Första vätgasdrivna passagerarflyget har svenska bränsleceller

Den brittiska flygplanstillverkaren Zeroavia har genomfört världens första provtur med ett vätgasdrivet passagerarflygplan. Bränslecellerna har levererats av svenska Powercell.
Fördelen med bränsleceller som drivs av vätgas är att vikten blir lägre jämfört med att lagra motsvarande energimängd i batterier. Nackdelen med bägge lösningarna är att räckvidden i flygsammanhang ännu så länge är mycket begränsad.
Den 20 minuter långa premiärturen ägde rum vid företagets testanläggning i Cranfield. Nästa steg i utvecklingen är att före årets slut klara av en cirka 40 mil lång flygning, skriver företaget i ett pressmeddelande.

Planet var utrustat med svenska Powercells MS-100 bränslecellssystem.
– Vi brukar ibland få frågan: Bränsleceller, funkar det? Nu har vi till och med flugit med dem så det är väl ett rätt bra svar på frågan, säger Mårten Wikforss med ansvar för kommunikation och investerarrelationer på Powercell.

Läs mer: Då lanserar Bosch systemet med svenska bränsleceller

Se tidningen The Telegraphs film:

[embedded content] Läs mer…

Deras dieselmotor har en verkningsgrad på 50 procent

Efter två års arbete har bolagen nått en ny milstolpe. Tillsammans med Bosch har kinesiska Weichai Power lyckats höja verkningsgraden i sin lastbilsmotor med fyra procentenheter.
Dagens mest effektiva lastbilsmotorer har en verkningsgrad på cirka 46 procent, men efter två års samarbete mellan Bosch och den kinesiska motortillverkaren Weichai Power har bolagen lyckats skjuta på gränsen. Tillsammans har de fått upp verkningsgraden i kinesernas diesel för tunga fordon till 50 procent.
– Med en höjning av verkningsgraden på fyra procentenheter har vi tillsammans nått en ny milstolpe. Trots att den är nära 130 år gammal så fortsätter utvecklingen av dieselmotorn, säger Volkmar Denner, som sitter i ledningsgruppen för Robert Bosch GmbH, i ett pressmeddelande.

Den sexcylindriga motorn är utrustad med Boschs modulära common-rail-system, ett direktinsprutningssystem för dieselmotorer där bränslet leds till förbränningsrummet via ett gemensamt fördelningsrör. Det kan leverera ett insprutningstryck på 1 800–2 500 bar. I det här fallet ligger trycket på 2 500 bar, och ett högt flöde gör det möjligt att optimera strategin kring förbränningen – och därmed nå en hög verkningsgrad.

Läs mer: Nu börjar 5g-bussen köra i Stockholm

Common-rail-systemet kan anpassas för upp till 8-cylindriga motorer och även appliceras på en elektrifierad drivlina. Bosch siktar på att bli ledande inom batteri- såväl som bränslecellsteknik samtidigt som man håller fast vid att vidareutveckla teknik för förbränningsmotorer.
Till år 2030 räknar Bosch med att en tredjedel av alla nyregistrerade fordon går på ren batteridrift, medan två tredjedelar fortfarande har en förbränningsmotor – även om en stor andel av dem är hybrider. Läs mer…

EASA: Boeing-plan kan vara flygklart i november

Efter mer än ett och ett halvt år på marken kommer nu glädjebesked för den amerikanska flygplanstillverkaren Boeings olyckstyngda modell 737 Max.
Tidigare i september inledde den europeiska flygsäkerhetsmyndigheten EASA testflygningar av den uppdaterade versionen av 737 Max. Nu räknar myndigheten med att kunna ge grönt ljus för flygningar i november. Enligt EASA bör modellen kunna användas i kommersiell trafik före årsskiftet då enskilda flygbolag i sin tur behöver ytterligare godkännanden för att få flyga planen.
För första gången på ett och ett halvt år kan jag säga att det finns ett slut på arbetet med ”Max”, säger vd på EASA.

Testflygningar av Boeing 737 Max-planen pågår även i USA.

Läs mer: FAA:s interna kultur sågas i rapport om Boeings krascher

Boeing 737 Max belades med flygförbud i mars 2019 efter två krascher som krävde hundratals människoliv. Läs mer…

Billig nanovätska kan få upp tung olja ur källan

En stor del av världens olja har en så hög viskositet att den är svår att utvinna. Nu presenterar forskare en giftfri vätska vars nanopartiklar kan ge det svarta guldet en skjuts till ytan.
En stor andel av jordens oljereserver utgörs av tung olja som med sin höga viskositet kan vara svår att få upp ur källan. Tekniken som i dag används för att underlätta utvinningen bygger på ånga, en metod som inte är miljövänlig. Nu har dock forskare vid University of Houston tagit fram en lösning i form av en giftfri och mycket billig nanovätska.
Värme driver upp oljan
Den nya vätskan består av nanopartiklar av natrium, och när dessa kommer i kontakt med vatten i källan alstras värme vilket driver upp råoljan. För att hindra reaktionen från att starta i ett för tidigt skede blandade forskarna ut partiklarna i en silikonolja. Det gjorde att natriumet fick en jämnare spridning med en mindre reaktion över ett större område i källan, skriver universitetet på sin hemsida.

Läs mer: Oljebolag ställer om – bygger världens största raffinaderi för förnybart

I laboratorietester kunde tekniken hantera 80 procent av den extra tunga oljan med en viskositet över 400 Ns/m² vid rumstemperatur. Forskarna tror dock att resultaten skulle vara lägre under verkliga förhållanden, beroende på källornas egenskaper.
Skapas med vanlig köksmixer
Nanopartiklarna skapades med en vanlig köksmixer, och forskarna hävdar att de försvinner i vid utvinningen. I processen skapas natriumhydroxid, som i sig kan bidra till en starta en reaktion i oljan där viskositeten sänks. En annan användbar biprodukt är vätgas, som redan utnyttjas vid ”gas flooding”, en alternativ teknik för att driva upp olja.
Forskarnas arbete, ”Synthesis of Sodium Nanoparticles for Promising Extraction of Heavy Oil”, har publicerats i Materials Today Physics. Läs mer…

”EU:s felprioriteringar slår mot fusionsforskningen”

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.DEBATT. Om Europa menar allvar med den gröna omställningen kan man inte bortse från kärnkraften, skriver Camilla Brodin och Sara Skyttedal, KD.
EU går nu in i slutfasen i frågan om hur unionens långtidsbudget ska se ut under 2021 till 2027. I den processen har tyvärr forskningen prioriteras ned, samtidigt som exempelvis ineffektiva arbetsmarknadssubventioner prioriteras upp.
Trots det uppenbara behovet ligger förslaget till ny budget för Horizon Europe – det horisontella EU-programmet för forskning och innovation – på en historiskt låg nivå. Särskilt oroande är att EU:s redan alldeles för begränsade samarbete kring framtidens kärnkraft får stryka på foten ytterligare. 

Den som följt EU-debatten de senaste månaderna har inte kunnat missa den följetong som frågan om EU:s långtidsbudget har varit.
Nordeuropa har hållit emot kraven på höjda utgifter, samtidigt som Sydeuropa velat gasa. Och även om de totala utgifterna blev betydligt högre än vad Kristdemokraterna önskat, måste vi samtidigt konstatera att priset som betalats för att inte utgifterna skulle bli ännu högre har varit nedskärningar på just områden där mervärdet av EU-samarbetet är som störst.
Europa går miste om en stor chans när EU nu prioriterar strukturfondspolitik och stelbenta subventioner framför forskning och innovation.
Medlemsstaterna har huvudsakligen fokuserat på storlek och villkor för den Europeiska återhämtningsplanen och i det närmaste bortsett från innehållet. Resultatet imponerar på få. Strukturfondspolitik anpassade för en annan tid, som inte kommer rusta Europa inför framtiden, har prioriterats framför de forskningsprogram som behövs för att göra den europeiska ekonomin konkurrenskraftig.
Särskilt oroade är vi Kristdemokrater för vad denna prioritering får för konsekvenser vad avser nästa generations kärnkraft. Nedskärningar som föreslås för Euroatom och för fusionsforskningsprogrammet kommer att skapa förseningar och kostnader och därigenom hota Europas ledarskap i frågan om att utveckla fjärde generations kärnkraftverk och fusionsenergi. 
Möjligheterna att producera högteknologiska produkter i demonstrativt syfte försvagas och riskerar leda till ett förfall av den framväxande europeiska fusionsindustrin.
Kärnkraften är en av nycklarna för ökad elektrifiering, utfasning av de fossila bränslena och en ökad elproduktion i Europa. För att få ned kostnaderna som associeras med nya kärnkraftverk behöver EU-länderna kunna hjälpas åt när det gäller utveckling och godkännandeprocesser vad avser säkerhet och reaktordesign.
I stället för att minska budgeten för Euratom och Horizon Europe behöver EU från centralt håll öka programmets kompetenser och hitta sätt att möjliggöra central tillståndsprövningen av reaktortyper. Detta föreslog Kristdemokraterna i EU-valrörelsen förra året, och sedan dess har också EU-kommissionen själva påpekat denna möjlighet. Viljan att faktiskt agera, från såväl medlemsländerna håll som från EU-kommissionens sida, verkar dock saknas. 
Om Europa menar allvar med den gröna omställningen kan man inte bortse från kärnkraften. Därför behöver vi en större budget för Euroatom och för fusionsprogrammet under Horizon Europe.
Att detta prioriteras ned samtidigt som det satsas stora summor på exempelvis arbetsmarknadsinstrument som dömts ut av EU:s egna revisorer är i grunden mycket provocerande.  

Camilla Brodin, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson (KD)
Sara Skyttedal, Europaparlamentariker, ledamot i Europaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi (KD) Läs mer…

Källa: Astra fick särskilt villkor i vaccinavtal

EU-länderna kommer att stå för en del av kostnaderna om skadeståndskrav väcks mot Astra Zeneca för biverkningar av bolagets potentiella covid-19 vaccin. Det är en del i den överenskommelse som slutits mellan EU och Astra Zeneca, enligt en källa till Reuters.
Den svenskbrittiska läkemedelsjätten gick samtidigt med på ett lägre pris för sitt vaccin än konkurrenten Sanofi som inte fick motsvarande villkor i sitt avtal. Det uppger källan med insyn i förhandlingarna till nyhetsbyrån.
Om ett bolag vill ha ett högre pris får det inte samma villkor, säger källan som vill vara anonym då vaccinavtalen är sekretessbelagda.

Miljontals doser säkrade
Det är ovanligt med oförutsedda bieffekter av ett vaccin som godkänts för den breda marknaden, men hastigheten i utvecklingen av ett vaccin mot covid-19 anses öka risken.

Läs mer: Oklart om biverkningar av covidvaccin ger ersättning

Enligt källan ska EU-länderna betala 2:50 euro per dos vaccin från Astra Zeneca och 10 euro per dos från Sanofi. Hittills har EU betalat 336 miljoner euro, motsvarande runt 3,6 miljarder kronor, för att säkra 400 miljoner doser vaccin. För 300 miljoner doser vaccin från Sanofi har EU betalat 324 miljoner euro, eller 3,4 miljarder kronor.
Bolagets ansvar
Avtalet mellan EU och Astra Zeneca förhandlades fram före läkemedelsbolaget blev tvunget att pausa sina studier efter ett oväntat sjukdomsfall. Studierna har därefter återupptagits i Storbritannien men ännu inte i USA.
Villkoret mellan EU och Astra Zeneca avser krav som uppkommer efter att vaccinet eventuellt godkänts för användning och de europeiska länderna ska endast stå för kostnader över en viss nivå. Läkemedelsbolagen bär ansvaret för vaccinet. Läs mer…

Jobba smartare genom att sätta gränser mot chefen

Genom att sätta gränser för din chef kan du undvika stress och få mer kontroll över karriären. Här är några tips.
För många kan den pågående pandemin ha medfört högre arbetsbelastning och överlappande roller. Dessutom kanske jobb och privatliv börjar flyta ihop alltmer. För att undvika stress kan det, enligt en artikel i Forbes, vara läge att säga ifrån om chefen ber dig öka takten. Här är några sätt som underlättar gränsdragning:
Prioritera värderingar
Om du vet vad som är viktigt för dig blir det lättare att sätta gränser. Börja med att fråga dig själv vad du behöver för att känna dig tillfreds på jobbet. Tänk efter när du känner stress, obehag eller rent av bitterhet. Kanske prioriterar du familjeliv men märker att jobbet tar över mer och mer. Det kan vara tecken på att en gräns har passerats.

Kommunicera tydligt
När du har identifierat dina prioriteringar och värderingar bör du vara tydlig i din kommunikation. Låt exempelvis chefen veta att du inte svarar på e-post efter ett visst klockslag. Informera teammedlemmar om att de inte kan kontakta dig annat än i nödfall efter arbetstid − och var tydlig med att definiera vad det innebär. Blockera tid för arbetsuppgifter i kalendern. Använd frånvaromeddelanden när du inte är tillgänglig.
Var beredd att förhandla
Du är inte helt i händerna på din chef. Du har ofta möjlighet att förhandla om din arbetssituation. Om du tilldelas ännu ett projekt, bör det tydligt framgå varför det ska göras. Ordna ett möte för att diskutera din arbetssituation. Förklara hur lång tid olika projekt faktiskt tar. Sätt gränser genom att presentera en lösning och situation som gynnar alla parter.
Svara på rätt sätt
Om din chef har en orimlig begäran bör ditt svar ändå ha en positiv inramning. Lyft upp hur andra projekt och kunder kommer att påverkas av att du nu får mer att göra. Då handlar ditt svar om att värna företagets intresse snarare än dig själv. Läs mer…

Test: 5 träningshörlurar (trådlösa in ears) – ”Svårslagna inom segmentet”

Ny Teknik har testat fem hörlurar av modellen trådlösa in-ears – avsedda för träning eller en aktiv livsstil. Viktor Krylmark utser en vinnare – men kommer också fram till att ett av paren hade han helst tappat bort.

