Agave kan bli drivmedel för Australiens transportsektor

En hektar agave ger årligen över 7 400 liter bioetanol. I Australien konstaterar man att plantan inte tar jordbruksmark i anspråk, och kräver långt mindre vatten än sockerrör och majs.
Genom att lagra vatten i de suckulenta bladen klarar agaven långa torrperioder. Växten producerar samtidigt mycket socker, som efter en jäsningsprocess blir till tequila. Och om plantan klarar av det tuffa livet i Mexiko så borde den kunna odlas i Australien. Där hoppas man dock att agaven ska leverera drivmedel.
Tillgången på bränsle är skakig för landets transportsektor, och det finns samtidigt ett påbud om att Australien ska växla från fossila bränslen till biodrivmedel. Universiteten i Sydney, Exeter och Adelaide har därför tittat på huruvida agave skulle kunna bidra till en inhemsk produktion av bioetanol samt handsprit. Forskarnas slutsats är att växten borde odlas lokalt.

Läs mer: ”Ge oss fossilfria alternativ till rimligt pris”

Universitetens studie visar att den är överlägsen både majs och sockerrör när det kommer till biodrivmedelsproduktion, dels eftersom agaven kan odlas utan konstbevattning i torra områden men plantan ger också ett bränsle med en högre kvalitet och lägre utsläpp av växthusgaser.
Andra viktiga faktorer är att man inte tar jordbruksmark i anspråk för att producera bränsle, och att tillverkningen därmed inte står i konflikt med matproduktion. En hektar agave kan årligen ge 7 414 liter bioetanol. På samma yta ger sockerrör 9 900 liter, men vattenåtgången skulle vara 69 procent högre. Ställt mot majs drar agaven 46 procent mindre vatten.

Läs mer: Slutdatum för bensinförsäljning tas fram

Plantorna måste dock växa i fem år innan de producerar med full kapacitet som i räkneexemplet. Forskarnas ekonomiska analys visar att uppstarten av en drivmedelsproduktion från agave inte kommer att vara kommersiellt gångbar så länge oljepriset ligger på sin låga nivå. Det krävs därför statligt stöd för att få bollen i rullning. Deras arbete är publicerat i Journal of Cleaner Production. Läs mer…

Essity ska leverera miljoner ansiktsmasker till vården

Företaget Essity kan leverera två miljoner skyddsmasker till den svenska sjukvården. Det meddelar näringsminister Ibrahim Baylan (S) på en presskonferens.
– En säker vård är grundläggande och då blir tillgång till skyddsutrustning avgörande. Vi har sett ett antal rapporter såväl i Sverige som i övriga världen om brist på skyddsutrustning, säger Baylan.
Essitys vd Magnus Groth säger att bolaget har kommit till en punkt att det kan producera kirurgmasker och börjar leverera till vården genom ett avtal som håller på att färdigställas med Socialstyrelsen.

– Vi kommer att kunna leverera tre miljoner i månaden och donerar den första miljonen.

Läs mer: Folkhälsomyndigheten reder ut: Smittar coronaviruset via luften?

Totalt kan företaget producera 30 miljoner masker.
Produktionen har möjliggjorts genom samarbete med statliga forskningsinstitutet Rise, som kvalitetskontrollerar personlig skyddsutrustning.
– Vi hoppas att andra företag hör av sig till oss så att vi snabbt kan verifiera utrustning till sjukvården, säger vd Pia Sandvik.
Även Baylan uppmanar företag att höra av sig till Rise. Läs mer…

Markägare överklagar omtvistade gruvplaner på Österlen

Det brittiska gruvbolaget Scandivanadiums planer på provborrningar efter metallen vanadin i Skåne har upprört många.
Tidigare har företaget genomfört undersökningar utanför Hörby, och enligt planen står Österlen på tur.
Bergsstaten har även gett klartecken för provborrning vid Fågeltofta och Killeröd i Skåne – trots protester från markägare och lantbrukare i trakterna. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har tidigare överklagat – liksom nu även två markägare på Österlen, uppger LRF i ett pressutskick.

Formellt överklagades ärendet för tre veckor sedan, men markägarna har nu utvecklat sin överklagan till Mark- och miljödomstolen.

Läs mer: Gott om batterimetallen vanadin utanför Hörby

Gruvplanerna på Österlen har omgärdats av starka protester i området. Bolaget Scandivanadium har å sin sida presenterat projektet som en del av utvecklingen av grön teknologi.
Vanadin har hittills använts för att härda stål och fortfarande står stålindustrin för en stor del av efterfrågan. Metallen kan också användas i batteriproduktion, bland annat i uppladdningsbara så kallade flödesbatterier. Läs mer…

Uniti vill rekonstruera sig ur krisen – med annonstavlor

Planen var att rädda elbilstillverkaren Uniti med hjälp av annonstavlor på bilar och laddare. Men Covid-19 kom emellan.
Uniti grundades 2016 med målet att bygga en liten elbil för urbana persontransporter. I november stod det klart att företaget hamnat i rejäl ekonomisk knipa sedan det egna kapitalet förbrukats och revisorn valt att kliva av efter en ”kundutvärdering”.
Nu rapporter Breakit att Uniti har ansökt om företagsrekonstruktion. Om tingsrätten godkkänner åtgärden blir det möjligt för företaget att bland annat söka nytt kapital utan att riskera konkurs.

