Taxichaufför gripen misstänkt för rån

FlodaMannen tog en nattlig taxi från Göteborg till Floda. Där misstänks han ha blivit rånad – av taxichauffören själv.

Klockan 04.20 fick polisen larm om att en person hade blivit rånad i centrala Floda. Anmälaren var en man som tagit en taxi från Göteborg till Floda.
– I anslutning till att han ska gå av i centrala Floda ska taxichauffören ha tagit tag i honom och sökt igenom hans fickor. I samband med det ska målsägaren ha fått skrubbsår på knäna och även ha blivit av med sin Iphone, säger Anna Göransson, presstalesperson vid Polisen i region Väst.
Med hjälp av funktionen hitta min Iphone kunde mobiltelefonen lokaliseras till Heden i centrala Göteborg.
– En polispatrull skickas dit och anträffar bilen och även taxichauffören. I bilen finns målsägarens mobiltelefon. Taxichauffören grips misstänkt för rån, säger Anna Göransson.
Polisen ska nu hålla vidare förhör med den misstänkte och med målsägaren. Det är i nuläget oklart vilken förklaring taxichauffören har till det hela. Läs mer…

Lerums kommun långt ner på skolrankning

Lerums kommunLerums kommun kommer långt ner på listan när Lärarförbundet rankar Sveriges bästa skolkommun.

På onsdagen offentliggjorde Lärarförbundet sin årliga rankning Bästa skolkommun, där man rangordnar Sveriges 290 kommuner efter ett antal olika kriterier. Det handlar bland annat om resurser till undervisning, andel utbildade lärare, lärartäthet, andel friska lärare, lärarlöner, meritvärden och andel godkända elever.
Och för Lerums kommun finns det minst sagt utrymme att klättra. Av Sveriges 290 kommuner hamnar Lerum på plats 218. Grannkommunerna Alingsås och Göteborg kommer ännu längre ner – plats 236 respektive 256. Högre än Lerum placerar sig Bollebygd (13), Härryda (113) och Partille (212).
I år presenterar Lärarförbundet undersökningen på ett nytt sätt. Skolrankningen har fått en ny kostym och baseras på ett index. Detta ska göra rankingen tydligare och mer användbar för kommunerna, enligt förbundet.
Statistiken kommer från offentliga källor som SCB och Skolverket men sammansättningen av statistiken är ny. Varje kommun får två resultat: en rankningsplacering och ett individuellt indextal. Indextalet gör det möjligt för kommunen att kunna följa sin utveckling oberoende av hur det går för andra kommuner.
– Bästa skolkommun leder till skolutveckling och viktiga samtal om skolan. Jag hoppas nu att kommunerna tar till sig möjligheten med det nya indexet att följa sin egen utveckling år efter år, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i ett pressmeddelande.
Högst i Västra Götaland placerar sig Bengtsfors på sjätte plats följd av Bollebygd (13) och Tranemo (21).
Etta i landet kommer Torsby kommun i Värmlands län. Plats 290 innehas i år av Gnesta kommun i Södermanlands län.
Läs kommentarer till rankningen i nästa nummer av LT. Läs mer…

Toppbetyg för boendet i Lerum

LerumRiddarstensgården fortsätter att vara flaggskeppet bland kommunens äldreboenden. Verksamhetschefen Mandy Sajadi ser personalen som den viktigaste komponenten för att uppnå framgång.

