Test: Earin A-3 – är ”marknadens minsta hörlurar” för små?

Svenska Earin han lanserat nya hörlurar. De är supersmå men högtalarelementen ska ändå pumpa rejält med luft. Hur står sig A-3 i premiumsegmentet? Ny Tekniks Viktor Krylmark har tagit reda på det.
Vad är Earin A-3? 
Hörlurstrenden är tydlig. Apple, Sennheiser, Bose och Sony: alla slåss de om att leverera marknadens bästa brusreducerande trådlösa in ear-lurar. 
Men svenska uppstickaren Earin väljer en annan väg. 

För någon vecka sedan presenterade Earin sina första hörlurar på ett par år. Modellen A-3 är ett par trådlös med öppen design. Här är det inte tal om hörlurar som ska tryckas in i hörselgången. A-3 vilar i örats yttre delar.

Earins nya hölurar A-3. Trots öppen design ska de erbjuda djup bas. Foto: Earin

Earin hävdar att det är marknadens minsta earbuds och med en prislapp om 2495 kronor ska dessa in och tampas i premiumsegmentet. 
Vad har Earin A-3 att komma med? 
Det kan man fråga sig. Ingen kan ta ifrån dem att de är rejält små. Inget kan heller ta ifrån dem att de pumpar rejält med luft. Alltså, högtalarelementen levererar och basen känns faktiskt oväntat fyllig, med tanke på att hörlurarna är av öppen design. Här har jag inget att klaga på, kristallklart. 
En utmaning med öppen design är att man inte kan göra så mycket för att få lurarna att anpassa sig till ens öron. Man får helt enkelt hoppas på det bästa. Hade A-3 varit av stängd design hade användaren i paketet fått ett gäng gummikuddar av olika storlekar och på så sätt öka chansen att de passar i öronen.

Läs mer: Test: 5 träningshörlurar (trådlösa in ears) – ”Svårslagna inom segmentet”

I mitt fall har jag tur, de sitter skönt och trillar inte ur. Vilket var lite utav en farhåga initialt. Det där med marknadens minsta hörlurar, du vet. Dessutom lättviktare. 
Parkopplingen går smärtfritt. I skrivande stund finns en dedikerad Ios-app för modellen. Android-användare väntar fortfarande på sin app. Jag som android-användare får helt enkelt parkoppla via inställningar.  
En bra och finurlig detalj med hörlurarna är att de känner av om de sitter i höger eller vänster öra. Det gör dem genom en accelerometer och dess koordinatsystem. Användaren behöver därmed inte hålla koll på vilken lur som är höger eller vänster. En lösning som Earin tagit patent på.  
Några nackdelar med Earin A-3? 
Earin är stolta och nöjda över att hörlurarna är marknadens minsta. Det är ju kul och piggt. Men för mig är de för små. Inte i öronen. Där sitter de som de ska och tynger inte örat det minsta. Men själva hanteringen. När hörluren ska från laddningsasken till örat.  
Jag – tappar – dem – hela – tiden. Mina fumliga människohänder kan inte hantera de där små pluggarna. Plasthöljet är lite för glatt. Hörlurarna är fjäderlätta och smiter undan. Och vips är det jag som är nere på golvet för att plocka upp dem – igen. 

Minimalism är något Earin tryckt på under utvecklingen av A-3. Foto: Earin

Hörlurarna är av öppen modell. Därför tar sig omvärlden in och ibland äter upp podden eller musiken. I vanliga fall använder jag mig av in ear-hörlurar, så att jag kan gå i min egen lilla bubbla och inte störas av diskskrammel, gymdunsar eller trafikbuller. Därför anser jag att dessa hörlurar gör sig bäst i lugnare miljöer, typ i lugna hemmakontoret eller i soffan för att lyfta Netflix-upplevelsen. 
Touchknapparna på hörlurarnas utsida reagerar inte alltid på mina “tappar”. Här får jag försöka flera gånger innan hörlurarna uppfattar att jag till exempel vill pausa musiken.  
Omdöme 
Det är ovant att använda hörlurar med öppen design. Men ljudkvaliteten är trots det riktigt fin. Batteritiden om 5 timmar, med ytterligare 30 timmar med laddasken, är bra.  
Jag ställer mig dock lite frågande till prislappen. För just eftersom det är en öppen design anser jag att hörlurarna blir begränsade. I för bullrig omgivning försvinner det fina ljudet hörlurarna kan prestera.  
De går loss på nära 2500 kronor. Är du beredd att lägga de pengarna på ett par earbuds finns det bättre på marknaden.  
Apropå ljudkvaliteten. Jag ser jag fram emot att följa upp Earins löfte om kommande in ear-lurar med aktiv brusreducering. Kan de pressa in allt som är bra med A-3 i ett par sådana, ja, då tror jag att Earin har en utmanare på riktigt. 

Fakta Earin A-3 

Batteritid: 5 timmar, 30 timmar totalt med laddningsasken. Bluetooth: 5.0. Frekvens: 20 Hz-20 000 Hz Mått: 20mm x 17mm x 15.8mm. Vikt: 3,5 gram. IP-klass: IP52. Svett-, vatten- och dammtåliga. Pris: 2 495 kronor.  Läs mer…

De byter batterierna på under tio minuter

Uppstickaren har lanserat vad de kallar världens första modulära system för batteribyte. Två av deras helautomatiserade stationer servar nu Uber i San Francisco.
Ample hävdade 2018 att deras lösning som kombinerar smart batteriteknik med autonoma robotar hade potential för att revolutionera hur vi laddar elfordon. Och deras plattform sades kunna ge vilken elbil som helst ett fulladdat batteri inom loppet av minuter.
Vid tillfället ville de inte avslöja mer om sin teknik, men uppenbarligen trodde Shell på konceptet då oljejättens underbolag Shell Ventures investerade 280 miljoner kronor i företaget.

Lösningen visade sig handla om världens första modulära system för batteribyte. För Business Insider beskriver Amples vd Khaled Hassounah som ett ”legosystem” där bilen utifrån sin storlek får olika antal batterimoduler”.
Byter batteri på 10 minuter
Bolaget har redan två stationer i drift i San Francisco och de servar nu Ubers flotta lokalt. Det är lätt att se hur lösningen är praktisk för taxitjänster. Systemet är automatiserat och betalningen sker via en app, så föraren behöver inte ens kliva ur bilen.
”Laddtiden” har i realiteten landat under tio minuter. De som väljer att byta batteri på sitt fordon hos Ample ska kunna räkna hem 10-20 procent jämfört med en att tanka en vanlig bensindriven bil.
Partnerskapet med Uber samt mer än 70 miljoner dollar från privata investerare har gjort utvecklingen möjlig – och man räknar med en utrullning på bred front inom några år.
Enligt Ample kan deras batteristationer smällas upp och monteras ner på väldigt kort tid, vilket ska innebära att en hel stads behov kan täckas inom loppet av några veckor.
Nio och Powerswap byter också batterier
Det finns fler bolag som har satsat på stationer för batteribyte, bland annat kinesiska Nio. Och nyligen demonstrerade de en stor fördel med konceptet – nämligen att kunderna kan ta del av framsteg inom batteriteknik utan att byta bil. Nio har utlovat ett batteri med fast elektrolyt på 100 kWh, som ska ge en räckvidd på mer än 100 mil. 
Svenska Powerswap arbetar också med teknik för batteribyten. Läs mer…

Microsofts nya teknik kan teleportera dig vart som helst

Digitala möten i mixed reality – där det verkliga blandas med det virtuella – har blivit mer efterfrågat på grund av pandemin. Nu har Microsoft tagit ett stort kliv mot framtidens möten med plattformen Mesh.
Man kan tänka på Mesh som nästa generations Teams-möten, där flera deltagare representerade som avatarer kan dela samma virtuella miljö och samlas kring och interagera med virtuella objekt.
Just för tillfället använder Microsoft sitt fortfarande rätt otympliga (och dyra) augmented reality-headset Hololens 2 för den visuella återgivningen. Mycket av den tunga databearbetningen för att skapa dessa digitala fleranvändarmiljöer sker i Microsofts Azure-moln.

När Microsofts Alex Kipman nyligen demonstrerade tekniken under företagets Ingnite-konferens så var Kipman själv återgiven som en lätt genomskinlig variant av sitt verkliga jag. Det är gissningsvis så nära det går att komma teleportering. Det kräver dock utöver Hololens 2-visiret extern kamerautrustning för att i realtid rendera en 3d-modell av personen i fråga.
Då är det i sammanhanget än så länge enklare att delta som en tecknad avatar, vilket också är möjligt med Mesh.
Det Microsoft visade upp har fått en hel del uppmärksamhet, men att skapa en fleranvändarupplevelse i virtuell eller förstärkt verklighet är inget nytt koncept.
Tekniken förbättras dock i stadig takt, och kostnaden för att genomföra den här typen av digitala möten – med det slags närvarokänsla som ett Teams eller Zoom inte kan förmedla – sjunker sakta men säkert.
Ny Teknik har de senaste åren följt utvecklingen av vr och ar och vad tekniken kan komma att leda till inom en snar framtid. Här nedan följer några av de artiklar vi skrivit i ämnet.

Med morgondagens internet blir vår värld aldrig sig lik igen
Vår värld är på väg att bli målad med data. Internet ska bli en plats vi alltid befinner oss i, var vi än är. Information ryms då inte bakom platta skärmar, utan omsluter oss. En del kallar det här den rumsliga datoreran. Eller operativsystemet för vår fysiska värld. Spegelvärlden.
I den här artikeln från april 2020 tar vi bland annat upp Pokémon Go-skaparens Niantic planer när det gäller augmented reality. Under Microsofts Ignite-konferens visade Niantic upp en konceptversion av Pokémon Go till Hololens 2.

Facebook satsar på realistiska avatarer. Foto: Viktor Krylmark

”Känslan av närvaro kan – och kommer att – göras virtuell.”
Alex Kipman deltog på Ignite-konferensen som en realistisk version av sig själv – uppdaterad i realtid. Det är fortfarande lite bökigt att genomföra, men lär bli betydligt enklare och billigare längre fram.
Vad händer då? Ja, bland annat kommer man runt problemet med den distans man kan känna till varandra på Teams-möten.
När Ny Teknik närmade sig det här ämnet ifjol kallade vi det ”den allt lägre kostnaden för känslan av närvaro.” Du hittar den texten här.

Fakta: Peter Ottsjö, Simon Campanello Grafik: Jonas Askergren Källa: Ericsson, 6g Flagship

Ericsson är övertygade om att augmented reality och 6g går hand i hand
Ny Teknik skrev hösten 2020 om vad den kommande mobilstandarden 6g kan komma att innebära. Svenska telekombolaget Ericssons vision för vad som blir möjligt då kallar de ”sinnenas internet”. Där allt och alla har en digital tvilling. Så här sa forskningschefen Magnus Frodigh:
– I den här miljön kommer alla objekt som finns där också att ha sin digitala representation, eller digitala tvilling. I en sådan miljö kan digitala tvillingar också kommunicera med varandra och förutsäga vad som kommer hända i den verkliga världen inom kort. Den här digitala representationen, att digitalisera allting, kommer att vara en absolut nyckelinfrastruktur.

Illustration från sajten The Information. Foto: The Information

Allt vi vet om Apples satsning på ar och vr
Hela ar- och vr-branschen väntar på Apple. Gissningsvis förväntar de sig att Apple ska göra för ar och vr vad de gjorde för mobiltelefonen. Utöver att vd Tim Cook proklamerat hur revolutionerande han tror att augmented reality kommer att bli har dock Apple aldrig officiellt bekräftat att de gör ar- och vr-glasögon.
Men det finns ändå mycket att säga, och många som uttalar sig anonymt. Vi följer utvecklingen här.

Med förstärkt verklighet kan ett virtuellt lager av information adderas ovan på den verkliga världen. Foto: Oculus

3d-kameror är en grundläggande teknik för bra ar
Vill man förankra virtuella objekt i en verklig miljö, eller hitta en samklang mellan det fysiska och det digitala måste man skapa ett sätt för en dator att läsa av sin verkliga omgivning. Det här är en viktig aspekt av framtidens augmented reality-upplevelser.
Enklast görs detta med hjälp av en 3d-kamera. Ny Teknik beskriver tekniken mer ingående här. Läs mer…

Gamingjätten lanserar smarta glasögon

Det amerikanska företaget Razer, annars specialiserat på möss och tangentbord för gaming, släpper nu ett par smarta glasögon vid namn Anzu. Med det ger man sig in i kampen om vad som i framtiden kan bli en stor marknad för konsumentteknik.
Bose har släppt solglasögon med bluetooth-ljud, Amazon har en liknande modell, och alla spekulerar om vad Apples smarta glasögon kommer att innehålla. Då kommer Razer Anzu, ett par glasögon med bluetooth-anslutning, inbyggda hörlurar och filter för blått ljus.
Det blåa ljuset som skärmar avger påverkar oss och kan till exempel göra att vi sover sämre. De smarta glasögonen från Razer påstås filtrera bort 35 procent av det här ljuset.

Läs mer: Här är allt vi vet om Apples AR-glasögon och VR-headset

Ljudet styrs genom en touchpanel på sidan, med vilken man också kan svara på telefonsamtal och kontrollera telefonens röstassistent. I linje med företagets image har glasögonen också något som kallas ”gaming mode”, vilket aktiverar en Bluetooth 5.1-anslutning, vilket ska minska svarstiden till 60 millisekunder. Likt de smarta glasögonen från Amazon och Bose är Razers brillor stora och tjocka. Själva glaset finns både i runt och rektangulärt utförande.
Razer utlovar 5 timmars batteritid, men med brasklappen att det beror på hur de används. Prislappen är 200 dollar, eller drygt 1 700 kronor.
Bolaget har tidigare under pandemin breddat sitt portfolio rejält och tagit fram en futuristisk ansiktsmask med led-lampor. Läs mer om den här. Läs mer…

Svenskt vaccinintyg kan vara klart i juni

Du kommer att behöva ett vaccinbevis om du vill resa framöver, tror digitaliseringsminister Anders Ygeman (S). Men om intyget även ska innehålla svar från covid-19-test är oklart.
Flera länder, inte minst turistländerna i EU, har lyft frågan om så kallade vaccinintyg eller vaccinpass för att kunna få resandet på fötter igen.
Arbetet med en digital infrastruktur för ett sådant intyg i Sverige pågår för fullt.

– Regeringens mål är att du ska kunna få ett digitalt vaccinationsintyg. Det ska kunna ske via olika plattformar, säger digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) vid en pressträff.
Gäller för resor
Tanken är att det ska vara klart till sommaren. I en första rapport från Myndigheten för digital förvaltning (Digg) finns förslag på hur ett så kallat vaccinationsbevis ska utformas.
– Det är främst avsett för resande och för att kontrollanterna ska kunna titta på beviset och verifiera att det är äkta, säger Mats Snäll, projektledare vid myndigheten.
Anders Ygeman tror att det kommer bli ett villkor för den som vill resa framöver. Den som inte har ett bevis kan heller inte förvänta sig att få resa i samma utsträckning som andra.
– Jag tror att både resebolag och länder kommer att ställa det kravet. I dag ställer många krav på covidtest och i takt med att vaccinet kommer är det logiskt att fler ställer krav på vaccinbevis.