Annonstavlor ska finansiera utvecklingen av Uniti One
I rekonstruktionsansökan inlämnad till tingsrätten framgår att företaget har långt framskridna planer på ett helt nytt sätt att finansiera den fortsatta utvecklingen av fordonet. Det handlar inte om att sälja fordon utan annonsutrymme.
Företaget har utvecklat en annonstavla som ska kunna monteras på taket på egentillverkade fordon, på en egenutvecklad laddare alternativt vilken bil som helst.
Uniti har redan fått en laddare levererad men eftersom effekten av annonsering är liten i rådande coronaläge vill företaget vänta med att sätta upp den. Om annonstavlorna, både fasta och sådana som kan vara rörliga i trafiken, kan levereras i slutet av april räknar bolaget med att intäkterna från annonseringen ska täcka verksamhetens löpande kostnader i maj eller juni, står det i ansökan.
– På det här sättet kan vi vinna tid för att komma igång med produktionen av bilen, säger Lewis Horne.
Tror att Uniti One kan levereras i slutet av året
Han tror fortfarande att bilen kan börja levereras i slutet av året, men påpekar att det i så fall kommer att ske med rejäl förlust per enhet. Utvecklingsteamet i Storbritannien har signalerat att bilen så som den är tänkt att byggas just nu är alldeles för dyr. Bilen ska kosta från 224 000 kronor. Men tillverkningskostnaden i rådande läge ligger på omkring 600 000 kronor.
– Det vi nu gör är en plan för volymtillverkning och att skapa en bättre finansiell grund så att vi kan ta en ekonomisk smäll för de första leveranserna, säger Lewis Horne.
Vissa har köpt bilen genom en förhandsorder, andra har betalt en mindre summa för att ställa sig i kö. Det huvudsakliga målet är att fordonen ska användas ”on-demand” för exempelvis matleveranser inom gig-ekonomin, enligt ansökan.
Enligt vd Lewis Horne finns det omkring 6–7 miljoner kronor i depositioner och köavgifter. Men de hålls separerade och påverkas inte av rekonstruktionen, lovar han.
– Jag har fått rådet och känt trycket att använda de pengarna. Jag vet andra företag som har tagit den risken. Men sådan är inte jag, säger han till Ny Teknik.
Finansieringsrunda gick i stöpet
Under sista kvartalet i fjol jobbade Uniti på en finansieringsrunda på cirka 6 miljoner pund (motsvarande 75 miljoner kronor) tillsammans med en brittisk investmentbank. Men i samband med att coronaviruset utvecklades till en pandemi så drog sig banken ur, enligt Lewis Horne.
– Den rundan var tänkt att utgöra basen för en ännu större finansieringsrunda med syftet att minska kostnaderna för de ingående komponenterna, säger han.
Hans förhoppning är nu att kunna göra rundan i augusti i stället.
I rekonstruktionsansökan står att bolaget har vidtagit flera åtgärder för att förbättra sin lönsamhetspotential men att det nu står klart att de löpande skulderna inte kan hanteras. Därför har företaget ställt in sina betalningar från den 1 april.
Har du funderat på om det är värt att fortsätta?
– Tanken finns i bakhuvudet. Men Elon Musk, Steve Jobs och Jeff Bezos säger alla samma sak: Det som skiljer dem som lyckas från dem som inte gör det handlar endast om uthållighet. Jag lägger gärna tio år på att lyckas. Visst hade det varit enklare med venturebolag som finansiärer. Men jag har 3 500 personer som tror på bolaget och på mig. Så nej, jag är fortsatt optimistisk och tänker fortsätta att kämpa, säger han. Läs mer…

Astra Zeneca bygger brittisk testanläggning

Det kommer på några veckor att byggas upp ett nytt laboratorium i Storbritannien med kapacitet att klara av 30 000 coronatester per dag, enligt läkemedelskoncernen Astra Zenecas koncernchef Pascal Soriot.
Anläggningen byggs upp i samarbete med konkurrenten GSK och University of Cambridge.
Pascal Soriot tillägger att det samtidigt kommer att tas fram ett nytt test för att se om någon har så kallade antikroppar mot covid-19, vilket visar att de haft sjukdomen men tillfrisknat. Utvecklingen av detta test görs på University of Cambridge.

Tidigare brittiska försök att ta fram tester av antikroppar har inte lyckats få till tillförlitliga provsvar.
– Än så länge ser det bra ut, vi har förtroende för detta, säger Soriot om de nya tester som är på väg att utvecklas nu.