Sony WF-SP800N. Foto: Viktor Krylmark
Test: Sony WF-SP800N – ”Bra, men hur är det egentligen med parkopplingen?”
Jag såg väldigt mycket fram att testa dessa tjusiga träningshörlurar från Sony. För ganska exakt ett år sedan provade jag deras premiumproppar WF-1000XM3. Ett par riktigt bra hörlurar – med några minus. Jag reagerade bland annat på att de satt ganska långt från huvudet och kändes klumpiga. Hur skulle det bli nu med ett par liknande proppar – men som också var rustade med vingar?

Ganska bra. Precis som WF-1000XM3 sitter WF-SP800N ganska långt ut. Men det är noll och ingen risk att tappa dem – vingarna gör jobbet. Det medföljer också fler storlekar på silikonpropparna och vingarna.
Sonys patenterade premiumljud går att känna igen (även om WF-SP800N ligger snäppet efter flaggskeppslurarna). Allt är frid och fröjd och jag tar ut dem på första löprundan.
Det här är problemen börjar.

Läs mer: Test: Airpods Pro – dyr men grym brusreducering

Bara tio minuter in tappar hörlurarna kontakten med min telefon (Oneplus 8 Pro). Störigt så klart, men jag tänker att det är engångsföreteelse. Men vid nästa löprunda händer det igen. Vad i. Okej. Det får bli en fabriksåterställning och parkoppling på nytt. Men hörlurarna tappar ständigt kontakten med min telefon. Både i löparspåret och stillasittande hemma i soffan.
Därför blir det svårt att recensera WF-SP800N. Hade jag en defekt testprodukt? Eller har de faktiskt problem med blåtanden?
Alla andra ingredienser för ett par riktigt bra hörlurar avsedda för träning finns där. Bra batteritid, högklassigt ljud med aktiv brusreducering. De är dessutom IP55-klassade, det betyder att de tål damm, svett och vatten.
I den tillhörande appen kan du justera ljudet med equalizern (höja och sänka volymen i ett utvalt frekvensområde), justera brusreduceringen och ställa in vad du vill att touchknapparna på sidan av öronsnäckorna ska göra. Till exempel besvara samtal, byta låt och så vidare.
Jag tycker att hörlurarna är snygga. Men jag är inte lika imponerad av laddningsasken. Den är stor och klumpig.
Så vad blir slutordet? Förutsatt att parkopplingsproblemet inte är ett problem för hela serien, utan bara kopplade till mina testlurar, ja då kan jag varmt rekommendera WF-SP800N. Är det däremot ett problem för produkten i stort – ja då gör man bäst i att avstå.
FAKTA: Sony WF-SP800N
Modell: Trådlösa in ears, med aktiv brusreducering.
Batteritid: 9 timmar.
Anslutning: Bluetooth 4.1.
Frekvens: 20-20 000 hz.
Vikt: 19 gram (båda hörlurarna tillsammans).
IP-klass: IP55.
Färger: Svart, vit och blå.
Lanserade: 2020.
Pris cirka: 1 700 kronor.

Bose Soundsport Free. Foto: Viktor Krylmark
Test: Bose Soundsport Free – Nej, det här var ingen höjdare
”Lätt att älska – svår att förlora”, står det när jag lyfter locket på kartongen. Där inne ligger en telefonstor laddningsask, och i dem Bose träningshörlurar Soundsport Free. Det känns ju hyfsat lovande.
Men efter att ha testat dessa lurar känner jag noll kärlek för dem. Och jag önskar att jag tappat bort dem. Jag ska försöka förklara varför.
• Ljud. Det går att känna igen, det är bra. Bose kan ljud. Men om jag ska bibehålla den känslan förutsätter det att jag befinner mig någonstans där det är tyst runt om mig. På cykeln äts podden upp av trafikbuller och vind. På gymmet letar sig den inte alltid så älskvärda gymmusiken in. Visst, de här lurarna är inte rustade med aktiv brusreducering. Men jag har testat andra hörlurar med samma förutsättningar som klarar dessa prövningar betydligt bättre.
• Design. Varför är hörlurarna byggda så att de sitter så långt ut från huvudet? Obegripligt. De sitter som de ska i öronen, och trillar inte ut. Men det känns som att de ska göra det eftersom de sitter anmärkningsvärt långt ut. Det här förklarar också varför alla reklambilder på Bose-lurarna jag sett är tagna från sidan. När vi ändå är inne på design. Laddningsasken – på tok för stor. Hur kan den vara byggd för att ha med sig?
• Funktion. Det finns inte så mycket till funktion. Bose har fokuserat på det mest basala. Du kan höja och sänka ljudet. Byta låt, pausa och starta det du lyssnar på. Men det är allt. Och det är väl okej med tanke på att det är ett par träningshörlurar. Men jag hade uppskattat om knapparna var lättare att trycka på. De är svåra att komma åt, och fördröjningen mellan tryck och aktion är för lång.

Läs mer: Test: Svenska Urbanista London utmanar Apple Airpod Pro

Det ska sägas att hörlurarna lanserades 2017 – och mycket har hänt med tekniken sedan dess. Men priset ligger ändå runt 2 000 kronor, vilket känns som ett hån mot världens alla hörlursbärare.
Nyligen lanserade Bose en uppföljare i sportsegmentet, som går under namnet ”Sport Earbuds”. Dessa fanns tyvärr inte att tillgå vid testtillfället. Bose hävdar att de är ”helt ombyggda för att producera fantastiskt ljud från mindre, smalare höljen”.
När jag läser det fylls jag med samma känsla som när jag öppnade locket på föregångarens kartong. Det känns lovande.
Bose Soundsport kommer fortsatt finnas ute till försäljning. Men jag tycker ingen ska köpa dem.
FAKTA: Bose Soundsport Free
Modell: Trådlösa in ears.
Batteritid: 5 timmar.
Anslutning: Bluetooth 4.1.
Frekvens: –
Vikt: 18 gram.
IP-klass: IPX4.
Färger: Svart, vit, blå, röd, gul, orange och lila.
Lanserade: 2017.
Pris cirka: 2 000 kronor.

Jaybird Vista. Foto: Viktor Krylmark
Test: Jaybird Vista – har vi en vinnare här?
Jag har ingen erfarenhet av Jaybird sedan tidigare. Därför kändes det extra spännande att se vad den amerikanska tillverkaren hade att bjuda på.
Ganska mycket visade det sig. Jaybirds träningshörlurar blev snabbt en favorit. Laddningsasken är liten, hörlurarna nätta, ja de väger bara 6 gram styck. Startsträckan från uppackade till parkopplade och redo att användas var smidig.
Den tillhörande appen är fantastisk. Jag har testat en rad hörlursappar, men Jaybirds sticker ut. De har utöver vettiga funktioner även lyckats bygga in känslan av kul.
Här kan du välja mellan ett gäng förinställda eq:s med snärtiga namn, men du kan också ställa in en helt personlig sådan. Det gör man genom att lyssna på en rad toner och följer appens instruktioner.

Läs mer: Test: Sennheiser Momentum True Wireless 2 – ”Jättebra ljud, men är de värda pengarna?”

Skulle du tappa bort dina hörlurar så kan du med hjälp av appen hitta dem. I appen kan du också bestämma vad knapparna ska göra, om du inte är nöjd med det förinställda inställningarna. Finare funktioner som aktiv brusreducering har hörlurarna dock inte begåvats med.
Om det är tack vare appens equalizer eller tekniken i hörlurarna låter jag vara osagt, men jag gillade ljudet i hörlurarna. Basen var on top – och det är ju inte ledsamt alls i löparspåret. Fin bredd på ljudet i nätta öronsnäckor – men inte så pass vassa att de når upp till storspelare som Sennheiser Momentum TW 2. De rör sig å andra sidan inte heller inom samma segment.
Hörlurarna är IPX7-klassade. Det vill säga vattentäta ner till 1 meters djup. Pluggarna och vingarna kommer i tre storlekar och är därför gjorda av gummi. Materialvalet kan göra dem lite hala. De riskerar inte alls att trilla ur – men gör du till exempel situps är det lätt hänt att de glider lite snett i örat.
Knapparna på utsidan är liksom dolda i designen, vilket ju är snyggt. Men de är inte så funktionella. Man måste trycka ganska hårt för att något ska hända. Det är inte helt skönt för örat.
På det stora hela: Jaybird Vista är svårslagna inom segmentet sport. Här var vi en trevlig träningskamrat. Nätta, vattentäta hörlurar med en tillhörande rolig app, fin batteritid och go bas – det räckte för att få mig på fall.
FAKTA: Jaybird Vista
Modell: Trådlösa in ears.
Batteritid: 6 timmar vid användning. Ytterligare 10 timmar med laddningsfodralet.
Anslutning: Bluetooth 5.0.
Frekvens: 20 Hz–20 kHz
Vikt: 12 gram (2 x 6).
IP-klass: IPX7.
Färger: Svart, grå, grön och blå.
Lanserade: 2019.
Pris cirka: 1 500 kronor.

Jabra Elite Active 75T. Foto: Viktor Krylmark
Test: Jabra Elite Active 75T – Kvalitetslurar – men hur är det med passformen?
”Säker passform för en aktiv livsstil”, säger de. ”Gör vad som helst, utan att oroa dig för att förlora en hörsnäcka”, säger de. Ändå tvingas jag föra mina händer till öronen titt som tätt under träningspasset. För i mina öron vill de inte riktigt sitta som en smäck – oavsett storlek på silikonpropp.
Jag har testat Jabra-lurar förut och precis som då tycker jag även nu att de har många rätt. Det är inte den sexigaste tillverkaren, men det är likväl en tungviktare inom tws.
Ljudmässigt är de bland de bättre i testet. Jag blir fullständigt uppslukas av musiken, och basen är fin utan att vara påträngande. Mikrofonen är bra nog. Även om pluggarna inte älskar mina öron så stänger de i alla fall ute det omgivande ljudet bra – trots att brusreduceringen är passiv, så gör den jobbet.
Hörlurarna kontaktar snabbt till telefonen och tappar sällan kontakten. Om jag använder dem hemma och har lagt telefonen någonstans kan jag röra mig fritt utan att tappa kontakten. Det blir kämpigt först när det hamnar en tjockare vägg mellan hörlurarna och telefonen.
Batteritiden kan jag inte klaga på. 7,5 timme som går att förlänga till totalt 28 timmar med den smidiga laddningsasken.
Den tillhörande appen är riktigt bra. Här kan du labba med eq:n, ställa in genomlyssning eller aktivera brusreducerande ljud som vågskvalp, regn osv.
Hörlurarna har fysiska knappar. Med tanke på att det är ett par hörlurar som är utformade för träning och aktiv livsstil passar det bra om man med svettiga fingrar vill byta låt, pausa musiken eller besvara ett inkommande samtal.
Hade de här damm- och vattentäta hörlurarna bara suttit så pass bra som jag önskat i mina öron så hade de gått mot en fullpoängare.
FAKTA: Jabra Elite Active 75T
Modell: Trådlösa in ears.
Batteritid: 7,5 timmar.
Anslutning: Bluetooth 5.0.
Frekvens: 20-20 000 hz.
Vikt: 5,5 gram styck.
IP-klass: IP57.
Färger: Svart, grå, turkos, brun och blå.
Lanserade: 2020.
Pris cirka: 2 100 kronor.

Sudio Ett. Svenska doldistillverkaren som börjar göra sig ett namn. Foto: Viktor Krylmark
Test: Sudio Ett – når inte hela vägen fram
Det ska sägas direkt. Sudio Ett är egentligen inte ett par uttalade träningshörlurar. Men de kändes som en spännande utmanare att kasta med.
Designen tycker jag går att känna igen. För visst är de inte helt olika Apples Airopds Pro?
Jag tycker att de känns lyxiga. Både lurarna och laddningsasken med den Sudio-bekanta läderremsdetaljen.
Sudio Ett är långt ifrån bäst på marknaden. Du får inte den bästa aktiva brusreduceringen, du får inte den bästa ljudupplevelsen och du får inte den bästa batteritiden. Likväl får du väldigt mycket för pengarna.
Vi har att göra med ett par ganska snygga hörlurar – som levererar tillräckligt bra för att hamna på rätt sida godkänt-gränsen. Ljudet är tydligt men basen är svag.
Hörlurarna sitter bekvämt i örat – men har lite svårt att hålla sig på plats under de mest stökiga delarna av träningspasset. Då skickar ändå Sudio här med hela 8 olika storlekar på propparna.
IP-klassen är IPX 5 – vilket innebär att hörlurarna tål skvätt, regn och svett. Inte bäst på marknaden med andra ord.
Överlag tycker jag att Sudio har tagit stora kliv sedan jag senaste bekantade mig med deras hörlurar (Tolv).
Man har till exempel petat in aktiv brusreducering. Den slår dessutom ifrån på ett snyggt sätt vid samtal – det gör att samtalen blir trevligare eftersom du hör din egen röst. Det här är förstås en funktion som finns hos många andra också. Men att Sudio tagit med den tyder på att man tagit höjd i sin ambitionsnivå.
Det enda jag saknar nu är att Sudio tar fram en dedikerad app. Då tror jag att Sudio på allvar kan börja utmana premiumtillverkarna.
Tills dess lär Sudio fortfarande vara en stilren uppstickare som inte riktigt når hela vägen fram.
FAKTA: Sudio Ett
Modell: Trådlösa in ears, med aktiv brusreducering.
Batteritid: 6 timmar lyssningstid (4 med anc).
Anslutning: Bluetooth 5.0.
Frekvens: –
Vikt: 5 gram styck.
IP-klass: IPX5.
Färger: Svart, vit, grön och rosa.
Lanserade: 2020.
Pris cirka: 1 600 kronor. Läs mer…

”Sverige behöver en högskoleutbildning inom cybersäkerhet”

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.DEBATT. En satsning på att utbilda 70 000 it-personer i cyberteknisk spetskompetens skulle kosta cirka 5 miljarder årligen – långt under vad det kostar näringslivet att hantera cyberattackerna, skriver Niklas Anderson.
Aldrig tidigare har hoten mot företags och organisationers it-säkerhet varit så konkreta, avancerade och många som i dag. Cyberangrepp är till naturen sådana att de som utför dem oftast kommer undan.
De sker anonymt, är lätta att förneka och erbjuder möjlighet att sprida vilseledande spår till vem som de facto ligger bakom ett cyberangrepp. De digitala hoten kommer såväl från statliga aktörer, ideologiskt motiverade aktörer som kriminella grupperingar. Syftena med attackerna varierar, men gemensamt är att de har potential att orsaka omfattande skador.

