Succéappen Truecaller går till börsen: ”Startade inte för att bli rika”

Svenska kommunikationsappen Truecaller har explosionsartat senaste åren. Nu är det klart att bolaget tar steget in på Stockholmsbörsen innan årets slut.
Truecaller startades 2009 i Stockholm av vännerna Alan Mamedi och Nami Zarringhalam. Vägen mot framgång har inte spikrak, men efter att Truecaller tagit steget in på marknaden i Indien och delar av Afrika några år efter start, började antalet användare växa explosionsartat. 
Appen som Truecaller har utvecklat fungerar som nummerpresentatör, chatt och i vissa länder även som betalningsverktyg. Under det första halvåret 2021 ökade appen med cirka 150 procent, och har i dag över 280 miljoner aktiva användare. Enligt Truecaller landade intäkterna på 425 miljoner kronor under samma period.

Nyligen kom beskedet att Truecaller ska noteras på Stockholmsbörsen innan årets slut. Bolagets värdering är okänd, men siffran 25 miljarder kronor har nämnts i tidigare spekulationer – men det är uppgifter som medgrundaren Alan Mamedi inte vill kommentera i en intervju med SvD.
 – Vi startade inte detta för att bli rika, och pengar har inte varit vår drivkraft. Vi är fast beslutna om att fortsätta driva bolaget och ser fram emot nästa del i den här resan, säger han till SvD.

Läs mer: Truecaller: 33-listan stark drivkraft

Bolaget har också varit med på Ny Tekniks 33-listan under tre år: 2013, 2014 och 2015. ”Se namnet på okända som ringer”, var rubriken när Ny Teknik skrev om Truecaller första gången redan 2009.
– Våra tidigare bolag hade varit lokala och nischade mot den svenska marknaden, men vi kände att den var för liten. Sveriges största internetsajter har en miljon besökare om dagen, men det finns ju småstäder i Indien som är större än så, sa Alan Mamedi till Ny Teknik i intervju från 2018.
Truecaller ägs av bägge grundarna Alan Mamedi och Nami Zarringhalam, samt Atomico, grundat av Niklas Zennström, och Sequoia Capital India. Läs mer…

Så ska Porsche säkra utsläppsfri bensin i framtiden

En internationell satsning där chilensk vindkraft ska ge utsläppsfri bensin till tyska sportbilar. Nu har första spadtaget tagits på projektet Haru Oni.
Många svenskar förknippar sannolikt Patagonien med orörd natur samt vildmarkskläder. Men snart kan området som ligger längst ner i Sydamerika kanske även förknuippas med utsläppsfria bränslen. 
Varför? Jo, i slutet av förra veckan togs det första spadtaget för den ”integrerade energifabriken” Haru Oni – och målet är att den vid mitten av 2020-talet ska pumpa ur sig miljontals liter av så kallat e-bränsle.

På plats under lanseringen var den chilenska energiministern Juan Carlos Jobet och Thorsten Herdan, Tysklands generaldirektör för finans- och energimyndigheten – samt representanter från olje-, gruv- och teknikföretag och biltillverkaren Porsche.
– Med Haru Oni så kommer vi föra ”power-to-X-teknik” till den globala marknaden. Vi kommer tillsammans utveckla och förverkliga världens första integrerade, kommersiellt storskaliga fabrik för att producera syntetiskt, klimatneutralt bränsle, sade Armin Schnettler, ansvarig för ny energi på Siemens Energy, vid invigningen.
E-bränsle som kan ersätta bensin
Själva pilotanläggningen består av en vindsnurra som ger energi till att producera vätgas. I det andra steget filtreras koldioxid ut ur luften, och i kombination med vätgasen bryggs en syntetisk metanol. Denna förädlas i sin tur till ett e-bränsle som kan ersätta bensin. 
Redan 2022 ska anläggningen ha producerat de första 160 000 litrarna e-bränsle. I steg två, år 2024, ska fabriken vara utbyggd för att kunna producera 55 miljoner liter. Två år senare ska det skeppas ut 550 miljoner liter e-bensin om året. 

Läs mer: Här är Audis storslagna vision för framtidsbilen Grandsphere

Porsche, som initierade projektet, ska initialt köpa allt bränsle som producera för att sedan använda det inom racing. På frågan vad Porsche bidrar med i utvecklingen av Haru Oni-anläggningen, svarar biltillverkarens utvecklingschef Michael Steiner såhär:
– I början har det inte handlat om teknik – utan om att få in rätt partners i projektet. Detta så att vi täcker hela värdekedjan. Men i det andra skedet så handlar det om att vi måste få till specifikationer på e-bränsle. Om det ska vara lätt att använda så måste det vara kompatibelt med dagens teknik och konkurrenskraftigt mot andra alternativ. 
– Det vi kan om termodynamik, förbränning och utsläpp gör att vi kan bidra med kunskap om hur vi kan framställa högkvalitativt bränsle, säger Michael Steiner.
Ett syntetiskt bränsle som man kan använda i förbränningsmotorer är alltså själva målet med projektet. För Porsche, som otroligt nog har 70 procent av alla sina producerade bilar kvar ute på vägarna, är det därför ett mycket viktigt projekt. 
Omvandlar vindkraft till vätgas
Utan utsläppsfria alternativ kommer förbränningsmotorerna att slockna. Men kommer det vara så att det bara är att tuta-och-köra med det nya e-bränslet – eller krävs det modifikation av motor?
– Vår expertis i bränslekompatibilitet ligger bakom att det blandas på ett sätt som gör att det fungerar i alla bilar upp till 911 GT3 RS. Det kommer vi se till – annars skulle det inte bli samma värde i det. 
Men varför göra bensin? Att stanna vid metanol skulle ju innebära mindre energiförluster?
– Ja, visst är det så att man förlorar energi i varje steg man tar i värdekedjan. Dock kommer den största förlusten när man omvandlar vindkraft till vätgas. Och om vi hade stannat vid e-metanol hade vi tappat större delen av vår bilflotta. E-metanol är inte ointressant, men för att det ska fungera i existerande bilar måste det vara som ett bensinalternativ. 

Läs mer: De tar upp kampen om solid state-batterier – ger hopp om högre energitäthet

Utsläppsfritt – men dyrt? Hur mycket räknar ni med att en liter e-bensin kommer kosta?
– Jag ska nog inte kommentera pris när vi är i pilotfasen. Det är ju inte jämförbart med andra alternativ. Men runt 2026 kommer det vara konkurrenskraftigt, och jag tror inte att det skulle kosta mer än runt två dollar innan skatter. Det tycker jag att ett miljövänligt bränsle kan vara värt.  
Men hur är det då med utsläppen? Marknaden som e-bensinen är tänkt för, Europa, ligger på andra sidan havet och att skeppa utsläppsfria bränslen med bunkerdiesel förefaller vara en slags hållbarhetens pyrrhusseger.
– Det är en svår balansakt att bygga upp en sådan här industri samtidigt som det ska ge effekt. När det kommer till att skeppa det första bränslet kommer det att ske i containrar med logistikpartners. Men vi diskuterar med andra intressenter som vill göra pilottester för att få även den delen av värdekedjan hållbar. Så det är något som vi fortfarande diskuterar, säger Michael Steiner. Läs mer…

Xiaomi visar toppmodellen 11T Pro – med ultrasnabb laddning

Kinesiska Xiaomi går på offensiven inför hösten. Nya flaggskeppsmobilen Xiaomi 11T Pro bjuder på krispiga oled-skämar, 120 Hz – och 120W-laddning.
Utmanaren Xiaomi fortsätter att jaga marknadsandelar på den nordiska marknaden för smarta mobiltelefoner. Nu har den kinesiska tekniktillverkaren presenterat höstens toppmodeller.
Dessa har fått namnen Xiaomi 11T Pro och Xiaomi 11T. Bägge mobilerna har skärmar på 6,7 tum, vilket placerar dem i den övre storleksklassen. Som jämförelse har även nya Iphone 13 Pro en 6,7-tumsskärm, medan bjässen Samsung Galaxy S21 Ultra klockar in på 6,8 tum.

Nytt för i höst är att Xiaomi har gett sina nya toppmodeller 11T och 11T Pro oled-skärmar, med en upplösning på 2400 x 1080 bildpunkter och en uppdateringsfrekvens på 120 Hz. Borta är alltså lcd-panelen som fjolårets 10T var utrustad med. Företaget Displaymate, som testar skärmar, ger oled-panelerna på Xiaomi 11T och 11T Pro hösta betyg, som är A+. Hur bra skärmarna presterar i verkligheten återstår dock att se.

Läs mer: Tyska kravet: Mobiler ska få uppdateringar i 7 år

Ombord på både Xiaomi 11T Pro och Xiaomi 11T finns också ett kamerasystem med tre kameror. Det rör sig om huvudkamera på 108 megapixel, en vidvinkelkamera samt en makrokamera. På pappret ser det ut att vara samma kamerasystem som även finns hos Xiaomi M11, lanserad i våras. Dock har makrokameran fått lite kärlek, och kan förutom att ta stillbilder numera också spela in video.
Xiaomi satsar på snabbladdningsteknik
Hos Xiaomi 11T Pro hämtas beräkningskraften från systemchippet Snapdragon 888, men 11T-modellen kommer istället med chipsetet Dimensity 1200 från Mediatek. 
Bägge mobiler är utrustade med 5 000 mAh-batterier, men när det gäller laddning utmärker sig Xiaomi 11T Pro. Modellen har nämligen stöd för laddning i upp till 120W, vilket innebär att telefonen ska kunna gå från noll procent till fullt batteri på bara sjutton minuter.
Xiaomi har investerat mycket i att vidareutveckla sin snabbladdningsteknik. För att snabba på processen är Xiaomi 11T Pro försedd med två laddningsceller som fylls på parallellt med varandra. Den här typen av snabbladdning sliter hårt på batteriet, men Xiaomi utlovar att batteriet i Xiaomi 11T Pro ska ha kvar minst 80 procents kapacitet efter 800 laddningar. Vi får hoppas att Xiaomi kan leva upp till det löftet.
Varken Xiaomi 11T Pro eller Xiaomi 11T har fått svenska priser eller släppdatum ännu. Europriserna för grundmodellerna av telefonerna ligger på 650 euro, respektive 490 euro. Det skulle kunna innebära att Xiaomi 11T Pro får ett pris på cirka 7 000 kronor.

Läs mer: De har byggt ett helt rum för trådlös laddning Läs mer…

Facebooks studier: Därför skadas unga av Instagram

Instagram påverkar ungas kroppsuppfattning och självkänsla negativt. Det slår bildtjänstens ägarbolag Facebook fast i flera interna rapporter. Men utåt förnekar företaget riskerna med appen.
De senaste tre åren har Facebook gjort egna studier av hur dotterbolaget Instagram påverkar unga användare. The Wall Street Journal, som tagit del av underlaget, rapporterar att forskarna flera gånger slagit larm om att bildtjänsten är direkt skadligt, särskilt för flickor i tonåren.
Studierna visar att de flesta tonåringar kan hantera den ständiga jämförelsen med andra, och att möjligheten att uttrycka sig själv och hålla kontakt med andra överväger de negativa aspekterna. Men många far också illa.

”32 procent av tonårsflickorna sade att de var missnöjda med sina kroppar. Instagram fick dem att må sämre”, skrev forskarna i mars 2020.
”Vi förvärrar kroppsuppfattningen hos var tredje tonårsflicka,” slog forskarna fast när de 2019 sammanfattade problemen bland flickor i tonåren.
Tonar ned
Men utåt har Facebook konsekvent tonat ned appens negativa effekter och inte låtit utomstående forskare eller politiker ta del av underlaget.
Vid ett kongressförhör i mars i år hävdade Facebookgrundaren Mark Zuckerberg tvärtom att den forskning han sett visar att sociala medier kan ha positiva effekter på den mentala hälsan.
I maj sade Instagrams chef Adam Mosseri att den forskning han sett visar att appens påverkan på tonåringars välmående troligen är ganska liten.
Dokumenten som Wall Street Journal har tagit del av tar upp en rad olika ämnen, som tonåringars mentala hälsa, politik och människohandel. De visar också att Facebook gjort minimala ansträngningar för att ta tag i problemen och dessutom tonar ned dem utåt.
I det omfattande underlaget slår forskarna fast att problemen är specifikt kopplade till Instagram och inte sociala medier i stort. Tiktok bygger på prestation, medan Snapchat med hjälp av skojiga kamerafilter fokuserar på ansiktet. Instagram bygger till stor del på kropp och livsstil.
Kopplat till missnöje
Sissela Nutley är forskare inom kognitiv neurovetenskap och har skrivit boken ”Distraherad: Hjärnan, skärmen och krafterna bakom”. Hon säger att effekterna på kroppsuppfattning och självkänsla är kopplade till hur vi jämför oss.
– Så det spelar rätt stor roll vad vi har i våra flöden. Att ta del av bilder på skönhetsideal är kopplat till att man känner större missnöje med sin kropp. Forskningen visar också kopplingar till ätstörningar och sämre självkänsla, säger Nutley till TT.
– Det spelar ingen roll om man vet att bilderna är redigerade. Till och med när man ser en märkning av att bilden är redigerad får man ändå de effekterna.
Dessutom kan ganska lite av den typen av innehåll och bilder göra skada.
– Man ser att om man blandar upp flödet med naturmotiv och resebilder hjälper inte det så mycket, utan så länge det finns bilder med skeva skönhetsideal kommer man generellt att må sämre.
Instagram använder sig av så kallade förstärkningsalgoritmer, en medveten strategi för att få användare att scrolla längre, säger Nutley. Det innebär att användare serveras med innehåll som Instagram bedömer relevant. Användare som följer exempelvis träningskonton får upp konton med liknande eller mer extremt innehåll.
Lämnar inte ut
Personer i Facebooks ledning har tagit del av resultaten och de fanns med i en presentation för Mark Zuckerberg 2020, enligt dokumenten.
När senatorerna Richard Blumenthal och Marsha Blackburn tidigare i år uppmanade Facebook att offentliggöra sina studier svarade företaget med ett brev som inte berörde den egna forskningen. I stället sade man att det finns många svårigheter med att bedriva forskning på området och att man inte kunnat hitta några samstämmiga uppgifter om hur mycket skärmtid som är för mycket.
Några av forskarna uppger att det varit svårt att få gehör hos kollegorna för hur allvarliga resultaten av studierna är.
– Plus att vi står direkt mellan folk och deras bonusar, säger en anonym tidigare medarbetare till tidningen.

Fakta: Facebooks Instragramforskning

The Wall Street Journal har tagit del av omfattande studier som Facebook genomfört. Det omfattar bland annat fokusgrupper, onlineundersökningar och undersökningar med tiotusentals användare.Över 40 procent av Instagrams användare är 22 år eller yngre. Bara i USA loggar 22 miljoner tonåringar in per dag, jämfört med fem miljoner på Facebook.I en studie bland tonåringar i USA och Storbritannien kunde man se att av mer än 40 procent av de användare som upplevde sig själva som oattraktiva uppgav att känslan började med Instagram.Forskarna konstaterade också att även om appen fick dem att må dåligt och ville tillbringa mindre tid med den, så saknade många självkontrollen att göra det.Bland tonåringar som hade självmordstankar var det i Storbritannien 13 procent och USA 6 procent som härledde självmordstankarna till Instagram.En fördjupande studie 2019 uppgav 14 procent av pojkarna att Instagram fick dem att må sämre. I en rapport om kroppsuppfattning 2020 visar Facebooks egen forskning att 40 procent av tonårspojkarna mår sämre av att jämföra sig med andra.Källa: The Wall Street Journal

Fakta: Instagram

Instagram är en app där användare i huvudsak delar med sig av bilder och videoklipp till andra användare. Tjänsten har funnits sedan 2010 och köptes 2012 av Facebook. Sedan dess har Instagram blivit ett av världens största sociala medier, där kändisar, politiker och idrottsstjärnor har miljontals följare.Appen finns tillgänglig på 32 språk och användarna har tillsammans laddat upp miljarder bilder genom åren.Instagram har kritiserats bland annat för att inte göra tillräckligt för att ta bort hatiska, rasistiska eller sexistiska inlägg.På senare år har även frågor om integritet och dataskydd varit förekommande. Läs mer…

Bra arbetsmiljö gynnar även lönsamheten

Mår vi bra på jobbet och känner förtroende för cheferna så ökar också verksamhetens lönsamhet. Det visar en stor medarbetarundersökning.
Brilliant Future har i en enkätundersökning bland 155 000 medarbetare kartlagt hur psykosociala faktorer som stress, konflikter och möjligheter att påverka hänger ihop med lönsamhet i verksamheten. 
Det visar sig att organisationer med bra arbetsmiljö är 14 procent mer lönsamma jämfört med organisationer som har en dålig psykosocial arbetsmiljö.

I data ses också ett samband mellan förtroende och ekonomiskt resultat. Organisationer där medarbetarna känner stort förtroende för ledningsgruppen är 16 procent mer lönsamma. Resultaten påverkas också positivt om ledningen är duktig på att kommunicera internt. 