Läs mer: Solljus och vaccin – då vänder coronapandemin enligt Tegnell

Beviset ska finnas tillgängligt från 1 juni, enligt förslaget från myndigheten. Det ska kunna visas i telefonen, genom digitala plånböcker eller som en pappersutskrift. Man använder även begreppet bevis för att inte blanda ihop det med de intyg hälso- och sjukvård utfärdar för olika sjukdomstillstånd.
Men för att beviset ska komma på plats behöver diskussionerna inom EU klarna, enligt regeringen. Vad som ska ingå och vilka rättigheter det ska föra med sig råder det delade meningar om.
”Helt annan apparat”
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen twittrade den 1 mars att intyget även bör innehålla information om resultat från covid-19-test, samt hur en person återhämtar sig efter en infektion.
– Det är en helt annan apparat, konstaterar Anders Ygeman.
EU har ett lagförslag som behandlas i mitten av mars. Mats Snäll säger att de ramverk som EU sätter upp måste Sverige också följa.
– Det är ju absolut nödvändigt att vi spelar ihop med dem. Uttalandet som kom häromdagen kan jag inte värdera riktigt hur pass kraftigt och tydligt det kommer att gälla för oss, men det är naturligtvis så att kommer man att sätta upp ett ramverk för EU så måste vi följa det. Och det är sådant vi kommer ta höjd för när vi tar fram lösningar för Sverige.
Även för svensk del behövs vissa förändringar i lagstiftningen för att få ett vaccinationsbevis på plats. Bland annat behövs en förordning som reglerar personuppgiftsbehandling för utfärdande och verifiering av beviset, och det måste finnas grund att lämna ut uppgifter om vaccination i ett digitalt bevis. Läs mer…

”Snabbtåg kränker den svenska änglamarken”

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.DEBATT. Oavsett järnväg på bank eller bro över lös jord är snabbtåg ekonomiskt äventyrligt och ett brutalt intrång i landskapet, skriver Laszlo Szabo.
Skanska och dess branschorganisation Byggföretagen föreslår höghastighetståg med kontaktledning på prefabricerade brospann.

Läs mer: ”Bygg snabbtåg på bropelarjärnvägar – det gör verklig skillnad”

Läs mer: Skanska vill bygga svensk höghastighetsbana som i Kina 

Investeringskostnaden för pelarbanorna uppges vara likvärdig med järnväg på bank. Pelarbanor anses dock fördelaktigare genom lägre bygg- och underhållskostnader, minskad markanvändning, mindre barriäreffekt och halverad byggtid. Bland nackdelarna nämns ökad klimatpåverkan från de stora mängder betong som behövs, samt risk för högre bullernivåer.

Skanskas prefabricerade brospann, fritt upplagda på pelare, förefaller vara genomtänkt och hållfast. Ävenså tillverkning och montering. Professor Raid Karoumi på KTH förordar i stället en kontinuerlig bro där brospannen sammanfogas till ett stycke som löper över alla pelare.
Osäkert är i vilken grad andra länders erfarenheter, beräknings- och testunderlag för olika pelarbanor är överförbara till svenska förhållanden. Här krävs fylligare underlag exempelvis kring komfort och spårstabilitet samt hur svenska broar beter sig vid passage av höghastighetståg (KTH-Magazine). 
Professor Rune Wigblad anser att Skanskas brospann bygger på gårdagens teknik från Kina. I stället förespråkar han magnettåg (EMS) som går på lägre, nättare, vibrationsfördelaktigare och mindre betongslukande banor. Byggtiden för EMS uppges vara minst likvärdig med den för brospann. Därtill lättare tågvagnar och lägre underhållskostnader (Ny Teknik 2021-03-04). 
Vad gäller ekonomisk kalkyl har svenska höghastighetståg betraktats som samhällsekonomiskt olönsamma, skrev sex forskare på DN debatt 2019.
Diskussion om skillnad i klimatpåverkan mellan olika bantyper utelämnar jag då frågan är ytterst komplex och domineras mer av politisk karaktär än vilar på övertygande vetenskap. Att jordens medeltemperatur har höjts efter industrialismens intåg är sant i ett visst tidsfönster, men falskt i ett annat.
Härutöver är obevisat såväl de verkliga orsakerna till som vilka effekter som inträder i fall jordens medeltemperatur höjs till följd av till exempel ökade koldioxidutsläpp. Det vill säga oklart om och vad som gynnas/missgynnas. Därmed är koldioxidskatt ett hån mot såväl seriös vetenskap som mot den svenska klimatlagen.
Sverige ska sträva efter en optimal mix av transportmedel till land, till sjöss och i luften. Varje objekt måste kunna motivera sin existens avseende exempelvis samhällsnytta, personsäkerhet, flexibilitet, försvar, sårbarhet, komfort, punktlighet, restid persontransporter, leveranstid varor och gods, lastkapacitet, byggtid, drift, vidmakthållande, skrotning, miljö, natur, kringboende, estetik, pris, enkelhet, frihetskänsla och reseupplevelse.
Val av teknisk lösning, mix, lokalisering och aktionsradie för respektive objekt är en omfattande fråga som här också måste utelämnas.
Olika transportmedel har olika för- och nackdelar. Det finns statistik från bland annat SCB och Trafikanalys rörande transportarbete, trafikarbete, varutyp, varumängd samt värdet av det som transporteras med respektive transportmedel.
Trafikverket har info om till exempel väg- och järnvägsnätets omfattning inklusive vad de kostar att vidmakthålla. Mer svårfångat, men av allmänintresse, är att veta skillnaden i LCC för banor med och utan kontaktledning (för drift med exempelvis vätgasbränsleceller). Svårtillgängligt är även BNP för respektive transportslag (Malmbanan bör redovisas separat).
Digital teknik minskar behovet av tjänsteresor och privata resor. I förekommande fall kan arbetsresor reduceras genom arbete i hemmet. Eller att människor – där så är möjligt – bosätter sig nära sina arbetsställen.
Skillnader i miljöegenskaper mellan vägfordon, tåg, flyg och båt finns relativt väl dokumenterat men är utspritt och svårfångat. Avseende buller påverkar flygplan omgivningen partiellt och då främst vid start och landning.
Tåg och bil – till skillnad från flyg – påverkar omgivningen under hela resan. Tåg- och flygresenärer har olika scener utanför sina fönster. Vid start och ankomst hinner tågresenären se mer av och en annorlunda omgivning än flygresenären. Ju snabbare tåg desto mindre möjlighet att ta del av miljön utanför kupén.
Flygresenären ser vid marschfart ett långsamt passerande moln-/ molnfritt landskap utanför sitt fönster. Även vägfordon innebär fördelar, begränsningar och nackdelar. Dessa måste av utrymmesskäl stanna vid ovannämnda aspekter inklusive länken ovan.
Snabbtåg kränker den svenska änglamarken visuellt och ljudligt. Detta oavsett om järnvägen går på bank eller bro över lös jord. Brobanor innebär förfulning, mental barriär och andlig störning. Även om banorna vore utan kontaktledning utgör de (i likhet med fasansfulla vindkraftverk) ett brutalt intrång i landskapet.
Laszlo Szabo, pensionerad civilingenjör Läs mer…

Smarta skidstavar ska ge bättre fart i spåret

Med hjälp av tröghetssensorer och trådtöjningsgivare i skidstavarna utvecklar Göteborgsbolaget Skisens en effektmätare för längdskidåkning. Målet är få skidåkarvärlden att mäta och analysera mer för att göra skidåkarna ännu bättre.
Ett välkänt koncept ifrån cykelsporten ska nu få skidåkarna att börja jämföra prestation och bättre kunna styra sin träning.
– Detta kommer att revolutionera skidåkningen i världen, säger Johan Högstrand, vd på Skisens, till Ny Teknik.

Idén kom när han gjorde sitt kandidatarbete på Chalmers tekniska högskola på våren 2016. Hans handledare, och nuvarande kollega, Dan Kuylenstierna, är en före detta elitcyklist som började åka längdskidor vid 40 års ålder. I cykelvärlden mäter man alltid effekt och enligt Johan Högstrand blev hans handledare så förvånad över att man knappt mätte någonting i skidsporten.
– Därför började han undersöka hur man skulle kunna mäta effekt också bland skidåkare. Själv sysslar jag med orientering och skidåkning, och jag fattade direkt tycke för detta, så på den vägen är det, säger Johan Högstrand.
Har utvecklat flera prototyper
På hösten 2017 bildade duon bolaget Skisens, tillsammans med ytterligare två kollegor. Hittills har Skisens utvecklat fyra olika prototyper som används i olika projekt. Effekt är ett jämförbart mått som är oberoende av om det är långsamma eller snabba spår, vilket är extra attraktivt i längdskidåkning då förutsättningarna förändras fort och ofta.

Läs mer: Nominera till 33-listan 2021 – vilka är Sveriges bästa startups?

I handtaget på stavarna sitter en liten processor samt trådtöjningsgivare som kan mäta olika krafter. Dessutom finns en tröghetsmätningsenhet som mäter acceleration, vinkelhastighet och orientering med hjälp av accelerometrar, gyroskop och en magnetometer.
Sensordata från skidåkarens stavrörelser och krafter kommuniceras sedan trådlöst med hjälp av Bluetooth till en mobiltelefon i närheten. På telefonen kan man läsa av åkarens framdrivande effekt men också analysera denna nedbruten i bland annat frekvens, impuls och hur lång tid som staven har kontakt med marken. Data samplas med valbar frekvens i spannet 10 till 1000 Hz.
Bygger kunskapsbas kring effektmätning
– Vi kan mäta och visa om kraften exempelvis går i fel riktning, men det är fortfarande svårt att berätta vad som är helt rätt när det gäller stavhantering. Därför fokuserar vi också på att bygga upp en kunskapsbas kring effektmätning, både i samarbete med akademin och med skidteam samt professionella tränare såsom Wolfgang Pichler, tidigare förbundskaptenen i skidskytte, och Mattias Reck från Team Ramudden Ski, säger Johan Högstrand.

Läs mer: Är armerade skidstavar en bra idé?

Lösningen finns inte ännu tillgänglig som kommersiell produkt, men planen är att den ska bli det inom ett eller möjligen två år. Redan nu finns dock tankar på vidareutveckling av systemet inom skidåkning men också för andra aktiviteter – och där ligger stavgång för hälsa och rehab närmast till hands.

Läs mer: Chefen viktig vid rehab

– Vi skulle även vilja mäta den effekt som skidåkaren åstadkommer med benen, för att på så vis bland annat kunna se hur mycket av den totala framdrivningskraften kommer från benen respektive armarna, säger han.
Arbetar med skidlandslagen
Hittills har Skisens finansierats av pengar från Chalmers Ventures, Västra Götalandsregionen och Almi. Dessutom har bolaget tagit in en finansiär från Norge och jobbat tätt med de svenska skid- och skidskyttelandslagen. Närmast framöver väntar en extern finansieringsrunda som ska ge bolaget medel att kunna fortsätta sin utveckling och kommersialisering. Läs mer…

Energiministern: Halvera tillståndstiden för nya elnät

Tillståndsprocessen för nya ledningar i elnätet tar för lång tid, sade Anders Ygeman när riksdagen debatterade elfrågan – och utlovade mer pengar. Det kommer inte att räcka för att halvera processerna, enligt kritikerna.
Energiminister Anders Ygeman (S) vill halvera tiden för tillstånd för elnät och ledningar, med början i förslag som regeringens utredare lade fram för två år sedan.
– Tillståndsprocesserna tar för lång tid, sade Ygeman när riksdagen på fredagen debatterade den svenska elförsörjningen efter larm om effektbrister och flaskhalsar.

Ygemans motdebattörer var inte imponerade av regeringens handlingskraft på energiområdet.
Moderaternas energipolitiske talesperson Lars Hjälmered kunde inte erinra sig ett enda förslag hittills från regeringen som skulle kunna korta processerna för att söka tillstånd för till exempel nya kraftledningar.
– Vi har en nöjd energiminister som talar om stora elöverskott samtidigt som vi har haft ett par elkriser de senaste åren, sade Hjälmered som pekade på de stora investeringsbehoven framöver.
– Vi måste bryta med regeringens passivitet som innebär att man inte tydligt tar tag i kortsiktiga eller mer långsiktiga problem på energimarknaden, tillade han.

Läs mer: Ny rapport: ”Det behövs en ny marknad för effekt”

Vill återstarta Ringhals reaktorer
Sverigedemokraternas talesperson i energifrågor, Mattias Bäckström Johansson, återkom flera gånger till krav på att satsa mer på kärnkraft och återstarta Ringhalsreaktorer.
Det var SD som hade begärt debatten. Bäckström Johansson ger underbetyg för regeringens sätt att ta sig an effektproblem och långsiktiga behov av elproduktion.
– Regeringen hantering präglas av naivitet, nonchalans och att man med en dåres envishet upprepar sitt mantra om att det inte det inte råder någon elbrist och att vi exporterar mer el än någonsin, sade han och tillade:
– Det är ovidkommande då el förbrukas i samma stund som den produceras. För att det ska fungera måste det finns tillräcklig med effekt och överföringskapacitet i varje givet ögonblick. Konsekvensen om det inte finns är elbrist.
Energiministern framhöll att problem finns.
– Vi har effektunderskott i södra Sverige, vissa städer växer snabbare än kapacitet finns tillgänglig,och tillståndsprocessen för nya ledningar tar för lång tid, sade han och tillade att regeringen snart kommer med förslag om att snabba på processerna.

Läs mer: 50 000 MW vindkraft är på gång i svenska vatten

Vill ha en ny energiöverenskommelse
Förslagen bygger på utredningen om nätkoncessioner som kom sommaren 2019. Enligt Ygeman handlar det om att ändra samråden med Svenska kraftnät, att ha mer förutsägbara ledningsplaner med kommuner och länsstyrelser och beta av tillståndsköer hos Energimarknadsinpektionen.
– Och även regeringen måste bli bättre på att hantera överklaganden, sade Ygeman och framhöll att det kan nå en bit på vägen för att halvera tiden för tillstånd.
Centerpartiets Nordin delade inte ministerns bedömning.
– Det där kommer inte att räcka om vi på riktigt ska halvera tiderna för tillstånd, invände Nordin.
Inte heller Mattias Bäckström Johansson tror att det räcker. Men han var mer positiv till energiministerns vädjan till partierna om att försöka hitta breda lösningar, helst en ny energiöverenskommelse.
Den senaste sprack när Moderaterna och Kristdemokraterna hoppade av uppgörelsen från 2016 med regeringspartierna och Centerpartiet. M och KD ville då, som nu, att skrivningarna om 100 procent förnybar elproduktion 2040 ska bytas till 100 procent fossilfri, vilket de menar skulle öppna för kärnkraft även i praktiken i framtiden. Läs mer…

Paradigmskifte ligger bakom transformeringen av förpackningsindustrin

Många delar av industrin genomgår, i skrivande stund, stora förändringar – likaså förpackningsindustrin. Bakom omställningen ligger ett paradigmskifte som utgörs av förändrade värdegrunder och ny teknik. Men transformeringar innebär alltid en utmaning för såväl produktionen som producenterna. Vad krävs av ett företag för att hänga med i utvecklingen?
Jan-Olof Jungersten är VD och grundare för Visutech, men han är även en publicerad transformationsexpert. Här delar han med sig av faktorerna som ligger bakom transformationen och även vad företagare behöver förstå och göra för att klara av den.
– Jag har över 30 års erfarenhet av den grafiska branschen och har till exempel följt transformationen av den kommersiella tryckindustrin på nära håll. Tekniken som drev på den, alltså den digitala trycktekniken, är även den vi kan se möjliggöra och driva på transformationen inom förpackningsindustrin, säger Jan-Olof Jungersten.