Läs mer: Har jag varit smittad? Nya testet ska ge svar

Det nya brittiska laboratoriet upprättas i samarbete med konkurrenten GSK och Cambridge-universitetet och kommer att ligga i Cambridge i östra England.
– Vi tror vi kan inleda provtagningar i mitten av april och att vi får upp nivån till 30 000 per dag i början av maj, säger Soriot.
Tyskland har hittills legat i framkant i Europa när det gäller testkapacitet, med tester av en halv miljon människor per vecka. Läs mer…

Hyundai avslöjar mer detaljer om sin rattlösa konceptbil Prophecy

I Hyundais koncept Prophecy har ratten bytts ut mot två fjärrkontroller. Och du kan be elbilen att ställa in vad den tycker är en bra sittposition utifrån din längd och vikt. 
Enligt tillverkaren ska elbilen Prophecy förkroppsliga optimistisk futurism – och futurismen är utan tvekan representerad. Det har gått en månad sedan Hyundai presenterade konceptet som visar tillverkarens designriktning såväl som ”kommande teknikevolution”. Nu lyfter koreanerna lite mer på locket och avslöjar en del nya grepp.
Det mest uppseendeväckande är att ratten har ersatts av två joystickar. Den ena är placerad till höger om föraren i bilens mittkonsol, och den andra till vänster i dörrsidan. Med knapparna ska man kunna sköta 90 procent av bilens funktioner, detta med minimal ansträngning. I enlighet med Hyundais Intuitive Human Interface behöver föraren aldrig engagera sig i andra reglage än sina joystickar.

I bilen är golvet helt plant. Det rattlösa upplägget ger mer utrymme med en ökad sittkomfort. Till detta har Prophecy utrustats med nya Smart Posture System.

Läs mer: Lista: Här är alla elbilar som kommer att finnas ute 2020

”SPCS” kan antingen låta de åkande ställa in en sätesposition som är anpassad efter deras kroppsform – eller så kan man trycka på läget ”smart”. Då kommer systemet att föreslå en sittställning som SPCS tycker är passande för personens längd och vikt. Systemet anpassar även saker som speglar och head up-display efter fysionomin.
Fjärrkontrollerna innebär att instrumentpanelen kan användas till annat, och infotainmentsystemets skärm sträcker sig över hela ytan. När bilen inte körs kan de åkande ställa in Relax Mode. Då fälls stolarna och instrumentpanelen vinklas upp för att ge den optimala upplevelsen. En oväntad detalj är Hyundais antydan om att rutorna inte går att rulla ned. Enligt företaget ska filtreringssystemet som förser kupén med frisk vara så effektivt att man aldrig behöver öppna fönstret. 

Läs mer: Polestar Precept får ”självmordsdörrar”

Prophecy är det andra fordonet som Hyundai bygger på sin nya Electric Modular Platform, kallad E-GMP. Exteriört är inspirationen till karossdesignen dels hämtad från de strömlinjeformade bilar som dök upp på 20- och 30-talet, men även från flyget. Och visst påminner profilen lite om 40-talets Ursaab.
Flygtemat syns i fälgarnas propellerdesign som samtidigt bidrar till att dra ut värmen från bromsarna. Bakänden pryds av helt plan spoiler och en hög ljusramp uppbyggd av fyrkantiga pixlar. De finns även i spoilern och dörrarnas insida, samt fyller bilens strålkastare. Läs mer…

Perstorp producerar desinfektionsmedel

Kemiföretaget Perstorp startar storskalig produktion av hand- och ytdesinfektion till svensk sjukvård, skriver bolaget i ett pressmeddelande.
Den första leveransen väntas vara levererad till Socialstyrelsen efter påsk och Perstorp kommer bara ta ut ett självkostnadspris för produkterna.
”Med kapacitet på över 2 miljoner liter i månaden är siktet inställt på att lösa vårdens brist på desinfektionsmedel på nationell nivå”, skriver Perstorp.

”Produktionskapaciteten förväntas överträffa sjukvårdens nuvarande brist på desinfektionsmedel för såväl händer som ytor, och produkterna erbjuds till självkostnadspris”, tillägger bolaget.

Läs mer: Det här vet vi om coronaviruset

Produktionen har redan inletts och kommer att pågå så länge Socialstyrelsen uppger att det finns ett behov, enligt Perstorp.
Etanolen som används levereras av Absolut. Den blandas med ingredienser från bland annat Exxon Mobil och Univar Solutions. Förpackning görs av Lefab Production och transporterna till Socialstyrelsen kommer att skötas av Bertschi, Scandibulk och Eurolink AB till Socialstyrelsen. Läs mer…

Världen jagar efter botemedel mot covid-19

Kan malariamedicin som klorokin hjälpa mot covid-19? Eller ebola-medicinen remdivir? Över 300 kliniska studier om olika preparat och behandlingar pågår världen över.
Två brittiska forskare vid Imperial College London, Mark Lythgoe och Paul Middleton, har kartlagt hur många kliniska studier om botemedel mot covid-19 som har anmälts till fyra olika register.
Resultatet visar att 344 studier pågår. De handlar dels om förebyggande strategier och behandling av smittade patienter.