Läs mer: Här tar framtidens hybridkontor form – ett nav för företagskulturen

Enligt Brilliant Future är arbetsmiljön extra viktig att ta hänsyn till under pandemin. Enkätundersökningen visar att den psykosociala arbetsmiljön förbättrades under de nio första månaderna 2020, men försämrades under det sista kvartalet. 
– Det visar vikten av att kontinuerligt kartlägga arbetsmiljön och medarbetarengagemanget för att få ett kvitto på hur organisationen ligger till, säger Sofie Johansson, affärsutvecklingsansvarig för medarbetarupplevelsen i ett pressmeddelande.
Undersökningen baseras på medarbetarenkäter tillsammans med lönsamhetsdata. 51 organisationer med verksamheter i Sverige ingår i analysen.  Läs mer…

Radarundersökning visar nya detaljer om Estonia

Flera nya detaljer om Estonias skador har publicerats i en delrapport från undersökningar på platsen. Genom undervattensradar har man bland annat bekräftat en nästan tre meter lång spricka i aktern.
I juli genomförde haverikommissionerna i Estland och Sverige utredningsåtgärder på olycksplatsen för Estonias förlisning där man undersökte fartyget och bottenförhållandena med ekolod och sonarutrustning.
Vid undersökningarna kunde haverikommissionen bekräfta de två hål som filmats av dokumentärfilmare och dokumentera ytterligare skador på vraket.

All data har ännu inte analyserats, men nu offentliggörs resultaten från den del av undersökningen som gjordes med så kallad svepsonar (undervattensradar).
Lång spricka
Enligt slutsatserna i rapporten, som delvis bekräftar vad som tidigare varit känt sedan i somras, finns bland annat en 2,8 meter lång spricka ovanför aktern på babordssidan.
– I rapporten kan man bland annat se sprickan i aktern. Det var också med den här undersökningsutrustningen som vi först upptäckte att det var öppet in på bildäck och sedan har vi gått ner med kamera och verifierat att bogrampen har lossnat, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande vid Statens haverikommission.
Det finns också ett ”dike” på fartygets ena sida, ovanför skrovet, som är mellan åtta och tolv meter brett. Rapporten konstaterar också att ett område på fartygets däck verkar ha glidit nedåt och inte längre är i linje med resten av däcket.
Utöver det pekas ett ställe på fartygets skrov ut som ”ett intressant område”, men Jonas Bäckstrand menar att uppgifterna måste verifieras.
– Det är sådant som på ett eller annat sätt ser intressant ut utifrån den här undersökningsmetodiken och som man behöver titta närmare på för att avgöra om det är skador eller inte. Det kan vara helt naturliga saker som gör att det ser konstigt ut.
Gått ut med skador
I rapporten framgår det också att de två misstänkta sprickor som blev kända i somras vid en närmare analys har visat sig vara svetsfogar, som har synts som en rad på ekolodsbilden.
– Jag har hela tiden sagt att de sprickor som det då spekulerades om i media kan inte jag bekräfta att jag har sett. Däremot har vi sett andra skador och deformationer på skrovet och det har vi också gått ut med. Både de här två hålen som dokumentärfilmarna hittade för ett år sedan, men också andra deformationer, säger Jonas Bäckstrand.
Utreda närmare
Hur och när skadorna på fartyget har uppkommit och varför bogvisiret har lossnat är frågor som Haverikommissionen kommer att behöva utreda närmare innan man kan dra några säkra slutsatser. Vid undersökningarna i somras upptäcktes det att partier av botten i närheten av vraket bestod av sten i högre utsträckning än vad som tidigare varit känt.
– Fartyget har legat på botten i 27 år, så det går inte obemärkt förbi, men vi kommer att återkomma till det i närmare analyser så småningom. Den här rapporten är en del av det material som kommer ligga till grund för det framtida arbetet.
Enligt Jonas Bäckstrand är det dock för tidigt att svara på vilken betydelse rapporten kan få. Syftet med sommarens förstudie är att avgöra vilka åtgärder som behövs för att fortsatt kunna granska hålen i vraket.
Statens haverikommission väntar nu på ytterligare en rapport med analyserade data från Stockholms universitet. Det planeras också fler undersökningar av fartyget, bland annat en fotodokumentation av hålen i skrovet under våren 2022.

Fakta: Estoniakatastrofen

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i estniska Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.852 människor omkom i katastrofen, 501 av dem svenskar. 137 personer räddades.Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev då att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.Efter dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen begärde Statens Haverikommission att regeringen skulle ändra lagen om gravfrid. Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland, med avsikt utreda fartygets förlisning.Statens haverikommission inledde den 8 juli nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Man undersökte även bogvisiret som föll av vid förlisningen. Planen är att hålen i fartyget kommer att fotodokumenteras under våren 2022. Läs mer…

Systemet ersätter piloternas fönster i Nasas överljudsplan

Fönster i cockpiten är omöjligt om X-59 ska kunna bryta ljudvallen med en minimal knall. Nasa testar därför ett nytt system som låter piloterna se omvärlden på ett oväntat sätt.
Till skillnad från Concorde verkar nästa generations överljudsflygplan levereras i en rad olika utföranden. Nasas X-59 har sällskap av utlovade modeller från ett antal privata bolag – och även Japans rymdmyndighet Jaxa har sjösatt ett överljudsprojekt tillsammans med några av landets industrijättar.  
Nasa och Lockheed Martin har dock hunnit lägga sex år på utvecklingen av X-59 Quiet Supersonic Technology (QueSST), och tanken är att testflygningar ska inledas över USA under 2024-2025. Under namnet ”The Low-Boom Flight Demonstration” är förhoppningen att planets diskreta ljudbang ska få myndigheterna att ta bort förbudet mot att bryta ljudvallen över land. 

Läs mer: Nonchalerad planettyp kan hysa främmande livsformer

Slutmålet, att transportera passagerare i Mach 1,4, har kommit lite närmare nu. Flygplanets långa nos är en förutsättning för att bryta ljudvallen med en minimal knall, och designen gör det omöjligt att erbjuda piloterna konventionella fönster.  
Nyligen avslutades en serie tester vid Nasas Langley Research Center i Virginia av ett nytt system som ska ersätta fönstren i cockpit. Det skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
4k-skärm ersätter piloternas utsikt
XVS (external vision system) kombinerar ett antal framåtriktade kameror med en 4K-skärm som ersätter piloternas utsikt. Till detta kommer processorerna som utgör hjärnan i systemet. Vid start, inflygning och landning kan piloterna få flygdata presenterad med augmented reality, förstärkt verklighet. 
För flygtesterna installerades tekniken i en Beechcraft King Air UC-12B, ett militärt propellerflygplan. En pilot satt då i cockpit och kunde se ut genom rutan – medan en andra pilot satt i passagerarutrymmet och styrde flygplanet med XVS. 

Läs mer: Inspiration4: Så följer du Spacex nya rymdresenärer

Genom att de båda tryckte på en knapp då olika annalkande faror upptäcktes, kunde man jämföra hur snabbt respektive pilot reagerade.  
Med tanke på utsattheten och beroendet av att systemet fungerar har man även testat så att hårdvaran klarar av de vibrationer som kan uppstå. External vision system har nu skickats från Virginia vidare till Lockheed Martins Skunk Works-anläggning i Palmdale, Kalifornien för installation i det faktiska flygplanet.   Läs mer…

Nintendo Switch får efterlängtad uppdatering

En oväntad mjukvaruppdatering till Nintendos succékonsol ger ett välkommet stöd för bluetooth-hörlurar.
Nintendo Switch må vara en spelmaskin som älskas av fansen. Men en sak har retat gallfeber på gejmers världen över sedan lanseringen 2017. 
Det har nämligen inte varit möjligt att ansluta bluetooth-hörlurar till konsolen – spelarna har istället fått nöja sig med att använda trådade lurar.

Nu har Nintendo åtgärdat problemet genom att skicka ut en mjukvaruppdatering som dök upp helt oväntat.

Läs mer: Nya Nintendo Switch är inte konsolen alla hoppats på

Men uppdateringen kommer med en brasklapp: Enbart två trådlösa handkontroller kan vara kopplade till Nintendo Switch om du samtidigt ansluter ett par bluetooth-hörlurar.
Systemet är också begränsat till att bara kunna hantera ett par aktiva bluetooth-hörlurar åt gången. Däremot går det att lagra upp till tio anslutna ljudenheter i maskinens synkroniseringslista. 
Inte heller ger den nya mjukvaran stöd för bluetooth-mikrofoner, vilket i och för sig inte är något större överraskning med tanke på att Nintendos eget system för röstchat förlitar sig på att spelarna använder appar för Iphone eller Android.
Här går det att läsa om hur du ansluter bluetooth-hörlurar till Nintendo Switch. Läs mer…

Volvo etablerar nytt battericenter i Göteborg

En egen återvinningscentral som ska optimera livscykeln. Nu har Volvo öppnat upp en enhet som ska syssla med reparation, renovering och service av elbilars batterier.
Volvo har sedan ett par år tillbaka ett eget batterilabb, en enhet där man tittar på specifikationer och komponenter inför att batterier hamnar i bilar. Nu får labbet sällskap av ytterligare en batterisatsning i form av tre regionala battericentraler för reparation och service. 
De nya enheterna hamnar dock i andra änden av spektrumet, och ska ta hand om batterierna och se till att dessa levererar på Volvos löften om garanti och hållbarhet. 

Av de tre centralerna kommer ett att ligga i USA, ett i Kina och det tredje hamnar hemma på Hisingen. Detta för att kunna samarbeta med Volvos batterilabb.
– Vi jobbar tätt med forskning- och utvecklingsavdelningen, men vårt fokus är eftermarknad och serviceaffären. Om något inträffar med bilen är det vi som tar hand om det, säger Pehr Nohrström som leder teamet ”battery lifecycle services” i Göteborg, till Ny Teknik. 

Läs mer: Analys: Volvo XC40 P8 Recharge – ”En Volvo i hjärtat med fantastisk design”

Pehr Nohrström säger att det nya centret i Göteborg kommer att ägna sig att analysera batterier som kommer in, reparera eller serva dem där det går samt renovera om möjligt. Har det gått så långt att batterierna inte längre ska användas i bilar blir nästa steg analys, samt att titta på så kallade second life-applikationer. 
– Vi kommer inte återvinna batterier själva, men vi hanterar dem inför att de ska skickas till återvinning. Men jag vill slå ett slag för den kunskap som vi har i våra tekniker. Det vi får fram vill vi föra in i kommande bilmodeller och batterier, säger han. 
Volvo ska bli rent elbilsmärke
Men varför görs satsningen nu? Jo, av det enkla skälet att på väg mot Volvos mål om att bli ett rent elbilsmärke –  så måste den här kompetensen byggas upp.
Enligt Susanne Hägglund, Volvos eftermarknadschef, är satsningen enormt viktigt.
– Med vår optimeringsstrategi och våra regionala battericenter som kompetenshubbar ska vi maximera användandet av varje batteri som vi sätter i en bil. Därtill ska vi minimera miljökonsekvenserna samt kostnaderna, säger hon.  
– Det har ju varit stor osäkerhet i industrin om hur länge ett batteri håller. Vår data visar att de håller förskräckligt bra. Och då måste vi ha förmågan att kunna reparera dem och hantera dem på ett effektivt sätt – för våra batterier ska hålla hela bilens livslängd, säger Pehr Nohrström.

Läs mer: Renault i hybridsamarbete med Geely

Kompetensen man bygger upp innebär även att man kan spara pengar – vilket är nog så viktigt i konkurrensen.
– Vi måste ju stå för våra batteriers garanti. Det handlar om att spara pengar där, men även resurser. Istället för att byta ut hela batterier tror vi på att reparera eller renovera. Och om vi gör det så kommer det vara en besparing, säger Susanne Hägglund.
Men kunskapsaspekten är icke att förringa. I takt med att man får data på hur batterier slits och hur problem kring dem kan lösas – får man även insikt i vad som går att förbättra i det här avseendet. 
Smidigt att byta batterierna
Det här är något som eventuellt kan omsättas till att battericentret i framtiden också kan komma att hantera batteribyten och teknikuppgraderingar.
– Ja, det ser vi som något vi skulle göra om det är aktuellt. Vi har lärt oss av erfarenheten från våra laddhybrider och XC40 Recharge på CMA-plattformen. De kunskaperna är införda på SPA2 och de kommande elbilarna. Vi vill ju se till att det ska vara så smidigt som möjligt att byta och reparera batterierna, säger Pehr Nohrström.
Susanne Häggström säger att battericentret må vara nytt, men att det i sig inte skiljer sig från hur Volvo har agerat tidigare.
– I ett större perspektiv har vi stora förhoppningar på att kunna renovera, reparera och återvinna hela bilen. Så det är inte bara batteriet vi ska tänka så här kring. Tittar vi historiskt så renoverar vi mycket motorer och växellådor. Bara under 2020 så handlar det om 40 000 komponenter – vilket innebär stora mängder sparat koldioxidutsläpp. Läs mer…

”Ett år kvar till valet: Snabbutred ett digitalt val 2022”

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.DEBATT. Tiden är mogen för att ta nästa digitala och demokratiska steg – valet av våra politiska företrädare. Tillfället har aldrig varit så lägligt som nu, skriver Martin Askman.
Coronapandemin har påskyndat samhällets digitala utveckling. Med ett år kvar till valet är det nu hög tid att planera för möjligheten till digital röstning.
Tyvärr är det märkligt tyst från riksdagspartierna i frågan. Detta trots att Sverige är ett av världens mest adaptiva länder när det gäller nya teknik. Sveriges rangordnas till exempel som etta i världen i Network Readiness Index (NRI), som är en årlig jämförelse av länders förmåga att tillvarata digitaliseringens möjligheter.

När det gäller digitalval är vi dock långt ifrån ledartröjan. Estland gav till exempel möjlighet till digital röstning till kommunvalet redan 2005 och två år senare till parlamentsvalet. Andra länder har sedan följt efter. I Schweiz går det att rösta digitalt i många av landets regioner och i Indien har digital röstning genomförts i olika former under många år.
Tiden är därför mogen för att ta nästa digitala och demokratiska steg – valet av våra politiska företrädare. Tillfället har aldrig varit så lägligt som nu.
En bidragande orsak är coronapandemin där smittspridningen dessvärre tenderat att ta fart under hösten, såväl under 2020 som i år. Även om vi förhoppningsvis har passerat pandemins värsta pucklar, så kan vi inte blåsa faran över och räkna bort september 2022 som en smittsäker period. Nya mutationer och avklingande vaccinationseffekter är osäkerhetsfaktor som kan påverka läget.  Att undvika landsomfattande folksamlingar och minska trycker på de fysiska vallokalerna är därför ett starkt argument för det digitala röstningsalternativet.
Men det finns betydligt fler och långsiktiga fördelar som talar för ett digitalval. Det starkaste argumentet är sannolikt klimatet. Det är helt enkelt oförsvarbart att fortsätta trycka upp miljoner och åter miljoner valsedlar vart fjärde år som enbart ska användas vid ett enda tillfälle. Lägg därtill att mängder av röstberättigade svenskar ska ta sig till och från vallokalen och där många väljer bil som transportmedel.
Genom att tillåta digital röstning skapar vi även förutsättningar för ett ökat valdeltagande. Inte minst så elimineras hinder för de personer som av olika anledningar har svårt att ta sig till en vallokal vid ett givet tillfälle. Till exempel gäller det den växande del av vår befolkning som lider av psykisk ohälsa. Med ett digitalt röstningsalternativ fångar vi sannolikt upp alla dessa människor som aldrig annars beger sig till den fysiska vallokalen.
Den vanligaste invändningen mot digital röstning har genom åren varit oron för en bristande säkerhet. Låt oss en gång för alla konstatera att den digitala spårbarheten och säkerheten vida övertrumfar de risker som den mänskliga faktorn innebär. Effekten är snarare reducerade risker då hanteringen av röster förbättras och misstagen elimineras. Som exempel kan felaktiga kryss och oläslig handstil göra pappersrösten ogiltig, medan digitalrösten inte feltolkas och därmed inte riskerar att kasseras.
Till sist har vi även den administrativa apparaten med samtliga delar kring valförrättningen. Även om mycket arbete utförs ideellt så är utgifterna kring den manuella valapparaten betydande. Lägg därtill att själva rösträkningen går betydligt snabbare digitalt och med ett mer direkt valresultat som följd.
Sverige ses av många som en föregångare på det digitala området i och med ett digitalt valalternativ kan vi ta position i den nya digitala era som även omfattar det demokratiska fundament som vårt val till riskdag, region och kommun är. Därför bör våra beslutsfattare snarast genomföra en snabbutredning av frågan inför valet 2022. Var står egentligen våra riksdagspartier i frågan?
Martin Askman, kommunikatör Change the Word Läs mer…

Proact hjälper sina kunder att påskynda sina digitaliseringsresor

Det här är en annons. Den är inte skriven av Ny Tekniks redaktion.Med flera nya tjänster lanserade under det senaste året och tre strategiska förvärv i Nederländerna, Storbritannien och Sverige fortsätter Proact att bygga vidare på sin redan starka marknadsposition. Proacts koncernchef Jonas Hasselberg uttrycker vikten av företagets fokus på lösningar och tjänster som hjälper Proacts kunder att accelerera sina digitaliseringsresor och driva mer affärsvärde genom IT.
Stora delar av världen genomgår en period av digital omställning accelererad av Covid-19. Datatillgänglighet har blivit av största vikt för dem som arbetar hemifrån på grund av pandemin. Men enbart tillgänglighet räcker inte: för att organisationer ska kunna se till att distansarbetet lyckas måste även uppkopplingen och säkerheten för deras data säkerställas.
Till följd av denna utveckling har efterfrågan på datahantering ökat exponentiellt. Med dessa marknadsförändringar intar Proact en intressant position i det nuvarande klimatet, en marknadsförändring som passar som handen i handsken för Proact då man redan diskuterat en sådan övergång för många av sina kunder.