Riddarstensgården, ett demensboende som drivs av Humana omsorg, placerar sig år efter år högt i Socialstyrelsens undersökning av landets äldreboenden.
– Vi har haft 95 procent nöjda på många frågor i två år i rad, och med tanke på att det är en stor utmaning att ligga så högt år efter år hade jag förberett mig mentalt på att det nog inte skulle bli lika hög andel i år. Men så blev det inte. Tvärtom. Jag trodde knappt mina ögon när vi i flera kategorier hade 100 procent nöjda. Vi är bland de bästa i landet, säger en mycket lycklig Mandy Sajadi, verksamhetschef på boendet.
Resultatet för Riddarstensgården ligger i flera kategorier över, och i de flesta fall långt över, genomsnittet i Lerum, Västra Götalands län och riket.
Hundra procent
Andelen postiva är hundra procent på en rad frågor, som till exempel: personalen har tillräcklig tid för arbetet; får bra bemötande från personalen; personalen tar hänsyn till den äldres egna åsikter och önskemål; känner sig trygg på sitt äldreboende och känner förtroende för personalen.
– Det är frågor som handlar om hur personalen fungerar, och jag har helt fantastisk personal, slår Mandy Sajadi fast.
Men det handlar också om hennes ledarskap, som hon ständigt arbetar på att utveckla. En del i receptet till framgång är att låta personalen vara delaktig i utvecklingsarbetet samt att de jobbar mot målet att ha ett äldreboende som hela personalstyrkan ska vilja ha sina egna anhöriga på.
Är sjuksköterska
Mandy Sajadi är själv sjuksköterska i botten och har under yrkeslivet jobbat på en mängd olika äldreboenden – och sett förbättrings­potential.
– Jag tänkte alltid att jag ville skapa ett äldreboende som mina egna föräldrar skulle kunna bo på, och så är det på Riddarstensgården, säger hon med ett leende.
Förutom personalens delaktighet har hon också ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen. På Riddarstensgården tar man hjälp av personer som är i behov av att få komma till en arbetsplats och göra enklare arbetsuppgifter, det kan till exempel bero på att de är nyanlända eller har varit långtidssjukskrivna. De gör saker som att gå promenader med de äldre, vilket frigör tid från den ordinarie personalen, som kan syssla med andra uppgifter.
Få sjuka
En annan del i framgångsreceptet är att man lyckats hålla nere korttidssjukfrånvaron. Förra året, 2018, hade man ackumulerat 5,6 procent, och andelen håller i sig. För de kommunala särskilda boendena var sjukfrånvaron ackumulerat för 2018 totalt 14,66 procent. 
I en tid när aktivitetssamordnare i många fall tas bort tror Mandy Sajadi på att behålla dem.
– Aktiviteter och bra mat är det viktigaste för de gamlas livsglädje, slår hon fast.
Som verksamhetschef tar hon Socialstyrelsens undersökning på allvar och menar att även om den inte säger allt så ger den en fingervisning om vad som är bra och vad som kan bli bättre. Varje år när resultatet kommer tittar hon och personalen igenom de olika punkterna. Sedan tar de fem frågor som de har fått högst andel nöjda på och arbetar fram sätt att behålla det goda resultatet. De tar också fem frågor där de har fått lägst andel nöjda och ser hur de kan arbeta för att få bättre resultat i nästa års undersökning.
– Och det har gett resultat, vi har behållit de goda siffrorna och förbättrat de dåliga, säger Mandy Sajadi.
Varifrån har du fått ditt driv?
– Jag växte upp i Iran under kriget och det gör att man blir en kämpe. Man måste vara en stark person för att överleva.
Som 19-åring flyttade hon till England, där hennes moster inspirerade henne till att välja en karriär i vården. Föräldrarna kom med tiden till Sverige och då flyttade även Mandy Sajadi hit.
– Jag har tagit med mig det bästa av de platser jag har bott på och använder det i mitt arbete, säger hon.
Vann pris
Riddarstensgården har även nyligen vunnit priset Guldtanden 2019, som Västra Götalands bästa äldreboende för munhälsan. I motiveringen står det att Riddarstensgårdens äldreboende i Lerum ”visat engagemang, god munhälsa hos de boende samt på ett utmärkande sätt samverkat med tandvården för patientens bästa”.
Det är också så att när många äldreboenden har svårt att få personal är det kö för att få jobba på Riddarstensgården.
– Vi har kö för både personal som vill jobba här och personer som vill bo här, säger en stolt verksamhetschef. Läs mer…

Högre betyg för niondeklassarna

KommunenEleverna i Lerums kommun får bättre och bättre genomsnittsbetyg när de går ut nionde klass.Lerum är nu på väg att komma ikapp andra likvärdiga kommuner.

Det genomsnitliga meritvärdet för elever som går ut årskurs nio i Lerums kommun stiger. Meritvärdet är summan av elevens betyg i alla ämnen. Det högsta värdet som går att få är 340 poäng, då har eleven A i alla ämnen, med E i alla ämnen blir meritvärdet 170 poäng.
– Det genomsnittliga värdet för eleverna i våra kommunala skolor är 237 poäng, om vi räknar bort de elever som kommit som nyanlända de senaste fyra åren. Räknar vi med även de eleverna är meritvärdet 235, säger Lill Jansson, Folkpartiets kommunalråd med skolan som ansvarsområde, och fortsätter:
Förbättring
– Resultaten blir bättre och bättre för varje år.
Varför?
– För att lärare, rektorer och andra hela tiden arbetar för att eleverna ska lära sig ännu mer. Ju mer kunskap eleverna får, desto bättre resultat. Som politiker vill jag naturligtvis att eleverna ska lära sig så mycket som det bara går, och därför har den politiska målsättningen handlat om det. Fullt fokus på kunskap.
Skillnader
Hon förklarar att arbetet för att kunskapsresultaten ska vara lika bra på alla kommunens skolor pågår, men att det än så länge finns skillnader.
Hur ligger Lerum till jämfört med riksgenomsnittet?
– Lerums kommun har något högre resultat än riksgenomsnittet.
Hur är resultatet i Lerum jämfört med liknande kommuner?
– Tidigare har vi haft lägre resultat än jämförbara kommuner men nu är vi på väg ikapp, vilket är väldigt roligt.
Har du något annat du vill säga med anledning av det här?
– Det känns bra att vi är på rätt väg. Själva poängen med att gå i skolan är att man ska lära sig saker och då vill jag att varje elev lär sig så mycket som möjligt. Jag vill att eleverna ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna börja på gymnasiet, men jag vill också att de som satsar på riktigt höga betyg, ska få de utmaningar de behöver, svarar hon och fortsätter:
– Elever är olika och det ska finnas möjligheter till både bredd och spets. Att kunskapsresultaten stiger på våra skolor är ett kvitto på det fantastiska arbete som lärare, rektorer och alla andra, som arbetar i skolan gör. Det här hade inte varit möjligt utan den kompetens och det engagemang som finns på skolorna i Lerums kommun. Läs mer…

LT blir kvar i Lerum

Lerums kommunLT kommer fortsatt ha sin redaktion i Lerum och tidningen ska få ny layout. Det berättar Viveka Hedbjörk, tillförordnad chefredaktör och ansvarig utgivare.– LT är en ambitiös och bra tidning men det finns förutsättningar att utveckla den, säger hon.