Tekniken Jan-Olof pratar om är den digitala trycktekniken – en utveckling som effektiviserat och skalat av tryckprocessen avsevärt. Idag är det en process som går direkt från datorn till tryck på olika material eller förpackningar, utan att behöva tryckplåtar och filmer
Digitalisering är dock inte allt som ligger bakom paradigmskiftet, trots att det är en avgörande faktor. En annan drivande orsak är värdegrunderna hos den nuvarande starka konsumentkraften. Något som Jan-Olof menar sker naturligt i ett generationsskifte.
– Anledningen till att vi står inför ett paradigmskifte just nu beror på att alla faktorer infaller samtidigt, planeterna står på rad kan man säga. Den nya tekniken, ett generationsskifte, nya värdegrunder och ett akut tillstånd hos klimatet. Den nya köpkraftiga generationen har andra krav på producenter än vad tidigare generationer haft.
Den yngre generationen ställer höga krav på klimatsmarta paketeringar och vårt samhälle arbetar hårt för en cirkulär ekonomi. Det finns helt enkelt en massiv press på förpackningsindustrin att ställa om och att göra det snabbt.
– För att bli framgångsrik, eller kanske till och med överleva, i en sådan här omställning krävs det att du förstår dina kunder. Det är i en lågkonjunktur allting händer och marknader förändras. När högkonjunkturen kommer igen så kommer inte marknaden inte se likadan ut. Då måste du ha anpassat dig efter nya affärsmodeller och nya behov, förklarar Jan-Olof.
För att kunna anpassa sig behöver du förstå hur människor, kulturer och samhällen fungerar och förändras. Att till exempel växla upp sin verksamhet och paketera för människor i olika länder kan vara en enorm utmaning.
– Det finns ett uttryck som lyder “kultur äter strategi till frukost” och det säger mycket. Trots att du anpassar dig efter nya värdegrunder och de värdegrunderna kan likna varandra världen över, kommer samma förpackning inte att appellera till alla de personerna. Något som är en succé i Tyskland kommer inte att vara det i Frankrike. Så hur du utformar dina förpackningar i olika länder spelar stor roll, säger Jan-Olof.
Men det är inte bara dessa olika krafter som kan påverka förpackningsindustrin. Förpackningsindustrin har också möjlighet att påverka och skapa positiv samhällsförändring.
– Generellt är det en svår fråga. Vi måste akut minska användningen av plast men vi måste också akut minska matsvinnet. Smarta förpackningar har möjligheten att minska matsvinnet genom att påverka våra beteenden. Till exempel som att paketera bananer i mindre förpackningar med färre bananer i varje. Konsumenten köper då det mindre paketet och bananerna som annars hade slängts i soptunnan säljs istället till någon annan, avslutar Jan-Olof.
Hur den här omställningen kommer att te sig, hur industrin anpassar sig efter det nya läget och möter de nya kraven från konsumenterna återstår att se. Att föra en dialog inom branschen är dock a och o. Scanpack är ett evenemang som sammanför beslutsfattare, innovatörer, forskare och producenter inom förpackningsindustrin och möjliggör kunskapsutbyten, viktiga samtal och starkare nätverk. Något som är nödvändigt för att vi ska kunna närma oss en cirkulär framtid.
Scanpack genomförs på Svenska Mässan i Göteborg 26 – 29 oktober 2021. En kreativ knutpunkt helt inriktad på att dela och sprida idéer om ny teknik, nya material och nya lösningar som ger dig rätt skärpa för att vara relevant i en cirkulär framtid. Genom att föra samman innovatörer, designers, beslutsfattare, forskare och visionärer är Scanpack ett utforskande av vad förpackningsindustrin kan och måste vara imorgon. Temaområden för Scanpack 2021 är: Digitalisering, Miljö, hållbarhet och återvinning samt nya trender och innovationer.

Svenska Mässan

Svenska Mässan Gothia Towers är en av Europas största integrerade mötesplatser med ett unikt cityläge i centrala Göteborg. Svenska Mässan Gothia Towers arrangerar och driver mässor, möten, hotell, restauranger, spa och en showarena. Varje år välkomnas drygt två miljoner besökare till mötesplatsen. Svenska Mässan Gothia Towers ägs av en privat, oberoende stiftelse, Svenska Mässan Stiftelse. Stiftelsens uppdrag är att främja näringslivet och varje år genereras drygt 3,2 miljarder kronor i turistekonomiska effekter.

Annonsinformation

Detta är en annons. Den är inte skriven av Ny Tekniks redaktion. I det fall du har synpunkter på annonsens innehåll, vänligen vänd dig till annonsören.Önskar du annonsera eller komma i kontakt med Ny Tekniks kommersiella redaktion? Skicka ett mail till brandarena@nyteknikgroup.se. Läs mer…

“Kina måste minska sitt teknikberoende till omvärlden”

Kina ökar sin budget för teknikutveckling och forskning med 7 procent per år de kommande fem åren, enligt den kinesiska regimens rapporter från Kinas folkkongress som nu pågår. Kinaexperten Frédéric Cho höjer dock inte på ögonbrynen.
– Det är inte alls förvånande för mig att Kina ökar sin budget för teknikutveckling och forskning med sju procent. Kina har länge haft höga ambitioner om att bli världsledande inom teknik, forskning och utveckling, säger Frédéric Cho till Ny Teknik.

Läs mer: Domstolen: Inte fel av PTS att neka Huawei

Kinesiska bolag har gång på gång stoppats internationellt. PTS beslutade att neka Huawei att delta i de svenska 5g-auktionerna.

I januari utfärdade USA:s förra president Donald Trump en presidentorder som förbjuder amerikaner från att investera i kinesiska företag som kan ha koppling till landets militär eller underrättelsetjänst. Då handlade det om 31 företag som amerikanska myndigheter har identifierat som problematiska, bland dem Kinas största nätverksoperatörer China Telecom och China Mobile.
”Kina behöver bli mer självförsörjande”
– På grund av den växande konkurrensen med USA, accentuerat under Trump, har det under de senaste åren blivit alltmer uppenbart att Kina måste minska sitt teknikberoende till omvärlden – inte minst USA – på teknikområden som halvledare och bli mer självförsörjande och världsledande inom innovation, säger Frédéric Cho.
Han får medhåll av Jojje Olsson, Taiwanbaserad journalist som tidigare bodde i Kina: 
– Eftersom nästan alla kinesiska företag bedöms ha nära band till stat eller militär, så har de flesta stora aktörer drabbats. Kinas målsättning är därför att kunna tillverka halvledare, mikrochip och annan liknande utrustning på egen hand. Då skulle man inte var lika känslig för sanktioner eller påtryckningar utifrån. En större forskningsbudget är ett steg i ledet att åstadkomma en sådan självförsörjning, som dock ligger flera år fram i tiden, säger Jojje Olsson.

Läs mer: Det skulle bli landets främsta halvledarfabrik – avskedar nu alla anställda

Han menar att Kinas ökade satsning hänger samman med konflikten om högteknologi som nu råder främst med USA, men även med exempelvis Sydkorea och Taiwan.  
– På grund av amerikanska sanktioner är det svårare för kinesiska företag som bedöms ha nära band till staten eller militären att köpa in halvledare och annan sofistikerad teknik som de behöver i sina tillverkningsprocesser, säger Jojje Olsson. 
Prioriterar ai, hjärnforskning och genetik
I femårsplanen pekar Kina på områden som särskilt ska prioriteras, som artificiell intelligens, hjärnforskning, genetik, djuphavsforskning, rymdforskning och polarforskning. Kina tänker också bygga fler forskningslaboratorier, satsa mer på 5g och elfordon.
Enligt TT är Kinas ambition att 5g-täckningen ska nå 56 procent av landet inom fem år.
– Detta innebär både ökad konkurrens från Kina som mer affärsmöjligheter för svenska företag av relevans, säger Frédéric Cho. Läs mer…

Ungern stänger sitt sista kolkraftverk redan 2025 

Tidigare var målet att stänga landets sista kolkraftverk 2030. Men nu påskyndar Ungern avvecklingen. 
Under ett klimatmöte i New York 2019 meddelade Ungerns president János Áder att landet skulle lämna kolet till 2030. Nu tidigarelägger landet sina planer. 
Till 2030 vill Ungern att 90 procent av all el som genereras ska vara koldioxidneutral. Som ett led i detta har man därför bestämt att landets sista kolkraftverk Matra ska stänga fem år tidigare, alltså redan 2025, berättar Euractiv. 

För att klara omställningen ska landet bland annat utöka användningen av solenergi, till 6 gigawatt. Men landet ska också bygga en anläggning för naturgas, på samma plats där kolkraftverket Matra ligger. Kritiker menar att detta kan göra att Ungern binder sig till att fortsätta släppa ut koldioixid i åratal framåt. 

Läs mer: Energiplanen: Så ska kolet bort från Polen

Sju europeiska länder har nu meddelat att de ska lämna kolet helt senast 2025: Ungern, Frankrike, Portugal, Slovakien, Storbritannien, Irland och Italien. 
Polen, som har en relativt lång historia av kolberoende, har också planer på att avveckla kolkraften. Men landets officiella tidplan för detta ligger längre bort. Polen har lovat att stänga alla kolgruvor till 2049.  Läs mer…

Myndigheter anmäler sig själva efter avslöjande om Google-spårning

Över hundra kommuner, regioner och myndigheter anmäler sig själva till Integritetsskyddsmyndigheten, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
Detta efter en granskning som Ekot publicerade förra veckan där det kom fram att besökare på ett stort antal hemsidor från svenska myndigheter får sina personuppgifter skickade till Google, trots att hemsidorna lovar sina besökare anonymitet.
En av de hemsidor som har dykt upp i Ekots granskning är Barnombudsmannens.

– Det är ju någon form av bristande rutiner hos oss, att vi inte sett och insett att ip-adresserna går till Google i icke-anonymiserat skick så att säga, säger Erik Henriksson, chef för förvaltning och verksamhetsstöd på myndigheten, till radion.
Ny Teknik avslöjade i förra veckan att flera organisationer som utlovar en trygg plats på nätet på olika sätt följer besökare på sina webbplatser och skickar data vidare till aktörer som Google och Facebook.
Bland organisationerna fanns till Roks, Bris och IOGT. Läs mer…

Elektriker varnar: Solceller kan slå ut jordfelsbrytare

Det finns en risk att solceller på grannens tak kan slå ut din jordfelsbrytare. Det skriver elektrikernas branschorganisation i en ny rapport och varnar för livsfarliga personskador.
Jordfelsbrytare ska rädda liv och förhindra brand genom att snabbt bryta strömmen om det uppstår ett jordfel i en elanläggning eller i anslutna produkter, som hushållsapparater. Ytterhöljet uppnår då inte spänningsnivåer som är farliga.
– Jordfelsbrytare är en viktig säkerhetsprodukt som sitter i väldigt, väldigt många hem. Vi måste kunna lita på att de fungerar. Om de inte löser ut som de ska är det väldigt olustigt, säger Fredrik Byström Sjödin, elsäkerhetsexpert på Installatörsföretagen.

Under en tid har det uppmärksammats att elektriker misstänkt att det finns störningar i elnät vid solcellsanläggningar som gör att jordfelsbrytare kan sluta att fungera i byggnader som har installerat solceller, och även i hus intill.
Installatörsföretagen, som har 3 600 medlemmar med 50 000 medarbetare och är en del av Svenskt Näringsliv, har nu utrett om likströmskomponenter förekommer i de allmänna lokalnäten.
– Det har varit en diskussion inom branschen sedan 2018. Vi ville försöka bringa lite klarhet i det här och få underlag för vidare forskning, säger Fredrik Byström Sjödin.
Forskare utreder problemet
Även forskare vid Luleå tekniska universitet utreder sedan i höstas problemet.
– Solpaneler kan säkert slå ut och även blockera jordfelsbrytare. Men det vi försöker att utreda är hur vanligt det är och det vet vi fortfarande inte. Vi är inte klara ännu, vårt projekt ska avslutas i september, säger Math Bollen, professor i elkraftteknik.
Att privatpersoner eller bostadsrättsföreningar installerar solcellsanläggningar på sina tak blir allt vanligare, och fler väntas framöver. Enligt Installatörsföretagen handlar det om 400 000 nya solcellsanläggningar inom tio år.
Problemen uppstår, enligt rapporten, när en så kallad växelriktare ska omvandla strömmen från solcellspanelerna till växelström innan den skickas ut i elnätet. Men solcellsanläggningar skickar ändå ut en viss mängd likström i elnätet och när likströmmen går in i den egna eller grannens jordfelsbrytare kan den sluta att fungera.
Installatörsföretagens tester visar att likströmmar kan vara så höga som 5-8 procent av växelströmmen, långt över gränsvärdet 0,5 procent som i dag är produktstandard.
Testa din jordfelsbrytare
Fredrik Byström Sjödin tycker att den som är orolig över sin nuvarande anläggning ska be ett elinstallationsföretag kontrollera jordfelsbrytarna och om det bedöms som nödvändigt att byta från typ A till typ B.
– Konsumenterna själva bör testa sina jordfelsbrytare minst två gånger per år. Särskilt viktigt är det om man själv har solceller på taket. Tryck på testknappen och se om den löser ut. Gör den inte det på en gång så är det något fel.
Organisationen har släppt en rapport som går att nå här, dock är den inte publicerad fritt utan behöver köpas. Läs mer…

Svenska gjuterierna ska bli fossilfria – men hur?

Gjuterier utan koks och gasol som leder till koldioxidutsläpp kan snart vara ett minne blott. Om Rise forskningsprojekt lyckas ska den svenska gjuteribranschen bli fossilfri utan att tappa konkurrenskraft.
Tack vare den svenska elmix har den svenska gjuteriindustrin redan det lägsta koldioxidavtrycket i världen, på delad förstaplats med Norge. Men Rise forskningsprojekt som de kallar för ”Greta” (gjutna produkter med resurseffektiv tillverkning och affärsmodeller) siktar på att branschen i förlängningen ska kunna bli helt fossilfri.
I Sverige finns runt 100 gjuterier som tillsammans tillverkar drygt 300 000 ton gjutgods per år. Bland de stora gjuteriägarna finns industribolag som Volvo Powertrain, Scania, SKF och Husqvarna.

Forskningsprojektet drog igång vid årsskiftet. I första steget fokuserar man på hur energiförbrukningen kan minska.
– Kan man ta till vara på exempelvis spillvärme? Det är en stor fråga inom gjuterierna i och med att det är höga temperaturer och stora mängder gods som står och svalnar okontrollerat, säger Åsa Lauenstein, doktor i materialvetenskap och senior forskare på Rise till Ny Teknik.

Åsa Lauenstein, doktor i materialvetenskap och senior forskare på Rise. Foto: Rise

Gjuterierna har fortfarande en del processer som är beroende av koks eller gasol.
– Där är man mycket intresserad vad det skulle innebära med fossilfria alternativ – antingen att gå över till mer elanvändning eller biokoks/biokol, säger Åsa Lauenstein.

Läs mer: H2GS satsning på fossilfritt stål ”blixt från klar himmel” 

Återtillverkning ett nyckelord
Avseende den delen förväntar sig Rise att se resultat redan under projektets tre år. Projektet ska övervaka vad som pågår inom området på andra håll i världen, men också titta på om man kan överföra lösningar från exempelvis stålbranschen eller andra industrier till gjuterierna.
– Sedan kommer vi också att titta på resurseffektivitet mer brett, till exempel på de material som används, hur man hanterar skrot, gjuterisand, bindemedel till gjutformar och sådana saker.
Den sista delen i projektet handlar om hur framtiden för gjutna produkter ser ut, och där är återtillverkning ett viktigt nyckelord.
Åsa Lauenstein konstaterar att Sverige som land ligger mycket bra till i branschen. Sverige exporterar lika mycket gjutgods som importeras, men det som köps in är produkter i enklare legeringar – medan vi exporterar gjutgods med avancerade legeringar och av mycket hög kvalitet.
– Vi ligger i ett högkostnadssegment och det är där vi tävlar på marknaden. Så många av de mindre gjuterierna är världsledande inom sitt segment, även om de inte sysselsätter så många på hemorten.

Läs mer: När kommer spindeltrådens verkliga genombrott? 