– Vi har en bättre position på marknaden nu än någonsin tidigare, säger Hasselberg. ”Våra kunder befinner sig i digitala transformationsresor där data och information spelar en affärskritisk roll, oavsett bransch.”
Under de senaste åren har Proact-kunder alltmer kontaktat företaget med en ambition att använda IT för att driva innovation och affärsvärde. De har ofta tydliga mål angående vad de vill uppnå och hur dessa kan nås med hjälp av data.
”Detta kan vara allt från förbättrade affärsbeslut baserade på bättre analys av finansiella data, eller att möjliggöra en förbättrad kundupplevelse eftersom de djupare förstår sin köpares resa. Till att öka produktiviteten i sina fabriker eftersom de använder produktionsdata bättre”, förklarar Hasselberg.
En strategi under utveckling
Mot bakgrund av denna utveckling har Proact fattat beslutet att utnyttja sitt långvariga fokus på data och hantering genom att utöka sin expertis och bredda utbudet av produkter och tjänster som de erbjuder.
”I början av vår företagshistoria var Proact enbart ett datalagringsföretag. Vi värdesätter denna del av vår verksamhet och är stolta över den kompetens vi har byggt upp här. Med tiden och kundernas behov utvecklas finns det mycket annat relaterat till data som vi kan erbjuda, säger Hasselberg och tillägger:
– Man kan till exempel inte lagra data utan att tänka på dess säkerhet eller hur anslutningen påverkar, beroende på var den lagras. Att härleda värde ur de data som vi lagrar är en naturlig resa för oss. Genom ett starkt samarbete med våra kunder och världsledande teknikleverantörer som NetApp, VMware, Microsoft, Nvidia, Commvault, Veeam, Equinix och flera andra har vi en fast grund när det gäller att leverera affärsvärde.
Det handlar om att erbjuda en kombination av produkter, molntjänster och förstklassig expertis såsom konsultining och support inom områden som gör det möjligt för våra kunder att få mer värde av data och information. ”
Förbättring genom förvärv och samarbete
Med förändringarna i kundernas krav utvecklar Proact naturligtvis kontinuerligt sitt erbjudande både genom sin egen portföljutveckling och genom att förvärva organisationer med spetskompetens som utökar sitt erbjudande.
Dessutom har man till följd av Covid-19 sett att ett ökat virtuellt samarbete över kontor- och landsgränser inom koncernen och funnit att kunskapsöverföringen underlättats mellan regioner och funktioner.
”Detta innebär inte bara att Proact kan erbjuda expertis och erfarenhet inom ett brett spektrum av områden, utan att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål att stärka vårt tjänsteutbud innebär också att vi kan knyta band genom ett gemensamt projekt. På så sätt stärker vi också vårt varumärke ytterligare”, säger Hasselberg.
Blickar framåt
Hasselberg utsågs till koncernchef för Proact under 2018 och har hittills haft en spännande och intensiv tid. Mycket tid har ägnats åt att planera för företagets framtid. I detta har det ingått att utöka kompetensen inom företaget samt att använda de insikter som erhållits under pandemin för att styra organisationens utveckling inom vissa områden.
”Pandemin har naturligtvis påverkat oss som företag. Vi har varit tvungna att anpassa vårt tjänsteerbjudande till att passa den nya verklighet som vi alla står inför. Detta öppnade nya möjligheter för oss att ge stöd med hjälp av vår expertis kring allt relaterat till data- och informationshantering. Det handlar bland annat om att säkra lagringen och säkerställa enkel tillgång till data för medarbetare som arbetar på distans, säger Hasselberg”.
Oavsett om viss kunskap krävs på grund av Proacts utvecklingsstrategi eller på grund av yttre omständigheter som pandemin, kommer expertis att fortsätta att vara en förutsättning för att organisationen ska kunna erbjuda en produkt eller tjänst.
”I en tid med hög innovationstakt och olika kundbehov är det viktigt att vi fokuserar på det vi har identifierat som våra expertområden, snarare än att hoppa på nya trender där vi ännu inte är experter”, betonar Hasselberg. ”Vi är mycket stolta över de produkter och tjänster vi erbjuder med nära 30 års erfarenhet och hur snabbt vi utökar vår kunskap inom fokusområden som hanterade molntjänster.

Annonsinformation

Detta är en annons. Den är inte skriven av Ny Tekniks redaktion. I det fall du har synpunkter på annonsens innehåll, vänligen vänd dig till annonsören.Önskar du annonsera eller komma i kontakt med Ny Tekniks kommersiella redaktion? Skicka ett mail till agency@nyteknikgroup.se Läs mer…

Biden: Extremvädret kostar 100 miljarder dollar

Extremvädret och dess effekter som har drabbat USA under året kommer att kosta landet över 100 miljarder dollar, eller runt 900 miljarder kronor. Det säger president Joe Biden.
De många oväder, översvämningar och skogsbränder som orsakas av extremvädret kostar amerikanerna allt mer, i såväl påfrestningar och liv som pengar.
Under sin pågående resa till tre delstater drabbade av extremvädrets effekter säger Joe Biden att kostnaderna för 2021 kommer att landa på över över 100 miljarder dollar.

Under måndagen uppgav han att fjolårets kostnader tickade upp till 99 miljarder dollar och han varnar för att kostnaderna bara riskerar att öka, och att det extrema vädret kommer att bli värre.
– Även om det inte händer hos dig kommer du att känna av effekterna, säger Biden.

Läs mer: Kan det här bygget rädda USA:s satsning på havsbaserade vindkraft?

Under sin resa har Biden besökt sol- och vindenergianläggningar och vill se fler energialternativ till fossila bränslen.
– Vi måste satsa på investeringar som minskar vårt bidrag till klimatförändringarna. Och det i dag, inte i morgon, sade han under sitt tal vid en anläggning för förnybar energi i Golden, Colorado.
Delstaten är presidentens sista anhalt på resan där han tidigare besökt norra Kalifornien och Idaho. Och samtidigt som han själv bevittnat skadorna efter de våldsamma skogsbränderna där har den tropiska stormen Nicholas dränkt kustområden i Texas och Louisiana i översvämningar och kraftiga regn.

Läs mer: USA:s största hinder för vindkraft till havs – brist på fartyg

Hundratusentals hem och företag saknar el där Nicholas dragit fram, men inga dödsfall har rapporterats. Ovädret rör sig österut, mot Mississippi och Florida, men tappar i fart. Läs mer…

Sydkorea: Nordkorea har avfyrat nya projektiler

Bara dagar efter att ha genomfört tester av långdistansrobotar har Nordkorea åter avfyrat oidentifierade projektiler ut mot Japanska havet. Det uppger den sydkoreanska nyhetsbyrån Yonhap.
Japans kustbevakning säger enligt Reuters att projektilerna har landat utanför landets vatten.
Onsdagens tester kommer samma dag som Sydkoreas utrikesminister Chung Eui-Yong mötte sin kinesiske kollega YI Wang för samtal om Nordkoreas kärnvapen- och robotprogram.

Testerna i helgen var enligt den nordkoreanska statligt styrda nyhetsbyrån KCNA av en ny typ av långdistansrobotar, som är ”strategiska vapen av stor betydelse”.
Nordkorea står under stränga sanktioner från FN och USA med anledning av landets kärnvapen- och robotprogram, och landet har förbjudits av FN:s säkerhetsråd att utföra tester av ballistiska robotar. Helgens tester rörde sig om kryssningsrobotar, vilket inte bryter mot reglerna. Läs mer…

Apple presenterar Iphone 13 (och en massa andra nyheter)

DIREKTRAPPORTERING. Nu är det dags för Apples lanseringsevent med undertiteln ”California streaming”. Iphone 13 kommer att presenteras. Men vad mer? Följ Ny Tekniks direktrapportering! Eventet drar igång 19.00 svensk tid.
Nu är det dags för Apples Iphone-event. Följ Ny Tekniks direktrapportering nedan. Och i spelaren under den kan du även själv se själva Apple-eventet.

Se eventet i spelaren nedan.

[embedded content] Läs mer…

Höga elpriser väcker oro i EU: ”Måste ta ett stort steg”

Kampen för klimatet står återigen i centrum när EU ska ta nya tag efter coronapandemin. Men långt ifrån alla är överens om hur kampen ska föras. Och oron är stor för höga kostnader på vägen.
Ett år med allt mer drastiskt stigande elpriser har fått den lilla Bryssel-kommunen Watermael-Boitsfort att reagera. Och agera.
Härom veckan damp ett erbjudande ner i alla brevlådor om att gå ihop i en gemensam upphandling för att pressa ned priset.

Avsändare är kommunstyrelsen.
– Det är både som en service, men också för klimatets skull. Många människor är inte medvetna om att man kan byta leverantör, säger Cathy Clerbaux, kommunstyrelseledamot med ansvar för energi, grönområden och renhållning.
Het debatt
Watermael-Boitsfort är inte unikt. I våras fick alla prenumeranter på stortidningen Le Soir samma erbjudande och i västra Belgien gick sex hela kommuner i Liège-trakten samman redan i februari kring ett gemensamt bud.
Huvudorsaken är de saftigt stigande priserna, som i sin tur är en kombination av flera olika orsaker. Den ekonomiska återhämtningen efter pandemin har skapat stor efterfrågan på energi, inte minst i Asien, samtidigt som priset på utsläppsrättigheter är rekordhögt.

Läs mer: Är elunderskottet om 1 700 MW för högt räknat?

Även i andra länder går debatten het om de höga priserna. I Spanien är ett akut lagförslag på gång för att hindra bolagen från att höja för mycket, medan det koltäta Polen främst skyller på Bryssel.
– Det här är EU:s väldigt dyra klimatpolitik, sade premiärminister Mateusz Morawiecki nyligen, enligt nyhetssajten Politico Europe.
”Har inget val”
Allt det här väcker en hel del politisk nervositet. Höga elräkningar har en tendens att skapa missnöjda väljare. Och det vill ingen ha i ett läge när EU-kommissionen manar till krafttag för att bekämpa klimatförändringarna.
– Om vi inte agerar nu kommer våra barn aldrig att förlåta oss. Vi har inget val, manar klimatansvarige vice kommissionsordföranden Frans Timmermans i en debatt i EU-parlamentet under tisdagen.
Liknande ord väntas även under onsdagen då ordförande Ursula von der Leyen ska hålla sitt årliga stora linjetal om läget i unionen.
Rättvis fördelning?
I EU-parlamentet finns en stabil majoritet för att saker måste göras. Men hur det ska ske är en annan fråga.
Olika politiska grupper vill gå olika fort fram och olika länder har olika syn på vad som är bra eller dåligt. Frankrike och flera länder i Östeuropa trycker exempelvis på för EU-pengar till kärnkraft – vilket å andra sidan länder som Österrike och Luxemburg är lika kraftigt emot.
En av de avgörande frågorna blir hur man kan kompensera de områden där klimatåtgärderna blir särskilt dyra för invånarna, åtminstone på kort sikt.
– Vi måste se till så att vi utformar förslagen på ett sätt så att kostnaden fördelas hyfsat rättvist. De som har mest släpper ut mest – och då ska man också betala mest, säger svenske EU-parlamentsledamoten Johan Danielsson (S).
Grön kommun
I Watermael-Boitsfort försöker kommunen under tiden få de vanliga medborgarna att dra sina strån till stacken. Nyligen har alla tak fotograferats från luften i extra hög upplösning för att ge alla hushåll möjlighet att reda ut vad de kan göra på energisidan, i form av solceller eller bättre isolering.
Kommunstyrelsens energiansvariga – som i det civila är en av Belgiens främsta forskare på utsläpp i atmosfären – har samtidigt fördelen av att ha en stor del av invånarna med sig. Watermael-Boitsfort är en av landets ”grönaste” kommuner, där miljöpartiet Écolo fick nästan 35 procent av rösterna i senaste kommunalval.
– Folk här är medvetna om att vi har ett problem med klimatet. Vi måste ta ett stort steg, manar Cathy Clerbaux.

Fakta: Läget i unionen

EU-kommissionens ordförande håller årligen ett tal om ”läget i unionen” för att ge sin syn på tillvaron och samtidigt presentera de viktigaste nya förslagen som väntar under kommande år.Årets tal hålls på onsdagen inför EU-parlamentets ledamöter i Strasbourg.Nuvarande ordföranden Ursula von der Leyen höll sitt första läget i unionen-tal förra året – då i Bryssel på grund av coronapandemin – och pratade då bland annat om klimatåtgärder, asylpolitik och minimilöner. Läs mer…

Fällning: Forskare plagierade studentuppsats

En forskare vid Lunds universitet fälls för plagiat. Idé, metod, data och slutsatser i en forskningsartikel var plagierade från en masteruppsats.
Artikeln bestod dessutom till stor del av textavsnitt med samma ordalydelse som i uppsatsen och även figurer som illustrerade artikeln hade hämtats därifrån. Uppsatsen var skriven av studenter som forskaren handlett, men de blev inte citerade och stod inte heller angivna som medförfattare till artikeln. Däremot omnämndes masteruppsatsen i tackordet, skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Fallet har granskats av nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF). Som bedömer att forskaren agerat uppsåtligt, eller i alla fall grovt oaktsamt, och fäller därmed forskaren för oredlighet i forskning.

Ärendet lämnas nu vidare till den del av universitetet som forskaren tillhör för vidare hantering. Läs mer…

Nevs ägare vid ruinens brant – skuldberg om 2600 miljarder

Elbilstillverkaren Nevs kinesiska ägare, fastighetskoncernen Evergrande Group, kraschar på Hongkongbörsen. En varning för inställda betalningar från koncernledningen skakar marknaden.
Aktien har i den avslutande tisdagshandeln tappat 22 procent samtidigt som Shanghaibörsen stoppat handeln med Evergrandes obligationer.
Enligt Evergrande – som uppger att två dotterbolag tvingats bryta mot obligationsavtal för 934 miljoner yuan (motsvarande 1,2 miljarder kronor) till följd av problemen – har rådgivare anlitats för att utvärdera finansiella strategier för att hantera situationen.

”Inte risk för konkurs”
Koncernledningen bekräftade redan tidigt i sommar att man hade likviditetsproblem och säger nu att man står inför stora utmaningar. Men de avvisar bestämt att det föreligger någon risk för konkurs och skyller den förvärrade situationen på ogynnsam medierapportering.

Läs mer: Trollhättan: ”Hoppet lever om att vara med i bilindustrin”

Tidigare i september bekräftade ledningen att det pågick samtal om att sälja tillgångar, inklusive sin Hongkong-noterade elbilsverksamhet Evergrande New Energy Vehicle och fastighetskonsulten Evergrande Property Services.
En finansiell kollaps för Evergrande – vars totala skuldberg uppgår till 1 970 miljarder yuan (cirka 2600 miljarder kronor) kan få stora följdverkningar i det kinesiska finansiella systemet.
Investerare protesterar
Upprörda investerare protesterade utanför Evergrandes huvudkontor i Shenzhen i måndags, med krav på återbetalning av lån och för finansiella kontrakt med koncernen.
Nevs köpte konkursboet efter Saab Automobile 2012, och är sedan dess baserat i Trollhättan. Bolaget har i dagsläget omkring 700 anställda. Men nyligen kom beskedet om varsel av nästan hälften av personalen – 300 personer – i vad företaget kallar en ”teknisk omställning”. Läs mer…

Acceleratorn Techstars miljonsatsar på svenska startups

Stockholms bördiga tech-mylla lockar acceleratorn Techstars till Sverige. Nu efterlyser man tolv startuper som ska få upp till en miljon kronor vardera i stöd.
I somras stängde den internationella acceleratorn Techstars en investeringsfond på 150 miljoner kronor. Det färska kapitalet ska nu användas till att expandera i Europa – och Sverige står först på tur. 
Från och med tisdagen 14 september kan startupbolag i Sverige söka till Techstars nya acceleratorsprogram, som drar igång under våren 2022. Programmet har plats för totalt tolv lovande techföretag inom olika branscher. Acceleratorn lockar med investeringar på upp till en miljon kronor per bolag, samt annat stöd från Techstars affärsnätverk.