Den 3 oktober kom beskedet att Stampen Media tar över Lerums Tidning och Alingsås Tidning. Tillförordnad chefredaktör och ansvarig utgivare för de båda titlarna är Viveka Hedbjörk, som även är publisher för Hallandsposten och Hallands Nyheter.
Förra veckan kom Lerums Tidning ut som papperstidning efter en period av problem med utgivningen. Hur ser det ut framöver?
– Lerums Tidning kommer att komma ut precis som förut, på onsdagar. Så långt vi kan överblicka finns ingen annan plan än att tidningen ska fortsätta komma ut.
Kan läsarna förvänta sig några förändringar i tidningen eller på sajten?
– I det korta perspektivet kommer tidningen att se ut som den gör nu. Men sannolikt i december kommer vi ha en ny layout på tidningen. Vi utvärderar just nu vad vi ska göra med sajten, men tills vidare fortsätter den precis som nu.
Blir redaktionen kvar i Lerum?
– Ja. En del i filosofin att vara närvarande är att man också är fysiskt närvarande och att man är synlig på platsen. Dessutom tror jag att det minskar distansen mellan redaktionen och samhället man ska bevaka, vilket är bra.
Hur ser du Lerums Tidnings roll i kommunen? 
– Det är viktigt att det finns journalister i alla kommuner som granskar kommunens verksamhet. Jag tycker att det yttersta journalistiska uppdraget är att ha koll på hur våra skattemedel används. Det behöver inte bara vara kommunal verksamhet, det kan även vara verksamhet på regional eller riksnivå. Men om inte journalister granskar är det ingen annan som gör det i organiserad form. Det finns enstaka djupdykningar av hängivna samhällsmedborgare men vill man ha en uthållig och neutral bevakning av hur våra skattemedel nyttjas är det journalister som måste göra det jobbet.
– Sen har en tidning och det journalistiska arbetet en förmåga att hålla ihop ett samhälle, stå för en gemensam bild av problem och framgångar och att skapa den gemensamma historien, det är också viktigt.
Något annat du vill framföra till LT:s läsare?
– LT är en ambitiös och bra tidning men det finns förutsättningar att utveckla den. Stampen som är en stark publicistisk ägare kan säkert medverka till att göra Lerums Tidning ännu bättre.  Läs mer…

Nu kan bygget dra igång

AllmäntFör ett par veckor sedan togs det första spadtaget och i torsdags kom också det efterlängtade bygglovet. Därmed är manegen färdigkrattad för Nya Novahallen, som ska stå klar om ett år.

Det är sällan som det största jublet under en innebandymatch bryter ut under en periodpaus. Men det var precis vad som skedde i ett av Floda IBK:s kvalmöten för ett och ett halvt år sedan, då publiken fick beskedet att hallbolaget Floda Nova hade slutit ett avtal med Lerums kommun. Med kommunen i ryggen kunde Floda Nova då på allvar gå vidare med sina planer att bygga en ny idrottshall. Sedan ett par veckor tillbaka pågår markarbeten och i torsdags föll den sista pusselbiten i det förberedande arbetet på plats när bygglovet beviljades.
– Det känns fantastiskt efter så många år, säger Roland Bengtsson, styrelseordförande i Floda Nova.
Han har dragit ett stort lass liksom Peter Axelsson, styrelsemedlem i både Floda Nova och Floda IBK, som nu är projketledare för bygget.
– Han är extremt viktig för att hålla ihop allting och har bland annat varit projektledare för Stadsskogshallen i Alingsås.
När första spadtaget togs fanns representanter från flera involverade aktörer på plats, bland annat Ola Serneke, vd hos byggherren Serneke, kommunalråden Lill Jansson (L) och Kristian Eberstein (KD), samt ett 70-tal barn från föreningslivet.
– Vi tycker att det är en viktig markering eftersom vi bygger för barnen och ungdomarna, säger Roland Bengtsson.
Nya Novahallen dockas på den befintliga hallen och de får en gemensam entré. Den nya hallen kommer att utgöras av en fullstor plan med en sittplatsläktare för cirka 400 personer samt 100 ståplatser. Byggnaden ska även innehålla ett kafé samt fem omklädningsrum i olika storlekar.
– Två av dem är lite större med plats för 20-25 personer. De mindre räcker till skolans idrottslektioner men vi behöver ett par större som täcker behovet för idrottslagen, säger Roland Bengtsson.
På ritningen finns också ett utrymme som benämns som samlingsrum, vilket kommer att hyras av Floda IBK och fungera som föreningens klubblokal.
På utsidan har rinken tagits bort för att göra plats för cirka 70 parkeringsplatser.
– Det är möjligt att vi kan sätta upp rinken nedanför hallen, men det vet vi inte än.
Dagtid ska hallen användas till skolornas idrottslektioner, även om Floda Nova inte slutit något sådant avtal med kommunen ännu. Kvällstid kommer den i första hand att användas till innebandy, futsal, samt barn- och ungdomshandboll.
– Även andra idrotter är välkomna, men vi kan inte erbjuda tider för alla, säger Roland Bengtsson.
Hallen beräknas vara färdigbyggd i september 2020. Budgeten är 48 miljoner kronor och den finansieras dels genom ett amorteringsfritt lån från Lerums kommun, dels genom ett banklån, samt ett bidrag på fyra miljoner kronor från Sparbanksstiftelsen.
– Det var många års diskussioner med kommunen, men när de väl tog beslutet har samarbetet fungerat väldigt bra. Utan kommunens starka engagemang hade vi som ideell föreningen aldrig kunnat göra det här, säger Roland Bengtsson.
FAKTA
Under flera år har det ideella bolaget Floda Nova Sportcenter AB arbetat för att bygga en ny idrottshall och i mars 2018 slöt man ett avtal med Lerums kommun genom sitt nya bolag Nya Novahallen AB. I avtalet gick kommunen in som minoritetsägare och köpte nio procent av aktierna till ett värde av 9 000 kronor i Nya Novahallen AB. Därutöver gick man in med två miljoner kronor i aktieägartillskott samt 18 miljoner kronor i ett amorteringsfritt lån i 20 år. Hallens totala budget är 48 miljoner kronor och resten av pengarna finansierar Floda Nova via ett banklån samt fyra miljoner kronor från Sparbanksstiftelsen.
Floda Nova Sportcenter ägs av Nääs och company (50 procent) Föreningen Floda Nova (10 procent), Equmeniakyrkan Floda (10 procent), Öijared (10 procent), Montessoriskolan (10 procent) och Floda Innebandyklubb, (10 procent). Bolaget bildades 2004 för att driva Novahallen. Läs mer…

