beslutade vi därför att skicka brevet. Alla som var med på kyrkkaffet skrev under brevet, gamla som unga.
Vill ha förbud
De uppmanar regeringen att lägga fram motsvarande lag som finns i Frankrike som innebär ett förbjud mot att kasta mat som är fullt ätbar och en kännbar kostnad för dem som ändå gör det. Det innebär att det blir dyrare att kasta mat än att se till att den kommer till användning.
Slänger inte mat
Marie Hagsgård berättade om initiativet för Lerums Tidnings reporter, som precis hade fått veta att Stefan Löfven skulle komma till kommunen.
Vill du följa med och träffa honom?
– Ja gärna, svarade hon.
Förutom att vara församlingsmedlem har Marie Hagsgård lång erfarenhet inom rättsväsendet i sin roll som jurist och domare. Nu arbetar hon med rättigheter för minoriteter som judar, samer och romer.
Och själv gör hon vad hon kan för att inte slänga duglig mat.
– Man ska ta tillvara på maten och inte bara tänka på bäst-före-datum, det går att lukta och smaka och sedan finns faktiskt frysen också om man inte skulle kunna äta upp allt just då. Det här tänket har jag med mig hemifrån. Min pappa kunde inte alltid äta sig mätt som barn. Hans pappa arbetade på Volvo och de fick lön varannan vecka och i slutet av tvåveckorsperioden fanns inte alltid tillräcligt med pengar till mat, hon fortsätter med att poängtera:
– Det är trots allt inte så jättelänge sedan, pappa är född 1929.
Anledningen till att hon och de övriga i församlingen vill ha någon form av bötfällning är att de inte tror att alla människor är enbart goda.
– Vi ser på människor som både egoister och individer som vill göra gott. I visst fall räcker det med vilja göra gott men ibland behövs det något mer för att människor inte ska göra det som är enklast för dem själva.
Hon fick chans att berätta om brevet och ställa frågan hur statsministern ser på förslaget.
– Jag tror inte på att ha så höga böter som 700 000 kronor utan på ett annat sätt att uppnå förändring, och det är att ha förebilder som visar vägen, säger Stefan Löfven och fortsätter:
– Här på Garveriet har vi just fått chans att se en sådan förebild.
Marie Hagsgård var nöjd med mötet.
– Men jag håller inte med honom. Jag tror tyvärr inte att det räcker med förebilder utan att det också behövs starkare påtryckning. Läs mer…

Kyrkan snart färdigbyggd

FlodaInvigningLördagen den 30 november och söndagen den 1 december invigs den nya Equmeniakyrkan i Floda. På lördagen är det visning av kyrkan, gratiskonsert med Longkaslong för barnen och tre parallella föreläsningar om hållbarhet. Söndagen fortsätter med invigningsgudstjänst med Lasse Svensson, David Norén, EquMass Choir, barnkör och församlingens musiker.Efter 30 år av nödlösningar och längtan efter en ny kyrka går bygget av den nya Equmeniakyrkan i Floda mot sitt slut. Tack vare församlingsmedlemmarnas samlade kunskap och hårda arbete är det den 30 november dags för invigning.