– Stockholm är en av Europas snabbast växande teknikhubbar och vi vet att det finns enormt många talanger där. Vi tror på kraften i lokala ekosystem och att de stora idéerna uppstår var som helst i världen – du behöver inte vara i Silicon Valley för att nå framgång, säger Maëlle Gavet, vd för Techstars i ett pressmeddelande.

Läs mer: De tar upp kampen om solid state-batterier – ger hopp om högre energitäthet

Acceleratorsprogrammet ska genomföras en gång under 2022, med start 21 mars, men återkommer sedan två gånger per år från och med 2023. 
Redan investerat i 2500 startups
Techstars acceleratorer finns redan i tolv länder runt om i världen, och har investerat i över 2 500 unga teknikföretag. Bland dessa utmärker sig enhörningar som Sendgrind och Digitalocean – samt svenska startuper som Safello och Bokio.
Maëlle Gavet på Techstars lyfter gärna fram Sverige som tekniknation. Här finns “exceptionellt” duktig talang som siktar på att nå ut globalt från start, säger hon. På sikt vill Techstars också bidra till att stärka det svenska tech-ekosystemet genom att koppla ihop det med sitt eget nätverk. 
– Några av de mest innovativa startup-bolagen som har startats de senaste åren kommer från just Sverige, säger Maëlle Gavet.
Ansökningstiden till Techstars nya acceleratorsprogram löper ut 1 december. Under 2022 planerar Techstars att investera i över 100 europeiska startuper via sitt program i sju länder, däribland Sverige, Frankrike och Storbritannien. Läs mer…

Datadriven produktion handlar om både ledarskap och teknik

Det här är en annons. Den är inte skriven av Ny Tekniks redaktion.Jakten på förbättringar och förändringar pågår ständigt inom industrin. Den som är produktionsansvarig behöver hitta nya lösningar som gör verksamheten mer konkurrenskraftig och många gånger är enda lösningen att nyttja dataanalys. Budgeten är begränsad och därmed även möjligheten att introducera nya funktioner inom automation. Hur redo är ni för datadriven produktion i praktiken?
Har ni redan arbetat i många år med digitalisering och spenderat en massa pengar men ändå inte lyckats börja arbeta datadrivet? För dig med ansvar för produktionen, företagets kärnverksamhet, kanske tanken på IT-infrastruktur känns som något främmande – ”det är väl de IT-ansvariga som ska förse oss med rätt teknik?”.
Faktum är att dina insikter och erfarenheter behövs för att lyckas implementera en datadriven produktion. Och det första steget för att inleda arbetet handlar faktiskt inte främst om tekniken!

Data är bränslet för din konkurrenskraft
Kanske får du frågan av en kund: ”Varför kan vi köpa liknande varor från Kina till halva priset” – och du tänker att du måste förbättra nuvarande sätt att arbeta eftersom du vet att utländska konkurrenter har lägre kostnad för personalen och inte alltid lika hårda krav på säkerhet, arbetsmiljö och utsläpp.
I Sverige förväntas en hög standard på produktionen men att ändra lagkraven eller anställa dubbelt så många på fabriksgolvet är inte några realistiska åtgärder för att öka din konkurrenskraft. Svaret ligger i att ta vara på, och använda, de data som din befintliga produktionsutrustning redan genererar för att bli snabbare, få högre kvalitet, minska antalet produktionsstopp och bli effektiv.
Behovet av att jobba datadrivet blir extra märkbart när automationstaket är nått och du inser att effektiviteten måste ökas på ett annat sätt. Plötsligt förstår du att de beslut och åtgärder du gör i produktionen måste bli mer precisa, de måste ha fakta som underlag; du måste börja arbeta datadrivet. Men hur gör du då för att börja använda produktionsdata i praktiken?
Datadriven produktion börjar i företagets kultur och med rätt lösningar
Att bli mer datadriven handlar inte i första hand om teknik utan om hur ledningen beslutar att förändringar ska genomdrivas och hur företaget analyserar data generellt.
Börja med få koll på var ni befinner er idag. Kanske finns redan en idé om olika områden där det borde gå att samla in adekvata data – ofta behövs kompetens från flera personer för att förstå problemen, vilka olika lösningsalternativ som kan tänkas vara aktuella och vad utkomsten borde bli.
När du har insett vilka möjligheter effektiv datainsamling har är det dags att välja en passande IT-lösning. En lösning som är kostnadseffektiv, snabb och enkel att implementera samt ökar er produktivitet med applikationer som är avsedda för tillverkningsindustrin.
Genom att omvandla produktionsdata till värdefull kunskap stärks konkurrensfördelarna och möjligheten att skapa nya affärsmodeller genom att utnyttja fabrikens och produktionsutrustningens data.
Läs mer här!

Annonsinformation

Detta är en annons. Den är inte skriven av Ny Tekniks redaktion. I det fall du har synpunkter på annonsens innehåll, vänligen vänd dig till annonsören.Önskar du annonsera eller komma i kontakt med Ny Tekniks kommersiella redaktion? Skicka ett mail till agency@nyteknikgroup.se Läs mer…

Sydkorea tvingar Google till miljardböter

Google tvingas till miljardböter av Sydkorea. Bolaget har missbrukat sin dominerande ställning, enligt Sydkoreas konkurrensmyndigheter.
Google måste betala motsvarande 1,5 miljarder kronor i böter för att ha försvårat för konkurrenter.
För att gynna sina egna system och produkter har Google gjort det omöjligt att ändra i Googles operativsystem och förbjudit andra att koppla ihop apparater, som till exempel smarta klockor, med Googles Android-telefoner.

Läs mer: Nya bud – så vill Google skydda unga online

Begränsningarna har funnits sedan 2011. Samsung försökte 2013 koppla ihop en smart klocka med Android-telefoner men bytte till Apple efter att Google förbjöd kopplingen.
Google tänker överklaga beslutet.
Under måndagen införde Sydkorea dessutom en ny lag som förbjuder Google att kräva att andra använder Googles betalsystem. Den lagen kallas nu anti-Google-lagen i Sydkorea. Läs mer…

Möjligt för regeringen ge Cementa längre tillstånd

Cementa vill ha sitt tillstånd för kalkbrytningen på Gotland förlängt i upp till tre år. Regeringen har hittills talat om åtta månader, men det är inte uteslutet att det kan bli längre.
– Det är det vi har jobbat med, sedan kan det ske förändringar, men det har varit kopplat till den mängd kalk som finns i det nuvarande tillståndet, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) till TT.
Lagrådet granskar för närvarande den remiss för en undantagslag som ska ge regeringen möjlighet att förlänga Cementas tillstånd för brytningen på Gotland efter den sista oktober i år.

Svåra följder
Utan undantaget måste Cementa slå stopp i produktionen den dagen. Byggbranschen och näringslivet, därtill flera analyser som regeringskansliet har beställt från konsulter på Ramboll och från myndigheterna Sveriges geologiska undersökningar (SGU) samt Boverket, har beskrivit följderna av ett stopp som allvarliga för samhället. Cementa är landets helt dominerande leverantör av cement till bygg- och gruvindustrin och anläggning av vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Bolagets produktion går inte att ersätta mer än till en liten del med import.
När regeringen först presenterade ramarna för ett undantag i miljöbalken talades det om att det skulle ge Cementa möjlighet att fortsätta verksamheten i Slite i åtta månader efter den sista oktober,. Det baserade sig på att bolaget inte kommer att hinna med att bryta den volym kalk som det nuvarande tillståndet gäller förrän till nästa sommar.
Under sensommaren har bolaget gjort upp med Nordkalk, som också bryter kalksten på Gotland, om leveranser som kan täcka 25 procent av behovet. Det gör att brytningen hos Cementa i Slite kan fortsätta längre än till nästa sommar utan att man slår i taket för det nuvarande tillståndet.
Regeringen avgör
I det lagförslag som Lagrådet nu går igenom finns inga tidsgränser angivna för hur länge brytningen kan pågå. Det blir en fråga för regeringen att sätta ner foten om när Cementa har kommit in med sin ansökan om att förlänga det nuvarande tillståndet.
Det räknar Cementa med att göra senast i nästa vecka. Bolaget vill ha en förlängning med upp till tre år för den nuvarande verksamheten, inte åtta månader.
Ett längre , tillfälligt tillstånd, skulle ge bolaget möjlighet att vara mer flexibel och förutsättningar för att kunna hantera leveranser i Slite från andra producenter, enligt uppgift från bolaget.
Miljödepartementet uppger för TT att regeringen avser att sätta en tidsgräns för tillståndet, men vill inte säga vilken längd det kan bli.
Längre svårt?
Per Bolund, miljö- och klimatminister (MP) säger till TT att han ser stora svårigheter att ge ett långt tillstånd. Tidsgränsen kommer att vara en sak av flera för regeringen att avgöra när Cementa kommer med sin ansökan
– Min bedömning är att det inte finns utrymme att förlänga den på något avgörande sätt, säger han och syftar på de åtta månader som nämnts utifrån det nuvarande tillståndet.
Samtidigt som processen om tillståndet går vidare anmäler Liberalerna näringsminister Ibrahim Baylan (S) till KU för hanteringen av SGU:s rapport om Cementa. Även Centerpartiet KU-anmäler Baylan. Han själv välkomnar det.
– Det är bra att KU tittar på det, säger Baylan till TT.
– Det kommer att visa sig att det inte finns någonting, hävdar han. Läs mer…

Moderaterna: Gör Sverige till ledande gruvnation igen

Moderaterna ska gå till val med en ny klimatpolitik. Kärnkraften ska värnas, mer satsas på elektrifiering, och fler gruvor för mineralutvinning tillåtas.
Moderatledaren Ulf Kristersson presenterade på måndagen en ”nationell reformagenda” för klimatet. Den består av nio delar som partistämman ska ta beslut om i oktober.
Moderaterna (M) kritiserar den rödgröna regeringen för att bedriva en effektiv klimatpolitik som riskerar att missa klimatmålen. Sveriges mål är ”nettonoll” utsläpp år 2045.

M har dock inte själva räknat på hur mycket deras klimatpolitik kan minska utsläppen.
– Det är svårt att räkna i förväg, men allt det vi nu föreslår ger kraftfulla förutsättningar för att elektrifiera transporter och industriprocesser med tillförlitlig elförsörjning, säger Kristersson.
Kristersson: Bygg ut kärnkraften
M:s klimatagenda är i stora drag känd sedan tidigare. En viktig del är att kärnkraften ska ”värnas”.
– Kärnkraften måste snarare byggas ut än avvecklas, säger Kristersson.
M vill ändra definitionen av Sveriges energipolitiska mål, så att kärnkraften kan vara en del av elproduktionen även efter 2040.
M föreslår också att staten satsar på forskningsanslag för en ny forskningsreaktor i Sverige. Syftet är att lägga grund för nästa generations kärnkraft.
– Den tar tid att utveckla, men det pågår i andra länder där svenska företag deltar, säger Kristersson.
M vill utforma elmarknaden så att kärnkraftbolag får bättre betalt för att de skapar en stabil leverans av el. Hur det ska gå till måste utredas, uppger partiets klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz. Enligt henne handlar det inte om att ge statliga subventioner.
Mer pengar
M:s klimatagenda innehåller förslag som syftar till att skynda på elektrifieringen av vägtransporter, till exempel genom fler laddstationer i hela landet.
Partiet vill skrota dagens bonus-malussystem som ger en bonus vid köp av bränslesnåla bilar. I stället föreslår M en ”nollutsläppsbonus” för elbilar och en ”generös” skrotningspremie för gamla bilar med stora utsläpp.
M tycker att den rödgröna regeringens stöd för omställning i industrin, Industriklivet, är bra, men vill satsa mer pengar på det.
Partiet vill också satsa mer på teknik för att fånga upp och lagra kolidioxidutsläpp. Jessica Rosencrantz anser att regeringens nyligen presenterade satsning på 400 miljoner per år är för lite.
Hur mycket M vill lägga på till exempel Industriklivet, laddinfrastruktur eller lagring av utsläpp, nämns inte i klimatagendan. Jessica Rosencrantz hänvisar till kommande budgetförslag.
Kontroversiella delar
Bland de mer kontroversiella delarna i M:s klimatagenda finns att utöka utvinningen av metaller och mineraler. Det behövs, enligt M, bland annat för tillverkning av bilbatterier, men även för annan grön teknik. Partiet vill att Sverige ska bli en ledande gruvnation igen.
Det kan dock leda till andra negativa miljöeffekter.
– Det är därför staten måste bestämma sig för en övergripande strategi, säger Ulf Kristersson.
– Det är uppenbart att det har miljöpåverkan, men klimatnyttan måste man räkna in.
Moderaterna vill också slå vakt om skogsbruket och anser att den totala arealen skog som är skyddad från skogsbruk inte får utökas.
Kristersson tror att det finns goda förutsättningar för breda politiska uppgörelser om klimatpolitiken – om det inte vore för Miljöpartiet.
– Det är uppenbart att de har ett otroligt dåligt inflytande på Socialdemokraterna, säger Kristersson. Läs mer…

Det här kan Apple visa upp på Iphone 13-lanseringen

Räkna med fyra nya mobiltelefoner, nya Apple Watch och kanske en uppdatering av Airpods. Under hösten väntas dessutom nya modeller av Ipad och Macbook Pro.
Vad?  
Den 14 september klockan 19.00 sänder Apple ett lanseringsevent med undertiteln ”California streaming”. Eventet går att följa via Apple TV eller Youtube, och vi på Ny Teknik kommer att livebevaka sändningen här på nyteknik.se. 
Efter att ha gått igenom de rykten och läckor som cirkulerat innan lanseringen kan vi börja räkna ut vad vi kommer att få se, och vad vi inte kommer att få se.

Iphone 13  
På Apples årliga höstevent är det alltid Iphone som står i fokus. Tack vare en myriad av läckor kan vi med ganska stor säkerhet säga att årets serie heter Iphone 13, och att det kommer att släppas fyra nya telefoner: Iphone 13 (6,1 ”), Iphone 13 Mini (5,4″), Iphone 13 Pro (6,1″) och Iphone 13 Pro Max (6,7”). 
Pro-modellerna ryktas få lagringskapacitet upp till 1TB, enligt Ming-Chi Kuo. Dessutom väntas den vanliga förbättringen av prestanda och kamera. Sensorpanelen på framskärmen ryktas minska något, och till nästa års Iphone 14 sägs den komma att försvinna helt.
För mer information om Iphone 13, följ länken nedan.

Läs mer: Allt vi vet om Iphone 13 – som släpps 2021

Apple Watch 7 
Årets upplaga av Apple Watch kommer troligen att få en ”dramatisk designförändring”, enligt analytiker Ming-Chi Kuo, skriver 9to5Mac. Teorin är att Apple kommer att hämta den mer platta och kantiga designspråket från Iphone 12-serien. Apple Watch 7 tros även få bättre batteritid, högre upplösning på skärmen och eventuellt en inbyggd blodsockermätare. 

Läs mer: Tio år utan Steve Jobs – så har Apple erövrat tronen

Airpods 3 
Allt pekar på att Apple är på väg att uppdatera sina storsäljande trådlösa hörlurar, med en design som påminner mer om Airpods Pro. Men analytikerna är lite oeniga om lanseringen kommer att ske under Iphone-lanseringen, eller om de släpps senare under hösten.

Läs mer: Uppgifter: Då släpps Airpods 3

Ipad Mini 6 och Ipad 9 
Apple har redan uppdaterat merparten av sitt Ipad-utbud i år, men basmodellen och minstingen väntar på att fräschas upp. I båda fallen blir det troligen en ny design med tunnare plattor som har lite mindre skärmkanter, enligt Bloomberg.

Läs mer: Test: Imac (2021) – ”Färgglad och fantastisk – men inte en Imac för alla”

Macbook Pro 14″ och M1X  
Förra året lanserade Apple sin egen systemkrets M1, och nu väntar vi på uppföljaren. Flera analytiker tippar på ett lanseringsevent i oktober eller november där M1X visas upp tillsammans med uppfräschade Macbook Pro-modeller.  
Förmodligen slopas Macbook Pro 13 för en ny Macbook Pro 14, på samma sätt som Macbook Pro 16 ersatt Macbook Pro 15.  
En tidigare läcka indikerar också att Apples egendesignade chip nu får stöd för 64 GB arbetsminne, och att datorerna får delvis ny design. Kanske kommer Apple att tänka om gällande det begränsade utbudet av portar på datorerna. Nya Macbook Pro-modeller kan komma med gamla godingar som en magsafe-laddare, en hdmi-port och en sd-kortläsare, enligt Bloomberg.   Läs mer…

”Satsa mer på bio-CSS – inför en lagringspeng”

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.DEBATT. Regeringen satsar för lite på koldioxidlagring. Sverige behöver satsa mer på negativa utsläpp – inte införa ett underfinansierat system med tak på hur mycket man får samla in, skriver Liberala Studenter.
I tisdags i förra veckan meddelade klimatminister Per Bolund (MP) att satsningar på bio-CCS kommer ingå i höstens budget. Bio-CCS innebär att man avskiljer och lagrar koldioxid som släpps ut vid förbränningen av biobränslen. Det kan exempelvis ske i anslutning till fjärr- och kraftvärmeverk eller pappersindustrier.
Förslaget är ett fall framåt för regeringen, men satsningarna är alldeles för små. Dessutom använder man en metod, så kallad omvänd auktionering, som begränsar hur mycket koldioxid som kan lagras med ersättning.