Sjöviksbor vill se åtgärder på väg 190

SjövikVägen mellan lanthandeln och idrottsplatsen på väg 190 i Sjövik är inte säker. Det anser trafikgruppen i Föreningen Sjövik, som bjöd in till ett välbesökt möte i Sjöviksgården med förhoppning om en rad åtgärder.

Det är en sträcka på 1 100 meter mellan Hagströms lanthandel och avfarten till idrottsplatsen som diskuterades på mötet i torsdags. På plats fanns förutom lokalinvånare även tjänstemän från kommunen, politiker samt representanter från polisen och Trafikverket.
– Det går mycket tung trafik med 300 tunga lastbilar förbi här varje dygn och många bromsar inte ner till 50 kilometer i timmen utan susar förbi i 70, det är ett under att ingen allvarlig olycka har skett, säger Toril Grastvedt, ordförande i Föreningen Sjövik.
Under våren 2019 kartlade medlemmar i föreningen flera trafikfaror och spelade även in en film. Resultatet är fyra specifika riskområden:
• Lanthandeln: Backkrönet norr om affären skymmer utsikten till in/utfarten och i dagsläget är hastigheten förbi här mycket hög.
• Östad kyrka: En smal trottoar går mellan väg 190 och kyrkogårdsmuren norrut mot Östad skola där skolbarnen går/cyklar. Trottoaren sköts varken sommar- eller vintertid och är en fälla för skolbarnen som kläms mellan trafiken och muren.
• Östad skola: Det finns ingen markering, varken skylt eller markering i vägbanan som talar om för trafikanterna att de passerar en skola. Övergångsställe saknas för de barn och ryttare som bor på andra sidan vägen. Några meter norr om skolan ökar hastighetsgränsen från 50 km/h till 70 km/h.
• Idrottsplatsen: Utfarten från Krokavägen ligger där tillåten hastighet är 70 km/h och majoriteten bilar och hästtransporter måste ta sig över i motsatt körbana, där förarna från Alingsåshållet i bästa fall precis sänkt hastigheten från 90 km/h till 70 km/h.
Trafikgruppen har även listat förslag på åtgärder (se faktaruta) som presenterades.
– Det var ett bra möte med mycket folk och både polisen, Trafikverket och politikerna tog till sig och förstod, nu får vi se vad vi kan få ut av detta, säger Toril Grastvedt.
Efter mötet ska Föreningen Sjövik även kontakta Länsstyrelsen, vars representant inte kunde komma.
– Länsstyrelsen har en viktig roll med ansvar för den här typen av vägar.
Förslag på åtgärder
• Två rondeller, en vid Hagströms lanthandel och en vid skolan. • Avkörningsfil vid Hagströms lanthandel för trafiken från Alingsåshållet. • Ett säkert räcke utanför Hagströms lanthandel. • Chikaner – vid skolan med kullerstenar samt infarten till idrottsplatsen. • Bättre markering vid skolan. • Markera i vägen ”skola 30 km/h”. • Sänkt hastighet. 30 km/h utanför skolan och övrig sträcka 40 km/h, alternativt 30 km/h hela sträckan (1 100 meter). • Fartkamera. • Elektronisk varningstavla. Läs mer…

Biskop på Flodabesök

FlodaJust nu pågår en så kallad biskopsvisitation i Skallsjö församling.

Susanne Rappmann är biskop i Göteborgs stift och besöker varje år 7 av stiftets totalt 69 pastorat och församlingar under det som kallas för biskopsvisitation.
Nu har turen kommit till Skallsjö församling. Visitationen inleddes i torsdags och pågår under ytterligare två dagar: måndag 14 oktober och söndag 20 oktober. Under de tre dagarna hålls bland annat samtal och mässor. Läs mer…

Hundratals kilo skräp på Säveåns botten

LerumUnder årens gång har enorma mängder skräp kastats i Säveån. Och blivit liggandes där. Men nu blir det ändring på det. Skräpplockardykarna Filip Blenström och Dennis Hägg har fått uppdraget att rensa i ån. I helgen tog de upp 500 kilo skrot ur vattnet.