Svensk gjuterinäring håller hög klass
Volvo och Scania är i dag de största gjuterierna i Sverige.
– De producerar för eget bruk, och Scania har ju valt att ta hem allt gjutgods och utvidgat gjuteriet kraftigt. De ska göra alla sina motorblock och annat gjutgods i Södertälje, eftersom den svenska gjuterinäringen håller en sådan hög klass, säger Åsa Lauenstein.
Projektet finansieras av Svenska Gjuteriföreningen och det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Läs mer…

Färre ingenjörsstudenter trots satsning för fler

Regeringen satsade 2018 stort på att få fler att söka sig till ingenjörsutbildningar. Men få högskolor och universitet har nått målen, visar en granskning från Riksrevisionen. En anledning kan vara det låga söktrycket.
Det har nu snart gått tre år sedan regeringen gav ett antal universitet och högskolor i uppdrag att ordna fler utbildningsplatser inom vissa bristyrken, bland annat ingenjörsyrken.
Nu har Riksrevisionen granskat resultatet av satsningen, och det visar sig att det inte har gått som planerat. När det gäller civilingenjörsutbildningar fick åtta lärosäten i uppdrag att få 1 000 fler helårsstudenter till 2023, jämfört med 2017. Till 2019 skulle de vara 250 fler.

Men resultatet blev det motsatta. 2019 hade civilingenjörsutbildningarna totalt sett 58 färre studenter än 2017. Bara tre av de åtta lärosätena nådde upp till målet, rapporterar Ingenjören.

Läs mer: Experterna: Så fångar du chefens öra under medarbetarsamtalet 

Lågt söktryck försvårar
För utbildningarna till högskoleingenjör var uppdraget bredare, och riktade sig till 18 högskolor och universitet som skulle få 600 fler helårsstudenter till 2021. Men 2019 hade antalet helårsstudenter minskat vid 11 av 18 lärosäten.
Ett stort problem är enligt granskningen att det är svårt att utöka antalet studenter, bland annat på grund av lågt söktryck. Det problemet gäller särskilt utbildningar till högskoleingenjör. Regeringen påstår att man tagit hänsyn till söktrycket i satsningen.
Enligt Keili Saluveer på Riksrevisionen är det anmärkningsvärt eftersom högskoleingenjörsprogrammen har ett av de lägsta söktrycken inom högskolan och dessutom mycket låg genomströmning. Det säger hon till Ingenjören.
– Det låga söktrycket till högskoleingenjörsutbildningar har bekräftades av såväl lärosätenas årsredovisningar som i våra intervjuer med dem. Inom vissa ingenjörsinriktningar finns det också brist på disputerad personal och lärosätena konkurrerar både med varandra och med näringslivet om sådan kompetens.

Läs mer: Undersökning: Så ser den ultimata arbetsveckan ut – efter coronapandemin

Oklart om ingenjörsbristen finns
När regeringen beslutade vilka utbildningar det skulle satsas extra på användes prognoser för arbetsmarknadens behov från bland annat SCB. Och de visar på en tydlig brist när det gäller exempelvis lärare och vårdpersonal. Men om det finns någon brist på ingenjörer är mer oklart.
– När det gäller civil- och högskoleingenjörsutbildningar har vi noterat att det finns en oenighet bland olika aktörer i teknikbranschen. Vi kan också se att prognoserna inte ger en lika entydig bild av en brist på ingenjörer, som för övriga yrkesgrupper, säger Keili Saluveer till Ingenjören. Läs mer…

Ryska vaccinet mot covid-19 Sputnik V kan godkännas i EU

Sputnik V, ett rysk vaccin mot covid-19, kan godkännas i EU. ”Vi behöver vaccin så om det blir godkänt är det positivt”, säger Charlotta Bergquist, Läkemedelsverkets vaccinsamordnare.
Den europeiska läkemedelsmyndigheten har påbörjat en så kallad löpande granskning av det ryska covidvaccinet. Granskningen är ett första steg mot ett eventuellt godkännande, men ännu är det för tidigt att säga om vaccinet faktiskt får grönt ljus i Sverige och resten av EU-länderna. Och hur lång processen kommer vara går inte att svara på i dag.
– Det finns inte en riktig tidtabell ännu, säger Charlotta Bergquist.

Liknar astravaccin
Sputnik V är det sjunde covidvaccinet i raden att utvärderas och hittills har tre stycken godkänts. Vaccinet har påståtts vara relativt billigt i sammanhanget och kräver inte samma nedkylning som flera andra vaccin.
– Det liknar mest vaccinet från Astra Zeneca, eftersom det är ett vektorvaccin. Skillnaden är att astravaccinet ges i två doser med samma stammar medan Sputnik V ges i två doser med olika stammar, säger Charlotta Bergquist.

Läs mer: Solljus och vaccin – då vänder coronapandemin enligt Tegnell

I början av februari publicerade den ansedda vetenskapstidskriften The Lancet resultatet från en fas 3-studie som visar att Sputnik V ger 91,6 procents effektivitet, och att effektiviteten är lika stor bland äldre som yngre åldersgrupper.
”Experter – inte politiker”
Det ryska vaccinet var det första i världen som lanserades mot covid-19 – redan i augusti förra året. I många länder – i exempelvis Sydamerika, Afrika och Europa – är Sputnik V redan godkänt.
Varför har det dröjt för EU till nu?
– Tillverkaren har inte haft så mycket data innan och de har ansökt först nu. Det är inte så att de har fått avslag innan. Man har gjort bedömningen att det nu finns tillräckligt med data för att kunna börja en nytta-riskbedömning, säger Charlotta Bergquist.
Det har pratats om kyliga relationer mellan EU och Ryssland. Spelar det någon roll för processen?
– Nej, det ska det inte göra. Vi är experter, inte politiker, när vi gör vetenskapliga bedömningar.

Fakta: Tre vaccin godkända – fyra utvärderas

Godkända covidvaccin i EU:”Comirnaty” från Pfizer-Biontech”Covid-19 vaccine Moderna” från Moderna”COVID-19 Vaccine AstraZeneca” från Astra ZenecaUnder utvärdering:”Ad26.COV2.S” från Janssen”NVX-CoV2373″ från Novavax”CVnCoV” från Curevac”Sputnik V” från Gamaleya National Centre of Epidemiology and MicrobiologyKällor: EMA, Läkemedelsverket Läs mer…

Städning av sociala medier viktigt i jobbjakten

Ditt cv och personliga brev kan öppna dörren till en jobbintervju, men det är troligt att rekryterare även tar en titt på dina aktiviteter på sociala medier. Det kan därför vara läge att rensa och fräscha upp innehållet. 
Hur du framstår på sociala medier kan hjälpa eller stjälpa i jobbjakten. Det menar karriärcoachen Ashira Prossack som i affärstidningen Forbes tipsar om att städa bland sociala konton innan du söker en ny tjänst. 
Se över innehållet
För att säkerställa att inget negativt innehåll i sociala medier påverkar synen på dig, och därmed dina jobbchanser, bör du gå tillbaka i tiden. Plocka bort innehåll eller bilder som kan ge fel signaler, exempelvis en partykväll som kanske spårade ur lite. Tänk också på att alla inlägg på Twitter är offentliga. 

Städa upp i kommentarsfält 
Lägg bara upp innehåll som en arbetsgivare skulle bedöma som lämpliga. Viktigt är också att ha koll på egna och andras kommentarer till inlägg. Ta bort de kommentarer som du inte vill att en arbetsgivare ska se. 

Läs mer: Så tackar du nej till att bli chef 

Googla dig själv
Ett enkelt sätt att fånga upp din närvaro online är att googla ditt namn. Här kanske gamla bloggar eller annat material du glömt bort dyker upp. Det kan därför vara läge att i god tid se över och rensa bort innehåll du inte vill förknippas med idag. 
Uppdatera Linkedin
Se Linkedin som en förlängning av ditt cv. Uppdatera därför din sida med en ny porträttbild och aktuell jobbinformation. Använd funktioner för att visa dina kunskaper och prestationer. Var aktiv. Genom att skriva och dela artiklar samt kommentera inlägg visar du engagemang och att du håller koll på din bransch.  Läs mer…

Kapplöpningen i full gång – då kan människan nå Mars

Spacex och Nasa är några av spelarna som snart hoppas att kunna sätta den första människan på Mars. Men när kan de första stegen på den röda planeten tas, vilken teknik krävs för att göra det möjligt och varför är isen på Mars så viktig?
Det är fortfarande många steg kvar innan det kan bli tal om bemannade rymdfärder så långt som till Mars, åtminstone 55 miljoner kilometer bort. Men det stoppar inte kändisentreprenörer och rymdentusiaster från att drömma om stora städer på mars. Det amerikanska företaget Spacex är de som kommit längst i sina planer.
Spacex lyckades landa Starship
På natten till torsdag den 4 mars svensk tid var det dags att att skjuta upp Starship-prototypen SN10. Och den tog sig högt upp, cirka 10 000 meter upp i luften. När den nått höjden stängdes de tre motorerna av en i taget, och SN10 föll mot marken.

Då var det dags för den manöver som döpts till ”belly flop”, ungefär ”magplasket”. Rymdskeppet lägger sig då på sidan för att bromsa fallet. Sedan gör en manöver där den rätas upp för att kunna landa i ett stycke. Det var också huvudmålet med testet, att visa hur rymdskeppet kan styras när det är på väg in för landning.

pic.twitter.com/EccrPJ3Vw8— Tom Warren (@tomwarren) March 3, 2021

Till skillnad från de två föregångarna SN8 och SN9 lyckades SN10 landa utan att slukas av ett eldinferno. I alla fall till en början. Den här gången tog det några minuter innan rymdskeppet sprängdes och började brinna. Elon Musk twittrade att SN10 fått en ”honorable discharge”, ungefär ett hedervärt avsked, och att prototypen ska vila i frid.

RIP SN10, honorable discharge— Elon Musk (@elonmusk) March 4, 2021

Hur fungerar Spacex teknik?
Det är ett rymdskepp vid namn Starship som ska göra resan möjlig. Hela rymdskeppet är 120 meter högt och mäter nio meter i diameter och ska enligt Spacex ha plats för 100 passagerare och en stor last. De varianter som redan har skjutits upp, nu senaste SN8 och snart alltså SN9, är enklare och mindre prototyper av Starship, med färre motorer.
Egentligen består Starship av två delar, en nedre del vid namn ”super heavy” där de flesta motorerna kommer att sitta, och den övre delen för passagerarna och lasten. Lyftkraften kommer framför allt från de egenutvecklade motorerna vid namn ”Raptor” i den nedre delen. Raptor-motorerna drivs av ett bränsle som består av flytande metan och flytande syre. Exakt hur många motorer som ska användas är inte klart, men varje motor har en dragkraft på två Meganewton. 
En annan viktig del är värmeskyddet utanpå rymdskeppet. Eftersom Starship kommer att ta sig in i mars atmosfär med en hastighet av 7,5 kilometer i sekunden räknar Spacex med att det behövs ett extremt starkt skydd mot den värme som kommer att uppstå. 

Läs mer: Nokia ska bygga 4g-nät på månen

Hur tänker Spacex ta sig till Mars? 
Innan Starship kan ge sig iväg mot Mars planerar Spacex att bygga infrastruktur på vägen, exempelvis i form av rymdstationer där skeppet kan tanka. När allt finns på plats ska minst två obemannade färder genomföras, för att frakta förnödenheter och någon form av kraftgenerator till Mars. Det har till och med spekulerats i om ett litet kärnkraftverk kan vara den bästa lösningen. 
Väl på Mars ska de obemannade rymdfarkosterna också börja bygga en anläggning för tillverkning av raketbränsle. Spacex räknar med att isen på Mars yta tillsammans med koldioxid från atmosfären ska kunna omvandlas till flytande metan och flytande syre, som sedan kan användas för att tillverka raketbränsle.
De första bemannade resorna ska kunna göras att en sådan anläggning finns på plats, och till en början med några få personer. Även om farkosterna är designade för att kunna ta med 100 passagerare kommer platsen i början behöva användas för olika förnödenheter för att kunna påbörja livet på Mars.
Vilka andra är på väg?
Förutom Spacex har även Nasa högtflygande planer på att ta sig till Mars. Ett alternativ är att hyra in sig hos Spacex och använda deras teknik, men den amerikanska myndigheten överväger också att använda sin egen teknik ”Space Launch System”. Utvecklingen av den tekniken har dock försenats med många år. 
Nasas motsvarighet i EU, ESA, har gått ut med målet att ”återta Europas roll i upptäckten av Mars”. Men någon europeisk bemannad färd till planeten verkar långt borta – enligt ESA krävs ny teknik både i form av landningsmetoder, bränslehantering och raketsystem. 
Både Kina och Förenade Arabemiraten har skickat obemannade farkoster till Mars, men planerna på att skicka människor dit är antingen okända eller ligger väldigt långt fram i tiden. 2017 berättade Förenade Arabemiraten om projektet ”Mars 2117”, med målet att ha en stad med 600 000 invånare på mars just det året. Staden, inklusive infrastruktur samt mat- och syreförsörjning, skulle då byggas av robotar innan någon människa kom dit.

Läs mer: Spacex lyckades fånga sina raketdelar i luften

När kan människor nå Mars?
Spacex är, återigen, företaget med de mest offensiva planerna. Efter att ha satt människor på månen 2023 är planen att anordna en bemannad Marsresa 2028, enligt vd Elon Musk. Nasa talar å sin sida om att skicka astronauter till den röda planeten någon gång under 2030-talet.
Tidsplanerna kompliceras av hur planeterna rör sig. Var 26:e månad befinner sig nämligen Mars och jorden extra nära varandra – vilket gör resan betydligt kortare och lättare. Det är just i de här tidsfönstrena som Marsresorna kommer att göras. Nästa chans är 2022.
Vad ska de göra där?
Till skillnad från när Neil Armstrong satte sin fot på månen för 51 år sedan är ambitionen nu inte att åka dit och vända, utan att stanna. Nasas långsiktiga mål är en mänsklig bosättning på Mars som uppnår ”Earth indepedence”, alltså oberoende av planeten jorden. Men den amerikanska myndigheten räknar med att det kan ta ytterligare några årtionden från det att människan först landar på Mars. 
Elon Musk pratar å andra sidan om en koloni på Mars med miljoner invånare. För att nå dit har Spacex letat efter platser som fyller ett antal kriterier: det ska vara lätt att landa där, det ska vara på låg höjd så att ett rymdskepp som går in för landning saktas in av en tjockare atmosfär, och det ska finnas väldigt mycket is i närheten. Isen är, som tidigare nämnts, en viktig råvara för att tillverka raketbränsle. 
För att bygga en koloni där människor kan bo under längre tid krävs uppbyggnad av betydligt mer infrastruktur, men Spacex har sagt att man fokuserar på transporten och lämnar den typen av arbete till andra företag. Läs mer…

Straffskatten höjs för fossildrivna bilar – populära suvar blir tusenlappar dyrare

Straffskatten för nya fossildrivna bilar höjs från och med den 1 april. Samtidigt skärps gränsen för när fordonen omfattas av skatten.
Bensin- och dieseldrivna bilar som säljs efter den första april i år får höjd straffskatt under de tre första åren, efter riksdagens beslut på onsdagen, skriver Vi Bilägare.
Den så kallade maluskatten tas i dagsläget ut för bensin- eller dieseldrivna bilar, lätta bussar och lätta lastbilar som släpper ut mer än 95 gram koldioxid per kilometer. Fordonen beskattas med 82 kronor per gram koldioxid upp till 140 gram, och efter det med 107 kronor per gram. Skatten tas ut under de tre första åren.