Vi och Liberalerna föreslår i stället ett system med en lagringspeng, som fungerar som en omvänd koldioxidskatt. Precis som att utsläpparna ska betala, ska den som avskiljer koldioxid från atmosfären och lagrar det få betalt. Ersättningen bör vara i direkt motsvarighet till priset det kostar att släppa ut. Med dagens nivåer av koldioxidskatten hade det gått att driva stora CCS-anläggningar med lönsamhet.
Under 2021 har Energimyndigheten fått i uppdrag att utreda driftstöd för bio-CCS i form av omvänd auktionering eller fast lagringspeng. I delredovisningen från i våras meddelade man att driftstödet bör utformas som omvända auktioner, och att den fortsatta utredningen endast kommer att fokusera på detta styrmedel. Vi menar att man alltför snabbt avfärdar alternativet med lagringspeng.
Den enda konkreta nackdel med lagringspeng som lyfts i utredningen är att det är svårt att fastställa hur hög den ska vara. Då vi redan har satt ett pris på koldioxid genom koldioxidskatten, och prissättningen för att lagra koldioxid rimligtvis bör vara lika hög, är det ett emellertid ett icke-problem. Beslutet motiveras vidare med aktörernas synpunkter, kostnadseffektivitet och statsstödsregler. Eftersom lagringspeng innebär en fast ersättning för att de facto minska koldioxidnivån i atmosfären har vi dock svårt att se någon mer kostnadseffektiv, simpel eller träffsäker klimatåtgärd än denna.
Om utvecklingen av bio-CCS-anläggningar går så snabbt som vissa hoppas kommer den omvända auktionens tak nås. Det innebär att de som driver anläggningarna inte får betalt för sin koldioxidlagring, vilket riskerar att förstöra incitamenten att minska mängden koldioxid i atmosfären.
Genom att i stället införa en lagringspeng får företagen långsiktigt förutsägbara spelregler och en garanterad kompensation, oavsett hur många andra som driver CCS-anläggningar. Därför är både Energimyndighetens beslut att inte utreda lagringspeng vidare och regeringens beslut att fokusera på just omvänd auktionering högst olyckliga för klimatets skull.
För att Sverige ska nå målet om netto-noll-utsläpp senast 2045 behövs större satsningar på minusutsläpp. Totalt avsätter regeringen endast 400 miljoner per år mellan 2026 och 2040. Det är allt för lite för att få någon effekt.
Enbart koldioxidskatter på bensin och olja drar in cirka 20 miljarder skattekronor till det gemensamma varje år, enligt budgetsiffror från 2020. Om det ska finnas något övre tak på en lagringspeng bör det kopplas till intäkterna från dessa klimatskatter.
Enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC är negativa utsläpp viktiga för att kunna begränsa uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. För att Sverige ska dra sitt strå till stacken behöver styrmedlen för bio-CCS vara både effektiva välfinansierade.
Vi behöver en grön lagringspeng – inte en underfinansierad omvänd auktion.

Christoffer Heimbrand, ordförande Liberala Studenter
Viktor Karlsson, andre vice ordförande LUF Skåne Läs mer…

Efter lyxlimpan EQS – Mercedes presenterar elbilen EQE

Mercedes rullar vidare i elektrifieringen och EQE blir tyskarnas vapen mot Tesla, BMW och Polestar.
Tidigare i år kom lyxlimpan EQS ut på vägarna. Nu följer Mercedes upp med EQE, vilket är vad som kan beskrivas vara elbilsversionen av ryggradsmodellen E-Klass.
Årets upplaga av bilmässan IAA må vara historisk. För det första för att den inte gick av stapeln i Frankfurt – och för det andra för att den var uppdelad både när det gällde fysiskt/digitalt.

Men en mässa är en mässa och Mercedes tog tillfället i akt att visa upp nästa kapitel på elbilsresan – sedanen EQE.
Utseendemässigt så följer EQE den utstakade designlinjen som tog sina första steg med EQC och som blivit mer accentuerade med EQS. Det innebär den stora blanka fronten med stjärnan i samt de nya strålkastarna. Även på insidan så har nyheten ärvt design och teknik från sina föregångare. Något som innebär att man kan välja att få en skärmupplevelse som är hela 1,4 meter bred.

Läs mer: Audis marknadschef: ”Magin runt Tesla är borta”

Storleksmässigt mäter den nya elbilen in på 4,94 meter i längd och 1,96 meter bred – mått som innebär att den har ungefär samma storlek som nuvarande CLS. Och precis som coupémodellen har EQE en mer praktiskt halvkombi-baklucka instället för sedan-baklucka som en vanlig E-klass. En annan sak som verkligen skiljer mot E-klassen är att eftersom bilen är byggd på den nya plattformen EVA2 – så är hjulbasen enorm (3,12 meter).
En sak den nya plattformen har gjort möjligt är att bilen kunnat byggas väldigt tyst. Mercedes påstår att EQE kommer att var bäst i klassen när det kommer till detta.
Tekniken
Initialt kommer EQE i tappningen 350. Det innebär att drivlinan är består av en PSM-elmaskin om 215 kW / 292 hästkrafter som driver på bakaxeln. Denna är kopplad till et batteri om 90 kWh netto vilket alltså innebär att Mercedes valt en lite annan väg än exempelvis konkurrenten BMW.
För dem som håller igen med högerfoten så ska det officiellt vara möjligt att köra upp till 660 kilometer på en laddning.
När det sedan är dags att ladda så går detta att göra antingen i 170 kW med likström eller upp till 22 kW med trefas växelström.
Utöver denna 350 så säger Mercedes att ytterligare en version ska lanseras samtidigt, dock väljer de att inte ge några fakta kring denna. Lite längre fram kommer även fyrhjulsdrivna alternativ, samt mer potenta AMG-versioner, att komma. Det sistnämnda anger man kommer få 500 kW/680 hästkrafter.
Vidare kommer bilen med adaptivt chassi och tekniskt så finns möjligheten till bakhjulsstyrning – en funktion som innebär att bilens vänder på 10,7 meter istället för 12,5 m.
I Sverige kommer bilen lanseras under mitten av 2022. I skrivande stund finns det ingen prislapp satt på EQE, men räkna med att den kommer hamna någonstans mitt emellan vad en E-klass och en EQS kostar.
En sak Mercedes dock är tydliga med är att de kommer erbjuda massvis med efter-försäljning via on demand. Alltså att ägare kan köpa till funktioner efter det att bilen levereras. Här nämns olika motorljud, strålkastargrafik – eller för den delen den styrbara bakaxeln.

Fakta Mercedes EQE

Pris: N/ADrivlina: Elmotor, bakhjulsdrivenMaxeffekt: 215 kW/ 292 hästkrafterMax vridmoment: 530 NmBatterikapacitet (netto): 90 kWhOfficiell räckvidd: 545-660 kmOfficiell förbrukning: 1,57-1,93 kWh/milOmbordladdare: 11kW/22 kw (tillval)Snabbladdningskapacitet: 170 kWBagageutrymme: 430 liter Läs mer…

”Sverige bör vara ledande inom framtidens kärnkraft”

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.DEBATT. Sju miljoner människor dör varje år av luftföroreningar, det är dags att byta ut de fossila bränslena till grön kärnkraft, skriver Moderata ungdomsförbundet i Stockholm.
I FN:s miljöprogram UNEP:s rapport som publicerades i veckan lyftes luftföroreningar och det växande problemet med deras påverkan på människors hälsa fram. Varje år dör mellan fyra och sju miljoner människor i förtid av symptom som kan kopplas till luftföroreningar. I centrum av allt står användningen av fossila bränslen, något som även vi i Sverige måste bli bättre på.
Hela 29 procent av alla lungcancerfall, 17 procent av alla luftvägsinfektioner, 24 procent av alla strokefall och 25 procent av alla hjärtsjukdomar kan kopplas till luftföroreningar och problemen ser dessvärre inte ut att minska.

Om vi jämför olika energikällor per producerad terawattimme så dödar kol tjugofyra personer, olja arton, gas tre, kärnkraft två, vindkraft två, vattenkraft en och solkraft en person. Det är inte särskilt svårt att dra slutsatsen att de fossila bränslena är problemet och därmed att de förnybara är lösningen.
Regeringens misslyckande inom energifrågan har resulterat i att oljekraftverk öppnas på grund av akut elbrist, samtidigt som den svenska kärnkraften avvecklas. Om Sverige ska möta framtida efterfrågan på elektricitet, så måste Sverige integrera framtidens innovationer med den redan etablerade kärnkraften. Om vi ska kunna elektrifiera den svenska industrin måste elproduktionen öka, bli billigare och börja vara ett genomförbart alternativ.
Framtidens kärnkraftsreaktorer är något som Sverige bör vara vägledande inom. Small Modular Reactors (SMR) är mindre reaktoranläggningar som kan byggas närmare städerna, något som är mer effektivt både utifrån ett finans- och säkerhetsperspektiv. Kärnkraftsreaktorer är i dag mycket kostsamma, både vad gäller byggnation och drift, och med den här tekniken kan man minska kostnaderna, öka säkerheten och förenkla etableringen av gröna energikällor.
Genom att integrera framtidens innovationer kan Sverige bli världsledande på energisektorn och helt ställa om till hållbara energikällor, en vinst både för klimatet men också människors hälsa.

Douglas Ahlberg, ledamot MUF Stockholm
Linda von Fircks, ledamot MUF Stockholm
Carl Nordblom, distriktsordförande MUF Stockholm
Olof Peterson, ledamot MUF Stockholm
Svante Hallstedt, ordförande MSU Stockholm
Joanna Lewerentz, vice distriktsordförande MUF Stockholm
Albin Togerö, ledamot MUF Stockholm Läs mer…

Uppgifter: Då släpps Airpods 3

Apple kommer att presentera sina nya trådlösa hörlurar i samband med lanseringen av Iphone 13-serien, enligt en ny läcka. Samtidigt väntas en prishöjning.
Artikeln har uppdaterats.
Det är bara några få dagar kvar till årets Iphone-lansering, och ryktena duggar tätt. Nu verkar det som att Apples nya mobiler får sällskap av en ny upplaga Airpods.

Den tredje generationens Airpods blir förmodligen snäppet dyrare, enligt en rapport från den Apple-specialiserade analytikern Ming-Chi Kuo som 9to5Mac tagit del av.
Den som vill ha billigare trådlösa hörlurar från Apple får istället köpa ett par Airpods 2. De kommer nämligen att fortsätta tillverkas och säljas, enligt analytikern. Möjligen får de även en prissänkning.

Läs mer: Copyswede i förhandling om kassettskatt på smarta klockor

Ny design
Tidigare rykten gör gällande att Airpods 3 kommer att få en design som påminner mer om Airpods Pro, med kortare skaft. De kommer däremot troligen inte få någon aktiv brusreducering.
Laddfodralet till Airpods 3 uppges vidare få runt 20 procent större batteri, och trådlös laddning, som i dag kostar extra, blir standard, enligt läckaren Pineleaks. Batteriet i själva hörlurarna sägs vara ungefär lika stort som på Airpods 2. 
Ljudkvaliteten ska vara ungefär densamma som hos föregångaren, men med bättre bas. 

Läs mer: Det här vet vi om Iphone 14 – släpps 2022

Batteries inside the AirPods themselves should be around the same size as the ones found on the current AirPods Pro.Speaking of batteries, the Apple Watch Series 7 is bound to see its first real battery life improvement since the original Apple Watch.— Pine (@PineLeaks) September 7, 2021 Läs mer…

Rapport: Ålder har betydelse vid rekrytering

Det är inte alltid inbillning att äldre yrkespersoner blir bortvalda när de söker nytt jobb. En rapport visar att en stor andel rekryterande chefer påverkas av kandidatens ålder under en anställningsintervju.
Rekryterings- och bemanningsföretaget TNG har frågat över 1000 chefer i Sverige om deras vanor och agerande i samband med rekryteringar.  
Svaren har mynnat ut i en rapport där det bland annat framgår att 47 procent av cheferna tror att de påverkas av kandidatens ålder under en jobbintervju. Särskilt tydligt är detta inom it-branschen där 54 procent av cheferna anser sig påverkas.  

Under 2019 gjorde TNG, som riktar in sig på fördomsfri rekrytering, en undersökning bland jobbkandidater. Den visade att nästan 60 procent av jobbsökarna tror att deras ålder bidrog till att de valdes bort. 

Läs mer: Ständiga konflikter på jobbet? Så hanterar du en bråkstake i gruppen

Den senaste undersökningen bekräftar tidigare studier om arbetssökandes upplevelser av åldersdiskriminering, menar TNG:s vd Åsa Edman Källströmer.  
– Det är tydligt att det fortfarande finns mycket kvar att göra när svenska företag rekryterar. Vi har helt enkelt inte råd att rekrytera fördomsfritt. Alla måste börja fokusera på kompetens oavsett ålder, kön, bakgrund eller namn, annars kommer vi tappa konkurrenskraft, kunder och lönsamhet, säger hon i ett pressmeddelande. 
I enkätundersökningen som gjordes i slutet av 2020 ingick 1067 chefer, vd:ar och hr-specialister inom områden som teknik, it, ekonomi, finans, administration och försäljning.   Läs mer…

Stjärnor som äter planeter vässar jakten på en ny jord

Enligt en ny studie har 20–35 procent av sol-lika stjärnor i binära system ätit upp sina egna planeter. Det innebär att astronomer lättare kan sålla bort de ogästvänliga platserna i jakten på en jordlik planet.
Astronomer har länge frågat sig varför de två stjärnorna i vissa binära system uppvisar olika kemiska profiler. Det astronomiska observatoriet i italienska Padua har tittat på 107 binära system där stjärnorna delar egenskaper med vår sol. 74 par hade en matchande kemi medan 33 visade påtagliga skillnader avseende koncentrationen av järn.
En förklaring till det senare fenomenet kan vara tidigare okända oregelbundenheter i de moln som stjärnorna har bildats ur. Astronomerna tror dock att en mer sannolik förklaring är att stjärnorna har slukat sina egna planeter. Deras studie, som är publicerad i Nature Astronomy, sägs presentera starka bevis som pekar mot detta.

Läs mer: Hubble fångar ”lasersvärd” på bild – det här handlar det om egentligen

Kannibalismen lämnar avslöjande kemiska spår i ytskiktet, bland annat i form av järn och litium. Enligt det italienska observatoriet kan man avläsa den avvikande signaturen hos 20-35 procent av stjärnorna i ”sol-kategorin”.  Det innebär att en tämligen stor andel av systemen genomgår en kaotisk process som ger dem en annan arkitektur än vårt solsystem.
Den kemiska sammansättningen påverkar temperaturen, och ju hetare stjärnor är, desto mer sannolikt är de planetätare.
Forskarna tror att deras arbete kan ge nya kunskaper om sjärnsystemens evolution och därmed öppna vägen för att mer effektivt kunna plocka ut lugna system som arrangerar sina himlakroppar i stabila banor, och förhoppningsvis hitta jordlika planeter. Läs mer…

Tio år utan Steve Jobs – så har Apple erövrat tronen

För tio år sen tog Tim Cook över vd-posten på Apple efter den ikoniske Steve Jobs. Många tvivlade på att Cook kunde fylla hans skor. Sedan dess har aktieägarnas avkastning växt med 32 procent per år och bolaget är nu världens högst värderade.
De som tvivlade blev snart motbevisade och de som valde att investera i Apples aktie blev knappast besvikna. Tim Cook har inte bara drivit företaget vidare, han har slagit försäljningsrekord på försäljningsrekord och släppt nya produkter som i dag är självklara delar av Apples sortiment.
Apple har under Tim Cooks decennium på posten gått från att sälja hårdvara i form av datorer och telefoner till ett växande mjukvaruföretag med tjänster som Apple TV, Apple Music och molntjänstlagringen Icloud.

Aktierusningen
Aktieägarna som klev in när Tim Cook blev vd har fått nästan 17 gånger pengarna tillbaka, om de även återinvesterat utdelningarna. Det är en värdeökning på i genomsnitt 32 procent per år, att jämföra med det amerikanska aktieindexet S&P 500 som haft 16 procents tillväxt per år under samma period, skriver CNBC.