Vanligen använder skadeaktörer enklast möjliga metod för att uppnå sina syften. Som att stjäla lösenord. Den i dag utbredda lösenordsanvändningen är ett av de reella problemen. Dock ökar förståelsen för nyttan med stark säkerhet och viljan att angripa problemet från dem som riskerar att utsättas. Inte minst som en följd av den debatt som blossat upp.
Men arbetet med cybersäkerhet är i otakt med den snabba digitala utvecklingen. En utveckling som nu snabbats upp ytterligare till följd av coronapandemin.
Cyberangrepp är dock inte bara en it-fråga, utan omfattar också organisationens hela riskhantering. Den stora frågan är därför hur man leder och samordnar arbetet med riskhantering i hela verksamheten. Det behövs mer och högre kompetens att leda den nödvändiga förändringsprocessen. Både inom privat och offentlig sektor.
Kompetens som förstår de regelverk som ska tillämpas – NIS, GDPR, Säkerhetsskyddslagen samt EU:s Cybersecurity Act med flera – förmår att kravställa upphandlingar av cybersäkerhet och kan identifiera de skyddsvärden som organisationen har.
I Sverige finns ett högt tekniskt kunnande, men inte i tillräcklig mängd för att möta behovet vilket också konstateras i en färsk rapport från MSB. Även IBM konstaterar i en tidigare debattartikel i Ny Teknik att bristen på kompetens är en huvudanledning till att motståndskraften mot attacker inte ökat.
Enligt IT & Telekomföretagen kommer underskottet på spetskompetens inom it-området att vara 70 000 personer redan 2022. Finns inte tillräckligt mycket personal som har rätt kompetens inom cybersäkerhet så innebär det att berörda organisationer tar ett visst mått av risk.
Kompetensen handlar inte bara om spetskompetenser, utan också en ökad generell grundkompetens hos alla medarbetare.
I många yrkesgrupper som kräver specialistkompetens finns ett brett utbud av universitets- och högskoleutbildningar och sammanhängande program för fortbildning. Inom cybersäkerhetsområdet saknas sådana utbildningsmöjligheter.
Det finns gott om kurser inom enskilda områden, men inget brett program som kan förse svenska företag och organisationer med den kompetens som krävs för att leda de komplexa förändringsprocesser som krävs på området.
Det finns beräkningar som visar att cyberattackerna kostar svenska företag 22 miljarder årligen. En genomsnittlig utbildningsplats på universitet och högskolor kostar enligt en rapport från SACO cirka 72 000 kr per år.
Det betyder att en satsning på att utbilda 70 000 it-personer i bland annat cyberteknisk spetskompetens, skulle kosta cirka 5 miljarder årligen. Det vill säga långt under vad det kostar näringslivet att hantera cyberattackerna idag.
Vi välkomnar skapandet av det nationella cybersäkerhetscentret i Sverige. Det kan ge ett effektivt stöd när en eller flera aktörer i Sverige drabbas av en cyberattack. Cybersäkerhet är inte en ”one man show”. Gemensamma lösningar lämpar sig bäst för att kunna förebygga, upptäcka och hantera cyberhot och minska sårbarheter.
Vi föreslår därför att utbildningsdepartementet i samverkan med det nationella cybersäkerhetscentret skyndsamt tillsätter en utredning om hur Sverige på snabbast sätt kan erbjuda en med andra EU/länder, jämförbar högskoleutbildning på området.
Då höjer vi tröskeln för angripare och värnar svensk digital suveränitet.

Niklas Anderson, vd och grundare SecMaker Läs mer…

Nya parken får de största vindkraftverken till havs

Dogger Bank-projektet blir den största vindkraftparken till havs, med ambitionen att täcka fem procent av britternas elbehov. GE levererar 190 vindkraftverk – vardera på 13 MW.
General Electric har fått en order på kraftverk motsvarande 2,4 gigawatt för den vindkraftpark som utvecklas av SSE Renewables och Equinor på brittiskt vatten. Dogger Bank-projektet blir störst till havs, och med den planerade produktionen på 3,6 gigawatt ska den färdiga anläggningen 2026 kunna täcka fem procent av Storbritanniens elbehov. Det rapporterar Greentech Media.
Rotor på 220 meter
Bygget ska ske i tre faser om 1,2 gigawatt, och för de första två kommer man att använda 190 av GE:s vindkraftverk på 13 MW. Enligt bolaget behöver de enorma kraftverkens rotor på 220 meter bara göra ett varv för att kunna förse det genomsnittliga hushållet med mer el än vad som täcker två dagars behov.

Läs mer: Microsoft fiskar upp datacenter efter två år på havsbotten

Dogger Bank-projektet blir också premiären för GE Renewable Energys Haliade X-plattform, som ska utmana de stora konkurrenterna till havs: Siemens Gamesa och MHI Vestas. Sedan 2019 har GE:s två prototyper på vardera 12 MW producerat el i Rotterdams hamn.
Konkurrensen hårdnar
Dessa ska nu uppgraderas till 13 MW, men GE jagas av konkurrenterna. Siemens har flaggat för att de är på gång med ett verk på 14 MW. Dogger Bank-projektet innebär dock att GM får de största havsverken i drift och därmed behåller kungakronan ett tag till. Läs mer…

Amazon släpper flygande övervakningskamera

En pytteliten drönare som patrullerar ditt hem. Amazons dotterbolag Ring står för en av årets märkligaste produktlanseringar.
Under torsdagen presenterade Amazon höstens produktnyheter, och bland smarta högtalare och wifi-routrar fanns också en helt ny slags övervakningskamera från dotterbolaget Ring.
Always Home Cam är en liten autonom drönare som kan patrullera ditt hem när du är borta. Ett system som kommer att kosta runt 250 dollar när det lanseras under nästa år.

Tanken är att den ska komplettera fasta övervakningskameror. Drönaren kan flyga ut och kolla på delar av hemmet där kameror saknas, och ägaren kan se videoströmmen direkt i mobilen.

Läs mer: Amazon köper ytterligare 122 MW vindkraft i Sverige

Drönaren kan antingen programmeras att rycka ut automatiskt vid larm, eller så kan den skickas ut manuellt om ägaren vill kolla om ett fönster står öppet eller spisen är på. För att hitta rätt ritar drönaren upp en karta över hemmet med hjälp av sina sensorer när den installeras, och ägaren kan sedan markera ut vilket rum om är vilket.
När drönaren ligger i laddstationen blockeras kameran så att den inte kan filma, och användaren kan välja att begränsa vilka delar av hemmet den får flyga i.

[embedded content] Läs mer…

Polarbröd gör miljoninvestering i Älvsbyn

Om ett år räknar Polarbröd med att åter kunna baka bröd i Älvsbyn. ”Vi har hittat ett sätt att komma igång snabbare än väntat med första etappen av bageriet , säger bolagets vd i en kommentar.
Styrelsen har beslutat om nyinvesteringar på totalt cirka 200 miljoner kronor varav 183 miljoner kronor avser en första etapp i ett nytt bageri i Älvsbyn, enligt ett pressmeddelande.
Cirka 14 miljoner kronor investeras i anläggningen i Bredbyn i Västernorrland för att öka kapaciteten där. Investeringen beräknas ge drygt 40 nya arbetstillfällen totalt varav 18 i Bredbyn.

”Vi har hittat ett sätt att komma igång snabbare än väntat med första etappen av bageriet. Det känns fantastiskt att vi redan nu är på väg tillbaka”, säger Anders E Johansson, vd på Polarbröd, i en kommentar.

Läs mer: Valsverkets tunga ombyggnad – ny växellåda på 70 ton

Sent på kvällen den 23 augusti bröt en brand ut som ledde till att stora delar av Polarbröds bageri i Älvsbyn totalförstördes. Den ödesdigra branden ledde till att 131 personer varslades om uppsägning. Läs mer…

Apple pressas av teknikjättar för betalmodell

En lång rad företag har fått nog av Apples villkor i appbutiken App Store.
Spotify, Fortnite-utvecklaren Epic Games och dejtingbolaget Match Group är några av de teknikjättar som nu går samman för att pressa Iphone-tillverkaren till förändringar.
Planerar rättsprocess mot Apple
Företagsgruppen, som kallar sig ”The coalition of App fairness”, har sin bas i Washington och Bryssel och planerar bland annat att inleda rättsprocesser mot Apple.

Läs mer: ”I striden mot Fortnite har Apple mycket att förlora”

Enligt en representant grundades gruppen på grund av ”bristande hopp om att saker någonsin kommer att förändras.”
Och det är inte första gången det blåser snålt åt Apples håll, enligt Tomas Otterbeck, analytiker på Redeye.
– Apples monopolställning har ju kritiserats länge och jag kan hålla med i den långsiktiga tanken att det inte är rimligt för ett företag att utnyttja sin ställning på det sätt de gjort de senaste tio åren, säger Otterbeck till TT.
Flera pågående utredningar
Han tror att Apple störs av att flera tunga bolag nu försöker pressa bolaget till förändring.
– Det tror jag absolut. Spotify, Epic Games och Match är alla väldigt dominerande inom sina nischer. De är tre företag som i stort sett alla konsumenter känner till och i vissa fall kanske till och med gillar mer än Apple. De vill inte ha den här publiciteten, säger Tomas Otterbeck.
EU-kommissionen inledde tidigare i år två utredningar mot Iphonetillverkaren på grund av misstankar om att Apple bryter mot konkurrensregler. Den ena utredningen föranleddes av klagomål från Spotify. Epic Games driver också en process mot Apple vid den federala domstolen i Kalifornien.
”Kan förändra Apple”
Den här gången kritiseras Apple bland annat för att ta ut provisioner på 15-30 procent på betalningar som sker i appar, samt för de krav som ställs för att få appar representerade på plattformen.

Läs mer: Apple når milstolpe – värt 2 000 miljarder

Tomas Otterbeck tror att den nystartade gruppen kan leda till förändringar hos Apple som är världens högst värderade bolag _ men att det kan ta tid.
– Att det här drevet inte försvinner utan bara fortsätter tror jag att Apple tycker är jättejobbigt. Men det kommer bli en lång process innan Apple drar ner sina avgifter och lättar på andra kritiserade saker, säger han. Läs mer…

Annika Linde i alternativ ”coronakommission”

Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) bildar en expertgrupp för att granska coronapandemin. En av medlemmarna är tidigare statsepidemiologen Annika Linde, skriver Dagens Nyheter.
Expertgruppen kommer att fokusera på det medicinska perspektivet till skillnad från coronakommissionen som granskar regering och myndigheters hantering av pandemin.
Göran K Hansson, ständig sekreterare i KVA, har tidigare påpekat att det saknas medicinsk kompetens i coronakommissionen, men ser dock expertgruppen som ett komplement snarare än en konkurrent.

– Vi tycker att det är väldigt viktigt att samla ihop de lärdomar som man kan dra av det här, om viruset, immunförsvaret, skyddsåtgärder, så att vi kan stå bättre rustade nästa gång, säger han till DN.

Läs mer: Svensk studie: Majoritet hade antikroppar efter fyra månader

Expertgruppen väntas lämna sin slutrapport under 2021. Läs mer…

Daniel Ek: 1 miljard euro till ”deep tech” i Europa

Spotifys grundare Daniel Ek ska investera 1 miljard euro, motsvarande 10,6 miljarder kronor, i europeiska teknikföretag under de kommande tio åren, rapporterar Di Digital.
Ek gav löften i samband med en konferens. Pengarna ska hämtas från hans privata kapital.
– Jag kommer att fokusera på ”deep tech”. Det kan handla om allt från artificiell intelligens, bioteknik, materialteknik till energisektorn, säger han.

Daniel Ek säger att kapitalbrist tvingar europeiska företagare att släppa kontrollen över sina bolag alltför tidigt, och att bolagen ofta säljs till jättar i USA, skriver sajten.
– Jag har varit tydlig – sälj inte! Och ännu viktigare, sälj inte för tidigt. Europa behöver fler företag som Spotify, Klarna, Zalando och Adyen, säger han. Läs mer…

Så förklaras mysteriet där hundratals elefanter dog

Helt oförklarligt började landets elefanter att kollapsa för att sedan avlida. Nu kan vetenskapen ha hittat orsaken till att fler än 330 djur har dött.
Med omkring 130 000 exemplar har Botswana flest elefanter i världen, som utgör mer än en tredjedel av den totala populationen i Afrika. När döda elefanter började dyka upp kring vattenhål i den nordvästra delen av landet tidigare i år uppkom en rad teorier om varför.
Symtomen började med att djuren kollapsade, och många trodde att de kunde vara förgiftade av människor – som ofta hamnar i konflikt med storätarna. En annan förklaring var mjältbrand.