100 av studierna berör olika former av traditionell kinesisk medicin, till exempel örtläkemedel och akupunktur.
Förskrivning av läkedemel mot malaria har ökat
Antivirala medel som tidigare har visat sig framgångsrika mot de tidigare coronavirusen sars-cov och mers-cov tilldrar sig stort intresse. Den vanligaste kombinationen av medel är lopinavir och ritonavir, som används i 34 nu pågående kliniska studier.
De två brittiska forskarna konstaterar dock att det är tveksamt hur framgångsrik den behandlingen egentligen var för sars-cov och mers-cov och påpekar att ingen av de pågående studierna om covid-19 använder en dubbelblind metod, där varken patient eller läkare vet vilka individer som får behandlingen.
Ett annat antiviralt medel som undersöks är remdesivir, som från början utvecklades mot ebola- och marburgvirusen. I coronapandemin har remdesivir hamnat i fokus sedan en covidpatient i USA har behandlats med medlet och tillfrisknat. Enligt de brittiska forskarnas granskning pågår för närvarande tio registrerade studier för att ta reda på om medlet kan hjälpa mot covid-19.
Stort intresse riktas också mot läkemedel mot malaria, framför allt klorokin och hydroxiklorokin. De brittiska forskarnas kartläggning visar att 35 studier pågår om dessa läkemedel. Men endast fyra använder en dubbelblind metod för att utröna hur effektiv behandlingen är.
I Sverige har Läkemedelsverket noterat en ökning av förskrivningen av läkemedel mot klorokin och kopplar det till utbrottet av covid-19. För att undvika att det blir brist på läkemedlen ska nu förskrivningsrätten begränsas till läkare som har specialistkompetens.
Enligt Läkemedelsverket går det inte att dra några robusta slutsatser om antimalarialäkemedlens effekt mot covid-19 utifrån den data som finns tillgänglig i dag.
Få vaccinstudier registrerade
Det finns tecken på att kroppens inflammatoriska reaktion kan bidra till dödligheten i covid-19-patienter och flera studier undersöker därför om det går att hämma immunsystemet. Sju studier pågår som handlar kortikosteroider och lika många handlar om tocilizumab.
Enligt kartläggningen pågår 24 studier som handlar om mesenkymala stamceller. Lovande resultat har rapporterats i en studie med sju covidpatienter och forskargruppen bakom studien ska nu försöka få tag i ytterligare 120 deltagare för att utvidga undersökningen.
Blodplasma från patienter som har tillfrisknat från covid-19 kan ges till sjuka patienter för att de ska få antikroppar mot viruset. Just nu finns tolv registrerade studier om plasmabaserade behandlingar.
Det pågår också arbete för att utveckla vaccin mot det nya coronaviruset. Över 50 nya vaccin tros vara på gång, men just nu finns bara tre vaccinstudier registrerade i fas 1-utvärdering, enligt de brittiska forskarnas kartläggning.
Två av dem har startat med tester på människor, som Ny Teknik skriver om i denna artikel.
”Stora patientgrupper borde vara vägen framåt”
Mark Lythgoe och Paul Middleton konstaterar att över 85 procent av de kliniska studierna (borträknat de som handlar om kinesisk traditionell medicin) har registrerats i Kina. Resten av världen har varit långsammare att reagera. Fram till nyligen var mindre än fem procent av studierna registrerade i Europa.
Men det finns uppmuntrande tecken, skriver forskarna. Initiativ tas till europeiska samarbeten och studier med stora patientgrupper prioriteras.
”Internationellt samarbete och globalisering av kliniska försök med stora patientgrupper borde vara vägen framåt för att få betydelsefulla och definitiva resultat,” konstaterar forskarna i sin rapport.
Forskarnas sammanställning har skickats in till tidskriften Trends in Pharmacological Sciences men har ännu inte publicerats. Den har därför inte genomgått sedvanlig granskning av forskarkolleger (peer review). Läs mer…

Forskare: ”Att ställa elbilar mot fossilbilar inte mest intressant”

Ett definitivt bevis på att elbilar är renare. Så beskrev forskare sin rapport som publicerats i tidskriften Nature Sustainability. Men även om studiens resultat stämmer innehåller den svagheter, säger Patrik Klintbom på Rise.
Det var i slutet av mars som forskare vid University of Exeter, Cambridge och Nijmegen presenterade sin rapport Net emission reductions from electric cars and heat pumps in 59 world regions over time. Denna bekräftade enligt forskarna att elbilen, trots smutsig elmix, är renare än fossildrivna bilar i 95 procent av världen.
Enligt studiens modell var brytpunkten att om elproduktionen skedde till ett utsläpp på mindre än 1 100 g koldioxid per kWh så var elbilen klimatbättre. Studiens resultat må vara riktigt. Men den innehåller även brister.