I våras berättade Lerums Tidning att Filip Blenström och Dennis Hägg hade dykt där Säveån mynnar ut i Aspen och plockat upp en stor mängd skräp från åbotten. Killarna gör den här typen av städning på olika ställen i Västsverige i syftet att göra vad de kan för att världen ska bli en lite bättre plats. I Lerum fick de vid det tillfället upp rekordtunga 164 kilo.
Artikeln blev startskottet för ett nytt samarbete mellan duons företag Ocean recycle one och Aspen/Säveåns fiskevårdsområde.
– Jag läste om killarna och tog rätt så direkt kontakt med dem. Vi har länge velat rensa ån på skräp och såg det här som ett bra tillfälle att hitta någon som kunde utföra det, förklarar Ove Nilsson från fiskevårdsområdet och fortsätter:
– Vi tog även kontakt med Lerums kommun, som vi hoppades skulle vilja vara med i projektet, eftersom det i allra högsta grad är en viktig fråga för kommunen. Men nyligen fick vi svaret att kommunen inte ville vara med.
Han tillägger insinuerande och med ett leende:
– Om kommunen skulle ändra sig är det inte för sent att vara med.
500 kilo
Parterna kom fram till en överenskommelse som innebär att dykarna arbetar med att ta upp skräp under tre veckor framöver. Arbetet sker främst på helgerna och innebär inte bara att dykarna är på plats utan också att personal som arbetar på stranden är med. Kostnaden är 47 550 kronor.
Första helgen, den gångna, plockade de upp totalt 500 kilo bestående av bland annat cyklar, däck och elektronik.
– Även den här gången var vi vid åmynningen. Det låg fortfarande väldigt mycket saker i vattnet, vi hittade bland annat en gammal växellåda, som vägde 70 kilo, säger Filip Blenström.
Ove Nilsson tillägger:
– Vi vet inte var vi kommer att landa när den här perioden är över, men det känns troligt att de kommer att ha tagit upp tonvis med skräp. Det verkar finnas hur mycket gamla grejer som helst i vattnet.
Han förklarar vidare att om de hittar något som kan innehålla miljögifter antecknas platsen och sedan lämnas den informationen till kommunen, som får ordna så att saken kom upp på ett säkert sätt.
Pannkakor
Det är bra att dyka vid den här årstiden, det är klar sikt eftersom det inte är mycket algblomning.
Men var det inte kallt?
– Nej, inte så farligt. Vi har på oss ordentligt. Sedan drack vi rött te, och så kom mamma med pannkakor och kaffe, säger Filip Blenström.
Dykarna konstaterar att det alltid mest skräp kring broarna så de kommer att dyka vid de olika broarna i Lerum.
Inspirerade
Målet med samarbetet är att dels att få städat och dels att göra ett inflytande så att det inte ska skräpas ner ytterligare. Filip Blenström och Dennis Hägg gör också en dokumentärfilm under arbetets gång.
Sedan i våras har de gjort en hemsida, oceanrecycleone.com, köpt en kärra, fått en båt av Shore Safety och dykt på diverse ställen, som till exempel Alingsås. Killarna har också en youtube-kanal, TrasherDivers.
Tröttnar ni inte?
– Nej, absolut inte. Tvärtom. Vi blir bara mer inspirerade. Läs mer…

Han hittade en köpare till LT

KommunenKonkursförvaltaren Marek Zdrojewski, från advokatfirman Glimstedt, hittade en köpare till Lerums Tidning. I torsdags blev det klart att Stampen kommer att driva tidningen vidare.

För två veckor sedan lämnade vd:n för Lerums Tidnings ägarkoncern, William Michelsens Boktryckeri, in en konkursansökan till Alingsås tingsrätt. Marek Zdrojewski, på advokatfirman Glimstedt, blev utsedd till konkursförvaltare.
Sedan dess har han haft fullt upp. Redan samma dag kontaktade Marek Zdrojewski en rad presumtiva köpare, och han har därefter haft förhandling med flera bolag som ville driva vidare tidningen. Han har därefter och fram till och med i torsdags haft diskussioner med andra bolag.
Under torsdagen blev det klart att Stampen köper utgivningsbevisen för Lerums Tidning, Alingsås Tidning och Härryda-Posten/Partille Tidning. De nya ägarna fortsätter att ge ut Lerums Tidning och Alingsås Tidning medan Härryda-Posten/Partille Tidning inte kommer ut.
Vad var det som avgjorde vilka som fick köpa?
– En kombination av att ge ett bra bud och att efter förutsättningarna erbjuda en bra lösning. Jag tror inte att de andra alternativen hade resulterat i motsvarande antal anställningar, svarar Marek Zdrojewski.
Snårigt
Nu arbetar han och hans team vidare med att bringa reda i det oerhört snåriga konkursboet. Han har fortfarande inte helt klart exakt hur stora skulderna är. En orsak till detta är att bolagets ekonomiavdelning under flera år har varit kraftigt underbemannad.
Är det något som har skiljt den här konkursen från andra?
– Konkurser är olika beroende på bransch, det finns olika förutsättningar. Det gäller att förstå vad det finns för värden och sedan gå vidare med att försöka hitta en lösning. Sedan måste man besluta vad som skapar bäst förutsättningar. Här var det till exempel viktigt att driva vidare verksamheten och fortsätta att ge ut e-tidningar, svarar han och fortsätter:
– Jag tror att det har varit av betydelse att hitta en snabb lösning, bland annat för att inte tappa annonsörer.
Och det gjorde han alltså. Från och med den här veckan kommer Lerums Tidning ut som vanligt, dock med en något decimerad styrka. Läs mer…