Men nu jobbar vetenskapen med ett antal hypoteser kring vad som dödade fler än 330 elefanter i Botswana. En sannolik kandidat är cyanobakterier – och klimatförändringar kan ha bidragit till att trigga den algblomning som förgiftade djuren. Det rapporterar ABC News.
– Våra senaste tester har visat att nervgifter från cyanobakterier är dödsorsaken. Det här är anaeroba bakterier som hittas i säsongsberoende vattenhål, säger Mmadi Reuben, chefsveterinär vid The Botswana department of wildlife and national parks.

Läs mer: Mörk israpport från Arktis: ”Ny rekordnivå”

Organismer med anaerob metabolism kan tillgodose sig energi i en syrefri miljö, och de kan vara mycket potenta. Stelkramp är ett exempel på en av de anaeroba bakterier som producerar toxiner.
– En arbetshypotes är att elefanter till skillnad från andra djur använder sin snabel för att suga upp vatten under ytan, vilket innebär att de dricker från ett större djup i vattenhålet, närmare det slam där anaeroba gifter lagras, säger Mmadi Reuben.
Hypotesen stöds av att inga andra djur har påverkats av giftet, undantaget en enstaka häst. Enligt CSAG, en afrikansk grupp för klimatforskning, har de sydliga delarna av deras kontinent upplevt en dubbelt så stor ökning av medeltemperaturen som det globala genomsnittet.
Under augusti har över 20 döda elefanter hittats i en nationalpark i grannlandet Zimbabwe. Även om det ännu inte finns några bevis för att orsaken är den samma som i Botswana så kan det inte uteslutas att en uppvärmning av vattenhålen kommer att skörda många fler elefantliv.    Läs mer…

Nu är ID.4 här – fler versioner är att vänta

En milstolpe och den första globala mass-elbilen från VW. Nu har suven ID.4 presenterats, och bolaget avslöjar samtidigt att ytterligare versioner står för dörren. ”Jag säger bara, efter fyra kommer fem”, säger Silke Bagshick på VW.
Det är bara några veckor sedan som VW började leverera ut sin första så kallade folkelbil ID.3 – och nu är det dags för nästa kapitel på elektrifieringsresan. ID.4 är en suv i samma storlek som Tiguan, men med en helt annan filosofi under skalet.
Bilen är baserad på den MEB-plattform som kommer att ligga till grund för de kommande elbilarna från den stora VW-koncernen, och det även i Skoda Enyaq som utgör den närmaste rivalen.

Från start kommer modellen att erbjudas med ett 77 kWh batteri men vad det lider ska även ett mindre batteri finnas som alternativ. 
Initialt får ID.4 en 150 kW/204 hk elmaskin som sitter på bakaxeln, men även här breddas erbjudandet både med effektsvagare, men även med fyrhjulsdrivna alternativ under 2021.
ID.4 klarar 125 kW snabbladdning
För de som gillar att komma iväg snabbt så anges sprinttiden, från stillastående upp till 100 km/h, till 8,5 sekunder och topphastigheten ligger på 160 km/h. De som istället är mer varsamma ska kunna klämma ut en räckvidd på upp till 52 mil ur batteriet.
Och när man är ute och rullar så ska ID.4 klara av snabbladdning i upp till 125 kW. Om man istället laddar växelström så är det upp till 11 kW om man nu har en laddbox kopplad till trefas.
Designmässigt har VW valt att begåva ID-familjen med ett eget uttryck. Och här följer ID.4 sin föregångare väl. Den är lätt att känna igen som en VW samtidigt som det är ett utseende som särskiljer ID-bilarna från de med traditionell drivlina.
Storleksmässigt är bilen 4 580 millimeter lång, vilket placerar den mellan den fem- och den sjusitsiga Tiguanen. Däremot gör den långa hjulbasen tillsammans med bakaxelmotorn att man kunnat få till en kupé som är mycket rymligare än vad man vanligtvis hittar i den här storleken. Och att utrymmet bak mäts upp till 543 liter innan det är tal om att fälla baksätet.
Travel assist – semiautonom körassistent
Kupén är annars väldigt snarlik den i ID.3 med samma typ av instrumentbräda, växelväljare och instrumentering.
Annan teknik som delas med ID.3 är röstassistenten, den nya ”head up”-displayen med förstärkt verklighet samt den senaste versionen av Travel Assist, VW:s semiautonoma körassistent. 
VW ID.4 går att beställa från och med nu, och den första laddningen bilar startar på ett pris om 514 900 kronor alternativt 614 900 kronor om man väljer den fullutrustade Max-versionen. De första bilarna är tänkta att börja levereras redan vid årsskiftet.
Till en början kommer ID.4 att byggas jämte ID.3 vid fabriken i Zwickau, men sedan ska den även byggas både i USA och i Kina. För VW menar att det här är deras stora globala modell
– Storleksmässigt ligger ID.4 i det suvsegment som är stort i världen. Det var länge en diskussion om vi inte skulle börja med den. Men Golf är en identitetsmodell för VW och därför valde vi att börja med ID.3, sade Silke Bagschik, ansvarig för marknadsföring av e-mobilitet på VW, vid onlinelanseringen.
Oklart om större modell erbjuds i Europa
Silke Bagschik avslöjade även att ID.4 inom kort får ett större syskon, dock var det inte helt klart än om vi i Europa kommer erbjudas den.
– Ja, vi har en större suv som planeras för Kina. Det är en treradersbil, men vi får se om vi tar in den till Europa. Men vi kommer att erbjuda ID.4 i fler versioner. I vår kommer vi att visa alternativ och jag säger bara: efter fyra kommer fem. 

Tekniska data ID.4 1st och ID.4 1st Max

Pris: Från 514 900 kr (1st), 614 900 kr (1st Max)
Prel. förmånsvärde: 1 316 kr/mån resp 1 464 kr/mån (50% marginalskatt)
Privatleasing: Från 5 425 kr/mån
Max effekt: 204 hk (150 kW)
Max vridmoment: 310 Nm
Växellåda: 1-växlad
Topphastighet: 160 km/h
Acceleration, 0-100 km/h: 8,5 s
Batterikapacitet, netto: 77 kWh
Räckvidd, WLTP: upp till 520 km
Längd / Bredd / Höjd: 4 584 mm / 1 852 mm / 2 766 mm
Axelavstånd: 2 766 mm
Dragkoefficient (cW-värde): 0,28
Bagagevolym: 543 liter
Max dragvikt: 1 000 kg Läs mer…

Smarta kontor ska sätta människan i centrum

Smarta byggnader och smarta kontor är utan tvekan på tapeten just nu. Men vad innebär det egentligen – vad är det som är så smart med smarta kontor? När vi ställs inför förändrade krav från vår omgivning och våra kollegor växer behovet av smartare byggnader med förmågan att möta de nya förväntningarna.
Först och främst tåls det att fråga – vad krävs egentligen av en byggnad eller ett kontor för att få epiteten “smart”?
– Det handlar till störst del om hur byggnaden integrerar med människa och verksamhet, säger Kim Ekberg, Head of Digital Buildings på Siemens. – Den måste bidra både till själva verksamheten och dess användare. Historiskt har fastigheter varit ganska passiva. En smart byggnad är en aktiv del av det som finns inuti den. Den kan anpassas till de behov som människorna och verksamheten har.

Siemens arbetar aktivt med lösningar för smarta byggnader och kontor och har under sitt arbete identifierat tre avgörande dimensioner, som alla är centrala för att ett kontor ska vara smart. Det är flexibilitet, användarupplevelse och hållbarhet. Enligt Kim Ekberg handlar det om tre komponenter som är viktiga för att kunna röra sig närmare de kontor som inom en snar framtid kommer att vara nödvändiga om vi ska möta de förändrade kraven från medarbetare och samhället.
– Allting förändras, hur vi gör affärer, hur vi reser och hur vi lever. Förändrade affärsmodeller ger förändrade förväntningar på kontoret. Hur ser vi till att våra medarbetare har det de behöver och trivs på arbetsplatsen? Hur ser vi till att optimera kontorets energianvändning? Hur ser vi till att kontoret kan hantera förändrade behov? Det är så vi behöver tänka, säger Kim Ekberg.
Att skapa mer hållbara kontor kan betyda att minska energianvändningen, hitta bättre lösningar och optimera hur vi använder kontorsytan, men det finns ett till sätt att se på det. Nämligen att återigen sätta människan i centrum.
– Med smarta kontor kan du lättare se vad dina medarbetare har för behov, vilka sociala aspekter som är viktigast och med hjälp av det skapa en miljö som de trivs i. Våra medarbetares förväntningar på arbetsplatsens flexibilitet ökar hela tiden och det behöver vi möta om vi vill behålla dem, förklarar Kim Ekberg.
Istället för att stirra sig blind på tekniken för teknikens skull sätter smarta kontor medarbetaren i fokus och låter tekniken vara en möjliggörare för verksamheten och dem som jobbar där.
– Smarta kontor ger oss möjligheten att snabbare hantera förändringar. Något som blivit tydligt under den senaste krisen. Behoven kring fysiska arbetsplatser förändrades över en natt och det sätter press på kontoren. Det kommer att bli viktigare och viktigare att kunna tackla sådana utmaningar på ett flexibelt och hållbart sätt, avslutar Kim Ekberg.
Få av oss vet exakt vad framtiden har att erbjuda vad gäller behov och förväntningar på det fysiska kontoret. Men genom att göra kontoret smartare finns större möjlighet att hantera framtiden, oavsett vad utfallet blir.
Vill du veta mer om Siemens arbete med smarta kontor? Läs mer…

Asteroid stor som en buss for förbi nära jorden

Under torsdagen passerade ännu en asteroid nära jorden, med en uppskattad storlek som en mindre buss. Den var dock inte lika närgången som besöket i augusti.
En stenbumling som var tre till sex meter flög i augusti förbi jorden på 2 950 kilometers avstånd. Det är den närmaste observationen av en asteroid som man har gjort hittills. Torsdagen den 24 september fick vi nästan besök igen, av en ännu större asteroid. Det rapporterar Nasas Jet Propulsion Laboratory.
Med utgångspunkt från ljusstyrkan räknar man med att 2020 SW är fem till tio meter bred – med andra ord ligger den någonstans mellan en personbil och en mindre buss.

Den här gången är besöket inte lika närgånget, men med ett avstånd på 22 000 kilometer till jorden gick asteroiden ändå innanför våra geostationära satelliter, som ligger cirka 36 000 kilometer från jorden.

Läs mer: Så mycket kostar USA:s planerade månlandning

Det var Nasa-finansierade Catalina Sky Survey i Arizona som den 18 september först upptäckte 2020 SW. Sedan dess har de gjort uppföljningar för att säkerställa att asteroiden inte var på kollisionskurs med jorden. Asteroiden är dock i sig inte unik.
– Det finns en stor mängd asteroider som den här, och ett antal av dem passerar nära jorden, vilket sker flera gånger per år. Faktum är att asteroider av den här storleken kommer in i vår atmosfär i snitt en till två gånger per år, säger Paul Chodas, chef för the Center for Near-Earth Object Studies (CNEOS) vid Jet Propulsion Laboratory. Läs mer…

Ingen start i höst – Sydvästlänkens invigning skjuts upp igen

På grund av pandemin kommer inte mångmiljardprojektet Sydvästlänkens södra del att stå klar för användning den 31 oktober som planerat. Nu räknar Svenska kraftnät med att den i stället tidigast kan tas i drift den 18 december.
På grund av restriktioner kopplade till covid-19 har leverantören GE Grid inte kunnat starta provdriften med de fyra omriktarstationerna enligt plan.
Företaget har genomfört lyckade fabrikstester och nu planeras fullskaletest på plats, som innebär att omriktarstationer ansluts till det svenska överföringsnätet.

Därefter behövs avslutande provdrift under en månad när de båda likströmslänkarna körs under normala driftförhållanden och som en del av stamnätet.
570 skarvar behövde bytas
Om allt visar sig fungera kommer förbindelsen att kunna tas i kommersiell drift den 18 december, uppger Svenska kraftnät.
Tanken med infrastruktursatsningen, som kostar sju miljarder kronor, är att möjliggöra ökad elöverföring från mellersta till södra Sverige.
Länken har försenats flera gånger och drabbades av ett svårt bakslag förra året när det upptäcktes att 570 skarvar i likströmskablarna behövde bytas ut. Enligt Svenska kraftnät har det tagit ett år att byta ut alla kabelskarvar, men arbetet avslutades i somras. Läs mer…

Deras teknik ”övningsflyger” in i kroppen

De magnetkameror som sjukvården använder är dyra och komplicerade – och kräver omfattande utbildning. Svenska startupen Corsmed har hittat en genväg för att utbilda operatörerna.
Den som någon gång legat i en trång, högljudd mr-kamera (magnetresonanstomografi) har sannolikt haft tankarna riktade åt ett helt annat håll än operatören som sitter vid manöverbordet på andra sidan glaset.
Men att göra en mr-undersökning är ett hantverk, särskilt vid vissa typer av medicinska frågeställningar.