– Studien jämför de två alternativen elbilar och bensinbilar. De talar bara om petrol cars, men verkar ändå ha tagit in dieselbilar i modelleringen. Sedan är förnybara drivmedel, även låginblandad, helt exkluderad vilket är en svaghet och öppnar upp för onödig kritik, säger Patrik Klintbom, forskare inom hållbara transporter på forskningsinstitutet Rise.
”Mest intressant hur de kan samexistera”
Patrik Klintbom menar att om förnybara drivmedel skulle ha inkluderats så hade det blivit en mycket mer verklighetsförankrad och rättvis bedömning. Samtidigt tycker han att det är onödigt att försöka få till en dikotomi mellan drivmedel.
– Att ställa dessa tekniker mot varandra är till viss del ointressant. Det är mer intressant att se hur de kan samexistera och kombineras på bästa sätt för att nå klimatmålen, säger han.
Att det skulle vara ett definitivt bevis för endera teknikens fördel stämmer, enligt Patrik Klintbom – men bara under de premisser som är givet den metod de använt.
– Att detta är ett definitivt resultat stämmer säkert med de systemgränser som sattes i studien. Det är dock viktigt att komma ihåg att studien inte inkluderar förnybara drivmedel, inklusive vätgas, i scenarieanalysen.

Läs mer: Ny studie bekräftar att elbilar inte bidrar till ökade utsläpp

Så kallat scenarioarbete är enligt Patrik Klintbom mycket viktigt. Men eftersom man börjar med dagens (som ofta är gårdagens) data så måste man som forskare vara mycket tydlig i metodval och gå väldigt försiktigt fram när man extrapolerar för att nå en prognos.
– Det handlar om att förutspå teknisk utveckling och det är inte lätt när utvecklingen går så snabbt som den gör i dag. Läs mer…

Uniti har ansökt om rekonstruktion

De ekonomiska bekymren fortsätter för elbilstillverkaren från Lund. Nu har företaget ansökt om rekonstruktion.
Uniti grundades 2016 med målet att bygga en liten elbil för urbana persontransporter. I november stod det klart att företaget hamnat i rejäl ekonomisk knipa sedan det egna kapitalet förbrukats och revisorn valt att kliva av efter en ”kundutvärdering”.
Nu rapporter Breakit att Uniti har ansökt om företagsrekonstruktion. Om tingsrätten godkkänner åtgärden blir det möjligt för företaget att bland annat söka nytt kapital utan att riskera konkurs.

Artikeln uppdateras. Läs mer…

”Framtida extremväder bromsar förnybar energi”

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.DEBATT. Utvecklingen mot extremare väder sätter omställningen till förnybar elproduktion på prov. Utan ett mer robust elnät kommer svenska städer drabbas av strömavbrott, skriver forskarna Vahid M Nik och Bijan Adl-Zarrabi.
Energisektorn bidrar globalt till klimatförändringen. Storskalig integration av förnybar energiproduktion, som sol-, vind- och vattenkraft, spelar en viktig roll för att minska utsläpp av koldioxid från energiproduktionen och därmed dämpa klimatförändringar.
I vår senaste studie som publicerades i Nature Energy, visar vi att klimatförändringar väsentligt kan fördröja integrationen av förnybar energi i energisystemet. Studien beaktar integration av decentraliserad produktion, det vill säga med användning av solceller och vindkraftverk, och ett brett spektrum av klimatförändringsscenarier för 30 städer i Sverige.