Läs mer: Apple kan tvingas dumpa Iphone-laddaren – ny lag väntas i september

”Den framgångsrika börsresan har backats upp av att Apple har ökat sin vinst genom åren, men främst att marknaden har ändrat sin syn på bolaget från ett hårdvarubolag till ett mjukvarubolag och i sin tur värderat Apple till 29 gånger bolagets vinst istället för 13 gånger vinsten som bolaget värderades till 2011”, säger analytikern Douglas Forsling på Redeye.
Apple är i dag det högst värderade publikt handlade företaget i världen, värt 2,4 biljoner dollar, motsvarande drygt 21 000 miljarder svenska kronor.
Stora skor att fylla
Tim Cook blev personligen rekryterad av Steve Jobs år 1998 och har arbetat på företaget sedan dess. Han sågs som en kompetent ledare, men inte som en innovatör. Vad skulle Apple bli utan sina banbrytande och unikt designade teknikprodukter?
I augusti 2011, när Steve Jobs slutligen meddelade att han kliver av posten efter en tids sjukdom, var det många som tvivlade på att Apple kunde fortsätta vara det bolag som det varit. Steve Jobs hade varit med och tagit fram Imac, Iphone och Ipad – tre produkter som fick Apple att gå upp till marknadsledande.

Steve Jobs blev Apple personifierad. Hans eftermäle är inte bara företaget och produkterna, han blev en förebild vars liv skildrats i böcker och spelfilmer. Arkivbild från mars 2011. Foto: Jeff Chiu/AP/TT

När Tim Cook tog över hette den mest moderna telefonen Iphone 4, och året efter lanserades Iphone 5, en telefon vars design den då svårt cancersjuke Jobs hade översett.
Cook gav svar på tal till kritikerna när Iphone 6 släpptes. Under hans tid har också Apple Watch och Airpods utvecklats – produkter som knappt fanns på ritbordet under Steve Jobs sista tid.
Inte tio år till
En annan inkomstkälla som presenterats med Cook på posten är tjänster som Apple TV och Apple Music. Molntjänstlagringen har också växt till en rejäl kassako, och inkomsterna från App Sore och betaltjänsten Apple Pay har växt. År 2011 uppgick företagets intäkter från tjänster till motsvarande 25 miljarder kronor. År 2020 uppgick intäkterna från tjänster till motsvarande 470 miljarder kronor.
Den nu mer etablerade vd:n tecknade ett nytt avtal för ett prestationsbaserat optionsprogram så sent som förra året, som sträcker sig fram till år 2026.
Men när en journalist på The New York Times frågade honom hur länge han stannar på posten svarade han att det ”antagligen inte blir tio år till”. Den som ska kliva i Tim Cooks skor den dagen han kliver av lär få en ännu svårare uppgift än han hade, med tanke på hur bra Apple utvecklats de senaste tio åren.

Fakta: Tim Cook

Tim Cook är född år 1960 och uppväxt i staden Mobile, Alabama. Hans pappa arbetade på ett skeppsvarv och hans mamma arbetade på apotek.Han tog en kandidat i ingenjörsvetenskap på Auburn University år 1982, och sedan en ”Master in Business administration” vid Duke University.Han arbetade 12 år på IBM och ett halvår på Compaq innan han rekryterades av Steve Jobs år 1998. Efter en intern karriär på Apple tog han över som vd för företaget år 2011.Tim Cook har värnat sitt privatliv, men år 2014 valde han att komma ut som homosexuell, den första vd:n på listan ”Fortune 500” (de 500 största bolagen) att göra det.Han har donerat stora summor till välgörenhet och sagt att han kommer donera hela sin förmögenhet den dagen han dör.Källa: Apple, Appleinsider.com Läs mer…

Nytt avdrag sätter fart på solel – snart 100.000 solcellsanläggningar

Det gröna avdraget fick bra fart på de nya solfångarna. Någon gång i vinter kan antalet nätanslutna solcellsanläggningar överstiga 100 000, enligt branschen.
Från mars i år tog antalet solcellsinstallationer rejäl fart, visar statistiken.
– Och det hade tagit fart redan i januari om det inte hade varit för mycket snö och is på taken, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi.

Orsaken, enligt henne, är det gröna skatteavdraget som hushåll får göra från årsskiftet på motsvarande närmare 15 procent av totalkostnaden för en installation, eller maximalt 50 000 kronor. Tidigare gällde att man fick söka statliga pengar i efterhand, pengar som dessutom tog slut halvvägs under fjolåret.
Dubblerad takt
Vid årsskiftet 2020/2021 fanns 66 000 nätanslutna solcellsinstallationer. Svensk Solenergis prognos i dagsläget är 34 000 nya i år, en årlig ökningstakt på drygt 50 procent, vilket därmed skulle göra att 100 000 passeras kommande årsskifte. Men statistiken för de nytillkomna solcellsanläggningarna bygger på föranmälningar, siffror som historiskt blir lägre, vilket gör att gränsen 100 000 lär dröja ytterligare något, enligt Anna Werner.

Läs mer: Solcellsentreprenören Erik Martinson: Då omsätter vi 10 miljarder

Generellt ökar intresset från flera håll, bland annat villaägare som bygger på taket. Men skattereglerna har också gjort det mer gynnsamt att bygga större anläggningar.
– Enda segment som inte växer är de stora markparkerna, säger Anna Werner.
Styra om
Där sätter ofta tillståndsfrågor stopp, enligt henne.
Solenergin utgör fortfarande en väldigt liten del av Sveriges samlade energiproduktion, runt en procent. Håller byggtakten i sig kan den siffran vara 1,6 procent inom ett år.
Ökningen skulle kunna bli högre om de ekonomiska styrmedlen gjordes om, så att det blev mer lönsamt att koppla upp sin solcellsanläggning där elbehovet är större, exempelvis närmare städerna, enligt Anna Werner.

Läs mer: Nu ökar svenskarnas intresse för energilagring i hemmet

Fakta: Olika avdrag grön teknik

Skattereduktion med 15 procent av kostnaden för installation av ett nätanslutet solcellssystem.Skattereduktion 50 procent av kostnaden för installation av system för lagring av egenproducerad elenergi.Skattereduktion 50 procent av kostnaden för installation av laddstolpe till elfordon.Sammantaget uppgår max avdrag för grön teknik till 50 000 kronor per år och person.Källa: Skatteverket Läs mer…

Mätning av dynamisk motoreffekt möjliggör direkt mätning på hybrider

Testning i fordon ger ingenjörer en metod för att jämföra konkurrenters fordon, kalibrera drivlinor och validera produktens prestanda. På den framväxande marknaden för elfordon blir mätningar av elektrisk effekt på motorer och växelriktare mer och mer nödvändiga för att utvärdera fordonets drivlina.
Tidigare var mobila effektmätningar svåra på grund av fordonets dynamiska natur med ständigt ändrade hastigheter. De unika funktionerna i HBM:s eDrive, ett system för testning av elektriska maskiner och drivenheter, gör dock mobila mätningar av elektrisk effekt möjliga i verkliga miljöer.
I den här artikeln diskuteras behovet av testning i fordon, utmaningar för effektmätning och begränsningarna för traditionella effektanalysatorer. Den kommer också att behandla hur eDrive utför dynamiska effektmätningar och publicerar cykliska beräkningar för korrelation med ett befintligt DAQ-system. Artikeln avslutas med en serie exempel på dynamisk effektmätning där eDrive används för att testa motorsystemet i en elektrisk skoter. Dessa mätningar visar hur motorns och drivningens prestanda kan bedömas under fordonets acceleration och inbromsning, vid fri fart och andra förhållanden samt hur man testar olika motorstyrningar.

Varför mäta på ett fordon?
Mobil datainsamling är en hörnsten för fordonsutvärdering och görs ofta för att utvärdera strukturell hållbarhet, buller och vibrationsegenskaper. Målet är att förstå slutprodukten och hur alla delsystem fungerar tillsammans. För att utvärdera kundupplevelsen och se till att fordonet uppfyller hållbarhetskraven genom fordonstester som omfattar jämförelse av leverantörsdelar och övervakning av prestanda under extrema förhållanden och tester av fordonsparker. Bild 1 visar HBM QuantumX som tar emot hundratals kanaler med signaler för tex belastning, acceleration, temperatur, CAN-signaler, GPS etc för att göra en strukturell utvärdering av ett fordon.

Bild 1. HBM:s datainsamlingssystem QuantumX är utformat för strukturella mätningar.

Genom den globala satsningen på elfordon är det önskvärt att integrera mätningar av elektrisk effekt i sina befintliga DAQ-system. På grund av kraftmätningens komplexa natur krävs ofta ett externt system. HBM erbjuder GEN2tB kraftanalyserare (visas på bild. 2), som kan utföra effektmätningar i labbet eller i fordonet. Detta system kan registrera elektriska spänningar och strömmar som kommer från en elektrisk maskin, vilket kan ge nya insikter i fordonsdynamiken (detta fanns inte med förbränningsmotorer).

Bild 2. HBM:s GEN2tB kraftanalyserare

Införandet av mätningar av elektrisk effekt gör det dessutom möjligt att korrelera värden för drivlinan med strukturdynamik, NVH (buller, vibrationer och hårdhet) och användarupplevelse i en omfattning som inte tidigare varit tillgänglig. Mätningsexempel som presenteras i den här artikeln med hjälp av HBM:s mobila lösningar och GEN2tB kommer att illustrera denna korrelation av motoreffektmätningar till driftförhållandena i elfordonet.
Unika utmaningar för testning av mobil effekt och effektivitet
Mätning av mobil effekt innebär utmaningar för både de mekaniska och elektriska systemen. En av de främsta utmaningarna är att den elektriska frekvensen, som bestämmer hastigheten, ständigt förändras. Detta skapar ett behov av en algoritm för att upptäcka cykler (frekvensspårning) för att korrekt mäta den elektriska effekten. Denna algoritm kommer att diskuteras senare.
På bild 3 finns det en enda strömfas för ett elfordon som saktar ner. Frekvensen går från hög frekvens till låg frekvens på några sekunder. Det skulle tidigare ha varit omöjligt att mäta effektivvärden och effektvärden live eftersom traditionella effektanalysatorer är beroende av en mätning baserad på en faslåst slinga (phase lock loop) som kräver en fast frekvens. Om ett system baserat på en faslåst slinga skulle försöka följa en dynamisk signal skulle det sluta med att effektberäkningarna utförs på en felaktig tidsperiod och ge ett felaktigt effektmått.

Bild 3. Dynamisk strömsignal för ett elfordon som stannar.

Det finns också en utmaning med hybridfordon och hybridtransmissioner som har kopplingar, transienter, flera maskiner och växlande tillstånd som skapar strömmar som ständigt ändrar amplitud och frekvens. Transienterna kommer att påverka fordonets hållbarhet, prestanda och användarupplevelse, vilket skapar en efterfrågan på exakta mätningar av drivlinans dynamik.
Mätning av vridmoment i fordon är också en utmaning eftersom axeln ofta är svår att komma åt eller ändra. Mätning av vridmoment är inte ämnet för denna artikel, men det är möjligt med hjälp av anpassade sensorer, telemetrisystem, skattningsmodeller från CAN eller töjningsmätning av halva axeln.
Vad gör att traditionella lösningar är omöjliga eller oprecisa?
Traditionella kraftanalysatorer har utformats för att mäta kraftledningar vid 50 och 60 Hz och använder en teknik med en faslåst slinga som tar tid att ställa in sig på en fast frekvens. Denna inställningstid är ofta i storleksordningen några sekunder. När den faslåsta slingan har landat i en vågform bestämmer den frekvensen och använder tidsperioden för effektivvärden och effektmätningar. Om frekvensen ständigt ändras kommer den faslåsta slingan inte att ställa in sig och den kommer att göra sina mätningar på en godtycklig tidsperiod. Detta resulterar ofta i omöjliga resultat, t.ex. verkningsgrader på över 100 procent.
Traditionella effektmätningssystem saknar också vanligtvis visuell återkoppling eller registrerade data, vilket avsevärt begränsar mätningarnas spårbarhet. Under en mätning av en drivlina i ett fordon vill man vanligtvis mäta en viss uppsättning effekter, spänningar eller strömmar och behöver visuell återkoppling för att indikera när de har uppnått den givna inställningen.
Utan återkoppling är det svårt att veta om fordonet har uppnått en viss belastningspunkt och hur länge det har fungerat vid den punkten. Denna återkoppling används också för att övervaka kontrollvariablerna Id och Iq. Visuell återkoppling ger en insikt i hur fordonet reagerar på olika störningar eller om de har uppnått sina bör-värden. Användningen av visuell återkoppling är avgörande för att göra benchmarking av konkurrenters fordon där kontrollstrategin eller drivlinans prestanda i stort sett är okända.
Traditionella effektmätningssystem saknar vidare en metod för korrelation och återkoppling till externa system. Detta är nödvändigt för att korrelera deras effektsignaler med miljödata som ofta samlas in av befintliga datainsamlingssystem.
GPS, video, temperatur och fordonets status ger en betydligt bättre insikt i vad som hände under testet. En hård inbromsning, en undanmanöver för att missa ett hinder eller svåra trafikförhållanden kan påverka fordonets effekt eller visa på ett fel i fordonskontrollen. Utan GPS eller video kan man endast förlita sig på förarens minne för att minnas dessa händelser. En riktig testkörning skulle behöva omfatta externa testförhållanden för att göra testresultaten transparenta.
Mer traditionella mobila datainsamlingssystem har inte varit avsedda för högfrekventa och högspända signaler som genereras av växelriktare. Mobila datainsamlingssystem har samplingshastigheter som maximalt ligger runt 100 kS/s, vilket är mer än tillräckligt för struktur- eller frekvensdata, men ger inte tillräckligt med bandbredd för att få en bra effektnoggrannhet från en pulsbreddsmoduleringsomriktare. Dessa växelriktare slår på och stänger av en högspänning med upp till 20 kHz, vilket kräver en mycket högre samplingshastighet för att exakt mäta effektivvärde-spänningar och -strömmar. En exempeluppsättning av högfrekvensinvertersignaler visas på bild 4.

Bild 4. Trefasspänningar och strömmar från en pulsbreddsmoduleringsinverter.

Traditionella mobila DAQ-system är inte heller gjorda för högre spänningar, vilket är ett problem med likströmsbuss-spänningar på upp till 900 V. Dessa mätningar kan göras med spänningssonder, men det leder till att noggrannheten minskar.
Det går att använda sensorer i fordonet för att mäta effektvärden, men dessa är vanligtvis lågpris- och lågnoggrannhetssensorer som skickar ut data i långsam takt till CAN-bussen. Detta är vanligtvis inte användbart för dynamiska effektdata, saknar noggrannhet och ger ingen insikt utöver den långsamma datahastigheten.
Tillämpning av snabbare, kontinuerlig sampling
eDrive-systemet är unikt eftersom det ständigt registrerar pulsbreddsmoduleringsspänningar och -strömmar med upp till 2 MS/s per kanal. Dessa signaler med hög samplingshastighet är tillgängliga för granskning efter ett test men används också för beräkning av effektvärden i realtid.
eDrive-systemet uppnår dynamiska effektmätningar i realtid genom att göra alla beräkningar i hårdvara på en digital signalprocessor (DSP) i realtid. Denna DSP utför ekvationer i realtid, inklusive en unik algoritm för cykeldetektering. Cykelavkänningen filtrerar digitalt fas A-strömmen, hittar nollgenomgångar, tar tiden mellan två på varandra följande nollgenomgångar och använder den tiden för effektivvärde-beräkningar. DSP:n beräknar sedan effekttivvärde-spänning, ström, effekt och effektivitet på halvcykelbasis.

Bild 5. Dynamisk strömsignal som spåras av eDrives algoritm för cykelavkänning.

Bild 5 visar fas A i rött och visar cykeltiden i svart från en maskin som saktar ner. En cykeldetektor är avgörande för dynamiska effektmätningar eftersom det gör det möjligt för användarna att exakt mäta effekten när det inte finns något stationärt tillstånd. Beräkningen av dessa värden i realtid minskar tiden för efterbearbetning och ger användaren omedelbar återkoppling om systemets tillstånd.
Instrumentets realtidsekvationer är offentliga och kan redigeras av en användare, så att de kan spela in sina egna signaler eller visa sina unika ekvationer som spår. Att beräkna signaler i realtid kan avsevärt minska tiden för efterbehandling eftersom en extern dator inte behövs för att köra ekvationerna. Exempel på offentliga ekvationer visas på bild 6.

Bild 6. Användardefinierade ekvationer som beräknas i realtid.

Kombinationen av registrerade data med hög samplingshastighet och tillgång till ekvationer ger spårbarhet för effektresultat snarare än ett resultat från en svart låda. Eftersom ekvationerna bearbetas i realtid kan de dessutom publiceras på en CAN-buss för korrelation med externa system.
Vikten av dynamisk effekt
Elfordonens vridmoment och hastighet är beroende av spänning och ström som ständigt ändrar frekvens och amplitud. Mätningen av dessa signaler kräver, som tidigare nämnts, en metod för att spåra frekvensen för att korrekt mäta effekten. En avancerad metod för frekvensspårning såsom cykelupptäckt gör det möjligt att testa mer än bara statisk effekt och gör det möjligt för användare att testa dynamisk effekt.
Dynamiska förluster är ytterligare förluster som införs under ett transient tillstånd, vilket illustreras på bild 7 där två rutor med registrerade data visas. Den översta rutan visar fas A-ström, cykelavkänning och effektivvärden under linjestart av en induktionsmotor. Den nedre rutan visar reell effekt, reaktiv effekt och skenbar effekt beräknade på halvcykelbasis.