– Medan mr av en hjärna i dag är en relativt standardiserad undersökning, kräver exempelvis en undersökning av hjärtat vid komplicerade hjärtfel att operatören ofta behöver anpassa undersökningen mer till den individuella patienten, säger Erik Jacobsson, vd på Corsmed.
Tog en plats på 33-listan – Sveriges bästa startups
Nyligen presenterade Ny Teknik 33-listan 2020, som utser Sveriges 33 bästa teknikstartups. Corsmed tog en av de åtråvärda platserna på listan, i konkurrens med cirka 300 nominerade bolag.
Det här är tekniken som gjorde att Corsmed knep en av platserna:
Allt som har drag av hantverk kräver tid att träna. Problemet med mr är att utrustningen är dyr, uppåt 30 miljoner kronor exklusive serviceavtal för en ny mr-kamera, och att sjukvården därför vill ha så hög beläggning i maskinerna som möjligt.
Corsmeds affärsidé är att erbjuda en simuleringsplattform som gör det möjligt att träna utan vare sig en riktig patient eller en riktig mr-kamera.
Tekniken bygger på forskning från hjärt-mr-gruppen vid Lunds universitet. I en simuleringsplattform som körs i molnet möts studenter och färdigutbildade operatörer av ett gränssnitt som påminner om de faktiska kamerornas kontrollpaneler.
Bakom detta gränssnitt finns mjukvaran som simulerar fysiken i en mr-kamera när en patient undersöks.
”Vi kan simulera fysiken i mr-kamerorna”
Därav liknelsen med en flygsimulator: där ser användaren något som upplevs som en kopia av pilotens arbetsplats, medan matematiska modeller simulerar hur flygplanet uppför sig i luften och hur det reagerar på pilotens kommandon.
– Vår unika kompetens är just hur vi kan simulera fysiken i mr-kamerorna. Vi har anatomiska modeller av patienter, som vi låter vår mr-simulator undersöka och producera bilder av, säger Erik Jacobsson.
Intresset för Corsmeds simulator är stort, inte minst från universitet runt om i världen. Under året har flera affärer i miljonklassen avslutats.
– Det vi kan erbjuda universiteten är möjligheten att låta studenterna börja träna på mr-kameror redan innan de kommer ut på de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen. Men vi har också sjukhus som kunder, eftersom vår lösning gör det möjligt för yrkesverksamma att fortbilda sig och bli bättre.
Billigare att öva virtuellt än med riktig mr-kamera
Tillgänglighet och kostnadsbesparingar är två viktiga säljargument. Att låta någon utbilda sig i Corsmeds simulator ger en besparing på drygt 95 procent jämfört med en fysisk kamera.
Dessutom är träningsmöjligheten tillgänglig dygnet runt, och inte bara på tider då en mr-kamera inte används, som efter kontorstid och nattetid.
– På det här sättet kommer vi att bidra till en bättre och mer patientsäker sjukvård, tack vare att operatörerna som utför mr-undersökningarna fått bättre utbildning, säger Erik Jacobsson.

Corsmed

Gör: En flygsimulator för mr-kameror.Grundare: Christos Xanthis, Anthony Aletras, Erik Jacobsson.Ort: Lund.Startår: 2016.Anställda: 8.Nettoomsättning: 2,5 miljoner kronor.Riskkapital totalt: 2,5 miljoner kronor.Huvudägare: Christos Xanthis, Anthony Aletras, LU Holding AB, Erik Jacobsson.År på 33-listan: 2020. Läs mer…

Nu börjar 5g-bussen köra i Stockholm

En självkörande elektrisk 5g-minibuss har tagit sin första tur på Djurgården. En av resenärerna på färden var prins Daniel. ”Det var häftigt, verkligen”, säger prinsen.
Under två veckor, med start 24 september, kommer minibussen att trafikera en rutt på Djurgården i Stockholm.
En av tankarna är att bekanta invånarna i huvudstaden med den teknik som spås få ett genomslag det här årtiondet: 5g, självkörande fordon och elektrifiering.

På torsdagen var prins Daniel, tillsammans med representanter för bland annat Ericsson, Telia och Stockholms stad på plats för att demonstrera bussen och inviga rutten.
Projektet drivs Urban ICT Arena, Keolis, Ericsson, Intel och Telia, samt med stöd av Vinnova och Drive Sweden. 
”Målet är testa hur ett system för fjärrövervakade 5g-uppkopplade fordon kan underlätta införandet av självkörande, elektriska fordon i städer”, enligt ett pressmeddelande.

Texten uppdateras. Läs mer…

Geelys nya elbilsplattform – nio bilmärken ska använda den

En ny plattform och plan för att bli teknikleverantör. Geely har presenterat den grund som gruppens nio bilmärken ska bygga elbilar på – däribland Volvo
Det är nu tio år sedan som Geely blev ett namn som vi i väst fick bekanta oss med. Detta då det kinesiska företaget gick in och köpte Volvo av Ford. Sedan dess har Zhejiang Geely Holding Group även snappat upp Lotus, Proton, London Taxi Corporated Limited, Volvo Lastvagnar samt en betydande del i Daimler.
Därtill har även märkena Polestar, Lync&Co samt Geometry lanserats.

Och nu växlar man upp när det kommer till elektrifierat. För även om både Polestar och Geometry är renodlade elbilsmärken så har de inte haft en dedikerad plattform att bygga sina bilar på.
Och vad är det då som Geely presenterar? Jo, just en ny arkitektur som kallas SEA, Sustainable Experience Architecture.

Geelys nya plattform SEA, Sustainable experience architecture. Foto: Geely
Men inte nog med att den är inriktad mot elektriska fordon – Geely säger att det är världens första open-source arkitektur. Och att de kommer att erbjuda den till andra tillverkare.
– Vår utveckling av den här omvälvande elbilsarkitekturen markerar det största steget framåt som Geely har tagit på mer än ett årtionde. Den här innovationen kommer att öka våra volymer och skalbarheten av utsläppsfria modeller enormt. Och vi tänker även låta andra tillverkare få ta del av fördelarna, säger Li Shufu, ordförande för Geely Holding i ett uttalande.
Plattformen blir bas för både kompaktmodeller och limousiner
Själva plattformen ska klara av att fordon i storleken från små kompaktmodeller hela vägen upp till stora direktörslimousiner. Dessa kan göras fram-, bak-, eller fyrhjulsdrivna. Därtill kommer även flera olika kommersiella fordon att erbjudas på SEA framöver.
Rent tekniskt avslöjas inte allt för mycket, men det nämns att SEA-plattformen erbjuder en hög nivå av uppkoppling, fjärruppdateringar, ledande autonoma körfunktioner samt räckvidder på över 7 000 kilometer.

Geelys nya plattform SEA, Sustainable experience architecture. Foto: Geely
Geely berättar att utvecklingen har skett både i Europa och Kina, och att man har tagit hävstång i en del av den teknik som utvecklats för den CMA-plattform som bland annat Volvo bygger XC40 på.
Första modellen ut som bygger på SEA kommer från Lync&Co och går under namnet Zero. I närtid räknar Geely att man inom gruppen kommer att ha producerat hundratusentals SEA-baserade fordon.
Volvo: Vi ska bygga en liten elbil
I en intervju med DN bekräftar Volvo att de kommer att lansera en modell på SEA, en ny liten elbil, men går inte in på när en sådan kan vara aktuell. I första hand ska de få ut XC40 P8 Recharge samt ytterligare ett elbilsderivat på CMA-plattformen.
Presentationen och utvecklingen är intressant. Tidigare har ju Volvo varit Geely-koncernens tekniska spjutspets och premiummärke. Men när det kommer till elbilar har Volvo Cars inte riktigt hängt med. Att det nu är Geely centralt som presenterar SEA får nog ses som en fingervisning om att de tar över taktpinnen i teknikracet och kanske att allt fler teknikbeslut kommer flyttas från Göteborg – till Hangzhou. Läs mer…

Airbus: ”Vätgasdrivna flygplan kan tävla med fossildrivna flygplan”

Det är väte som utgör drivmedlet när Airbus visar upp sina tre koncept för framtiden – inte batterier. Ny Teknik har intervjuat chefen för bolagets ”Zero Emission Aircraft”.
Airbus har visat upp tre koncept som ska föregå de första koldioxidneutrala passagerarflygplanen i världen avsedda för kommersiell trafik. Enligt Airbus kan de färdiga modellerna tas i drift 2035.
I samband med lanseringen fick Ny Teknik möjlighet att ställa frågor till Glenn Llewellyn, chef för bolagets ”Zero Emission Aircraft”. Han berättar att alla koncepten har en framdrivning som bygger på hybridteknik, där en gasturbinmotor liknande de som redan finns i dag i stället har vätgas som drivmedel.

I gasturbinen finns också en inbyggd elmotor som drivs av bränsleceller.
– När vätgasen väl finns ombord så ger det en ganska liten extra vikt att lägga till bränsleceller. Att i stället använda batterier skulle ge en mycket högre vikt, säger Glenn Llewellyn.
Räckvidd på 185 respektive 370 mil
Koncepten är dels två flygplan med ett relativt konventionellt utseende. Modellen med en turbofläktmotor kan ta 120-200 passagerare minst 370 mil. Versionen med en turbopropmotor kan ta 100 passagerare och har en räckvidd på minst 185 mil.
Till detta kommer ett mer experimentellt flygplan som är en flygande vinge, en ”blended wing body”. Glenn Llewellyn tror att koncepten ligger nära hur en verklig slutprodukt kommer att se ut. Koncepten har fångat branschens uppmärksamhet.
– Ja, vi har flygbolag som är intresserade, men vi går inte ut med vilka officiellt. Vi har mycket dialog med kunder men bara två av dem är publika – SAS och Easyjet, som vi har pågående partnerskap med, säger han.

Läs mer: Så ska Heart Aerospace bygga Sveriges första elflygplan

Den först nämnda modellen med längre räckvidd kommer att drivas med flytande väte, medan turbopropmotorn bränner väte i gasform. Informationen om den flygande vingen är mer knapphändig, men designen sägs öppna för nya möjligheter att lagra bränslet, som får förmodas vara i flytande form.
Flytande väte kräver en mindre volym ombord vilket ger flygplanet en lägre vikt och luftmotstånd. Airbus tror sig dock kunna tackla problemet med att bränslet måste hållas under minus 195°C.
– Vätgasen fylls i flygplanet vid en väldigt låg temperatur, och tankarna är väldigt välisolerade – vilket betyder att vi inte behöver ha ett aktivt kylsystem ombord, säger Glenn Llewellyn.
Krävs nytt ekosystem för vätgas
Han konstaterar att det är ett väldigt annorlunda projekt i och med att förverkligandet förutsätter en förändring av ekosystemet kring väte – och kräver att tekniken vidareutvecklas. En annan sak som måste utvecklas åt rätt håll är kostnaden för den gröna vätgasen.
Airbus prognos är att priset når tre dollar per kilo till 2035 och rasar ytterligare till två dollar per kilo år 2050.
– Vi ser det som möjligt att vätgasdrivna flygplan kan tävla med fossildrivna flygplan, säger han.
Man för samtal med alla de vanliga motortillverkarna, och Airbus vill sjösätta en rad olika demonstratorer. De första Zero-modellerna får dock inte nog kapacitet för att korsa Atlanten. I en andra fas kommer de transatlantiska planen som enligt Glenn i stället använder syntetiska drivmedel, dock framställda av vätgas.
”Inga säkerhetsmässiga kompromisser”
Airbus är uppenbarligen inte sugna på att i detalj diskutera de risker som väte i gas- eller i flytande form kan medföra i luften, men efter lite påtryckning bemöter han elefanten i rummet – säkerheten.
– Målet när det gäller väte ombord är exakt det samma som för andra bränslen. Vi kommer inte att göra några säkerhetsmässiga kompromisser – om något så blir säkerheten högre. Visst, väte har en annorlunda karaktär än flygfotogen, och vi behöver bemöta problemen på ett annorlunda sätt. Bland annat måste vi behandla läckage av väte på ett mycket striktare sätt än vad som krävs med flygfotogen. Men våra behållare för väte kommer att ha dubbla höljen där läckor upptäcks redan när de dyker upp mellan de två skikten. Men det finns mycket teknik som vi behöver implementera innan vi möter säkerhetskraven, säger Glenn Llewellyn.
Med en ny energilagring och framdrivning följer även att certifieringsprocessen kommer att vara annorlunda och långt mer omfattande. Läs mer…

2035 blir det förbjudet att sälja fossilbilar i Kalifornien

Delstatens guvernör har satt ner foten. Från 2035 kommer försäljningen av nya fossildrivna bilar att upphöra.
Till 2035 kommer försäljningen av nya bensin- och dieseldrivna bilar och lastbilar att förbjudas i Kalifornien, enligt ett beslut som undertecknades av delstatens guvernör Gavin Newsom under onsdagen.
– Det här är det mest kraftfulla steg vår delstat kan ta för att bekämpa klimatförändringarna, säger Gavin Newsom i ett uttalande till Reuters.

Den folkrika delstaten är USA:s största fordonsmarknad och svarar för 11 procent av alla nybilsköp i landet. Här sker också över hälften av försäljningen av laddbara bilar. Ändå är det en relativt liten del av den totala försäljningen i Kalifornien, knappt åtta procent av alla bilar som såldes i delstaten under förra året var laddbara, skriver Wired.
Uppdrag att bygga ut järnvägsnätet
Onsdagens beslut inkluderar också ökade satsningar på att minska utsläpp från godstransporter och uppdrag till myndigheter att verka för ett järnvägsnät som täcker hela delstaten. Dessutom utlovas bättre infrastruktur för cyklister, gångtrafikanter och elscooterförare.
– Alla i Kalifornien ska ha tillgång till utsläppsfria transportalternativ, och det behöver inte betyda att de behöver en elbil. De kan gå, cykla eller åka kollektivt, säger Don Anair som är forskningschef för utsläppsfria bilar på miljöorganisationen Union of concerned scientists till Wired. Läs mer…

Cloudberry Datacenters – unik datacenterforskning i Luleå

Ingen svensk stad förknippas med datacenter lika mycket som Luleå. Därför är det kanske inte heller särskilt konstigt att stadens universitet driver det unika forskningscentret Cloudberry Datacenters, som bland annat har som mål att minska datacenters koldioxidutsläpp.
För cirka tio år sedan började ordet datacenter dyka upp som ett nytt ord, men få förstod vad det egentligen betydde. Detta stoppade inte Centrum för distansöverbryggande teknik (CDT) vid Luleå tekniska universitet att börja forska kring datacenter. Idag har verksamheten vuxit till att bli ett nationellt forskningscentrum med en lång rad partners. Projektet stavas Cloudberry Datacenters.
– Många universitet håller på med datacenter och molnlösningar, men vi sticker ut eftersom vi täcker hela kedjan – från mark till moln. Det är ett brett spektrum av frågor vi tittar på och vi arbetar tvärvetenskapligt, vilket gör projektet unikt, säger Michael Nilsson, projektledare för Cloudberry.