Efter skärpningen den 1 april sänks gränsen för att betala malusskatt till utsläpp på över 90 gram per kilometer, och gränsen för den förhöjda skatten sänks till 130 gram per kilometer. Skatten höjs i sin tur till 107 kronor per gram upp till 130 gram, och till 132 kronor per gram för utsläppen över 130 gram per kilometer.

Läs mer: Därför vill regeringen höja skatten för diesel- och bensinbilar

Skattehöjningen omfattar endast nya bilar som nyregistreras efter datumet.
Vi Bilägare skriver att flera populära stadsjeepar får sin malusskatt höjd med flera tusenlappar om året. Det rör sig om Honda CR-V, Kia Sportage, Mazda CX-5 och Subaru Forester. Samtliga får höjd fordonsskatt på mer än 3000 kronor per år. Mazda CX-5 sticker dock ut med en fordonsskatt om 15 000 kronor per år.
Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet röstade för förslaget. Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade emot, skriver tidningen. Läs mer…

Tegnell: ”Astra Zenecas vaccin är ett väldigt bra vaccin”

Allt talar för att Astra Zenecas vaccin mot covid-19 är ett väldigt bra vaccin. Även för äldre. Det säger statsepidemiologen Anders Tegnell till TT med anledning av två brittiska studier. Att vänta i hopp om att få ett annat vaccin vore ”en grov felkalkyl”, säger han.
De tvivel som funnits kring Astra Zenecas vaccin mot covid-19 för äldre finns inte längre.
Detta efter att hälsovårdsmyndigheterna i England (Public Health England) respektive Skottland (Public Health Scotland) redovisat två separata studier om vaccinets effektivitet, även bland äldre.

– Det är väldigt bra studier. De har väldigt bra kontroll på sina grupper, så det här tyder väldigt starkt på att det ger ett bra skydd, säger statsepidemiolog Anders Tegnell till TT.
Dessutom, säger han, fanns det inget i de tidigare studierna som talade emot det.
– Det var bara det att de hade för få personer, så man fick ingen riktig styrka i den statistik man gjorde. Så allting talar för att det här är ett väldigt bra vaccin, även för äldre. Skyddseffekt och liknande ligger på samma nivå som Pfizers, Modernas och de andra vaccinerna vi har på plats just nu.
Kräver tid
Det var den 22 februari som Public Health Scotland presenterade resultat som visade att risken för vaccinerade personer att hamna på sjukhus på grund av covid-19 efter att ha vaccinerats med Pfizers eller Astra Zenecas vaccin minskade med 85 respektive 94 procent, jämfört med ovaccinerade. Bland personer 80 år eller äldre, uppskattades skyddseffekten till 81 procent fyra veckor efter vaccinationen.
Den 1 mars presenterade så även Public Health England en annan studie med liknande resultat, om än med en något lägre skyddseffekt för de båda vaccinerna än i den skotska studien.

Läs mer: Undersökning: Så ser den ultimata arbetsveckan ut – efter coronapandemin

I Sverige är rekommendationen att personer 65 år eller äldre inte bör få Astra Zenecas vaccin, ett beslut som nu kan komma att omprövas, enligt Tegnell.
Frågan är bara när, med tanke på att bristen på vaccin till de äldre i regionerna är stor.
– Vi måste dels läsa igenom de här studierna ordentligt. Sedan behöver vi också ha en diskussion med regionerna om hur man i så fall ställer om på ett snyggt och bra sätt. Den typen av beslut kräver lite tid för att de ska göras på ett bra sätt. Vi kan inte bara lägga ut en nyhet om att vi nu gör så i stället, utan vi behöver ha en dialog så att det kan göras på en klokt och bra sätt som inte ställer till det för regionerna, säger Anders Tegnell.
Inom EU, och även i Sverige, finns det dock en viss skepsis mot Astra Zenecas vaccin. De nyheter kring vaccinet som har publicerats ända sedan i höstas har oftare varit negativa än positiva. Och då inte bara om dess eventuella effektivitet, utan också om hur budskap har kommunicerats och misstag som gjorts i de kliniska studierna.
Närmast korkat
Huruvida de nya och kommande studierna förmår ändra på detta återstår att se. Men enligt Anders Tegnell vore det närmast korkat att inte låta sig vaccineras.
– Alla vacciner kommer att ha bra och mindre bra sidor. Astra Zenecas vaccin är definitivt ett väldigt bra vaccin. För en individ är det definitivt mycket bättre att vaccinera sig med Astras Zenecas vaccin än att inte vaccinera sig alls, eller att vänta med att vaccinera sig, vilket absolut är ett mycket sämre alternativ, säger han.
Därutöver, säger han, är det nu vi har den stora spridningen och det är nu som de stora riskerna finns.
– Så att sitta och vänta på att få ett annat vaccin framåt sommaren är en grov felkalkyl, säger Tegnell.

Fakta: Astra Zeneca-vaccinet

Astra Zenecas vaccin är ett av tre vacciner som är godkända i Sverige mot sars-cov-2, det vill säga det virus som orsakar covid-19.Till skillnad från de andra två, Pfizer-Biontech respektive Moderna, är Astra Zenecas inte ett så kallat mRNA-vaccin. I stället bygger tekniken på att en del av virusets arvsamassa förs in i cellen med hjälp av ett inaktiverat förkylningsvirus, som ursprungligen kommer från schimpanser, där av att Ryssland kallat vaccinet för ett ”schimpansvaccin”.Anledningen till att vaccinet än så länge inte rekommenderas till personer 65 år eller äldre i Sverige är inte bristande effektivitet i denna åldersgrupp, utan på grund av att Sverige, och andra länder med oss, har ansett att det statistiska underlaget avseende denna åldersgrupp varit för svagt. Det var alltså för få äldre som ingick i de kliniska studier som ligger till grund för den europeiska läkemedelsmyndighetens godkännande, anser bland andra Folkhälsomyndigheten. Huruvida de nya brittiska studierna kommer att ändra på denna rekommendation återstår att se. Läs mer…

Nu blir vi gigabitresenärer – med svensk teknik

Icomera är en svensk doldis med miljontals användare. Med hjälp av 5g ska deras teknik ge oss bättre uppkoppling ombord på tåg. Nu blir vi gigabitresenärer med svensk teknik.
Med en pandemi som fortfarande rasar känns det kanske inte så, men vi kommer att bli gigabitresenärer. Under 5g-eran borde surfhastigheter på 1 gigabit per sekund kunna utgöra den nedre gränsen, oavsett om du är hemma, på språng eller ombord på ett tåg.
– Det är inget tekniskt problem. Tekniken finns. Men det skulle behövas lite politisk hjälp, säger Mats Karlsson, teknikchef på Icomera.

Mats Karlsson syftar på situationen i Sverige, där vi under många långa år fått finna oss i att kass uppkoppling är lika vanligt som signalfel. Han vet att det kan vara annorlunda. Sedan Icomera startade för 21 år sedan har det utvecklats till ett globalt företag, och Mats Karlsson vet att prestandan är bättre på andra håll i världen.

Läs mer: Svenskt 5g-världsrekord: 1,4 Gbit/s ombord på X2000

Icomeras kommunikationsteknik är monterad i nästan 6 000 tågsätt i bland annat England, Tyskland, Italien, USA, Kanada och Sverige. Den är monterad i tiotusentals bussar, på spårvagnar och fartyg. I England har Icomera lagt beslag på omkring 85 procent av marknaden.
– I Tyskland finns vi i både höghastighetståg och regionaltåg, i Italien finns vi på nästan alla höghastighetståg och vi blir större och större i USA, säger Mats Karlsson.
Egen uppfinning
Tekniken som har gjort Icomera så eftertraktade är Mats Karlssons egen uppfinning. Enligt legenden vaknade han en natt och skrev ner på en papperslapp den idé som plötsligt dykt upp i huvudet.
– Jag har den lappen någonstans. I ett antal år runt millennieskiftet letade han efter rätt tillämpning, och slutligen insåg han att den lämpade sig extra väl för saker som rör sig i högsta hastigheter.
Faktum är att patentet som tekniken baserats på är döpt efter honom. Den kallas Mats, som står för multichannel asynchronous transfer system. Man kan tänka på tekniken som ett eget litet nätverk beläget mellan de basstationer som ett tåg susar förbi på vägen mot sin destination, och resenärernas mobila enheter.

Icomeras senaste 5gkapabla router, X5. Foto: Icomera
Icomeras system kan emot signaler från de olika operatörernas mobilnät, antenner som monterats längs banvallen och till och med satelliter. Alla dessa radiolänkar samlas upp, aggregeras och överlämnas via wifi till smarttelefoner, surfplattor och laptopar.
Alternativet för resenären är annars att förlita sig på direktkontakt med en basstation, men med de metalliska fönster som svenska tåg är utrustade med är upplevelsen i bästa fall frustrerande. Och även om så inte hade varit fallet uppger Icomera att deras metod kan vara att föredra.
– Vi kan faktiskt få ut mer data än du kan få om du bara är direktuppkopplad, med lägre paketförluster och lägre latens. Vi kan balansera data mycket bättre än du kan göra när du börjar tanka på mobilnätet själv, säger Mats Karlsson.
I en ideal värld sitter en stor uppsättning antenner med stöd för fleranvändar-mimo på tågtaket. Data passerar via en router som fördelar dessa till ett antal accesspunkter i tåget, helst en i varje vagn, för vidare färd till resenärernas enheter. Hjärnan i systemet sitter dock inte på själva tåget, utan i ett datacenter som i regel är sammankopplat till basstationer med fiberkablar.

Läs mer: Därför vill statliga Teracom inte vara med de andra i 5g-nätet

Hjärnan i systemet är Icomeras Surewan-gateway. Det är den som klura ut hur de mobila länkarna ska lastbanseras för optimal latens och dataflöde.
– Vi har alltså en server i andra änden som syr ihop trafiken. Det är inte helt lätt att göra det. Man måste dynamiskt rikta trafiken och det är inget du kan göra på signalstyrka eller position, utan det måste mätas på andra parametrar på millisekundnivå, säger Mats Karlsson.
I bakändan av Icomeras teknik används maskininlärning som övervakar systemen, för att hitta fel och avvikelser eller för att assistera med förebyggande underhåll. Det är en viktig uppgift, eftersom Icomeras teknik, utöver att förse resenärer med wifi, också är kopplat till tågoperatörens egna ombordsystem.
Klarar gigabithastigheter
Det kan röra sig om olika typer av larm, biljetthantering eller infotainment. Icomera kallar sin senaste router X5. Den är bland annat utrustad med fyra stycken 5g-modem och ett med stöd för cat 20-lte.
Icomera menar att routern är så potent att den faktiskt bitvis klarar gigabithastigheter enbart via 4g-nätet på sträckan mellan Stockholm och Göteborg. I slutet av förra året lyckades företaget komma upp 1,4 Gbit/s på den tågremsa i Stockholm där Tele 2:s 5g-nät redan då fanns på plats.
Så varför lämnar uppkopplingen ombord på svenska tåg så mycket att önska? En missuppfattning är att täckningen längs spåren är dålig. I själva verket är det oftare kapaciteten som inte räcker till. Det gäller både operatörernas nät, och inne i tåget.
– I många installationer är det för få wifi-accesspunkter. Det blir flaskhalsen ombord, säger Mats Karlsson.

Dags för installation av en Icomera-router. Foto: Icomera

Med 5g och den senaste wifi-tek niken kan kapaciteten öka så till den grad att den vida överstiger den trafik som en fullsatt vagn kan tänkas generera.
– Vår senaste accesspunkt är designad för att hantera många samtidiga användare. Det kommer att innebära en revolution, för det går liksom inte att praktiskt skyffla in så många människor i en vagn.
Regeringen har de senaste åren tagit en mer aktiv roll när det gäller att skapa god uppkoppling ombord. Icomera är en av de aktörer som konsulterats. Häromveckan kom en rapport från Post- och telestyrelsen (PTS) där tre snabbåtgärder identifierades: tester av en typ av rf-fönster som inte dämpar radiosignaler, repeatersystem för att återsända radiosignaler inne i tåget och en wifi-lösning av det slag som Icomera bygger.
Men på lite längre sikt återstår frågan om hur och vem som ska betala för och bygga den kapacitet som krävs i mobilnäten.
– Problemet är inte tekniskt, utan politiskt. Vem tar finansieringen på en avreglerad marknad? Det kan bli komplicerade affärsmodeller och där skulle det behövas lite statlig hjälp, säger Mats Karlsson.

Icomera har huvudkontor i Göteborg

᛫ Grundat: 1999.᛫ Var: Göteborg. Har ytterligare tolv kontor på flera håll i världen.᛫ Gör: Bland annat wifi-system till tåg, bussar, spårvagnar och färjor. Miljontals personer i tiotusentals fordon använder Icomeras teknik varje dag.᛫ Ägare: Engie Solutions, en fransk energikoncern som 2019 omsatte omkring 600 miljarder kronor.᛫ Kunder i urval: SJ, Deutsche Bahn, Siemens, Trenitalia, Amtrak, Greyhound.᛫ Anställda: 350.

Mats Karlsson om …

᛫ … tillverkning i Sverige: ”Vi är ju ett väldigt udda företag i Sverige, för vi tillverkar vår egen utrustning. Med 5g-routern gör vi faktiskt en kraftfull dator i Sverige, den tillverkas i Borås. Vi hade chassitillverkning i Kina, men nu gjuter vi dem i Småland. Jag vet inte om det finns så många datortillverkare i Sverige, vi är en av två eller tre kanske.”᛫ … licensierat och olicensierat spektrum: ”Vi använder oss av båda. Om du har en väldigt kontrollerad miljö där ingen annan finns kan det vara en fördel att köra olicensierat.”᛫ … edgelösningar: ”Vi använder vår router som en edgelösning och kör virtuella maskiner i den. Utöver tåg och buss levererar vi även till flygindustrin där den används för att visa film för passagerarna.” Läs mer…

50 000 MW vindkraft är på gång i svenska vatten

Flera jättelika vindparker planeras i svenska vatten. Totalt har ansökningar om nära 50 000 MW lämnats till Svenska kraftnät. Merparten gäller södra Sverige.
Hur ska södra Sverige få tillräckligt med el framöver? Frågan har aktualiserats sedan det ena gröna omställningsprojektet efter det andra har presenterats, den ena mer elintensiv än den andra, samtidigt som Ringhals 1 och 2 har stängts.
Hybritsatsningen på fossilfritt stål, LKAB:s framtidsstrategi och det nya bolaget H2 Green Steel är bara några exempel. Många av de gröna omställningsprojekten planeras i norra Sverige, som brukar ha ett överskott av el.