Bild 7. Den översta uppsättningen uppmätta vågformer omfattar en ström som plötsligt appliceras på en elmotor (rödbrun), cykeldetektor (svart) och effektivvärde-ström (röd). De nedre vågformerna är de beräknade värdena för effekt, reaktiv effekt och skenbar effekt för en dynamisk belastningsändring.

Under maskinens första cykler ökar den reaktiva effekten och de efterföljande förlusterna. Denna ökade förlust under transienten skulle inte förstås eller fångas upp av traditionella effektivitetskartor, men den bidrar till elfordonens räckvidd och prestanda. Genom att ha en exakt mätning och förståelse för dessa förluster kan man börja optimera körcyklerna och fordonens faktiska prestanda.
Signalkorrelation
Testning av drivlinor på vägen skiljer sig avsevärt från testning i ett laboratorium eftersom det finns en hög grad av oförutsägbarhet i testförhållandena. För att exempelvis mäta vridmoment och hastighet i ett labb styrs en inställning för vridmoment och hastighet till en dyno och en mätning görs. För att göra samma test i ett fordon måste det ställas in på en låst hastighet, men den kommer att variera beroende på vind, vägförhållanden och höjd. För att mäta ett fast vridmoment i ett fordon måste man belasta det rejält, vilket kan innebära att man måste hitta en backe som är tillräckligt brant för att nå den önskade effektpunkten eller gå så långt som att sätta en släpvagn eller belasta fordonet med vikter.
Testning i fordonet har också som mål att hitta problem med prestanda eller kontroll. Om drivlinan inte fungerar som förväntat under vissa förhållanden vill man förstå orsakerna till felet och återskapa dem.
För att kunna förstå dessa problem ordentligt är det nödvändigt att korrelera effektvärdena med video, GPS, acceleration samt CAN-signaler. Dessa typer av mätningar kommer att ge insikt om pedalposition, hjulvinkel och miljöförhållanden som påverkar fordonets totala prestanda.
Som tur är görs dessa mätningar ofta redan med befintliga DAQ-system. Ett system som mäter dynamisk effekt kan tillföra realtidseffekt i de tillgängliga kanaler. Kombinationen av dynamisk effektmätning och miljödata kommer att ge en betydande mängd data för att förbättra fordonets prestanda.
För att uppnå detta skickar HBM eDrive de cykelbaserade beräkningarna till en CAN-buss för korrelation med ett befintligt DAQ-system. Högfrekvensdata lagras lokalt på eDrive-enheten, men effekt, styrning och andra variabler publiceras också på CAN för korrelation. Den beskrivna installationen visas på bild 8.

Bild 8. Integrering av effektmätningar i fordonet.

Den föreslagna provningsuppställningen ger effektdata till grupper som utför struktur-, NVH- och utmattningstester, men tillhandahåller också högfrekvensdata i sitt sammanhang till drivline- och styrtekniker. Alla höghastighets- eller cykelbaserade signaler kan visas live på en dator i förarhytten för att ge användaren visuell återkoppling om drivlinans tillstånd.
Exempel på dynamisk effektmätning
De frågor om dynamisk effekt som diskuteras ovan demonstreras bäst genom ett exempel från den verkliga världen. För denna demonstration utrustades en skoter med en trefasmotor med en invändig permanentmagnet med ett HBM eDrive-system. Skotern kördes runt på en bana med en rad stopp, starter och backar. Ett exempel på ett testvarv visas på bild 9 där spänningar, strömmar och effektvärden visas. Fordonet startas initialt och genomgår en serie starter, accelerationer, sparkar och frirullar.

Bild 9. Dynamiska signaler från varv runt en bana på en elektrisk skoter, inklusive starter, stopp, frirullning, uppförsbackar och nedförsbackar som mäts av eDrive. Den översta uppsättningen vågformer omfattar fas A-spänning (röd) och effektivvärde spänning (blå), de mittersta vågformerna är medelfas A-ström (röd) och effektivvärde-ström (blå), och de nedre vågformerna är skenbar effekt (orange), reaktiv effekt (lila) och reell effekt (svart).

Som framgår av figuren finns det en tydlig gräns för effekt och ström som kan ses av de platta orangefärgade linjerna. Även om den synliga effekten hålls konstant av regulatorn ändras den synliga och reella effekten beroende på fordonets tillstånd. Vid en komplett körcykel av fordonet kan man också se hur fordonet hanterar regenerativ effekt. Ämnena acceleration, regenerering och felhantering kommer att undersökas närmare inom kort.
Fordonsacceleration
På bild 10 visas ett exempel där fordonet startar från ett stopp. Eftersom fordonet är en skoter krävs det att föraren sparkar till den för att starta den, vilket resulterar i en sinusformad motelektromotorisk kraft som syns i de blå spänningsvågformerna. När fordonet har nått tillräcklig hastighet börjar pulsbreddsmoduleringstyrningen och vi får ett strömflöde som syns i rött.
Så snart det finns ström, följer cykeldetektorn den och börjar ge effekt som visas av den svarta fyrkantiga vågen på bild 10. Det visas att effekten ökar med fordonets hastighet, men den ökar inte linjärt.

Bild 10. eDrive-mätningar av skoteracceleration från stillastående som visar en ramp från noll till full effekt. De övre vågformerna är trefasströmmar (röd) och cykeldetektor (svart), de mellersta vågformerna är trefasspänningar (blå) – notera motelektromotorisk kraft och pulsbreddsmoduleringsdrift – och de nedre vågformerna är skenbar effekt (orange), reaktiv effekt (lila) och reell effekt (svart).

Det finns fluktuationer i effekten när den ökar och det finns också ett översteg när fordonet når den maximala effektpunkten. Detta överskridande orsakar troligen ytterligare ineffektivitet och skulle behöva beaktas om fordonet hade många starter och stopp i sin drift.
När fordonet väl har nått den maximala effektpunkten fortsätter den reaktiva och reella effekten att förändras i takt med att fordonets hastighet ändras. Denna dynamik visar att effekten är beroende av miljön och hur föraren väljer att använda fordonet.
Fordonsdynamik
Figur 11 visar en rad olika fordonsdynamiska händelser som inträffar under en körning. Under denna period av testet körs fordonet med full gas och går sedan in i frirullning. Under denna frirullning sänker den sin strömstyrka och går in i en period av lätt regenerering. Därefter får fordonet återigen full gas och föraren sparkar för att driva fordonet. Skotern minimerar strömtillförseln under sparken och kör sedan ned för en nedförsbacke där strömnivån kan minskas för samma hastighet.
Under nedförsbacken fluktuerar effekten kraftigt på grund av olika miljöfaktorer, som i det här fallet: gupp, höjdskillnader och vind. Detta segment visar hur effekten är direkt kopplad till miljöfaktorer. Om händelser som denna skulle vara kopplade till vibrations- eller feldiagnostikdata skulle man få verktyg för att förbättra konstruktioner och lösa problem.

Bild 11. Mätningar av dynamiken hos en skoter för frirullning, en spark och en acceleration i nedförsbacke. De övre vågformerna är trefasströmmar (röd), de mellersta vågformerna är trefasspänningar (blå) och de nedre vågformerna är skenbar effekt (orange), reaktiv effekt (lila) och reell effekt (svart).

Regenerativ bromsning
Hur och när ett fordon går in i regenerativ bromsning är av intresse, men hur föraren interagerar med regenereringen måste också beaktas. På bild 12 visas skotern med full gas följt av en inbromsningsperiod. Strömmen och effekten sjunker långsamt när fordonets hastighet börjar minska. Strömmen går sedan till nästan noll men ökar kort därefter trots den fortsatta hastighetsminskningen. Vid denna tidpunkt kan vi se att strömmen blir negativ, vilket tyder på att strömmen förs tillbaka till batteriet.

Bild 12. Mätningar under skoterens retardation till stopp med övergång från bromsning till regenerering. De övre vågformerna är trefasströmmar (röd), de mellersta vågformerna är trefasspänningar (blå) och de nedre vågformerna är skenbar effekt (orange), reaktiv effekt (lila) och reell effekt (svart).

Fordonet fortsätter att sakta ner och så småningom blir effekten positiv, vilket visar att vi inte längre genererar tillräckligt med energi för att få den tillbaka i batteriet och att denna energi nu bidrar till förlusterna. Detta visar hur regenerering kan leda till ytterligare förluster. När man utformar ett system som används av verkliga användare kan detta vara värdefull information vid val av när man ska slå på eller stänga av regenereringen. Regenereringen kan också påverka användarupplevelsen och data kan hjälpa till att korrelera saker som hårda eller ojämna stopp med oönskade effekter på drivlinan.
Exempel på dynamisk styrning
HBM eDrive-systemet kan göra styrtransformationer i realtid utöver effektberäkningar. Möjligheten att göra rymdvektor- eller DQ0-transformationer ger användarna information som hjälper dem att avgöra om maskinen beter sig som förväntat. Genom att registrera de uppmätta kontrollvariablerna tillsammans med tex CAN-data från fordonet kan man se om maskinen genomför det som dess styrenhet tror att den gör.

Bild 13. Mätningar under ett skoterhopp. De övre vågformerna är trefasströmmar (röd), de mellersta vågformerna är trefasspänningar (blå) och de nedre vågformerna är skenbar effekt (orange), reaktiv effekt (lila) och reell effekt (svart).

Genom att övervaka styrtekniken kan användarna också förstå oväntade störningar. På bild 13 visas tidsdata för skotern som går i luften. Den är i stationär drift och går sedan upp i luften under en period. I luften ökar enhetens frekvens och amplituden minskar. Under denna period går systemet till och med tillfälligt in i regenerering. När fordonet landar uppstår en stor strömtillströmning och en dynamisk effektsituation. Styrningen återställer driften av fordonet och det fortsätter att fungera.
Hur fordonsstyrningen hanterar transienten kommer att vara intressant för elektriska drivlinor. Om det är för mycket ström i fel axel är det möjligt att rotorn avmagnetiseras. Det kan också finnas gränser för hur mycket ström ett system kan hantera.

Bild 14. Rymdvektorer för ett skoterhopp. Vågformerna till vänster visar den stationära DQ-transformationen (rymdvektorer), de till höger visar alfa- och betadisplayen för vektorerna med en cirkel med maximalt värde.

På bild 14 visas ett exempel på fordonets landning i rymdvektordomänen. Flödes- och magnetiseringsaxeln visas och plottas med alfa mot beta i det högra fönstret. När fordonet landar får strömmarna för magnetisering och flöde en topp och den resulterande xy-displayen visar hur regulatorn reagerar på störningen. Man kan se om regleringen går utanför ett acceptabelt intervall och ställa in den enligt systemets behov. Om positionen vore tillgänglig kunde detta också ha visats i DQ0-domänen.

Mitch Marks & Mike Hoyer

Om författarna
Mitch Marks är specialist på motortestning för HBM Test and Measurement där han fungerar som affärsutvecklare och applikationsexpert för testning av elmotorer. Denna roll gör att han regelbundet besöker många labb i många olika branscher över hela landet vilket ger honom ett unikt perspektiv på några av de bästa metoderna för att utforma en motortestcell. Tidigare i karriären har han drivit ett forskningslabb för kraftförsörjning med fokus på distribuerade nät och testning av dragmotorer. Mitch tog en kandidatexamen och en masterexamen från University of Wisconsin-Madison i WEMPEC-programmet för elektriska motorer och drivsystem. Han kan nås via Mitchell.Marks@hbkworld.com.
Mike Hoyer är applikationsingenjör på HBM Test and Measurement. Mike har över 35 års erfarenhet av  radiosändningar och över 30 års erfarenhet av datainsamling, marknadsföring och applikationsteknik inom fordons-, flyg- och kraftindustrin, vilket ger lösningsorienterade resultat över hela världen via presentationer, artiklar, mässor, seminarier, videor, webbseminarier, vitböcker samt utbildning och demonstrationer på plats. Han har en kandidatexamen i elektroteknik från New York Institute of Technology, Old Westbury, New York, och en associerad examen i ingenjörsvetenskap från Farmingdale State University of New York. Mike kan nås via Mike.Hoyer@hbkworld.com.

Fakta

Industrimarknadsledare HBM och Brüel & Kjær har gått samman som HBK – Hottinger Brüel & Kjaer för att bilda världens främsta leverantör av integrerade test-, mät-, kontroll- och simuleringslösningar.HBK – Hottinger Brüel & Kjaer tillhandahåller en komplett portfölj av lösningar över test- och mätningsproduktens livscykel, som förenar den fysiska världen av sensorer, testning och mätning med den digitala världen av simulering, modelleringsprogramvara och analys. Genom att skapa en skalbar och öppen datainsamlingshårdvara, mjukvara och simuleringsekosystem kan produktutvecklare minska tiden till marknaden, driva innovation och ta ledningen på en mycket konkurrenskraftig global marknad.Läs mer här!Hottinger Brüel & Kjaer SverigeSjöängsvägen 15192 72 SollentunaTelefon: +46 87 562 333Mail: info@se.hbm.com

Annonsinformation

Detta är en annons. Den är inte skriven av Ny Tekniks redaktion. I det fall du har synpunkter på annonsens innehåll, vänligen vänd dig till annonsören.Önskar du annonsera eller komma i kontakt med Ny Tekniks kommersiella redaktion? Skicka ett mail till agency@nyteknikgroup.se Läs mer…

Bubblor ska rädda fiskar vid kraftverken

Vandrande fiskar skadas när de passerar genom vattenkraftverkens turbiner. Umeå universitet har använt ridåer av bubblor för att styra dem bort från faran.
Ett av vattenkraftens miljöproblem handlar om hur de påverkar fiskar, och det är inte alltid lätt att få dem att ta den avsedda fiskvägen istället för att leta sig ner i turbinen.
– Det är ett stort problem, men det skiljer sig beroende på hur stort kraftverket är och vilka arter vi pratar om. Jag har studerat öring och lax i älven under deras vandring ner mot havet för att växa på sig och sedan komma tillbaka igen. De små juvenila fiskarna som är 10-15 cm har en ganska god överlevnad i stora kraftverk – men ju större fisken är desto större är risken för att de träffas av turbinblad när de simmar genom turbinen, säger Johan Leander till Ny Teknik.

Han är doktorand på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och även knuten till Företagsforskarskolan. Snart försvarar han sin avhandling, där han visar hur man kan använda barriärer av bubblor för att styra fisakrna bort från faran i utbyggda älvar.
I samarbete med Vattenfall fångades fiskar in, bedövades och fick en akustisk sändare inopererad i bukhålan. De kunde sedan följas med hydrofoner. Det fanns en oro för att laxfisk, som ju är vana vid turbulent vatten, inte skulle låta sig imponeras av bubblorna – men uppemot 85 procent av dem undvek barriären.

Läs mer: Chalmersforskare sågar sydkoreanskt ”vätgasgenombrott”

Både juvenil som vuxen fisk påverkades, och det är en billig lösning. Hundra meter slang fick ett litet hål på varje cm, och kopplades sedan till en kompressor med ett tryck på 7–8 bar. Det gav perfekta bubblor.
Används vid havsbaserad vindkraft
Johan Leander konstaterar dock han på intet sätt är först med den här typen av barriärer. De används exempelvis när man bygger havsbaserad vindkraft – dels för att hålla djurlivet på avstånd, men även för att stänga inne det buller som skapas.
– Jag ska inte ta på mig att jag har kommit på det här själv. Det har gjorts en del studier tidigare, och jag tror att inspirationen från början kommer från naturen, där vissa valar använder den här metoden för att valla ihop betesfisk, säger han.
Vandrande fisk utgör inte bara ett problem för svensk vattenkraft, så lärdomarna i Umeå skulle kunna komma många länder till gagn.
– Vi har tittat på två laxarter, men det är inga större problem att extrapolera resultaten. I stora delar av världen är vattenkraften väletablerad och i många fall under utbyggnad. Så jag skulle säga att det kan handla om tusentals passager där det här skulle kunna vara ett aktuellt verktyg att använda, säger Johan Leander

Läs mer: Svensk lösning i största flytande vindkraftsparken

Till detta finns det andra typer av infrastruktur där människan har påverkat miljön i rinnande vatten, och metoden skulle kunna användas för att skydda djurlivet från farliga platser. Inom kort ska Johan Leander disputera, vilket utgör slutet på forskningsprojektet. Men han hoppas att metoden kommer att implementeras i industrin. Läs mer…

Test: Samsung Galaxy Buds 2 – ”Låter bra, men har ett stort minus”

Ny Tekniks Viktor Krylmark testar hörlurarna Samsung Galaxy Bud 2. Ett par riktigt bra hörlurar tycker han, om det inte vore för det där lilla haveriet.
Jag och Samsung Galaxy Buds 2 kommer inledningsvis väldigt bra överens. Hörlurarna synkar snabbt med telefonen, appen är lättnavigerad och fin, hörlurarna är små och nätta. De bönformade lurarna sitter bra och bekvämt i mina öron. Men, ska sägas, när jag använt dem ett par gånger kan jag syna bristerna. Mer om det lite längre ner. 
Du kan räkna med oväntat klart, nästan kristalligt ljud. Det får man vara nöjd med. Möjligen något klen bas dock. När jag i vintras satt och lyssnade på en hörlurspresentation av en annan tillverkare skröt de om att deras högtalarelement pumpade bas på ett bra sätt. Det var roligt uttryckt tyckte jag, och pedagogiskt. Man får en bild av hur de små elementen i öronen kämpar på, svettas! För att möta känslan man vill ha när man startar Spotifys spellista Beast mode. I det här fallet, med Galaxy Buds 2, tycker jag nog att baspumpandet är något klent. Men det är en smaksak förstås. 