– Från mark till moln betyder att vi tittar på hela värdekedjan – allt från byggnadens funktion och blockkedjan till elförsörjning och återvinning av energi, säger Karl Andersson, biträdande professor och verksamhetsledare vid Luleå tekniska universitet.
Läs mer om Cloudberry Datacenters.
Ett mål med forskningen är att minska koldioxidutsläppenDet övergripande målet med Cloudberry Datacenters är att skapa kunskap som bidrar till att effektivisera energianvändningen i datacenter, minska koldioxidutsläppen och bidra till ett effektivare energisystem som helhet.
– Ett viktigt mål är också att kompetensförsörja de företag som vi samarbetar med och attrahera flera aktörer till samarbetet, säger Karl Andersson.
Norra Sverige – optimalt för datacenterAtt just Luleå tekniska universitet bedriver unik datacenterforskning är ingen slump. Från universitetet till Facebooks datacenter är det endast en kort promenad. Norra Sverige erbjuder dessutom grön och stabil el, samt ett klimat som är mycket lämpligt för datacenter.
– Denna datacenterboom bidrog också till att RISE, som är en samarbetspartner, byggde sitt testdatacenter ICE i närheten av oss, säger Michael Nilsson.
Energimyndigheten är Cloudberry Datacenters huvudfinansiär och har bidragit med en tredjedel av den totala budgeten om 60 miljoner kronor.
– Vi ser att Cloudberry kan bidra med ny värdefull kunskap och nya metoder för energi- och resurseffektiva datacenter, som är ett område med hög energi- och näringslivsrelevans, säger Jörgen Sjödin på Energimyndigheten.
Cloudberry Datacenters bedriver för tillfället tolv delprojekt med tolv doktorander.
– När vi utlyste de här doktorandtjänsterna fick vi 250 ansökningar från hela världen, och en stor andel av dessa var kvinnor, säger Karl Andersson.
”Vi forskar inte bara för att det är kul” Bakom varje enskilt delprojekt finns ett eller flera företag, som vänt sig till Cloudberry med en utmaning.
– Vi forskar inte bara för att det är kul. Företag pitchar verkliga behov som de på sikt ska kunna omsätta i verkligheten. Det finns dock vissa krav – vi skulle aldrig ta oss an ett projekt som går åt fel håll vad gäller energi och miljö, säger Karl Andersson.
Ett tidigare delprojekt har exempelvis rört materialval när ett nytt datacenter ska byggas. Tidigare har de uteslutande varit byggda i stål och betong, men Cloudberry Datacenters har påvisat att trä både är ett CO2-vänligt byggsätt och klarar av de krav ett datacenter måste uppfylla.
– I ett annat delprojekt tittade vi på hur man kan ta vara på den restvärme som datacenter genererar. Idag används den sällan fullt ut. Därför ska vi undersöka möjliga värmeåtervinningsmetoder som är energieffektiva nog för att bli lönsamma, säger Michael Nilsson.

Fakta:

Forskningscentrum Cloudberry Datacenters koordineras av Luleå tekniska universitet och drivs i samarbete med RISE SICS North och industrin. Budgeten är cirka 60 miljoner kronor och finansieras gemensamt av myndigheter, lärosäten och industrin. Energimyndigheten bidrar med 20 miljoner kronor. Läs mer här.

Annonsinformation:

Detta är en annons. Den är inte skriven av Ny Tekniks redaktion. I det fall du har synpunkter på annonsens innehåll, vänligen vänd dig till annonsören.Önskar du annonsera eller komma i kontakt med Ny Tekniks kommersiella redaktion? Skicka ett mail till brandarena@almatalent.se. Läs mer…

”Tunga vätgasfordon kan få en viktig roll i krisberedskapen”

En stor vätgassatsning i Europa kommer att kosta miljarder. Vi bör se investeringarna som en del i civilförsvaret, skriver Martin Lindqvist.
Den 8 juli beslutade EU-parlamentet om en framtida strategi för vätgas som energikälla och publicerade A hydrogen strategy for a climate-neutral Europe. Strategin har ambitionen att utöka användningen av vätgas som förnybart bränsle från dagens blygsamma nivå på strax under 2 procent till att täcka 13–14 procent av Europas totala energibehov 2050.
Strategin bygger på framställning av vätgas genom elektrolys som drivs av företrädesvis vind- och solkraft, vilket skulle vara ett utmärkt sätt att lagra energi och helt komma förbi problemet med ojämn tillgänglighet hos de två energislagen.

Speciellt inom transport- och fordonssektorn har man identifierat ”heavy-duty road vehicles” som en viktig framtida förbrukare av vätgas. Med andra ord större vägtransportfordon som använder förnybar vätgas som drivmedel i gasbatterier/bränsleceller.
Detta kommer, utöver investering i nya drivlinor på fordonen, kräva enorma investeringar i vind- och solkraft, elektrolysanläggningar och infrastruktur. Man talar om investeringar i mångmiljardklassen.
Går det att sätta denna strategi i ett större perspektiv för att fördela kostnaderna?
Om man adderar möjligheten till förbättrad krisberedskap, där energiförsörjningen kommer bli kritisk både för uppvärmning, jordbruk, livsmedelsindustri, kommunikation och samhällsviktiga funktioner, så kanske en omställning till vätgasdrivna fordon även skulle kunna bekostas inom ramen för civilförsvaret.
Frågorna man ska ställa sig är:
Hur ska Sverige kunna behålla sin eldistribution i en krissituation i ett ganska sårbart stamnät med företrädesvis överföring av energi från få stora energiproduktionsenheter ut till konsumenterna? Tanken på många små kraftkällor, i stället för få stora, är ur det perspektivet klart attraktivt.
Kan man tänka sig en teknisk lösning där tunga fordon, som i tid av kris inte behövs till sin ordinarie verksamhet, blir många små mobila reservkraftverk som i stället för framdrivning av fordonen bidrar med elenergi ut på nätet?
Går det att subventionera fordon med vätgasdrift så att de kan utgöra beredskapsfordon som en del av landets krisberedskap? Med andra ord vara miljövänliga fordon i normal drift för att sedan helt disponeras av staten vid eventuell kris.
Är vi intresserade av att ge vår egen transportnäring ett nytt konkurrensmedel? Subventioner till inhemska transportörer med vätgasdrivna fordon skulle göra det betydligt mindre intressant för utländska transportföretag att konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor på nationella transporter.
Men hur långt räcker detta? Vid slutet av 2018 fanns 83 997 tunga fordon registrerade i Sverige (enligt Trafikanalys). I stort sett alla dessa fordon har förbränningsmotorer som drivs med fossila bränslen eller i bästa fall med cellulosabaserad diesel.
Låt oss tänka ett scenario där vi som land hamnar i en krissituation och i princip alla normala aktiviteter stannar. Skulle vi då kunna använda en del av denna fordonsflotta (beredskapsfordon) till elproduktion i stället för transporter?
Om vi nu antar att transportfordonen har en medeleffekt på 220 kW, skulle det innebära att dessa transportfordon tillsammans mot- svarar 83 997 [st] x 220 [kW/st] = 18 479 MW i potentiell eleffekt om de alla kunde användas som mobila reservkraftverk i elnätet. Som jämförelse var den totala installerade effekten på Ringhals kärnkraftverk 3 967 MWe (enligt Vattenfall).
Transportfordonen skulle, om de kunde utnyttjas enligt ovanstående resonemang, teoretiskt kunna bidra med en total eleffekt motsvarande på så mycket som 4,6 stycken kraftverk i Ringhals storlek – Ringhals som enligt Vattenfall täckte energibehovet hos sex städer av Göteborgs storlek.
Oavsett vilken väg vi väljer så bör vi försöka konsolidera och bredda våra tankesätt så att vi utforskar alla positiva sidoeffekter, synergier och möjligheter till samfinansiering.
Martin Lindqvist, civilngenjör maskinteknik vid Chalmers tekniska högskola Läs mer…

Saab får stororder från Australien

Saab ska leverera medicinska moduler till mobila fältsjukhus i Australien, enligt en överenskommelse med landets försvarsdepartement.
Det handlar om minst 550 fältsjukhusmoduler _ bland annat en operationssal, röntgen- och ultraljudsutrustning samt enheter för intensivvård.
Affären är värd 2 150 miljoner kronor och gäller fram till 2027.

”Saab är en strategisk och långsiktig partner till det australiska försvaret och i samband med detta kontrakt kommer Saab att flytta sitt globala design- och utvecklingscenter för mobila hälsosystem från Sverige till Australien”, säger Andy Keough, chef för Saab Australia, i ett pressmeddelande. Läs mer…

Svenska etanolen har hög klimatprestanda – men försvinner till utlandet

I dagsläget exporteras mycket av den svenska etanolen med god klimatprestanda. Med ökade reduktionsnivåer kan det förändras.
Höginblandad etanol, alltså E85, hade sin topp i Sverige mellan 2008 och 2012. Därefter har försäljningen rasat. Också som låginblandat bränsle i den vanliga bensinen har försäljningen pekat nedåt sedan 2005.
Men nu spås etanolen bli en viktig del för att nya nivån i reduktionspliken ska uppnås.

I Sverige produceras en av världens bästa etanolbränslen sett till klimatprestanda. Råvaran i Agroetanols anläggning i Norrköping är spannmål och restavfall från livsmedelsindustrin. Bränslet reducerar klimatavtrycket med upp till 90 procent jämfört med bensin. Trots det blandas den inte in i svenskt bränsle i någon större utsträckning.
– Eftersom reduktionspliktsnivåerna i bensinpoolen är på så pass låga nivåer är dessa lätta att nå, vilket gör att den högpresterande svenskproducerade etanolen till största delen exporteras till andra EU länder med högre ambitioner, säger Martin Engström, affärschef på Agroetanol.
Hoppas den svenska etanolen stannar i Sverige
Tuffare reduktionskrav kan dock innebära att drivmedelsbolagen väljer den svenska etanolen för att maximera klimatnyttan. Det hoppas i alla fall Martin Engström.
– Vi ser väldigt positivt på ökade kvotpliktsnivåer och skulle gärna se att den svenska etanolen stannar i Sverige, säger han.
I dagsläget ingår inte höginblandade bränslen som E85 i reduktionsplikten för bensin och diesel. En hög försäljning av E85 påverkar alltså inte hur mycket förnybart bränsle som ett drivmedelsbolag behöver blanda in i bensinen.
Det kan dock komma att förändras före 2030 i någon av de kontrollstationer som har lagts in på vägen, enligt Pelle Derewecki på Energimyndigheten. Läs mer…

”Automatisera det som sliter på människor”

AUTOMATIONSNÄSTET. När inte ens en del stora globala företag lyckas, hur ska då ett mellanstort svenskt företag få det att fungera? Experter ger råd om automationsprojekt.
Denna gång deltar: Bertil Thorvaldsson, Senior Advisor, Robotics, ABB, Danica Kragic, professor i datalogi, KTH och Lars-Erik Forsberg, säljchef robotlösningar, Prevas.
1. Vilka är de största utmaningarna för ett företag att lyckas med sin automationssatsning?
Bertil Thorvaldsson: Ambitionsnivån är ofta för hög. Man försöker automatisera samtliga tillverkningsmoment i en produktionslina. Och siktar på att systemet ska vara tillförlitligt nog att fungera utan mänsklig inblandning. Kombineras detta med att man kör igång och felsöker i systemet på verkstadsgolvet i stället för digitalt är det ett recept för katastrof. Man får en lång inkörningsperiod och når kanske aldrig den planerade kapaciteten.