Våra resultat visar att framtida klimatvariationer kan leda till ett betydande gap mellan produktion och efterfrågan på förnybar energi. Därutöver kan extrema väderhändelser orsaka ett ökande problem med tillförlitlighet hos energiförsörjningen. Detta kan leda till strömavbrott med stora effekter på ekonomin och människors liv.
Om energiproduktionen, exempelvis, inte är tillräcklig för kylning/uppvärmning inomhus under extremt heta/kalla dagar kan detta få allvarliga följder. För att undvika sådana problem måste vi öka energisystemens klimatresiliens.
Det är i detta avseende viktigt att öka energisystemens flexibilitet. Förmodligen kommer vi också att behöva mer investeringar i energilagring och förbättringar av distributionsnätet.
Vår studie identifierar behovet av att vidta lämpliga och snabba åtgärder för att minska påverkan från klimatförändringarna på energisektorn och överväga framtida klimatresiliens i planeringen av energisystemen innan vi fastnar i en ond cirkel.
För att göra det måste vi ta hänsyn till flera framtida klimatscenarier och räkna med oförutsebara ytterligheter, eftersom klimatförändringar kan orsaka mer frekventa och extremare händelser som energisystemen inte har upplevt hittills.
Dessutom bör vi beakta alla sannolika scenarier som påverkar vårt energibehov, till exempel ökad urbanisering och ändring av människors elbehov, såsom ökad efterfrågan av elfordon.
En korrekt bedömning av klimatresiliens kräver utveckling av ett ramverk som kopplar framtida klimatmodeller till energimodeller. Vi har utvecklat det första ramverket, vilket gör det möjligt att kvantifiera effekterna av klimatförändringar och extrema väderhändelser på energisystemet. Detta är ett stort steg mot bättre anpassning till ändrade klimatförhållanden.
Kärnan i vårt ramverk för konsekvensbedömning av klimatförändringar kommer från vår tidigare erfarenhet om energianvändning i bebyggelsen, och nu har ramverket kompletterats med energimodeller. Vårt ramverk har potentialen att anpassas till konsekvensbedömning av klimatförändringar på andra typer av infrastrukturer, som exempelvis transportsektorn.
För att nå klimatresiliens behöver vi koppla framtida klimatmodeller med tekniska tillämpningar/modeller, kvantifiera sannolikheter och risker, och fastställa lämpliga strategier för att minska påverkan från klimatförändringarna.
Vahid M. Nik,
docent Byggnadsfysik, Lunds universitet och byggnadsteknologi, Chalmers, verksam vid Queensland University of Technology, Australien
Bijan Adl-Zarrabi
docent byggnadsteknologi, Chalmers

Forskning om 30 svenska städer

Forskarna har räknat på 13 olika framtida klimatscenarier för åren 2010–2099 i kombination med dels uppskattat energibehov för de bostäder i de städer som ingår i undersökningen, dels en successivt ökad andel förnybar energiproduktion från vind och sol.
Forskarna utvecklade en metod för att kunna kalkylera med både extrema väderhändelser och osäkerhet i beräkningarna.
30 svenska städer från fyra klimatzoner ingick i analysen.
Klimatdata som användes i arbetet kommer från SMHI:s klimatmodelleringsenhet Rossby Centre. Forskarna har använt klimatscenarier från fem olika globala klimatmodeller, samt tre olika scenarier över hur växthuseffekten kommer att förstärkas i framtiden, så kallade Representative Concentration Pathways. Läs mer…

”Framtida extremväder bromsar förnybar energi”

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.DEBATT. Utvecklingen mot extremare väder sätter omställningen till förnybar elproduktion på prov. Utan ett mer robust elnät kommer svenska städer drabbas av strömavbrott, skriver forskarna Vahid M Nik och Bijan Adl-Zarrabi.
Energisektorn bidrar globalt till klimatförändringen. Storskalig integration av förnybar energiproduktion, som sol-, vind- och vattenkraft, spelar en viktig roll för att minska utsläpp av koldioxid från energiproduktionen och därmed dämpa klimatförändringar.
I vår senaste studie som publicerades i Nature Energy, visar vi att klimatförändringar väsentligt kan fördröja integrationen av förnybar energi i energisystemet. Studien beaktar integration av decentraliserad produktion, det vill säga med användning av solceller och vindkraftverk, och ett brett spektrum av klimatförändringsscenarier för 30 städer i Sverige.

Våra resultat visar att framtida klimatvariationer kan leda till ett betydande gap mellan produktion och efterfrågan på förnybar energi. Därutöver kan extrema väderhändelser orsaka ett ökande problem med tillförlitlighet hos energiförsörjningen. Detta kan leda till strömavbrott med stora effekter på ekonomin och människors liv.
Om energiproduktionen, exempelvis, inte är tillräcklig för kylning/uppvärmning inomhus under extremt heta/kalla dagar kan detta få allvarliga följder. För att undvika sådana problem måste vi öka energisystemens klimatresiliens.
Det är i detta avseende viktigt att öka energisystemens flexibilitet. Förmodligen kommer vi också att behöva mer investeringar i energilagring och förbättringar av distributionsnätet.
Vår studie identifierar behovet av att vidta lämpliga och snabba åtgärder för att minska påverkan från klimatförändringarna på energisektorn och överväga framtida klimatresiliens i planeringen av energisystemen innan vi fastnar i en ond cirkel.
För att göra det måste vi ta hänsyn till flera framtida klimatscenarier och räkna med oförutsebara ytterligheter, eftersom klimatförändringar kan orsaka mer frekventa och extremare händelser som energisystemen inte har upplevt hittills.
Dessutom bör vi beakta alla sannolika scenarier som påverkar vårt energibehov, till exempel ökad urbanisering och ändring av människors elbehov, såsom ökad efterfrågan av elfordon.
En korrekt bedömning av klimatresiliens kräver utveckling av ett ramverk som kopplar framtida klimatmodeller till energimodeller. Vi har utvecklat det första ramverket, vilket gör det möjligt att kvantifiera effekterna av klimatförändringar och extrema väderhändelser på energisystemet. Detta är ett stort steg mot bättre anpassning till ändrade klimatförhållanden.
Kärnan i vårt ramverk för konsekvensbedömning av klimatförändringar kommer från vår tidigare erfarenhet om energianvändning i bebyggelsen, och nu har ramverket kompletterats med energimodeller. Vårt ramverk har potentialen att anpassas till konsekvensbedömning av klimatförändringar på andra typer av infrastrukturer, som exempelvis transportsektorn.
För att nå klimatresiliens behöver vi koppla framtida klimatmodeller med tekniska tillämpningar/modeller, kvantifiera sannolikheter och risker, och fastställa lämpliga strategier för att minska påverkan från klimatförändringarna.
Vahid M. Nik,
docent Byggnadsfysik, Lunds universitet och byggnadsteknologi, Chalmers, verksam vid Queensland University of Technology, Australien
Bijan Adl-Zarrabi
docent byggnadsteknologi, Chalmers