Galaxy Buds 2 kommer med aktiv brusreducering (ANC) och möjlighet till genomlyssning. Jag tycker båda lägena gör jobbet. Dämpar, eller släpper in det omgivande ljudet på ett tillfredställande sätt. 
5 timmars lyssningstid utlovas av Samsung, som totalt kan bli 20 timmar totalt med laddningsasken. Speltiden kan dock variera, beroende på inställningar i appen.

Läs mer: Test: Oneplus Buds Pro – ”Designmiss sänker lurarna”

Hörlurarna är mest lämpade för android-enheter. Det är bara i den miljön Galaxy wearable-appen finns. Hörlurarna går att parkoppla med IOS, men då får du leva med en högst begränsad upplevelse. 
Vad gäller mikrofonerna så får jag höra av de jag pratar med att min röst är klar och tydlig. Men att det också uppstår en sorts klingande kliniskt ljud? Som att jag befinner mig i en väldigt steril miljö. Operationssal typ. Lite svårt att beskriva, och när jag spelar in mig själv kan jag förstå vad de menar.  
Svagheter? 
Jo, de finns där också. Mitt största problem med dem är den snygga designen. Ursäkta? Låt mig förklara. Den polerade och fina ytan på utsidan av hörlurarna gör att man inte riktigt lär sig var touchplattorna ligger. Så om hörlurarna hamnar ur läge och man behöver rätta till dem är det väldigt lätt att man råkar aktivera genomlyssning eller pausa det man lyssnar på. Det får ändå ses som irriterande. Design vann över funktion. 
Lite längre upp skrev jag om hur bekvämt och stadigt de sitter i öronen. Det visade sig att det gäller bara när jag sitter still. I förpackningen får man en uppsättning om tre par silikonpluggar. I snålaste laget kanske. Jag har testat alla tre, men inget tycks göra att hörlurarna sitter still – när jag rör på mig. I kombination med det jag skrev om touchplattorna på hörlurarna så hände det både en och två gånger att jag råkade lägga på mitt under pågående samtal. Vet du vad man blir då? Sur.   
IPX2-klassningen. Hallå? Vad hände här? Det betyder att de står emot ”en liten mängd droppvatten”, vilket hos människor kan översättas till ”måttligt svettskyddade”. Att träna med dem bör då mer eller mindre undvikas. 
Appen 
Jag gillar den. Här dyker man in i en värld av pigg design och användervänlighet. Det är inge krusiduller. Man gör sina inställningar och sen låter man appen vara.  
Enda svagheten i appen är att man har 6 equlaizer-lägen. Välj mellan ”Normal”, ”Basförstärkning”, och så vidare. Här hade jag gärna haft möjlighet att dra i reglagen själv.  
En fiffig funktion i appen är att du kan stämma av så att hörlurarna sitter som de ska. För det vet man inte alltid. 
Omdöme Samsung Galaxy Buds 2 
Jag tycker hörlurarna är helt ok. Efter första stunden av test var jag egentligen frälst. Funderade på att en vettig rubrik på testet skulle vara att ”så bra att jag aldrig vill ta av mig dem”. Vidare testning nyanserade dock mina känslor för hörlurarna. 

Läs mer: Test: LG HBS-FN7 – ”Den rytande basen är inte riktigt där”

Det är ett par hörlurar av hög kvalitet. De är nätta, smidiga och ljudet går egentligen inte att klaga på. Men det är ett problem att man inte riktigt vet var styrningsplattorna på hörlurarna sitter. Att råka pausa när man ska rätta till en lur i örat är faktiskt väldigt irriterande, speciellt när man jobbar i blindo. 
Och det där med IP-klassningen då. Det är ett haveri.  Läs mer…

Expert: Cyberhot blir största utmaningen för luftfarten

Det har gått 20 år sedan terrorattacken mot World Trade Center i New York. I framtiden ser cyberattacker ut att bli ett svårt hot för luftfarten.
Omkring 3 000 människor dog när två flygplan kraschade in i World Trade Center-tornen i USA den 11 september 2001. Kort därefter skärptes säkerhetsreglerna inom flygtrafiken.
Passagerarkontrollerna utökades och det blev förbjudet att ta ombord saxar, vassa verktyg och virknålar. Så småningom utvecklades särskilda säkerhetsdörrar till cockpit, som bara kan öppnas av piloterna inifrån.

2006, efter att en annan terrorattack hade avvärjts, förbjöds vätskor i handbagaget.
Nya sårbarheter öppnas i ett mer uppkopplat samhälle
Andreas Holmgren, enhetschef på Transportstyrelsen, bedömer att de utökade säkerhetskontrollerna kommer att finnas kvar en lång tid framöver.
– Ja, men sedan får vi se hur teknikutvecklingen går, det kanske blir så att man som passagerare inte märker av kontrollerna på sikt, säger han.
Du menar att passagerarna går genom en tunnel och skannas automatiskt på olika sätt?
– Ja, men där är vi inte än, säger han.
Flygindustrins internationella branschorganisation IATA pekade i en rapport 2019 på flera hot mot luftfarten framöver:

Cyberattacker
Insiderhot
Terrorism
Aktivism
Mental sjukdom
Obemannade farkoster
Biologiska hot
Infektionssjukdomar

Branschorganisationen påtalade särskilt risken att nya sårbarheter öppnas när samhället blir mer uppkopplat och mer beroende av data och automation.
Även den internationella civila luftfartsorganisationen Icao har lyft flygbranschens sammankopplade datorsystem, till exempel för navigation och kommunikation, som en källa till nya risker.
För två år sedan tog organisationen fram en strategi för cybersäkerhet, där luftfartsaktörer uppmanas att öka antalet anställda som är kunniga inom både flyg och cybersäkerhet. Till exempel kan det göras genom utbildning, rekrytering och träning, föreslås i dokumentet.
”Det gäller att vara på tårna”
Också Andreas Holmgren ser cyberattacker av olika slag som den svåraste säkerhetsutmaningen för luftfarten att hantera framöver.
– Cyberrelaterade attacker är ett hot i samhället i stort som man måste beakta inom luftfarten också. Det följer av digitaliseringen och det nya hotet som uppstår i och med att saker är uppkopplade och hänger ihop, säger han.
Samtidigt anser han att det är viktigt att dra nytta av digitaliseringens möjligheter, för att till exempel se till att köerna inte blir för långa på flygplatserna.

Köer på en flygplats i USA. Foto: Image of Sport/TT

Den viktigaste åtgärden för att hantera cyberhot inom luftfarten menar Andreas Holmgren är att se till att regelverket är aktuellt och hänger med i samhällets behov.
– Man måste ha ett regelverk som tar hand om de möjligheter som finns med tekniken men förhindrar eventuella faror. Det får inte vara föråldrat så att det till exempel bara tar hänsyn till att jag har med mig en väska när det kanske är en telefon jag har med mig som kan utgöra en fara, säger han.
En annan svår säkerhetsutmaning som Andreas Holmgren pekar på är att ständigt vidmakthålla en hög säkerhetskultur.
– Det gäller att vara på tårna och hålla sig på en hög nivå hela tiden. Läs mer…

Smart ger sig in i suv-världen – här är Concept 1

Den första suven från märket och en modell som ska visa framtiden. Vid bilmässan IAA i München avtäckte Smart elbilen Concept #1.
När märket Smart en gång i tiden startades var det ett samarbete där Volkswagen och schweiziska klockföretaget Swatch ingick. Målet då var att ta fram en liten tvåsitsig citybil. Sedermera tog Daimler över som helt och hållet och i slutet av förra millenniet lanserades modellen Fortwo.
Men det har varit en del problem för märket och när Geely gick in som partner 2019 såg många det som början på en ny era.

Och nu har den första modellen från Daimler/Geely-samarbetet kommit – Smart Concept 1.
Konceptet beskrivs som ”nära produktion” och är en nästa generations elbil för städer. Därtill är den gigantisk – i varje fall för att vara från Smart.

Läs mer: Audis marknadschef: ”Magin runt Tesla är borta”

Designen står Mercedes-Benz för, men den kommande crossovern byggs på Geely-plattform.
Så hur kan man beskriva bilen? Jo, den har en hel del iögonfallande designval. Som att det är bakdörrar med gångjärnet i bakkant, ett panoramaglastak lika stort som taket, 21-tumsfägar samt lysande led-inlägg i golvet och guldaccenter i interiören.

Smart Concept #1. Foto: Smart

Men som så ofta är vision och produktion inte alltid kompatibla. Räkna med att en hel del av dessa flashiga detaljer inte får följa med när det blir produktion.
Storleksmässigt mäter bilen in på 4,29 meter lång, 1,91 meter bred samt är 1,70 meter hög – dimensioner som ingen Smart varit i närheten av förut. Å andra sidan är det en tillväxt som lär göra den mer användbar för en större skara. Och se vad Mini gjort genom åren – deras Countryman är ett tydligt exempel på att även liten kan växa till stor.
I konceptversionen är bilen strikt fyrsitsig med fina fåtöljer, men Smart säger att det i seriebilen kommer att omvandlas till femsitsigt med en soffa i baksätet. Vidare säger tillverkaren att modellen blir uppkopplad med fjärruppdateringar samt teknik som parkeringsassistent samt olika körhjälpmedel.
Därtill ska man få med en ”virtuell kompis” när man köper bilen. Denna ai ska föraren kunna konversera med för att Smarten ska kunna lära sig och anpassa sig till sin ägare.
När det kommer till tidsaspekt för när bilen kan lanseras är det inget som Smart avslöjar i dagsläget. Läs mer…

Rekordet: flög genom biltunnlarna i 245 km/h

Den italienska stuntpiloten avverkade två motorvägstunnlar på totalt 2,26 km. Under rekordet låg flygplanet 70-160 cm ovanför vägbanan.
Luften blev av förklarliga skäl våghalsarnas domän. Så fort flygmaskinerna blev någorlunda pålitliga så började piloter demonstrera sitt mod och sin skicklighet genom att flyga under broar. I London lockade Themsens stora utbud, och inte minst då Tower Bridge.
Redan 1912 passerade Frank McClean mellan brons överbyggnad och den fällbara vägbanan, i en maskin från franska Farman. Men efter att ännu en pilot flugit igenom Tower Bridge 1919 så satte myndigheterna ner foten och förbjöd detta. Det rapporterar Londonist. 

Ett annat exempel på våghalsiga piloter var fenomenet kallat barnstorming – de många flygande cirkusar som turnerade runt i USA på 1920-talet.

Läs mer: Tekniken som gör Flight Simulator till årets spel

I dag återstår luftakrobatiken, men det hör till ovanligheterna att stuntpiloter utmanar fasta strukturer. Undantaget är Dario Costa, som nu har blivit först i världen med att flyga igenom två motorvägstunnlar. Det rapporterar the Register.
Turkiet lät italienaren utföra flygningen i Çatalca-tunnlarna, som ligger öster om Istanbul och ingår i Marmara Highway. Flygningen började med den kortare tunneln Çatalca 2, och efter ett litet stycke under bar himmel gick resan vidare ner i den mycket längre Çatalca 1 – som sträcker sig 1 638 meter.
Totalt avverkades 2,26 km, och försöket varade i 43,44 sekunder. Därmed har Dario Costa slagit ett nytt världsrekord med den längsta tunnelflygningen hittills. Rekordmaskinen var det USA-byggda flygplanet Zviko Edge 540. I tunnlarna befann det sig mellan 70-160 cm ovanför vägbanan, med en snitthastighet på 245 km/h. Se flygningen i klippet.

[embedded content] Läs mer…

Så här ska Cementa klara sig ur krisen – tre åtgärder

Cementa arbetar med tre olika juridiska åtgärder för att få tillstånd att bryta kalk på Gotland. Det meddelas på en presskonferens i dag.
– Det kommer vara avgörande att vi får det akuta brytningstillståndet på plats, säger Karin Comstedt Webb, chef för hållbarhet och samhällskontakter inom Cementa och Heidelberg Cement norra Europa.
Det var för ett par veckor sedan som beskedet kom i Högsta domstolen (HD). Domstolen nekade då Cementa prövningstillstånd vilket innebar att Mark- och miljööverdomstolens beslut från i somras där Cementas konsekvensanalyser av 20 års fortsatt kalkbrytning i Slite underkändes stod fast.

Förutom ett akut brytningstillstånd som man ansökt om hos regeringen så ansöker Cementa om ett kortare tillstånd liksom ett längre tillstånd. Den ansökan ska lämnas in under 2022.
– Vi ser att längre tillstånd är nödvändigt för vår cementförsörjning. Det här uppnås genom att vi tryggar råvarutillförseln, säger Karin Comstedt Webb. Läs mer…

2,5 miljoner svenskar riskerar att missa fordonsskatten

Inbetalningskorten för fordonsskatt skickas nu ut digitalt till de fordonsägare som har en digital brevlåda. De omkring 2,5 miljoner svenskar som berörs uppmanas hålla koll för att inte missa betalningen.
I september kommer privatpersoner och företag som äger ett skattepliktigt fordon och som har en digital brevlåda att få sitt inbetalningskort för ordinarie fordonsskatt digitalt, i stället för i pappersform.
Ändringen berör ungefär hälften av de fem miljoner som i fjol fick avier med posten. Transportstyrelsen påminner nu fordonsägare med digital brevlåda om att hålla koll på den för att inte missa betalningen.

Läs mer: Avslöjar dramatiken i batterier vid köldgrader

Fordonsägare som inte har någon digital brevlåda får precis som tidigare sina inbetalningskort i brevlådan.
Lärt sig av misstag
När myndigheten för några år sedan genomförde en liknande procedur med trängselskatten hade man en del problem med att folk missade att betala i tid.
– Då var den digitala mognaden inte så stark i samhället, men vi har konstaterat att den har blivit mycket högre på bara några år, säger Torbjörn Bülow, enhetschef Utveckling och förvaltning på Transportstyrelsen, och fortsätter:
– Sedan lärde vi av de misstagen och kommer ha en informationskampanj som startar snart. Men vi tror att de som har valt att ha en digital brevlåda är mer medvetna än förut och därför tror vi inte att det blir så stora risker.
”Miljömässiga fördelar”
Enligt myndigheten är ändringen ett viktigt steg för att följa med i samhällsutvecklingen, samtidigt som det minskar pappersanvändningen.
– Fördelarna är miljömässiga, att vi tär mindre på jordens resurser. Många människor blir mer och mer digitala, så det blir en stor fördel för medborgarna också.
Om man missar att betala skatten i tid får fordonet precis som tidigare användningsförbud. Man får också en påminnelse med en dröjsmålsavgift på minst 100 kronor utöver fordonsskatten.

Läs mer: Lång väntan på ny bil – ”Det slår i stort över alla varumärken” Läs mer…

Underligt ljusfenomen i norr förbryllar: ”Aldrig sett något liknande”

Ett underligt ljusfenomen syntes på himlen i stora delar av Norrbotten och norra Västerbotten på torsdagskvällen, rapporterar Norr Media.
– Jag har aldrig sett något liknande, säger vittnet Carl Blomqvist som bor i Bensbyn i Luleå kommun, till mediebolaget.
Det var vid 22-tiden som ljuset plötsligt dök upp på himlen. På läsarbilder som Norr Media har publicerat syns ett ljust runt klot på himlen. Det skulle enligt flera av mediebolagets läsare kunna vara en bolid, en väldigt ljusstark meteor.

– Var helt skakig efteråt, för under några sekunder blev det starkare i ljusstyrka och då fick jag lite ”Armageddon”-vibbar. Till slut antar jag att den brann upp i atmosfären. Efteråt syntes en svag men ganska stor ljusbubbla som långsamt for ned mot horisonten, berättar vittnet Annica från Boden.

Läs mer: Skum uppskjutning när Astras raket ”gick” över skogen

Det skulle också kunna handla om en raketuppskjutning.
– Det var förmodligen raketen från Ryssland som lyfte runt 22 svensk tid, Soyuz Razbeg 1. Fenomenet kan antingen bero på att det fortfarande är solljus på den höjden som lyser upp avgaserna eller att raketen själv lyser upp avgaserna, säger Christoffer Trautmann från Skellefteå, till Norr Media.
Raketen hade enligt Nasa en rysk militärsatellit ombord. Läs mer…