Danica Kragic: Det är viktigt att man har en bra uppfattning av vad som går att automatisera och vilka moment som man fortfarande behöver människor till. Sedan kan det finnas olika lösningar för varje del, som också kommer från olika leverantörer, så det är viktigt att tänka på att integrationen av olika system. Sedan kan underhåll också vara en viktig faktor i fall man inte har väl beprövade lösningar.
Lars-Erik Forsberg: En stor utmaning är att definiera vad som är lämpligt att automatisera avseende teknisk svårighetsgrad och investeringskostnad i förhållande till värdeskapande perspektiv. Ytterligare en utmaning är att lägga sig på rätt nivå i förhållande till vad man som företag kan genomföra på ett effektivt sätt för att det ska bli en lyckad satsning på automation.
2. Går det att komma förbi dessa utmaningar och hur ska man tänka och agera?
Bertil Thorvaldsson: Det första steget är att se till att alla stake-holders kan ta del i planeringen och ha synpunkter i ett så tidigt skede som möjligt. För att alla ska kunna förstå föreslagna systemlösningar kan man använda visualiseringsteknik såsom vr och ar. Under implementeringen jobbar man i en digital tvilling för att testa fixturer och programmera robotar, PLC, och operatörspaneler. Slutligen kopplar man ihop utrustningarna i det digitala systemet och provkör och felsöker där.
Danica Kragic: Absolut, men man måste anta att det kommer att ta tid att bygga och byta ut det gamla. Sedan kommer man att behöva förändra arbetsprocesser, kanske även ny kompetens behövs. Det viktiga är att titta på hur andra inom liknande bransch gjorde och försöka utbyta ”lessons learned”.
Lars-Erik Forsberg: Grundläggande för att finna rätt automationsnivå är att ha god kontroll på nyckeltal i produktionen och att man tillsätter en intern organisation för att genomföra projektet. Det är även att rekommendera att ta hjälp av automationsexperter som man har upparbetat ett förtroende för och som man kan jobba långsiktigt tillsammans med.
3. Vad skulle du ge för konkret råd till ett mellanstort tillverkande företag som planerar att automatisera delar av sin produktion?
Bertil Thorvaldsson: Börja med att automatisera de moment som sliter på människor, såsom tunga lyft, operationer med klämrisk, och frekventa repetitiva rörelser. Blanda människor och robotar. Kombinera människans flexibilitet med robotens outtröttlighet och förutsägbarhet. Utnyttja att det finns människor i robotarnas närhet för att förenkla automationslösningar. Låt människor gripa in och lösa de tillfälliga hängningar i automationen som kan förkomma.
Danica Kragic: Det är viktigt att ha bra kompetens inom företaget – människor som känner processer och arbetssätt i minsta detalj. Det är viktigt att fundera på vad som händer i fall en del i den automatiserade kedjan måste bytas ut och hur det påverkar arbetssättet.
Lars-Erik Forsberg: Ett konkret råd till ett företag som planerar att automatisera delar av sin produktion är att börja med en enklare automationslösning med målet att få ett första lyckat projekt, testa den interna organisationen, och bygga ett nätverk med leverantörer och samarbetspartners inför de kommande större projekten och därtill hörande utmaningar.
Automationsnästet är ett samarbete mellan Ny Teknik och Automation Region, en organisation som knyter samman företag, myndigheter, forskning och utbildning i ett branschoberoende kluster med fokus på automation. Läs mer…

Nanogeneratorn samlar luftflöden som driver elektronik

Det krävs inte mer än en svag vind för att forskarnas nanogenerator ska omvandla energi till elektricitet. Tekniken gör att vi kan driva elektronik med våra egna rörelser.
I forskarnas filmklipp ser vi hur två plastremsor inuti en behållare i utomhusmiljö fladdrar ihop och isär. Plastremsorna blir elektriskt laddade när de separeras från varandra, som en del av det som kallas triboelektrisk effekt. Den här elektriciteten vill forskare fånga in och lagra.
Det handlar om något som kallas triboelektriska nanogeneratorer, en teknik som kan göra det möjligt att samla in energi från den omgivande miljön och omvandla denna till elektricitet.

Det kan öppna för att hålla igång pacemakers eller ladda mobiltelefoner med våra egna rörelser, vibrationer eller värme.
– Du kan samla all den bris som skapas i din vardag. En gång placerade vi vår nanogenerator på en persons arm, och luftflödet som en svängande arm skapade var tillräckligt för att generera energi, säger forskaren Ya Yang vid Bejing Institute of Nanoenergy and Nanosystems, Chinese Academy of Sciences, i ett uttalande.
Generatorerna kan också användas i stora enheter
Ya Yang är huvudförfattare till studien med plastremsorna, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports Physical Science.
Forskarnas triboelektriska nanogenerator med måtten 3x8x2 centimeter testades från 4 m/s och upp till 15 m/s. Vid det som visade sig vara det optimala vindförhållandet, 8 m/s, uppnådde enheten 175V, 43μA respektive 2,5 mW.

Läs mer: Folk trodde inte på tekniken – han fick hjärtslag att driva pacemakern

Pyttesmå enheter som kan driva mindre elektronik är ett mål. Men forskarna ser också en öppning för att använda tekniken för att tillverka stora enheter, som kan producera tillräckligt många watt för att konkurrera med befintliga vindturbiner.
De stora triboelektriska nanogeneratorerna skulle kunna placeras ovanpå byggnader, eller på berg, platser där dagens vindturbiner inte lämpar sig särskilt väl.
I naturreservat eller i städer
Målet är inte att ersätta befintlig teknik för att alstra av vindenergi, betonar Ya Yang, utan att lösa de problem som dagens vindturbiner inte kan lösa.
– Till skillnad från vindturbiner som använder spolar och magneter, där kostnaderna är fasta, kan vi välja ut lågkostnadsmaterial för att bygga vår enhet. Vår enhet kan också tillämpas på ett säkert sätt till naturreserverat eller städer eftersom det inte har någon roterande struktur, förklarar Ya Yang.
Studien Tribolectric Nanogenerator Exploiting the Bernoulli Effect for Scavenging Wind Energy har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports Physical Science. Läs mer…

Nya Model S-versionen får prestanda som slår Lucid Air

Snabbare, mer kraftfull och med…. högre prislapp. Teslas nya superversion av Model S har fått extra allt och målet är att åter etablera modellen högst upp på elbilstronen.
Det var under Teslas Battery Day som en ny version av Model S presenterades. Model S, som först såg dagens ljus 2012, kommer nu erbjudas i en tappning kallad Plaid.
Den ska framförallt erbjuda är prestanda. Versionen kommer inte som en överraskning. Det har varit en illa dold hemlighet att Tesla har arbetat med en ny superbil med tre motorer – och det är exakt vad Plaid har med ombord. 

Även om det vid presentationen var lite svävande om de slutgiltiga siffrorna utlovar Tesla över 1 100 hästkrafter, en acceleration 0-100 km/h på under 2,1 sekunder, topphastighet på 320 km/h samt en räckvidd på över 840 km.
Plaid slår Lucid Air på alla punkter
Därtill ska den i USA populära distansen quarter mile (402,3 meter) kunna köras på under nio sekunder. Prestandan är snudd på löjligt bra och tar Model S till en helt ny nivå.
Men när man synar de utlovade siffrorna är det tydligt att Tesla inte har velat ge bort några rekord. Samtliga specifikationer är nämligen strået vassare än dem som nykomlingen Lucid Air har, som presenterades tidigare i september.
Det enda som Tesla-fans och spekulanter inte lär utstöta glada hurrarop över är prislappen. Den nya supermodellen tar ett rejält kliv upp i det avseendet. Ett stycke Model S Plaid kostar 1 499 900 kronor, alltså 440 000 kronor mer än vad Performance-versionen kostar.
Rymdparodi gav inspirationen
För dem som undrar varför modellen kallas för Plaid, vilket normalt sett är namnet på den skotska tartanen, är svaret filmen Det våras för rymden eller Spaceballs som 80-talsfilmen heter i original.
Från denna Star Wars-parodi har Tesla hämtat inspiration när det kommer till hastighetsbenämningar: Light Speed, Ridiculous Speed, Ludicrous Speed, Plaid Speed.

[embedded content] Läs mer…

Samsung släpper nya billigare Galaxy S20 FE

Årets flaggskepp släpps i nedbantad, färgglad och mer budgetvänlig version.
Samsung är kanske den av Android-tillverkarna som tydligast har gått i Apples fotspår när det gäller prissättning. Flaggskepp som kostar över 10 000 kronor är standard.
Men nu kommer en kompromiss. I dag, onsdag, lanserar Samsung en lätt nedbantad och lägre prissatt variant av Galaxy S20 som får modellnamnet FE – Fan Edition.

Telefonen har samma 6,5-tums formfaktor som S20 Plus, men har platt amoledskärm i stället för skärmkanter som kröker sig runt mobilens sidor. Bilduppdateringen ligger på 120 Hz.

Läs mer: Test: Sony Xperia 10 II – ”Mobilernas svar på Skoda Fabia”

Precis som i huvudserien är systemkretsen Snapdragon 865, men batteriet har fått sig ett lyft till 4 500 mAh jämfört med 4 000 i vanliga S20. Dessutom kommer den i sex färgglada färger.
På baksidan sitter den sedvanliga kameratrion: en huvudkamera, en ultravidvinkel med 123 gradersvy och en telefotolins med 3x optisk zoom.
Mobilen släpps i fyra konfigurationer med olika lagringsminne och stöd för 4g respektive 5g. Säljstart är 2 oktober.
Samsung S20 FE 5g (256 GB): 9 190 kronor.
Samsung S20 FE 5g (128 GB): 8 190 kronor.
Samsung S20 FE 4g (256 GB): 8 490 kronor.
Samsung S20 FE 4g (128 GB): 7 490 kronor. Läs mer…

”Ett projekt i Norrbotten kan kräva mer effekt än Stockholm”

Behovet av el växer. Men södra Sverige kan inte räkna med att kunna hämta mer el från norr, enligt en ny analys. Överskottet i elproduktion i Norrbotten kommer att krympa ”betänkligt.”
Elproduktionen i Sverige sker till stor del i norra delen av landet och överförs till användare i syd. Men redan i dag har städer i södra och mellersta Sverige problem med elförsörjningen. Och behovet av el växer stadigt.
Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Uppsala har fått ett regeringsuppdrag att rapportera om elförsörjningen i deras län. Under onsdagen presenterar de sina slutsatser.

Region Norrbotten och Region Västerbotten har låtit göra en egen analys för att komplettera länsstyrelsernas perspektiv. Enligt resultatet kan södra Sverige inte räkna med att kunna hämta mer el från Norrbotten och Västerbotten framöver eftersom det egna behovet kommer att öka kraftigt.

Det kan ta upp emot tio år att bygga nya elledningar. Foto: Jeppe Gustafsson/TT
De elintensiva industriinvesteringarna som sker i Norrbotten och Västerbotten kommer att förbruka mycket av det överskott som finns i dag.
– Det är viktigt att alla intressenter förstår att det inte finns så mycket ledig kapacitet här som man kan tro. Elförsörjningsfrågorna måste in i all samhällsplanering och de kan inte vänta, säger Nils-Olov Lindfors, regionråd för Centern, i ett pressmeddelande.
Hybrit kräver mycket el
Stålindustrins pilotanläggning Hybrit i Luleå, som syftar till att ta fram en fossilfri tillverkningsmetod, är ett exempel på en satsning som kräver mycket el. Även gruvnäringen arbetar på att elektrifiera brytningen av järnmalmen.
I Skellefteå i Västerbotten byggs också den elkrävande batterifabriken Northvolt, som ska producera battericeller till framtidens elbilar.

Northvolts batterifabrik i Skellefteå. Foto: Northvolt
Region Norrbotten konstaterar att etableringarna är viktiga för att Sverige ska nå klimatmålen. Men de behöver mycket el.
Även datacenter som förläggs i norr har stora behov av elförsörjning.
I det norra elområdet finns i dag ett överskott av el och en positiv effektbalans på cirka 3 000 MW. Men överskottet kommer att krympa framöver, enligt rapporten. Prognosen är ett ökat effektbehov under topplasttimmen för industri och näringsliv i området på som mest 2 400 MW till år 2028.
Då ska man ha i åtanke att Hybrit år 2028 fortfarande är i försöksfas, konstaterar Region Norrbotten.

Stålindustrins pilotanläggning Hybrit. Foto: Henrik Montgomery/TT
Även om produktionen av vind- och vattenkraft kommer att öka i området kompenserar det inte för den ökade efterfrågan, enligt regionen.
– Vi säger inte att all el ska stanna här, men vi måste beakta våra egna behov. Ett enda projekt i Norrbotten kan kräva mer effekt än hela Storstockholm. Det är viktigt att inte begränsa den mycket goda utvecklingspotential som finns här, säger Nils-Olov Lindfors i pressmeddelandet.
I rapporten pekas på att regionnäten, och i viss mån även stamnätet, kan behöva byggas ut. Och de långa ledtiderna för utbyggnad av elnät, som kan uppgå till 10 år, klassas som ett påtagligt hinder för utveckling. Läs mer…

Aqua Roburs turbindrivna sensorer hittar läckorna

Brist på dricksvatten är en global ödesfråga. Nu ska svensk iot-teknik, som är självförsörjande på el, hitta dyra och svårspårade läckor i åldrande ledningsnät.
Under våra samhällen sträcker sig kilometer efter kilometer av ledningar som transporterar vatten från vattenverken till våra kranar. Men långt ifrån allt vatten når fram.
Enligt SCB går ungefär 24 procent av allt dricksvatten i Sverige förlorat – varje år. Utomlands kan den siffran ibland ligga på cirka 60 procent. Förklaringen? Stora delar av dessa ledningsnät är gamla, och ligger dessutom dolda i marken.