Golvet i stora kyrksalen är helt täckt av papp och interiören består för tillfället av staplar med virke, arbetsbänkar, lådor och en skylift. Panelen av behandlat furu har börjat att sättas upp medan stora delar av den ena väggen ännu bara ett skelett där isolering sticker fram. Equmeniakyrkan är fortfarande en byggarbetsplats, men jobbet går enligt plan och om bara två veckor är det dags för invigning.
– Det är med stor förväntan vi ser fram emot invigningen, vi är så glada och tacksamma över det här, säger Evalotta Bengtsson, ordförande i Equmeniakyrkan Floda.
I 30 år letade församlingen efter alternativ till kyrkan på Rurik Holms väg som varit för liten, ganska sunkig och dåligt anpassad till verksamheten. Under årens lopp har man genomfört nödvändig renovering och samtidigt sökt med ljus och lykta för att hitta en ny plats kring Floda centrum. Varje förslag till placering har dock mötts av ett nej, enda tills man fick grönt ljus att bygga på Garveritomten.
När församlingen hösten 2017 började planera för den ny kyrkan innebar det också ett nytt sätt att tänka, där man valde bort alternativet med en separat kyrka och istället docka Equmeniakyrkan på det befintliga huset.
– Vi vill möta samhället och vara en del av samhället, säger Evalotta Bengtsson och lyfter fram församlingens arbete med ungdomar och äldre.
Idrottspastorn Jacob Ardenfors ser också en symbolik i att kyrkan byggs just på den tidigare förgiftade Garveritomten.
– Tomten har varit sjuk och det har jobbats för fullt för att den ska bli tjänlig och nu bygger vi vår kyrka här.
Flytten innebär att församlingen nästan fördubblar sin yta. Kyrkan har två våningar och är 1 300 kvadratmeter stor. Det kommer att finnas 250 platser i kyrksalen med möjlighet att sätta upp ytterligare 150 stolar. Evalotta Bengtsson och Jacob Ardenfors berättar hur ett nybygge skapat möjligheten att skräddarsy lokalerna efter behoven. På en rundvandring visar de bland annat upp körrummet som är utformat för att ge god akustik, och ett amnings-/lekrum med utsikt över kyrksalen från två stora fönster.
Budgeten har satts till 40,5 miljoner kronor.
– Vi har sagt att vi inte ska ta lån på över tio miljoner och det har vi inte gjort heller, vi ligger på nio miljoner nu, Evalotta Bengtsson.
Mycket pengar har bland annat kommit in via så kallade löftesoffer, där medlemmar i församlingen skänker pengar till verksamheten.
– För utomstående kan det låta konstigt, men titta här vad pengarna går till och kyrkan är för alla, säger Jacob Ardenfors.
För att hålla nere kostnaderna har församlingsmedlemmarna lagt ner många timmars ideellt arbete. Cirka 200 personer var med och tog det första spadtaget den 29 april 2018 och engagemanget har varit stort hela vägen.
– När vi skulle börja bygga insåg vi att vi hade nästan all kompetens som behövdes själva, arkitekt, designers, hantverkare. I princip har vi bara behövt ta in rörmokare utifrån, säger Evlotta Bengtsson.
För Jacob Ardenfors är invigningen av kyrkan en av två stora milstolpar inom loppet av drygt ett halvår. Nästa sommar ska den nya Novahallen stå klar. Även det är ett mångårigt projekt där Equmeniakyrkan varit involverad som en av aktörerna i Floda Nova.
– Vi brukar säga att Novahallen ska vara Flodas vardagsrum och kyrkan kan bli Flodas kök eller veranda.
InvigningLördagen den 30 november och söndagen den 1 december invigs den nya Equmeniakyrkan i Floda. På lördagen är det visning av kyrkan, gratiskonsert med Longkaslong för barnen och tre parallella föreläsningar om hållbarhet. Söndagen fortsätter med invigningsgudstjänst med Lasse Svensson, David Norén, EquMass Choir, barnkör och församlingens musiker. Läs mer…

Villabrand släcktes snabbt

LerumDet började brinna i källaren till villa i Aspenäs på måndagseftermiddagen. Räddningstjänsten var snabbt på plats, men då hade redan husets ägare redan släckt branden med en pulversläckare.

Det var vid halv fyratiden på måndagseftermiddagen som SOS larmades till villaområdet med anledning av källarbranden. Räddningstjänsten var snabbt på plats med en stor styrka.
– Det var rökutveckling och det är bättre att ta i för mycket än för lite i en sådan situation, förklarar Christopher Hoff, räddningstjänsten.
Husets ägare var hemma och kunde själv släcka branden. Han togs omhand i ambulans för kontroll, men var inte allvarligt skadad.
Christopher Hoff konstaterar att även om det inte handlade om levande ljus i just det här fallet är det något man bör tänka på den här årstiden.
– Släck ljusen efter er, och elda inte för hårt i öppna spisen eller kaminen, lyder hans råd.
Enligt räddningstjänsten är det bästa skyddet mot en brand att ha en fungerande brandvarnare så att branden upptäcks i tid samt en handbrandsläckare och en brandfilt så att den som upptäcker branden kan agera.
Några tips från brandmännen på Räddningstjänsten Storgöteborg.
Kontrollera att du stängt av spisen. Om det börjar brinna i en kastrull, lägg locket på. Släck aldrig med vatten! Kontrollera att brandvarnaren fungerar. Byt batteri i brandvarnaren regelbundet. Lämna aldrig ett levande ljus obevakat. En god regel är att den som har tänt ljuset ansvarar för att det släcks. Dekorera inte ljusstaken med mossa, bomull eller annat material som kan ta eld. Sätt upp en lapp med påminnelsen att släcka ljuset på insidan av ytterdörren, så att du blir påmind om att släcka ljuset innan du går hemifrån. Blockera inte trappor och korridorer, tänk på att detta är utrymningsvägar om något skulle hända. Läs mer…