Vanligtvis går en hel del av Norrlands elproduktion till södra Sverige, som oftast har ett underskott på el. Men i höstas varnade Region Norrbotten och Region Västerbotten för att elöverskottet i norra Sverige kommer att krympa när det egna behovet ökar. Södra Sverige kan helt enkelt inte räkna med att hämta mer el från norr framöver, var budskapet.
Ärendet lyftes nyligen till energiminister Anders Ygeman (S) i form av en skriftlig fråga från den moderate riksdagsledamoten Hans Wallmark. Han undrar vad de elintensiva projekten i norr får för konsekvenser för eltillgången i södra Sverige, och om Ygeman tänker vidta några åtgärder. Energiministern har ännu inte svarat, men gör det möjligen under fredagens särskilda debatt om Sveriges elförsörjning.
25 000 MW i ansökningar utanför SE4
Men flera enorma satsningar på vindkraft är på gång i södra Sverige. Stamnätsägaren Svenska kraftnät har fått flera ansökningar från aktörer som vill ansluta ny elproduktion till stamnätet. Över hela landet handlar det om nästan 70 000 MW ny vindkraft till havs och på land.
– Det är ansökningar som är inskickade till oss, men sedan är det mycket arbete kvar, till exempel med tillstånd, innan anläggningarna kan börja leverera el. De sökande kanske tänker sig att anläggningarna ska vara i drift om fem till tio år, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska kraftnät.
Merparten av ansökningarna, cirka 30 000 MW, rör havsbaserad vindkraft utanför kusten i det allra sydligaste elområdet, SE4. Men en del av dessa handlar om parker som planeras på en och samma plats.
– Det innebär att rent fysiskt kan inte alla bli av, säger Daniel Gustafsson.
Svenska kraftnät bedömer att ungefär 4 000 eller 5 000 MW i SE4 är överlappande projekt. Så totalsiffran för de vindkraftsanläggningar som maximalt kan förverkligas av dagens ansökningar i havet utanför SE4 är cirka 25 000 MW.
En handfull vindparker har godkänts
Om alla dessa vindkraftsplaner förverkligas kommer alltså elproduktionen i södra Sverige att öka. Då minskar behovet av att överföra el från norr till syd. Och planerna att kraftigt öka elförbrukningen i norr underlättas.
– Det är väldigt bra tajming för den här vindkraften. Och det fina är att den kommer in på rätt ställe, det är i södra Sverige vi behöver den. Havsbaserad vindkraft i vissa punkter i södra Sverige är väldigt bra för elsystemet, säger Daniel Gustafsson.
Dessutom räknar Svenska kraftnät med mindre behov av förstärkningar i elnätet om vindparkernas el kan ledas in vid gamla avvecklade kärnkraftverk i Ringhals, Barsebäck och Oskarshamn. Där är redan stationer och ledningar anpassade för höga effektflöden.
Men ansökningarna gäller generellt sett, enligt Daniel Gustafsson, mycket stora vindparker i havet.
– Parkerna är mycket större än kärnkraftsblocken. 1 500 eller 1 600 MW är inte ovanligt för en park, säger han.

Bild från invigningen av vindkraftsparken Lillgrund i Öresund år 2008. Foto: Drago Prvulovic / TT

Hittills har ansökningar för en handfull stora vindparker, om totalt cirka 7 000 MW, i södra Sverige godkänts av Svenska kraftnät. Det betyder att stamnätsägaren bedömer att det finns tillräckligt med överföringskapacitet i elnätet och att den sökande kan påbörja en förstudie. Vilka det är som har sökt och exakt var vindparkerna planeras avslöjar inte Daniel Gustafsson.
”Vi tror att många vindparker inte kommer att få tillstånd”
Men även om alla ansökta vindkraftsprojekt blir av kommer inte alla problem att vara lösta. Vindkraft är en icke planerbar energikälla och ibland blåser det helt enkelt inte.
– Det kommer att krävas en kombination av energilager och förbrukningsflexibilitet. Men det är klart att en sådan jättestor förbrukningsökning i norr kommer att vara utmanande. Det är en jätteutmaning som är superspännande, för det är bra projekt för klimatet och för Sveriges konkurrenskraft, säger Daniel Gustafsson.
Den avgörande frågan är hur många av dessa ansökningar som faktiskt kommer att bli verkliga vindparker. Svenska kraftnät räknar själva i sina långtidsscenarier betydligt lägre än vad ansökningarna gör gällande.
I stället för nära 50 GW om tio år bedömer Svenska kraftnät i sin långtidsprognos att Sverige har 4 GW havsbaserad vindkraft som ger 10 TWh per år omkring 2035. Tio år senare, 2045, är uppskattningen 10-17 GW havsbaserad vindkraft som ger 40-50 TWh per år.
– Vi tror att många vindparker inte kommer att få tillstånd eller finansiering eller lönsamhet. Just nu har vi en stor puckel där alla jagar om att vara först in. Vid något tillfälle blir systemet ”mättat” så att efterfrågan på nya projekt stabiliseras på lägre nivå, säger Daniel Gustafsson.

Daniel Gustafsson. Foto: Svenska kraftnät

Hittills finns endast några få havsbaserade vindkraftsparker i Sverige. Om alla planerade vindprojekt blir verklighet kommer stamnätet att behöva förstärkas rejält. Svenska kraftnät bedömer att dagens nät på land klarar anslutning av cirka 6 000 MW havsbaserad vindkraft. Med planerade förstärkningar under de kommande 15 åren kan systemet ta emot cirka 16 000 MW.
– Man måste tänka på att det inte räcker att dra sladden in till land, man måste förstärka på land också för att få elen att hamna i rätt eluttag, säger Daniel Gustafsson.
En sträcka som enligt Svenska kraftnät blir kritisk går mellan stationerna Ekhyddan och Hemsjö, ungefär från Oskarshamn till strax nordöst om Olofström. Men där har Energimarknadsinspektionen avslagit Svenska kraftnäts ansökan om koncession, främst för att valet av luftledning inte var tillräckligt motiverat. Svenska kraftnät har överklagat beslutet till regeringen.

Så många ansökningar har lämnats till Svenska kraftnät

Havsbaserad vindkraft:SE1: 0 MWSE2: 13 000 MWSE3: 10 000 MWSE4: 25 000 MW*Totalt havsbaserad vindkraft: 48 000 MWLandbaserad vindkraft:SE1: 4 500 MWSE2: 12 000 MWSE3: 1 500 MWSE4: 1 000 MWTotalt landbaserad vindkraft: 19 000 MWTotalt havsbaserad och landbaserad vindkraft: 67 000 MW*Siffran är justerad så att överlappande projekt inte inkluderas. Läs mer…

”Sverige bör ha ett mål på 30 TWh för solel”

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.DEBATT. Vi uppmanar energiminister Anders Ygeman att göra soleparker till ett riksintresse. Solelparker är del av Sveriges framtida energimix, skriver en rad aktörer i solelsbranschen.
Vi har en solelboom i Sverige och över 50 000 byggnader har nu solceller på taken. Solelparker är det däremot ont om trots att Sverige har bra förutsättningar med god tillgång till mark och särskilt bra solinstrålning längs kusterna. 
Solelparkerna kan dessutom byggas i södra och mellersta Sverige där det i dag är stor brist på elproduktion och därmed höga elpriser. Sverige behöver därför göra solelparker till ett riksintresse och ta fram en nationell strategi och ett mål för en hållbar utbyggnad av solelparker.

Vindkraft är sedan länge ett riksintresse och Sverige har ett långsiktigt mål för vindkraften på 100 TWh. Sedan förra året arbetar Energimyndigheten med att ta fram en nationell strategi för en hållbar utbyggnad av vindkraft. Att göra solelparker till ett riksintresse och att det finns nationella mål och strategier är en förutsättning för att Länsstyrelser, regioner och kommuner ska kunna besluta om tillståndsfrågor och väga olika intressen emot varandra. Det skapar också en tydlighet för elnätsbolagen att de behöver kunna hantera en stor mängd nya inmatningspunkter.
Sol och vind kompletterar varandra utmärkt eftersom de producerar el under olika säsonger och tider på dygnet. För att skapa en jämn produktion under året är det bra för elsystemet med 30 procent solkraft i förhållande till vindkraft. Det innebär att ett långsiktigt mål på 30 TWh solel matchar vindkraften på ett bra sätt. 
Prisnedgången på solceller gör att solelparker i dag kan byggas utan statligt stöd. 2020 beslutade riksdagen att stänga elcertifikatsystemet och tog bort investeringsstödet. Intresset för att investera i solelparker i Sverige, utan stöd, finns därför redan och är stort. Det gör att Sverige kan få en snabb utbyggnad av solelparker om vi får tillståndsprocesserna och elnätsanslutningarna att fungera smidigt. 
Totalt har vi i södra och mellersta Sverige 450 000 hektar betesmark och 120 000 hektar som ligger i träda. Den samlade åkerarealen i samma område är 2 100 000 hektar. Utgångspunkten för solelparker är att använda mark som inte är högproduktiv, det vill säga i första hand betesmark och åkermark av de lägre klasserna. Solelparker är yteffektiva och för att bygga 30 TWh solel behövs 45 000 hektar. Det kan jämföras med att Energimyndigheten anser att vindkraften behöver tio gånger så stor yta för 100 TWh. 
Solelparker i södra och mellersta Sverige kan använda det väl utbyggda elnät som redan finns. Det är en viktig hållbarhetsaspekt i att öka den förnybara energin. 
Solelkommissionen anser att det är viktigt att utbyggnaden av solelparker sker på ett hållbart sätt med hänsyn till andra markintressen. Det är därför avgörande att en nationell strategi innehåller och anger riktlinjer för vilken mark som ska användas för solel. Det är också viktigt att ta med det faktum att mark som används till solelparker hålls öppen och kan användas till jordbruk när solelparken tjänat ut. Solelparkerna lånar bara marken och om de utformas på ett klokt sätt de kan öka den biologiska mångfalden och stödja ekosystemet lokalt.
Solelkommissionen vill därför att regeringen beslutar att:
᛫ Ta fram en nationell strategi för en hållbar utbyggnad av solelparker
᛫ Anta ett nationellt mål på 30 TWh för solelparker
᛫ Göra solelparker till ett riksintresse
Regeringen har nyligen beslutat att ta fram en nationell strategi för vätgas vilket ytterligare lyfter fram vikten av att göra det även för solelparker. Stora mängder sol- och vindkraft är en förutsättning för produktionen av vätgas. Vi uppmanar därför energiminister Anders Ygeman att agera snabbt och därmed skicka en tydlig signal till både investerare och myndigheter att solelparker är del av Sveriges framtida energimix.
Fotnot. Solelkommissionen är en samverkan mellan HSB, Ikea, Telge Energi, Solkompaniet och Vasakronan.

Anders Lago, förbundsordförande HSB
Lena Herder, landschef Ikea Sverige
Johanna Skogestig, vd, Vasakronan
Johan Öhnell, ordf, Solkompaniet
Johannes Boson, vd, Telge Energi Läs mer…

Det skulle bli landets främsta halvledarfabrik – avskedar nu alla anställda

Wuhan Hongxin Semiconductor Manufacturing Co. (HSMC) skulle bli en av Kinas mest framgångsrika chiptillverkare. Bolagets vd rekryterades från TSMC i Taiwan och har haft kinesiska staten i ryggen – men nu har bolaget givit upp och avskedat alla medarbetare.
HSMC grundades 2017 och planen var att investera 128 miljarder yuan, motsvarande 160 miljarder kronor, i en produktionsanläggning för chiptillverkning.
Fabriken skulle vara en viktig del av Kinas ambitiösa satsning Made in China 2025 – ett strategiskt program för att vidareutveckla tillverkningssektorn i Kina, utfärdad av premiärminister Li Keqiang och hans kabinett i maj 2015.

När fabriken skulle vara uppe i full produktion så var tanken att detta skulle skapa 50 000 jobb, direkt och indirekt, enligt Telecompaper.

Läs mer: Därför får chipbristen bilindustrin att sluta rulla 

Hade överdrivit tekniska kapaciteten
HSMC hade till en början starkt stöd av Wuhans regionala myndigheter men i november 2019 fick bolaget en dom mot sig vilket hindrade HSMC att bygga fabriken på det planerade området. Ett halvår senare fick bolaget likviditetsproblem och vilket ledde till att flera underleverantörer inte fick betalt. Det skriver det kinesiska mediehuset Caixin, som är känt för sin undersökande journalistik.

Läs mer: ”2025 ska Europas datorchip vara bäst i världen” 

En undersökning visade att HSMC också kraftigt hade överdrivit fabrikens tekniska kapacitet. Bolaget själva hävdade att man hade skaffat spjutsspetsteknik i form av litografimaskiner från ASML i Nederländerna och att maskinerna var de mest avancerade som någonsin hade importerats till Kina, men analytiker menade att HSMC bara fått en av flera importerade maskiner för produktion av 7 nanometers kiselchip.

Läs mer: Tyskland vill mobilisera 500 miljarder till europeisk halvledartillverkning

Som Ny Teknik tidigare har berättat finns det stora utmaningar för de aktörer som vill lyckas med halvledarproduktion.
– Det räcker inte med en stark investeringsvilja för att konkurrera om de enorma kiselproduktionsvolymerna. Det krävs även sällsynt kunskap och förmåga för att bemästra, som är svår att samla för att lyckas, säger Klas Moreau, vd på Zeropoint Technologies, till Ny Teknik.
Enligt kinesisk media finns inga planer på att återuppta verksamheten i framtiden. Läs mer…

Nissans bensinmotor har nått en milstolpe

Systemet e-Power ska använda en bensinmotor för att alstra el. Nu har Nissans utvecklare slagit alla på fingrarna – motorns termodynamiska verkningsgrad ligger på 50 procent.
En rad biltillverkare har lovat att de ska fasa ut sina förbränningsmotorer, exempelvis Volvo, Daimler och Jaguar – men även Ford på Europamarknaden. Men det gäller inte för Nissan. Den japanska tillverkaren jobbar på sitt system kallat e-Power, där en bensinmotor agerar generator och alstra el för det batteripack ombord som i sin tur driver bilens elmotorer.
Konceptet e-Power lanserades i Japan 2016 med Nissan Note – men i utvecklingsarbetet av nästa generations e-Power har bilmärket nu nått vad de kallar för en milstolpe. Bensinmotorns termodynamiska verkningsgrad ligger nämligen på 50 procent. Det innebär att hälften av bränslets kemiska energi omsätts till mekaniskt arbete. För branschens bensinmotorer ligger siffran i snitt på 40 procent. Det skriver Nissan i sitt pressmeddelande.

– I vår strävan efter att till år 2050 nå koldioxidneutralitet genom produktens totala livscykel, siktar Nissan på att ha elektrifierat alla nya modeller som släpps på de stora marknaderna till det tidiga 2030-talet. Nissans elektrifieringsstrategi premierar utvecklingen av e-drivlinor och batterier med hög prestanda för elbilar, där e-Power representerar en viktig alternativ strategisk pelare, säger Toshihiro Hirai, senior vice president för Nissans division för utveckling av drivlinor och elbilar.

Läs mer: Toyota utvecklar bränslecellsmodul som är ”plug-n-play”

Nissan har utvecklat ett koncept döpt till STARC, som ska förbättra flödet av bränsle/luft-blandningen in i cylindern samt ge en bättre antändning. Tack vare att motorn inte utsätts för varierande belastning kan den köras på en blandning med en mindre mängd bensin mot luft, med en högre kompression – och med en pålitlig förbränning.
Det ska dock sägas att under tester låg den faktiska termodynamiska verkningsgraden hos systemet på 46 procent, men de återstående fyra procenten hämtas in via en ospecificerad teknik för återvinning av spillvärmen. Läs mer…

Riksdagspress på regeringen om slutförvar: ”Det är oroande”

Riksdagen nöjer sig inte med regeringens ”vi har ingen exakt tidsplan” om när beslut kan väntas om slutförvar för det svenska kärnavfallet. Två utskott vill höra myndigheter och kommuner om läget och kräva de ansvariga statsråden på besked.
– Jag tycker att det är rimligt att regeringen presenterar en tidsplan, säger Daniel Bäckström, ledamot för Centerpartiet i riksdagens försvarsutskott.
– Det här är angeläget och något som måste hanteras skyndsamt, säger utskottets ordförande, moderaten Pål Jonson.