Nu kan en svenskutvecklad sensorhubb, fullpackad med iot-teknik, hjälpa kommunerna att bli bättre på att övervaka dricksvattennäten i jakten på dyra läckor.
– I takt med åren läcker systemen mer och mer. Samtidigt ställer en ökad vattenbrist i kombination med större krav på vattentillgång allt tuffare krav på kommunerna. Med vår teknik blir det enklare att snabbt kunna identifiera och åtgärda läckor och andra avvikelser, säger Niklas Wicén, medgrundare och vd för Aqua Robur.
Aqua Robur tog en plats på Ny Tekniks 33-listan
Ny Teknik publicerade nyligen 33-listan 2020, Ny Tekniks lista över Sveriges bästa teknikstartups. Aqua Robur tog en av de 33 platserna. Läs mer om hela listan här.
Aqua Robur är därmed i sällskap med nära 300 svenska bolag som har knipit en plats på 33-listan sedan starten 2008, däribland Spotify, Mojang, Izettle, Yubico och Mapillary. Läs om allla bolag sedan 2008 här.
Vad är det som gör Aqua Robur kvalificerar sig för listan?
Sensorerna som Aqua Robur använder samlar kontinuerligt in data om exempelvis temperatur, tryck och flöde. Dessa data skickas sedan trådlöst till kunden upp till var 120:e sekund i krypterad form med hjälp av strömsnåla radioprotokoll som lorawan och Narrowband Internet of Things (NB-IoT).
Det som gör det unga Göteborgsbolagets teknik högintressant är att sensorerna är självförsörjande av el.
Strömmen hämtas från en egenutvecklad mikroturbin som placeras i vattenledningsnätet tillsammans med sensorhubben. Turbinen, kallad energy harvester, producerar upp till ett par watt med minsta möjliga påverkan av vattenflödet.
Att Aqua Roburs sensorer inte behöver eltillgång gör att de kan placeras på delar av ledningsnätet som tidigare har varit svåra att övervaka.
”Övervakning kan spara miljoner kronor”
All data som samlas in skickas antingen till kommunernas egna monitoreringssystem för analys eller till Aqua Roburs egen molntjänst som kunderna kan prenumerera på.
– Turbiner har funnits länge, men vår teknik är skräddarsydd för det här sammanhanget. För många kommuner kan den här typen av övervakning kunna spara miljoner kronor i förlorat dricksvatten årligen.
I dag finns Aqua Roburs kunder i Sverige, Finland, Norge, Tyskland, Spanien, Grekland och Italien. Nu planerar bolaget en fortsatt expansion till Sydeuropa, och sedan till andra delar av världen.
Den växande bristen på dricksvatten har blivit en global ödesfråga. Till år 2030 ska alla människor ha tillgång till rent vatten, enligt FN:s globala hållbarhetsmål.
I fjol fick Aqua Robur ett EU-pris på drygt 20 miljoner kronor för sin övervakningsteknik. Priset är ett kvitto på att det finns ett stort behov av den typen av teknik som bolaget utvecklar, menar Niklas Wicén.
– Om fem år vill vi vara ett globalt bolag som finns på flera kontinenter, framför allt där vattenbristen är som störst. Vårt mål är att bidra till en beständig förändring när det gäller att säkra tillgången på vatten, som är vårt viktigaste livsmedel, säger han.

Aqua Robur Technologies

Gör: Iot-teknik som mäter läckage i vattenledningar.
Grundare: Niklas Wicén, Martin Holm, Erik Lagerström, Björn Kristiansen, Torbjörn Skånberg och Gunnar Fernström.
Ort: Göteborg.
Startår: 2015.
Anställda: 9.
Nettoomsättning: 331 936 kronor (2019).
Riskkapital totalt: Omkring 33 miljoner kronor.
Huvudägare: Niklas Wicén, Martin Holm, Chalmers Ventures och Almi Invest.
År på 33-listan: 2020. Läs mer…

Svensk gripen efter darknet-tillslag

Flera länders polismyndigheter, med bland annat svensk hjälp, har genomfört ett omfattande tillslag mot handlare och andra aktörer på den svarta internetmarknaden som kallas darknet.
179 personer i Europa och USA har gripits i tillslagen rapporterar Europol.
Insatsen kallas för Disruptor och har letts av tyska rikskriminalen Bundeskriminalamt. Polis från bland annat Nederländerna, Storbritannien, Cypern, Australien, Kanada och USA medverkade i den omfattande utredningen, där även Europol deltog.

En svensk finns bland de gripna, skriver EU:s Europol.
Motsvarande omkring 57 miljoner kronor har beslagtagits i form av kontanter och virtuella valutor. Dessutom har runt 500 kilo av narkotika och andra förbjudna preparat beslagtagits.
I USA greps 121 personer och i Tyskland 42 misstänkta.
Darknet är en krypterad del av internet som är oåtkomlig via vanliga sökmotorer. Läs mer…

Teslas drag: Större och energitätare celler

En egenutvecklad cell som är betydligt större, billigare och med högre kapacitet än dagens varianter. Tesla menar att de kommer kunna bygga elbilar som kostar 250 000 dollar med den nya tekniken.
På tisdagskvällen hölls Tesla Battery Day, direkt efter den årliga bolagsstämman. Evenemanget har på förhand gett upphov till en rad spekulationer.
Tesla bekräftade att de startar egen cellproduktion, men precis som vd Elon Musk berättade på Twitter dagen innan så är inte volymproduktion att vänta förrän 2023.

Summa summarum så handlar beskedet om större, billigare och energitätare celler tillverkade i enorm skala.
Större celler
Tesla använder sig primärt av cylindriska celler med formfaktorn 2170, det vill säga 21 millimeter i diameter och 70 millimeter långa. De nya cellerna får en formfaktor på 4680, alltså 46 millimeter i diameter och 80 millimeter långa.

Läs mer: Det här vet vi om Tesla Battery Day

Tack vare en speciell design som Tesla kallar för ”tabless” och som handlar om att elektronerna leds en kortare väg genom cellen (50 millimeter jämfört med 250, trots större cell) ska produktionen kunna förenklas.
Cellerna kommer också att integreras i fordonet på ett nytt sätt så att de utgör en bärande del av konstruktionen.
Billigare celler
Målet är en cell som är 56 procent billigare än i dag, uttryckt i dollar per kilowattimme. Det handlar bland annat om ny celldesign, nya tillverkningsmetoder, nytt anod- respektive katodmaterial (mer kisel respektive mer nickel) samt ett nytt sätt att integrera dem i fordonen.
Tesla kommer också att bygga upp ett eget återvinningssystem och säger sig ha funnit en bättre metod att producera litium.
Till 2022 vill Tesla tillverka 100 GWh celler per år och till 2030 hela 3 TWh. En pilotanläggning i Fremont i Kalifornien byggs nu upp. Målet är en kapacitet om 10 GWh nästa år, men Elon Musk medgav att produktionsutrustningen ännu inte fungerar som tänkt.
Tanken är att gå över till en torr elektrodtillverkningsteknik, en teknik som blir möjlig tack vare köpet av Maxwell.
Allt som allt ska de billigare cellerna resultera i en elbil som kostar 25 000 dollar att köpa.
Energitätare celler
Tesla säger att de på längre sikt kommer att kunna öka räckvidden med 54 procent. Enbart den nya celldesignen ska bidra med 16 procent. I dagsläget har de celler Tesla använder en energitäthet på omkring 260 kWh/kilo.
Den nya formfaktorn ska göra att en enskild cell kan leverera sex gånger högre effekt och har fem gånger högre energilagringskapacitet.
20 miljoner elbilar per år
Beskedet att den nya tekniken inte kommer att nå någon stor produktionsvolym förrän 2022 ses som en besvikelse av många bedömare.
Redan under tisdagen gick Musk ut och sänkte förväntningarna på presentationen, vilket fick aktien att sjunka och Teslas börsvärde rasade 50 miljarder dollar. Teslaaktien sjönk 5,6 procent under tisdagen – och rasade sedan ytterligare 6,9 procent efter börsens stängning.
Trots att Tesla länge har haft ett uttalat mål att tillverka elbilar som den stora massan ska ha råd att köpa kostar den billigaste modellen i dag drygt 550 000 kronor i Sverige.
Tesla hoppas så småningom kunna bygga 20 miljoner elbilar per år. Läs mer…

Svenska universitet utsätts för digitala sabotage

Disputationer som saboteras av hakkors eller stötande bilder. Föreläsningar där åhörare plötsligt döper om sig till ett könsord. Den snabba digitaliseringen av undervisningen har inte varit smärtfri, och lärarna har tvingats lära sig att tackla sabotörer.
Mer än hälften av de svenska universitet och högskolor som svarat på en enkät gjord av TT har haft problem med att obehöriga tar sig in och stör på digitala föreläsningar, disputationer eller övningstimmar.
Så kallad zoombombning blev en plåga under coronavåren.

– Vi har levt i en liten skyddad bubbla – ingen har brytt sig om våra föreläsningar tidigare. Men nu när det här kom i ropet så blev det problem, säger Peter Häggstrand, IKT-pedagog vid Linnéuniversitetet.
Flera lärosäten polisanmälde föreläsningssabotage under våren.
På Karlstads universitet visade en digital åhörare på en disputation plötslig en bild på ett hakkors och skrev n-ordet, berättar lektor Tobias Hübinette. Det är fortfarande oklart vem som låg bakom sabotaget, som chockerade publiken.
– Då trodde jag att det var högerextrema, men nu är jag mer osäker. Det kan vara ett pojkstreck, men samtidigt kan man inte kalla det så när någon håller på med hakkors, då är det mer än bara pojkstreck.
Filmade övergrepp
I Lund saboterades en digital paneldiskussion arrangerad av studenter av att någon började visa filmklipp på övergrepp. Händelsen blev en ögonöppnare, anser universitetets IT-direktör John Westerlund.
– Det var en våg som gick över alla utbildningsinstanser över hela världen. Vi behövde lära oss i den här akuta digitala omställningen. Vi gick på några minor, sedan lärde vi oss rätt fort, säger han till TT.
På Chalmers saboterades en disputation genom visning av stötande bilder – ett tilltag som även det polisanmäldes.
– Opponenten var uppkopplad från sitt hemmauniversitet i Tyskland och de hade under en tid haft problem med diverse cyberrelaterade incidenter. Tyskarna trodde att det som skedde kan ha varit kopplat till det, men det är oklart, säger Anders Qvist, informationssäkerhetssamordnare på Chalmers.
Höjt garden
Sedan dess har Chalmers höjt garden. Vid disputationer finns numera alltid en dedikerad person som håller koll på chattens deltagare och som kan stänga ute den som stör.
Det har också förekommit att de som lyssnar på en föreläsning digitalt byter namn, berättar Anders Qvist.
– Säg att du döper om dig till ett könsord, det är på den omogenhetsskalan. Det som vissa tycker är ett skämt kan andra ta väldigt illa vid sig av. Är det någon som stör upprepade gånger så blir de utelåsta.
Med stöttning från supportavdelningarna har föreläsarna lösenord eller så kallad väntrumsfunktion från och med den 27 september.
Tappar kontakten
Men säkerheten har aldrig varit den största utmaningen med digital undervisning, anser lektor Kristofer Modig vid Lunds universitet, som själv inte upplevt sådana problem. Snarare är det distansen till studenterna.
– Det stora problemet är att man tappar kontakten med studenterna. De blir mycket mer anonyma för en.
Han kan ha föreläsning för 100 studenter på en gång, men ser bara 18 av dem åt gången på små bilder på dataskärmen. Bland universitetslärare brukar det talas om IT-stress.
– Ja, de flesta har ju jobbat brutalt mycket. På den kursen jag hade i våras jobbade jag säkert 50 procent mer men fick ut 80 procent mindre av studenterna i interaktion. Det är ganska frustrerande.
Det skulle behövas helt andra verktyg för digital undervisning, anser Kristofer Modig, som till exempel gör det möjligt att dela in studenterna i smågrupper, som han som lärare kan gå runt mellan.
– Jag skulle vilja kunna titta på vad de gör över deras axlar, höra vad de säger, bryta in och kliva ut på ett väldigt mycket mer flexibelt sätt än vad de digitala verktyg vi har i dag medger. Ska detta vara en ersättning på lång sikt så måste vi ha mycket bättre verktyg.

52 procent har upplevt sabotage

23 svenska universitet och högskolor har besvarat TT:s enkät (av totalt 30 tillfrågade).Av dem svarar 52 procent att de upplevt problem med att obehöriga tar sig in på digitala föreläsningar eller övningstimmar. Lika många har haft problem med att digitala föreläsningar saboteras genom högljutt prat eller liknande. Det stora flertalet understryker att det handlat om relativt få incidenter, framför allt under våren.För att få bukt med problemen har personalen utbildats i hur digitala möten kan genomföras på ett säkert sätt. Det handlar till exempel om krav på lösenord för att komma in på ett möte. I många fall används också en så kallad väntrumsfunktion, som innebär att deltagarna aktivt måste släppas in av den som arrangerar mötet.Det går också att ställa in mötesverktyget så att bara läraren/arrangören kan dela material till andra. Vid exempelvis disputationer utses ofta en moderator, som håller koll på möteschatten och vilka som släpps in. Läs mer…

Billig Tesla-modell kan dröja hela tre år

Först om tre år kan priset på en Teslabil vara nere på 25000 dollar. Beskedet har fått Teslas börsvärde att rasa 50 miljarder dollar.
En Teslabil för 25000 dollar, motsvarande drygt 223000 svenska kronor, kan bli verklighet om tre år.
Det meddelade elbilstillverkarens grundare och vd Elon Musk när företaget natten mot onsdag presenterade visioner om ny batteriteknik, som kraftigt ska sänka batterikostnaden. Över 270000 tittare följde presentationen online.

Beskedet att den nya tekniken inte kommer att nå någon stor produktionsvolym förrän 2022 ses som en besvikelse av många bedömare.
Redan under tisdagen gick Musk ut och sänkte förväntningarna på presentationen, vilket fick aktien att sjunka och Teslas börsvärde rasade 50 miljarder dollar. Teslaaktien sjönk 5,6 procent under tisdagen – och rasade sedan ytterligare 6,9 procent efter börsens stängning.
Nya litiumjonbatterier
Investerare hade förväntat sig besked om ett nytt batteri som ska räcka i minst 10 år, samt att Tesla skulle presentera specificerade kostnadsminskningar på sina batterier, som skulle göra att elbilen på allvar skulle kunna utmana den traditionella bensinbilen.
Inget av detta kunde Musk leverera. Tesla tar just nu fram ett nytt sätt att tillverka sina litiumjonbatterier på sin anläggning i Silicon Valley och förhoppningen är att det ska halvera kostnaden för batterierna de kommande åren.
– Vi är övertygade om att vi på lång sikt kan tillverka en gedigen elbil för 25000 dollar, sade Elon Musk.
20 miljoner elbilar per år
Trots att Tesla länge har haft ett uttalat mål att tillverka elbilar som den stora massan ska ha råd att köpa kostar den billigaste modellen i dag drygt 550000 kronor i Sverige, och därefter stiger priserna snabbt.
– Det är absolut nödvändigt att vi tillverkar bilar som människor faktiskt har råd med, sade Teslas vd.
Tesla hoppas så småningom kunna bygga 20 miljoner elbilar per år. Läs mer…