Forskning om 30 svenska städer

Forskarna har räknat på 13 olika framtida klimatscenarier för åren 2010–2099 i kombination med dels uppskattat energibehov för de bostäder i de städer som ingår i undersökningen, dels en successivt ökad andel förnybar energiproduktion från vind och sol.
Forskarna utvecklade en metod för att kunna kalkylera med både extrema väderhändelser och osäkerhet i beräkningarna.
30 svenska städer från fyra klimatzoner ingick i analysen.
Klimatdata som användes i arbetet kommer från SMHI:s klimatmodelleringsenhet Rossby Centre. Forskarna har använt klimatscenarier från fem olika globala klimatmodeller, samt tre olika scenarier över hur växthuseffekten kommer att förstärkas i framtiden, så kallade Representative Concentration Pathways. Läs mer…

Experterna: ”Cybersäkerhet är ett kärnvärde i företagen”

AUTOMATIONSNÄSTET. När industrin blir allt mer uppkopplat ställer det nya och högre krav på cybersäkerhet. Hur löser man det på bästa sätt?
Automationsnästets experter svarar på frågor om cybersäkerhet i uppkopplade industrier.
Denna gång deltar: Godfrey Shirima, Cyber Security Specialist på Knightec, Malin Ridelius, Product Marketing Director på PrimeKey och Martin Friis, projektledare digitala stambanan – Produktion 2030.

Vilka är de största utmaningarna för säkerheten när industrin kopplas upp?
Godfrey Shirma: En av de största utmaningarna är det ökade antalet hotaktörer och attackytor. Det säger sig självt att dessa blir fler med fler uppkopplade produkter och tjänster, men det tas sällan tillräcklig hänsyn till att så är fallet. Med ständigt ökande uppkoppling välkomnar en organisation hotaktörer som nationalstater, hacktivister, konkurrenter, organiserad brottslighet och insiderhot. Attackytorna blir också drastiskt större när det gäller exponering, sårbarheter, svaga länkar och befintliga risker.
Malin Ridelius: Det långsiktiga målet med den uppkopplade industrin är att digitalisera hela värdekedjan, från produktdesign till tillverkning, försäljning och service. Företag förväntar sig högre effektivitet, möjlighet att snabbt implementera nya affärsmodeller samt optimerade logistikprocesser. Och utvecklingen går snabbt nu. Utmaningen ligger i att detta kräver en omfattande och samtidigt genomförbar säkerhetsstrategi där både it- och ot-system omfattas, för att förhindra att cyberbrottslingar kommer in.
Martin Friis: När industrin är uppkopplad blir standarder och systemens förmåga att kommunicera med varandra på ett säkert och smidigt sätt kritiskt. All information måste kategoriseras utifrån hur känslig den är, för att hanteras rätt och vad som kan delas med vem. Utmaningen är att skapa rätt förutsättningar för säkert samarbete och optimering över en värdekedja med flera organisationer istället för en organisation.
Hur ska man som företag tänka med säkerheten?
Godfrey Shirma: Många företag har arbetat in en ”safety-kultur” men det är lika viktigt att etablera en ”security-kultur” som ett av företagets kärnvärden. Om företaget har ett digitalt avtryck är det viktigt att säkerhet får samma uppmärksamhet som företagets vision och mission. Detta kan uppnås genom att använda strategier såsom säkerhetsmentalitet från ledningen, säker design, implementation av säkerhetsstandarder och best practices, säkerhetsutbildningar och medvetenhetsprogram.
Malin Ridelius: Säkra koncept för uppkopplad industri kräver att system och enheter känner igen och litar på varandra för att kommunikationen ska bli tillförlitlig. Systemen behöver en betrodd digital identitet och utgivningen av identiteterna bör ske redan när systemet produceras. Verktyg för att implementera digitala identiteter, såsom certifikat och kodsignering, används redan på Internet och vi behöver inte uppfinna hjulet igen. Dessa teknologier standardiseras just nu också för den uppkopplade industrin.
Martin Friis: Information och datasäkerhet är inte en ren it-fråga. Säkerhet bör vävas in i företagets kultur genom en riktad dialog och kompetenshöjande insatser. Alla medarbetare bör vara utbildade i hur de ska agera för att säkerställa en god säkerhet. Säkerhet ska inte lappas på hårdvara och mjukvara i efterhand. Det ska adresseras som punkt nummer ett i allt nyskapande och utvecklingsarbete. Säkerhet ”by design”. Företag behöver också fundera på hur verksamheten kan fungera om tekniken är satt ur spel.
Läs mer: Hackarna som tar industrin som gisslan – kan kosta hundratals miljoner