Stampen tar över Lerums Tidning

KommunenKrisen för Lerums Tidning är över. Stampen kommer in som ny ägare och säkrar tidningens överlevnad.– Vi visste att vi ville ta över Lerums Tidning redan från början, säger Johan Hansson, koncernchef för Stampen Media.

Efter konkurs av Lerums Tidning ägarbolag stod det i torsdags klart att Stampen Media tar över och fortsätter att ge ut Lerums Tidning tillsammans med systertidningen Alingsås Tidning.
Varför ville ni driva Lerums Tidning vidare?
– För att Lerums kommun är en expanderande kommun och ett viktigt område för oss. Och för att det är en fin lokaltidning som vi vill fortsätta att driva vidare, svarar Johan Hansson, Stampen Media.
När visste ni det?
– Det var klart redan från början. När det blev konkurs var ambitionen att ta över och driva vidare Lerums Tidning tillsammans med Alingsås Tidning.
Tanken är nu att läsarna ska känna igen sig. Tidningen ska fortsätta vara en kommunal informationskanal, både redaktionellt och annonsmässigt.
– Redaktionen ska fortsätta med arbetet att granska det som sker, och vi ser över tid potential för fortsatt utveckling. Att ingå i en stor koncern med större resurser och ett större sammanhang kan utveckla produkten för både läsare och annonsörer, slår Johan Hansson fast.
Vill du tillägga något?
– Vi är jätteglada över att ha tagit över Lerums Tidning och att tidningen nu kan fortsätta att belysa det som sker lokalt, svarar Johan Hansson.
Samtidigt med denna affär har Stampen Media och Gota Media tecknat ett intentionsavtal. Avtalet inebär att Stampen köper Alingsåskuriren och 50 procent av aktierna i Ortstidningar i Väst, vilket innebär att mediekoncernen blir ensamägare.
Ortstidningar i Väst består av Kungälvs-Posten, Mölndals-Posten, Lokaltidningen STO, Kungsbacka-Posten och ST-Tidningen.
Affären innebär att Stampen Media adderar cirka 30 000 prenumeranter och drygt 100 miljoner kr i årlig omsättning.
– För Stampen Media är det viktigt att upprätthålla den lokala kvalitetsjournalistiken i de områden där vi verkar på västkusten. Stampen Media med vår huvudägare Polaris Media ser fram emot att fortsätta utveckla mediehusen i Alingsås och Ortstidningar i Väst, säger Johan Hansson i ett pressmeddelande.
Viveka Hedbjörk, som är publisher för Hallandsposten och Hallands Nyheter, kommer att bli tillförordnad chefredaktör och ansvarig utgivare för Alingsås och Lerums Tidning, till dess att en permanent lösning är på plats. Läs mer…

En kommunprofil har avlidit

LerumPolitikern och konståkningsprofilen Birger Rosén, 80 år, avled natten till onsdagen.– Birger lämnar ett stort tomrum efter sig. Jag kommer sakna hans kloka ord, lugna röst och sköna dialekt samt hans ständiga leende, säger Alexander Abenius, kommunalråd (M).