Bjudas in
Försvarsutskottet och näringsutskottet planerar, utifrån initiativ från Kristdemokraterna och Liberalerna, att bjuda in myndigheter, berörda kommuner och statsråden till digitala möten. Första rundan, dock inte med ministrarna, väntas äga rum redan den 4 mars.
Försvarsutskottet har frågor om kärnsäkerhet och strålskydd på sitt bord och näringsutskottet energifrågor.
I oktober förra året sade Östhammars kommun ja till förslag om att lägga slutförvaret för använt kärnbränsle där. I kommunen ligger Forsmarks kärnkraftverk.
Östhammars klartecken innebar att frågan gick vidare till regeringen för ett avgörande beslut om byggstart.
Drar på det
Redan då, i oktober, sade den dåvarande miljöministern Isabella Lövin (MP) att regeringen inte hade någon fastslagen tidsplan.Det skulle få ”ta den tid det tar”. För några veckor sedan upprepade hennes ministerefterträdare Per Bolund det.
– Det är oroande att Bolund säger att det inte finns någon tidsplan, säger Mikael Oscarsson, företrädare för Kristdemokraterna i försvarsutskottet.
I KD:s förslag till utskottsinitiativ ingår att riksdagen ska kräva regeringen på beslut senast under maj. Det är oklart om det finns majoritet för ett så exakt krav, det visar sig i utskottets fortsatta beredning när statsråd och andra har sagt sitt.
Pressen på regeringen ökade när statliga Vattenfall förra månaden efterlyste besked om en utbyggnad av mellanlagret i Oskarshamn samt slutförvaret. Bolaget deläger reaktorerna i Ringhals och Forsmark.
Vattenfall varnade
Vattenfall varnade för att mellanlagret riskerar att bli fullt om några år om det inte får klartecken för utbyggnad. En fördröjning kan leda till kärnkraftverken måste dra ner på produktionen.
Svensk kärnbränslehantering (SKB) har kombinerat ansökan om slutförvaret med en om att bygga ut mellanlagret. Enligt Per Bolund komplicerar det saken, jämfört med om det om hade varit två separata ärenden.
Oskarshamns kommun kräver också besked snabbt från regeringen. Kommunen befarar bland annat att mellanlagret annars, för överskådlig tid, kan bli den plats i landet där avfallet blir kvar.
– Att den här frågan inte har hanterats bättre är en stor förlust för Sverige, både vad gäller avfallet men även för vår energiförsörjning, om kärnkraften inte kan fortsätta att köra, sade Laila Naraghi, socialdemokratisk riksdagsledamot från Oskarshamn nyligen till TT.
Men regeringen hänvisar till att studier återstår och att alla frågetecken om förvaringsmetodernas säkerhet ännu inte är borta.
– Det är en fråga som är prioriterad, men vi måste vara säkra på att slutförvaret håller och är säkert i 100 000 år. Då måste vi ge det den tid det tar, har Per Bolund framhållit.

Fakta: Processen om slutförvaret

2011 lämnade Svensk Kärnbränslehantering (SKB) in en ansökan om att få bygga ett slutförvar av använt kärnbränsle.Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har granskat SKB:s ansökan mot kärntekniklagen och gav sitt godkännande 2018.Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt prövade samtidigt SKB:s ansökan mot miljöbalken och tillstyrkte 2018, men begärde kompletteringar.Även dessa kompletteringar har godkänts.13 oktober 2020 sade Östhammar kommun ja till slutförvar i Forsmark.Regeringen ska nu fatta beslut om huruvida tillstånd enligt kärntekniklagen respektive tillåtlighet enligt miljöbalken kan medges eller inte.Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten Läs mer…

Solljus och vaccin – då vänder coronapandemin enligt Tegnell

Statsepidemiolog Anders Tegnell tror att maj blir en vändpunkt i pandemin. Solljus, högre temperatur och vaccin samverkar mot viruset.
I Danmark sade statsminister Mette Frederiksen i sitt nyårstal att landet i påsk skulle ha nått en vändpunkt vad gäller pandemin. Nu gör hon en annan bedömning –vändningen kommer i maj.
Då räknar hon med att alla som är över 50 år och de som tillhör riskgrupperna har blivit vaccinerade i Danmark

Anders Tegnell tror också att läget i Sverige har förbättrats till dess.
– Det kommer säkert att bli bättre i maj, det är en rimlig bedömning. Men jag är inte säker på att vändningen kommer att vara lika dramatisk den här gången som den varit tidigare, eftersom vaccinet också kommer in som en bromsande faktor.

Läs mer: Stora byggen kan bli smitthärdar under coronapandemin

Han konstaterar att coronaviruset uppenbarligen är beroende av årstiderna, och att våren med högre temperaturer och mer solljus spelar in.
– Men det är inte bara högre temperatur och solljus som påverkar, utan det har också mycket att göra med hur vi lever. Men om vi tillbringar mer tid utomhus och håller avståndet kan det ha stor betydelse. Läs mer…

Bläckfisk kan ”känna” ljus med sina armar

Bläckfiskar reagerar reflexmässigt på ljus när det hamnar på djurets armar, även om den inte kan se det med sina ögon.
Utan leder och ben kan bläckfiskens arm röra sig i vilken riktning som helst. Lägg då till att den har åtta stycken, och man kan tänka sig att det kan vara svårt att hålla reda på alla.
Nu har israeliska forskare möjligtvis upptäckt en ledtråd kring hur bläckfisken håller koll på sina lemmar, i en studie som publicerades tidigare i februari i Journal of Experimental Biology. Armarna kan nämligen reagera på ljus, även om bläckfisken inte ser ljuset i fråga.

Skulle undersöka kamoflage
Forskarna vid det akademiska centret Ruppin gjorde upptäckten när de studerade ett helt annat fenomen, bläckfiskens förmåga att ändra färg. När de lyste på bläckfiskens armar märkte de att den drog tillbaka dem, även om den för tillfället sov.

Läs mer: FN-rapport: Smitta från djur till människa blir vanligare

Forskarna fortsatte experimenten genom att låta bläckfisken söka mat genom att sticka in sin arm i ett hål i ett utrymme där den inte kunde se in. När forskarna då lyste på bläckfiskens arm drog den tillbaka armen i 84 procent av fallen, rapporterar The New York Times.
– De kan känna ljuset genom armen. De behöver inte ögonen för det, säger Nir Nesher, en av forskarna, till tidningen.
Inte bara reflexer
Exakt varför bläckfisken har den här förmågan är oklart, men en teori är att den kan hålla sig gömd, och inte riskerar att få bett av hungriga krabbor eller fiskar som kan förväxla en bläckfiskarm med en mask när de får syn på dem.
Inte heller är forskarna helt säkra på hur förmågan fungerar. Den verkar inte vara helt reflexstyrd, utan kräva bläckfiskens hjärna för att fungera. När forskarna sövde bläckfisken upphörde förmågan att fungera. Bläckfisken verkar inte heller vara direkt beroende av huden. För även om den blivit av med en bit hud reagerade den på ljuset när det föll direkt på den underliggande muskeln.

Fakta: Bläckfiskar

Bläckfiskar (cephalopoda) hör till familjen blötdjur, och har funnits på jorden i 485 miljoner år.I dag finns fyra underarter, där alla antingen har armar eller tentakler. De andas med gälar och är ryggradslösa.De flesta lever som mest några år, med undantag för pärlbåtar (nautildae) som kan leva längre.Den stora Stillahavsbläckfisken Enteroctopus dofleini kan väga uppemot 50 kilo och ha flera meters armomfång.Källa: Scripps Institution of Oceanography Läs mer…

Volvo Cars satsar helhjärtat på elbilar – och visar upp nya C40

Volvo Cars drar i bromsen när det gäller produktion av bilar med förbränningsmotorer. Senast år 2030 ska bolaget enbart sälja elbilar och modellerna ska bara säljas via nätet.
(Texten är uppdaterad)
Den nya affärsstrategin är en uppdatering från en tidigare målsättning att hälften av Volvos bilflotta 2025 ska vara rena elbilar och övriga så kallade hybridvarianter. Den kommer samtidigt som företaget valde att för första gången visa upp sin nya satsning, en elbil med modellbeteckningen C40.

– Vi kan konstatera att allt flera är positiva till elektrifiering och jag är helt övertygad att utvecklingen kommer gå allt snabbare. Därför flyttar vi nu fram våra ambitioner, säger vd:n Håkan Samuelsson i samband med en pressträff nu på morgonen.
Ett systemskifte
Volvo Cars är nu långtifrån ensamma i systemskiftet. Amerikanska elbilstillverkaren Tesla har skördat stor framgång de senaste åren och allt fler aktörer har följt efter. Volkswagen har lanserat flera elbilar och för två veckor sedan meddelade amerikanska biljätten Ford att man ska investera en miljard dollar i en fabrik Köln, Tyskland, med avsikt att all försäljning i Europa 2030 enbart ska bestå av elbilar.
En utmaning som dock lyfts är själva laddinfrastrukturen. Tesla har lutat sig mot ett eget laddnät medan BMW, Volkswagen och flera andra aktörer gått ihop i ett laddnätverk, Ionity. Enligt Håkan Samuelsson är något sådant mer aktuellt än ett eget Volvonät.
– Det är långsiktigt vad jag tror kunderna efterfrågar. Jag brukar inte tanka hos en bensinmackskedja utan tankar där det dyker upp en bensinmack.

Volvo Cars presenterade på tisdagen sin nya elbil Volvo C40 Recharge. Foto: Claudio Bresciani/TT

På en fråga om kursförändringen inte betyder förlorade marknadsandelar runtom i världen, svarar Samuelsson:
– Vi räknar inte med att tappa några marknader. Sedan kommer det att gå olika fort. De som först går över till elbil är de som har egna laddmöjligheter och bor man långt upp i norr, då kommer man sannolikt vara bland de sista som går över till ren el.
Förenklad köpprocess
För framtida kunder ska också själva köpprocessen förändras. Från och med modellår 2022 ska alla elbilar enbart säljas via Volvos egna hemsida. Genom att främst erbjuda ett antal fördefinierade modeller ska man enligt Håkan Samuelsson kunna minska väntetiden och förenkla själva processen.
– Nu kan det upplevas som krångligt och många uppskattar inte att det finns 50 olika lösningar. Det här kommer öka möjligheten för oss och återförsäljare att vara mera effektiva, säger Håkan Samuelsson. Läs mer…

Smittspridningen ökar – FHM planerar för strängare restriktioner

Smittspridningen av coronaviruset ökar och Folkhälsomyndigheten planerar nu för strängare restriktioner. Det kan bli aktuellt att begränsa kollektivtrafiken till halvfulla fordon och även en nationell reseavrådan för inrikesresor, om utvecklingen går åt fel håll.
Folkhälsomyndigheten har tagit fram olika scenarier för hur utvecklingen kan komma att bli framöver. Det allvarligaste scenariot, som utgår från att det blir ökad kontakt mellan människor, visar att den tredje vågen kan bli dubbelt så hög som den andra, i julas.
Vaccinationerna kommer lyckligtvis att leda till att dödstalen inte går upp på samma sätt som tidigare, säger Tegnell, som dock påpekar att smittan fortfarande kan spridas på hög nivå.

– Vaccinerar vi har det inte jättestor effekt (på smittspridningen), men den har däremot jättestor betydelse för vad som händer på vårdavdelningarna, säger han.
Tredje våg
Om smittan ökar som i de scenarier Folkhälsomyndigheten presenterat kan det bli nödvändigt med ytterligare begränsningar och stängning av verksamheter. Vilka åtgärder som blir aktuella beror på var smittspridningen sker och vilka åtgärder som bedöms vara lämpligast. Till exempel föreslås lokal kollektivtrafik endast få köra hälften så många resenärer som det egentligen finns plats för. En regel som redan gäller för långdistansresor.

Läs mer: Twitter ska ta itu med lögner om coronaviruset

Myndigheten diskuterar också begränsningar av barns fritidsaktiviteter och en nationell reseavrådan ”i likhet med den avrådan som fanns under våren 2020”. Efter en inrikesresa kan det också krävas både självisolering och testning som vid utlandsresor, enligt förslaget.
– Vad vi gör nu under de närmaste veckorna kommer att spela väldigt stor roll för hur den här våren utvecklas, säger Anders Tegnell.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar också redan nu utökad testning vid smittspårning på arbetsplatser, att personer som varit i nära kontakt med en kollega som bekräftats smittad också ska testas, även om de inte uppvisar symtom.
– Vår provtagning är så pass bra nu att det kan vara värt att göra det, säger Anders Tegnell.
”Sjukvården hårt belastad”
I Sverige syns en ökning av antalet smittofall för tredje veckan i rad. Ökningen per vecka för nya fall ligger på ungefär 10 procent, vilket bland annat märks på landets intensivvårdsavdelningar.
– Sjukvården är hårt belastad. Att stå inför hanteringen av det här stora vårdbehovet som kan uppstå om det värsta scenariot inträffar är en extremt tuff utmaning för en hälso- och sjukvårdssektor som kämpat under en väldigt lång tid, säger Taha Alexandersson, ställföreträdande krisberedskapschef på Socialstyrelsen. Läs mer…

Elbrist eller inte? Riksdagen laddar för eldebatt

Riksdagen ordnar en särskild debatt om den svenska elförsörjningen den 5 mars.
Det sker efter en begäran av Sverigedemokraterna. Bakgrunden är den återuppväckta diskussionen om tillgången på el och brist på effekt, framförallt i den södra delen av landet. Det handlar om till exempel kalla vinterdagar eller stekheta och vindstilla sommardagar, tillfällen då vindkraft inte kan vara med och täcka behov samtidigt som två kärnreaktorer i Ringhals har avvecklats.

Läs mer: Ny rapport: ”Det behövs en ny marknad för effekt”

Även om Sverige sett över året har ett elöverskott, finns det problem med överföring av el från de norra till de södra delarna, något som också påverkar möjligheterna att etablera nya industrier eller bygga ut städer. För regeringen deltar energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S). Läs mer…

Toyota utvecklar bränslecellsmodul som är ”plug-n-play”

Ett komplett bränslecellssystem som bara är att koppla in. Nu har Toyota lanserat en ”plug-n-play-enhet” som ska accelerera användningen av tekniken.
Japanska Toyota är en av de stora spelarna när det kommer till bränslecellsteknik. De har utvecklat tekniken länge och försöker få allt fler intresserade. Bland annat har tillverkaren gjort det fritt att använda deras vätgaspatent.
Det finns fortfarande en hel del skeptiker, men den japanska tillverkaren trugar på och ser att en av de absolut största trösklarna för tekniken är volym. Och den problematiken är tudelad. För att få volym i vätgas krävs det att industri och logistikbranschen är med, men för att bränslecellstekniken ska få fart krävs kvantitet – vilket betyder många enheter.

Läs mer: Enbart elbilar för Volvo inom nio år – dömer ut förbränningsmotorn

Därför har Toyota nu tagit och paketerat den bränslecellsstack de har utvecklat till nya Mirai som en egen enhet. Det nya är att de helt enkelt har tagit och satt stacken i ett skal och säljer det som en modul som vem som helst kan köpa. Denna kan sättas som en modul i en bil, buss, båt, lastbil eller som en stationär enhet.

Foto: Toyota

Bränslecellsmodulen erbjuds i två varianter, vertikal eller horisontell – samt i två effekter: 60- eller 80 kW.
Utöver själva bränslecellsstacken har modulen ett luft-, vätgas- och kylsystem samt en styrenhet. Den är utvecklad för att kunna arbeta i ett brett spektrum av miljöer och ska klara av både höga- och låga temperaturer samt att arbeta på hög höjd med låg syrenivå. Den ska även vara vibrationstålig.
De olika varianterna kan kombineras fritt beroende på applikation vilket innebär att det ska vara förhållandevis enkelt att anpassa för önskad uteffekt eller utrymme. Vidare har de ett brett spänningsområde, 400-750 volt, och de går att direktkopplas till befintliga elektriska instrument med motor, växelriktare med mera.
Toyota har nu börjat erbjuda modulerna, men vad priset är eller när enheten kommer att börja levereras är inte känt. Ny Teknik har sökt Toyota för en kommentar. Läs mer…

Därför blir regionens it-system en halv miljard dyrare än planerat

Region Skåne och Västra Götalandsregionen ska var och för sig införa det nya it-systemet Millennium, utvecklat av det amerikanska bolaget Cerner. Tillsammans är kontrakten värda omkring sju miljarder kronor – men pengarna räcker ändå inte.  
Nyligen beslöt politikerna i Västra Götaland att skjuta till ytterligare 500 miljoner kronor till regionens satsning. 
– Fördyrningen beror dels på att det visat sig vara mer omfattande för Cerner att anpassa systemet till svensk patientdatalagstiftning, dels på att det kostar mer pengar än förväntat att integrera och avveckla de 40-tal gamla system som kommer att ingå i Millennium, säger Västra Götalandsregionens projektledare Ragnar Lindblad till Ny Teknik. 