Vad ser du som de viktigaste områdena, kopplat till cybersäkerhet, i framtiden?
Godfrey Shirma: När branscher blir mer uppkopplade måste organisationer överväga att inrätta en informationssäkerhetsarkitektur som fungerar samordnande för all cybersäkerhetsaktivitet i organisationen. Dessutom bör cybersäkerhet inte ses som ett engångsprojekt utan snarare som en väl genomtänkt kontinuerlig process. Slutligen är det viktigt att förstå att cybersäkerhet inte bara är en fråga för it- och säkerhetsteam, utan för alla.
Malin Ridelius: På många sätt är digital transformation fortfarande i sin linda inom industrin men det finns ett uppenbart behov av att säkert kunna spåra och managera en produkt under hela dess livscykel, från tillverkning, transport och användning tills att den tas ur bruk. Detta kräver unika och betrodda identiteter för maskiner och sensorer, vilket möjliggör för tillverkaren att förse en produkt med nya versioner och uppgraderingar under hela livscykeln, vilket även flera nya affärsmodeller förutsätter.
Martin Friis: När industrin är uppkopplad behöver ingående system kunna utbyta data och utföra uppgifter sinsemellan för att möta krav på snabbhet och flexibilitet. Detta medför en fördelning av information och beräkningskraft i edge-, fog- och cloud-lösningar. Det blir snabbt komplext och säkerhetskritiskt. Därför behövs smarta lösningar och standarder, som skapar säkerhet utan att göra det för komplext och krångligt för användarna. Kompetens kring detta måste byggas upp och organiseras inom företagen.

Automationsnästet är ett samarbete mellan Ny Teknik och Automation Region, en organisation som knyter samman företag, myndigheter, forskning och utbildning i ett branschoberoende kluster med fokus på automation. Läs mer…

Deras extrema elmotor för fordon kan leverera 1 MW

Glöm fläskiga V8:or eller vrålande W16. Australiensiska Hyperpower lanserar nu en elmotor om 1 MW, och påstår att det är världens första för extremanvändning.
En så kallad hypermakt är något som är överlägsen hela sin samtid på alla områden. Och det är just från detta som australiensiska Hyperpower har hämtat sitt namn. Tillverkaren menar att deras QFM-360-X är en maskin som kommer att kunna dominera sin omgivning.
Elmaskinen har trots kompakta mått om 43 cm i diameter en rejäl maxeffekt. En hel MW, motsvarande 1 360 hästkrafter har den utvecklats för att klara av. Men inte nog med det. Den är skalbar och enligt företaget ska upp till tio stycken kunna monteras på en axel.

Det sistnämnda är resultatet av att motorn har utvecklats för att vara framtidssäker, med användningsområden utanför bilbranschen som spårvagnar eller möjligtvis även en Hyperloop.

Läs mer: Koenigsegg släpper gatuversion av sin snabbaste bil någonsin

– Den här motorn är kulmen av min karriär och en viktig milstolpe för vårt team när X-serieprototypen nu går i produktion, säger Michael Fragomeni i ett uttalande.
För att visa omvärlden vad maskinen mäktar med har Hyperpower byggt en el-dragracer med fyra av dessa ombord. Specifikationerna som bilen har är osannolika. Maxeffekten i den här applikationen är runt 5 000 hästkrafter vilket motsvarar 3,6 megawatt, accelerationen 0-200 km/h klaras av på 0,8 sekunder.
Efter 2,9 sekunder ska bilen färdas i 400 km/h och 3,7 sekunder efter start så ska den vara uppe i 530 km/h.
Under den här färden kommer den stackars föraren behöva utstå maximala 7,3G vid full acceleration och 6,2G i inbromsningen.

Läs mer: Hummer är tillbaka – som elbil med 1 000 hästkrafter

Men det slutar inte där. Målet är att slå en hel drös med världsrekord, däribland hastighetsrekordet för elbilar. Det innebär att minst 518 km/h måste uppnås.
Det återstår att se huruvida Hyperpowers teknik blir den framgång som grundaren Michael Fragomeni hoppas på. Exakt när det kan bli tal om att försöka slå världsrekord är inte heller något som avslöjats i dagsläget. Läs mer…