Birger Rosén var bland annat var engagerad i politiken men också i Lerums konståkningsklubb.
Han satt i kommunfullmäktige för Moderaterna 1985-2018, där han var ordförande 2010-2012 och förste vice ordförande 1998-2010.
Kommunen skriver på sin hemsida ”Birger var en mycket aktiv, engagerad och omtyckt politiker och Lerums kommuns politiska organisation av idag hade inte sett ut som den gör utan Birgers driv, arbetskapacitet och intresse för demokratifrågor.”
– Birger har alltid varit en mycket varm person som alltid visat stor omtanke för sina medmänniskor, säger Alexander Abenius, kommunalråd, och fortsätter:
– Hans politiska gärning samt engagemang för samhällets och föreningslivets bästa kommer aldrig kunna beskrivas på ett rättvist sätt men om någon skulle göra ett försök kommer det troligtvis resultera i en bok. En sak är dock säker. Birger har alltid varit omtyckt och uppskattad i politiken, från såväl höger som vänster. En sann inspirationskälla, förebild och mentor.
– Birger lämnar ett stort tomrum efter sig. Jag kommer sakna hans kloka ord, lugna röst och sköna dialekt samt hans ständiga leende. Birger kommer alltid vara ihågkommen på ett fint sätt.
Birger Rosén var också aktiv som borgerlig begravnings- och vigselförrättare i kommunen och under många år aktiv i bland annat Överförmyndarnämnden.
Lerums kommun flaggar på halv stång utanför kommunhuset på grund av dödsfallet.
Han grundande dessutom Lerums Konståkningsklubb 1981. Hösten 1982 startade föreningen sin verksamhet i Vättlehallen. Från föreningens start och fram till 1992 var Birger Rosén föreningens ordförande. Mellan åren 1985 – 1998 var han ordförande i Svenska Konståkningsförbundet, och är numera förbundets hedersordförande.
Det är med sorg som vi i dag vaknat till beskedet att Birger Rosén, ordförande för Svenska Konståkningsförbundet 1984–1998, har lämnat oss i en ålder av 80 år. Birgers engagemang för svensk konståkning började i Göteborg på 1970-talet och 1981 grundade han Lerums Konståkningsklubb. Han var fram till sin död fortfarande aktiv i föreningen.
Inom Svenska Konståkningsförbundet lade Birger bland annat grunden för språnget mot det framgångsrika internationella arbetet, som än i dag är Svenska Konståkningsförbundets signum för omvärlden. När Birger Rosén lämnade förbundsstyrelsen 1998 blev han utnämnd till hedersledamot.
Birger Rosén sörjs närmast av sina barn, Helena och Fredrik.
Helena har skrivit en fin text på lerumskk.se
Här följer ett uttrag av texten:
”Birger har sannerligen varit en fin förebild för och god vän till många. Han fick en stor bekantskapskrets genom sitt ordinarie arbete som rektor och sitt uppdrag som moderat fritidspolitiker i Lerum som han hanterade med förnuft, skicklighet och vänlighet som sträckte sig långt över partigränserna. Han fick också många vänner genom sina olika uppdrag inom konståkningen och sina ledaruppdrag inom Lions Club. Dessutom fick han både klienter och vänner för livet genom bokföringsfirman Företagskonsult som mina föräldrar startade på 1970-talet och som Birger drev med ständigt nytillkommande klienter ända fram till häromdagen. Många är också hundvännerna som Birger har träffat under promenaderna med trogna vännen, dansk-svenska gårdshunden Tyko.
Birger var sannerligen en god och stor medmänniska. Jag och min bror är så stolta över att ha haft förmånen att ha haft honom som vår far, våra barns morfar respektive farfar och som mentor och allra bästa vän. Han lämnar ett stort utrymme efter sig.”
Dödsorsaken är att han i somras fick diagnosen Il-Amalydios, en relativt okänd och obotlig sjukdom. Läs mer…

Han har flera köpare på gång

KommunenLerums Tidning ägarkoncern har lämnat in en konkursansökan. En konkursförvaltare är utsedd – Marek Zdrojewski, på advokatfirman Glimstedt – och han ser med tillförsikt på möjligheten att hitta en ny ägare till Lerums Tidning.

William Michelsens Boktryckeris vd William Michelsen lämnade i onsdags in en konkursansökan till tingsrätten i Alingsås. Bolaget som äger Lerums Tidning, Alingsås Tidning och Härryda Posten/Partille Tidning har kämpat länge, men de ekonomiska problemen för företaget blev till slut för stora och konkursen ett faktum.
Konkursförvaltaren Marek Zdrojewski från advokatfirman Glimstedt har sedan första dagen med uppdraget blivit kontaktad av och själv kontaktat intressenter, som vill driva alla, någon eller några av tidningarna vidare. Och arbetet med att hitta en eller flera nya ägare fortsätter. Han har förhoppning om att hitta en bra lösning inom en snar framtid.
Träffades
Under torsdagseftermiddagen förra veckan träffade konkursförvaltaren personalen på de tre tidningarna för första gången. Han avslöjade inte mycket om vilka det är som har visat intresse för att ta över verksamheterna. Men han bekräftade uppgifter från Göteborgs-Posten om att en av dem som hört av sig är Stampen Media, där Göteborgs-Posten ingår.
Johan Hansson, vd för Stampen Media och VTD, har i en artikel i G-P svarat följande på frågan om det finns intresse för alla tre tidningar i WM Boktryckeri:
– Vår huvudfokus är Alingsås Tidning, men vi tittar även på Lerums Tidning.
Stampen ägs av ett konsortium bestående av norska Polaris, som största ägare, Nya Wärmlands-Tidningen och Västerbottens-Kuriren.
Intressen
Konkursförvaltaren bekräftar också att han har fört diskussioner med Gota Media, som bland annat äger Borås Tidning och Alingsåskuriren. Det kan också finnas andra potentiella köpare, och det finns dels intresse för helheten och dels för någon av tidningarna.
Förutom dem som har hört av sig till Marek Zdrojewski har han också hört av sig till möjliga köpare:
– Jag har kontaktat ett antal intressenter som jag trott eller förstått att de har kunnat vara intresserade, säger han.
Vad händer nu?
– Jag vill driva på det här. Min förhoppning är att det ska vara klart rätt snart. Förutsättningar förändras om det tar för lång tid, svarar han.
Digitalt
I syftet att förutsättningarna inte ska försämras för mycket har han fattat beslutet att tidningarna under övergångsperioden ska komma ut digitalt.
Har du hunnit sätta dig in i ekonomin per enhet? Hur ser Lerums Tidning ekonomi ut?
– Jag vet inte hur ekonomin ser ut för just Lerums Tidning. Det har varit svårt att få loss sådana siffror. Jag har tittat på helheten, och har fått uppgifter om annonsintäkter som jag förmedlar vidare till intresserade köpare, svarar Marek Zdrojewski.
Orsaken till att han inte har uppgifter på exakt hur de olika tidningarna går är att bolagets ekonomiavdelning under flera år har varit kraftigt underbemannad. Läs mer…

Vattennivån säkrad i Stamsjön

LerumSjöbotten som plötsligt utgör landyta och strandande båtar. Sedan luckan vid Stamsjöns dämme öppnades 2016 har sjön krympt avsevärt under vårarna och somrarna. Nu avslutas snart de arbeten som ska säkra en normal vattennivå.

Under fyra år har boende kring Stamsjön och personer som besökt området sett hur vattennivån har sjunkit med nästan en meter under de värsta perioderna med torka. Ilska riktades snabbt mot den dåvarande fastighetsägaren Kolboryds gård som öppnade luckan till dämmet, som ligger vid utloppet till Alebäcken. Därefter väntade en infekterad debatt och diskussioner kring möjliga åtgärder. Förra sommaren köpte kommunen den aktuella marken för den symboliska summan av en krona och efter tillståndsprövningar sker nu arbetet som ska se till att vattnet håller sig på en normal nivå.
– För mig är det jättekul att vara med och lösa såna här problem och det är många som stannar till och är intresserade, säger konsulten Dan Calderon, biolog på Miljöteknik i väst och arkitekten bakom åtgärdspaketet.
Åtgärderna består av fyra punkter:
• Anlägga en sjötröskel av sten vid inloppet.
•  Modifiera dämmet.
•  Lyfta upp stenar som rasat ner i bäcken.
•  Jämna ut fiskvägen.
Sjötröskel lösningen
Arbetet med de tre första punkterna sker nu och beräknas avslutas inom några dagar. Natursten av olika storlekar har lagts ut vid mynningen och skapar en så kallad sjötröskel som i fortsättningen ska reglera vattennivån istället för dämmet.
På flera ställen bland stenarna står för tillfället pinnar med röda streck, som markerar den tänkta lägstanivån, och på en stenbumling finns hål kvar från den järnring som monterades fast för att markera den högsta tillåtna nivån enligt en häradsdom från 1851. Mellan pinnarnas röda streck och hålet i stenen skiljer cirka 20 centimeter, som i fortsättningen ska vara spannet mellan den lägsta och högsta nivån.
– Själva arbetet är jätteenkelt. Det svåra är att bedöma nivåerna men SMHI har gjort en utredning åt oss, säger Dan Calderon.
För att förhindra för höga vattennivåer ska den ena av dämmets två öppningar sågas ut och göras större. Den numera stängda luckan lämnas tills vidare orörd men ska öppnas när allt arbete är färdigt. Luckan kommer sedan att tillfälligt kunna stängas vid extremtillstånd.
– Så småningom ska vi också montera bort ”plåtburken” över dämmet, den är inte så snygg i miljön, säger Dan Calderon.
Den tredje punkten att lyfta upp stenar från den raserade muren ur bäcken pågår också, medan arbetet med den fjärde och sista punkten att jämna ut botten dröjer till nästa sommar. Orsaken är att den typen av åtgärd endast är tillåten mellan den 15 juli och 15 september varje år av hänsyn till djurlivet.
Fri fiskväg
Syftet är att bygga bort de branter som hindrar många fiskarter att ta sig från området nedanför dämmet och upp till sjön.
– Det är en sträcka på 46, 47 meter med en fallhöjd på knappt 3,5 meter som vi ska försöka jämna ut. Men det är bara finlir för fiskvandringen och ingenting som påverkar vattennivån. Lax och öring kan ta sig upp redan i höst men det är svårare för till exempel mört som inte är lika starksimmande, förklarar Dan Calderon.
De drygt 850 medlemmarna i Facebook-gruppen Rädda Stamsjön och andra personer som oroat sig för de låga vattennivåerna kan nu andas ut.
– Sjön kommer inte att torka ut under sommaren. Under förutsättning att det är en normal nederbörd kommer nivån att vara på den nivå som folk är vana vid sedan innan luckan öppnades. Läs mer…

Mässa och skördefest

LerumPå lördag fylls nyinvigda Lerums Arena av mässan Uppåt Framåt, en mässa om att leva, bo och växa i Lerum. Samtidigt ordnas det skördefest på Bagges torg.

Skördefesterna avlöser varandra så här i hösttider och på lördag är det Lerums tur. Aktiviteterna på torget blir många och flera butiker flyttar utomhus. Skördefesten bjuder på lokala odlare, populära utställare samt olika mathantverk.
40-tal utställare
I den nybyggda arenan finns ett 40-tal utställare på plats och det hålls en mängd intressanta seminarier om att bo, leva och växa i Lerum. Mässan invigs av Lerums Blåsorkester och därefter tar Centrumföreningens ordförande Marianne Sörling över. Under dagen visar sedan bland andra Västtrafik, Växtrum och Sparbanken i Alingsås upp sig innan Alexander Abenius invigningstalar. Under eftermiddagen avlöser föreläsarna varandra av bland andra olika byggföretag, representanter från kommunen och Nyföretagarcentrum.
I samband med mässan Uppåt Framåt blir det en extrainsatt guidad tur till de fem växtrummen.
Varje kvart under lördagen går det gratisbussar från Lerums busstation till Lerums Arena. Läs mer…