Ska ersätta patientjournaler
I Skåne går projektet under namnet Skånes digitala vårdsystem medan det i Västra Götaland kallas för FVM – framtidens vårdinformationsmiljö. I båda projekten ingår Millennium, som blir det huvudsakliga IT-stödet för medarbetarna i vården och som till stor del kommer att ersätta de system som används idag för journaler och annan vårdinformation.  
Västra Götalandsregionens initiala kontrakt med amerikanska Cerner är på 2,1 miljarder kronor. Regionens totala budget är på 3,6 miljarder, vilket inkluderar de ytterligare 500 miljoner kronor som regionens politiker i slutet av februari beslutade att skjuta till projektet.

Läs mer: Svåra it-problem störde ut akutsjukhusens journalsystem

Millennium ger Västra Götalandsregionen bland annat ett gemensamt journalsystem och en samlad läkemedelslista per patient. FVM har kallats för den största förändring som gjorts i vården sedan Västra Götalandsregionen bildades år 1999. 
– Sverige har varit tidiga med datorisering och digitalisering av informationshanteringen i vården, men däremot har man inte arbetat så mycket med standardisering. Det har gjort att vi visserligen har mycket digitalt, men uppdelat på olika system. Systemen på sjukhusen och i primärvården har mycket begränsade förmågor att prata med varandra och det är inte rimligt att patienten själv ska behöva informera sjukhuset om värdet på blodsockerhaltsprovet som hen tog på vårdcentralen i förra veckan, säger Ragnar Lindblad. 
Gör det enklare att samarbeta och dela information
Han säger att Millennium kommer att göra det enklare att samarbeta och dela information vilket ger både säkrare vård och mer tid för arbete som gynnar patienterna. Han berättar också att en anledning till att regionen valde Cerner som leverantör är för att det är ett av världens största företag på det här området.

Läs mer: Stockholm stoppar it-system innan det använts

Cerners system är visserligen utvecklat för amerikansk sjukvård, men i Västra Götaland arbetar omkring 1000 personer med att anpassa systemet till svensk sjukvård. Av dessa kommer omkring 500 personer från regionens och kommunernas vårdverksamheter medan övriga 500 personer består av regionens egen it-personal tillsammans med Cerners personal och externa konsulter.
Efterlängtat system uppfyller inte förväntningarna
Det är ingen tvekan om att systemet är efterlängtat. Enligt Magnus Snäckestrand, överläkare på IVA vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg kan det vara livsavgörande att få ett bra och digitalt verktyg. Däremot har systemet inte ännu infriat förväntningarna. 
– Vi har gjort en omfattande analys av de delar som vi jobbar med och där har vi kommit fram till att det här systemet har så stora brister att vi inte tycker att det är användbart, säger Magnus Snäckestrand till SVT.

Läs mer: Fler ska överleva hjärtstopp med app

Risk för felaktig läkemedelsdosering och dubbletter i läkemedelsordinationer är några farhågor som förs fram. Tolv av regionens egna läkemedelsexperter har i en 30-sidig rapport skrivit att det finns risk för undermålig läkemedelsordination för barn och stor risk för vårdskada. 
Enligt Ragnar Lindblad är synpunkterna som hittills har kommit in från arbetsgrupper och andra mycket viktiga för att man ska kunna göra nödvändiga justeringar innan Millennium driftsätts på bred front. 
Patientdata lagras på olika ställen
Även om det är samma system som ska införas i både Region Skåne och Västra Götalandsregionen så finns det vissa skillnader. I Västra Götaland ska patientjournalerna lagras på egna servrar medan Skåne har köpt en helhetslösning som innebär att patientdata lagras på Cerners servrar i Stockholm. 
För närvarande pågår även en diskussion om hur regionerna ska hantera det faktum att USA:s lagar medger att myndigheter såsom FBI och CIA har rätt att ta del av data som lagras av amerikanska företag – oavsett var i världen som företagen lagrar dessa data.

Läs mer: Digitala vårdtjänsten Kry expanderar – öppnar vårdcentral

I Sverige kommer det framöver i praktiken att finnas två olika patientdatasystem; Det ena är alltså Cerners Millennium, som kommer att användas av Region Skåne och Västra Götalandsregionen – affärer som enligt SVT berör tre miljoner patienter och har ett kontraktsvärde på närmare sju miljarder kronor. Det andra systemet som används i Sverige är Cambio Cosmic, och det används av i princip alla övriga regioner – förutom Region Stockholm, som ska genomföra en ny upphandling efter att ha avbrutit sin senaste.  
– En av de viktigaste lärdomarna som vi nu tar med oss i det fortsatta arbetet är att det är lätt att glömma bort att det finns stora kostnader i att avveckla äldre system. Att bara dra ur sladden är liksom inget bra alternativ, säger Ragnar Lindblad.  Läs mer…

Twitter ska ta itu med lögner om coronaviruset

Twitter ska börja varningsmärka inlägg som vilseleder eller ljuger om coronapandemin. Som exempel tar sociala medier-företaget inlägg som påstår att vaccin används för att skada eller kontrollera människor.
Förutom varningsflaggorna införs ett system för att stänga av personer som upprepade gånger lägger ut vilseledande påståenden på plattformen.
Första överträdelsen resulterar enbart i en uppmaning från Twitter att ta bort inlägget. Överträdelse två och tre resulterar i tolv timmars avstängning, medan nummer fyra ger sju dagars avstängning. En femte leder till att användaren blockeras permanent.

Läs mer: Twitter flaggade 300 000 inlägg om USA-valet

”Vi tror att sanktionssystemet kommer att bidra till att utbilda allmänheten om våra regler och minska spridningen av potentiellt farlig och vilseledande information”, skriver företaget.
Sedan slutet av 2020 har Twitter tagit bort drygt 8 000 inlägg med felaktiga påståenden om pandemin. Även Youtube och Facebook har vidtagit åtgärder för att stävja spridningen av konspirationsteorier kring pandemin. Läs mer…

Ai tränas för att läsa gammal handskrift 

Vad sägs om att kunna söka efter hundratals år gamla dokument i helt digitaliserade arkiv? Ett neuralt nätverk som lärt sig läsa handskriven text gör att det nu är verklighet i Sverige.
Det hela började på universitetet i österrikiska Innsbruck. Günter Mühlberger är i grunden litteraturvetare och skrev sin doktorsavhandling om Johann Wolfgang von Goethe, men 2009 bytte han fokus till att göra mjukvara för igenkänning av handskriven text.
Idén var att använda neurala nätverk för att läsa gamla dokument. Det är betydligt svårare än vad man kan tro, eftersom det inte räcker att läsa av enskilda bokstäver.

– Den traditionella vägen för neurala nätverk att läsa är att separera ord och bokstäver och sen tolka dem. Men för handskriven text kan det vara omöjligt. Stilen kan skilja sig väldigt från person till person, berättar Günther Mühlberger på videolänk från ett soligt Innsbruck.

Läs mer: Voynich knäcker kodknäckarna – nu får ai chansen

Men tillsammans med universiteten i Valencia och Rostock har man lyckats knäcka gåtan. Tekniken fungerar genom att nätverket identifierar linjer på en sida, och tar en bild på en varje linje. Sedan segmenteras bilden till olika utdrag. Varje utdrag transkriberas sedan utifrån de data nätverket tränats med.
Det är egentligen där nyckeln sitter – att träna nätverket på rätt sätt.
– Om nätverket känner igen handstilen får du väldigt bra resultat, max två – tre procent fel. Med flera olika handstilar som nätverket känner igen blir andelen fel mellan tre och fem procent. Det svåraste är många olika handstilar som nätverket inte känner igen, då kan det bli sex till åtta procent fel, säger Günter Mühlberger.
En stor utmaning
I och med att handstilarna kan skilja sig åt rejält i äldre dokument blir det en stor utmaning. En annan svårighet är när text har strukits över, eller om det har skrivits i marginalen.
– Men den har blivit duktig på att hitta text på konstiga ställen, det kunde den inte för två-tre år sedan, säger Günther Mühlberger.
Tekniken ägs av föreningen Read Coop SCE, som har gjort mjukvaran fri att använda. Den som vill kan träna upp en egen modell av det neurala nätverket. Hittills har mer än 8 500 modeller tränats på hundratusentals sidor.
– För en basal modell måste användaren själv transkribera mellan 20 och 50 sidor, som modellen sedan får läsa. Det är faktiskt så enkelt, säger Günther Mühlberger.

Även anteckningen “Nr 32 Herman Nilsson” i marginalen kommer med i transkriberingen. Foto: Riksarkivet/skärmdump

Föreningen ägs av drygt 80 universitet, arkiv och privatpersoner i hela världen, där ingen får äga mer än en liten del. I Sverige är Riksarkivet en av de inblandade aktörerna. I maj 2020 inleddes ett projekt där polisrapporter från Göteborg, daterade till mellan 1868 och 1902, digitaliseras och transkriberas med hjälp av tekniken.
Satsningen är en del av ett projekt med stöd från Vinnova, och löper ut maj 2021.
– Vi testar nu tekniken på en mindre mängd material, men siktar på att göra det i större skala senare, säger Olof Karsvall, forskningsledare på Riksarkivet.
Volontärer transkriberar
Att få igång det neurala nätverket kräver en del manuellt arbete, konstaterar Olof Karsvall.
– Det kräver att vi kan lära modellen att läsa en viss typ av text. Matar vi den med 300–400 sidor får vi ner felprocenten på den maskinlästa texten till några få procent, säger han.
En grupp volontärer från allmänheten hjälper till med att transkribera sidor som sedan matar nätverket. På sikt, när man utvecklat färdiga modeller för olika tidsperioder och handstilar, är förhoppningen att det ska gå mer automatiskt.
– Vi har varken resurser eller tid att transkribera allt, vi har enormt mycket arkivmaterial, säger Olof Karsvall.
Den som är nyfiken på att söka i de ai-transkriberade dokumenten över polisrapporter från 1800-talet, eller kartor över Sveriges byar och gårdar på 1600-talet, kan göra det här. Läs mer…

Tusentals obesiktade tunga fordon i trafiken – utnyttjat kryphål

Tusentals tunga fordon färdas nu på landsvägarna utan att ha besiktats. Fordonsbesiktningsbranschen befarar att man använt sig av kryphål i anslutning till coronapandemin.
Ägare till uppemot 20 000 tunga fordon kunde skjuta upp besiktningen under 2020 tack vare en EU-förordning. Bakgrunden är att man ville ge möjligheten med motivet att riskgrupper skulle kunna undvika den fysiska kontakt som en besiktning kan innebära.
Den så kallade omnibusförordningen har dock innefattat alla, inte bara personer i riskgrupp över 70 år och Fordonsbesiktningsbranschen misstänker nu att den möjligheten kan ha missbrukats.

– Vi flaggade för det här redan i juni förra året, att det här inte kommer användas av rätt personer. När det gäller företagsfordon handlar det enbart om kostnaderna. Det har varit stora åkerier som använt sig av det här undantaget, säger ordförande Tord Fornander till TT i samband med att man i dag släpper sin årsrapport.
Merparten har nyttjat möjligheten
Enligt rapporten ska den förlängda inställelsetiden utnyttjats av 554 000 fordon, det vill säga 74 procent av den totala fordonsflottan.

Läs mer: Electrolux tar hjälp av ellastbil från Einride

Privatpersoner över 70 år var dock den grupp som i lägst utsträckning använde sig av den här möjligheten enligt branschorganisationen.
Från Fordonsbesiktningsbranschen befarar man att olycksrisken kan öka betänkligt som konsekvens av att bland annat en rad tunga fordon nu trafikerar vägarna utan att ha besiktats.
Hög underkänningsfrekvens
– Underkänningsfrekvensen är omkring 40–45 procent på tunga fordon och olycksrisken betydligt högre. Man har sett att problemen med överlast har ökat och åker du med överlast och dessutom har dåliga bromsar så blir problemen ännu värre, säger Tord Fornander.
Undantaget har gällt under sju månader och därför ska nu de flesta av fordonen in för besiktning de närmaste månaderna. Men även om man får körförbud är det ingen garanti att man faktiskt följer förbudet, enligt Tord Fornander.
– Det vi sett under starten av året att det varit stor andel som fått körförbud men är fortsatt i trafik. Den har varit högre än normalt sett. Läs mer…

Enbart elbilar för Volvo inom nio år – dömer ut förbränningsmotorn

Volvo Cars går all in på elbilar. I ett pressmeddelande säger företaget att från och med 2030 kommer man inte längre att sälja modeller med förbränningsmotor, inte ens hybrider.
Skiftet över till det elektriska är ingen ny giv, sedan tidigare har 2025 varit målet för att hälften av de sålda bilarna ska vara elektriska, och resten hybrider.
Nu ökar alltså företaget takten.

”Det finns ingen långsiktig framtid för bilar med förbränningsmotor. Vi är fast dedikerade till att bli uteslutande elbilstillverkare och den förändringen borde kunna ske 2030. Det kommer möjliggöra att vi möter kundernas förväntningar och blir en del av lösningen när det gäller kampen för klimatet”, säger Henrik Green, teknikchef på Volvo Cars, i pressmeddelandet. Läs mer…

Googlegrundarens zeppelinare får den största bränslecellen i luften

Googlegrundaren Sergey Brins 18 meter långa luftskepp för passagerartrafik kommer att förses med ett bränslecellssystem på 1,5 megawatt. Det kan ge en räckvidd på 160 mil.
Tillsammans med Larry Page grundade han en gång Google, och Sergey Brin satt sedan som vd för moderbolaget Alphabet till 2019. I dag brinner han bland annat för luftskepp, med en dröm om att hitta ett nytt existensberättigande för det gamla transportslaget – som aldrig återhämtade sig efter Hindenburg-olyckan 1937.
Brin har lagt många år och plöjt ner miljontals dollar på att skapa världens största gröna luftskepp. Hans bolag LTA Research and Exploration delar sitt säte mellan Mountain View i Kalifornien och University of Akron i Ohio. En första 15 meter lång prototyp byggdes 2018 och året efter kom den andra – ”Airship 3.0”, en 18 meter lång zeppelinare med tolv elmotorer.

Läs mer: Airlander 10 går i produktion – ska flyga passagerare

Kan köra tunga transporter
Bland patenten finns det fackverk som luftskeppet byggs kring samt en metod för att 3d-printa komponenter i stryktålig kolfiber. Skaparna har tänkt sig en kombination av världens lättaste gas, helium, för lyftkraft tillsammans med vätgas som ska driva elmotorerna.
Nu rapporterar Tech Crunch att Sergey Brin har för avsikt att använda världens största mobila bränslecellssystem för vätgas i luftskeppet, på 1,5 megawatt. Kapaciteten kan ställas mot det hittills största bränslecellssystemet i luften på 250 kilowatt i Zeroavias lilla flygplan. Med 1,5 megawatt kommer zeppelinaren inte bara att kunna köra passagerare och deras väskor över Atlanten, utan det kan också bli tal om tunga transporter.

Läs mer: De vill bygga en 2,4 kilometer lång zeppelinare

Plats för 14 passagerare
– Där vi med batterier skulle kunna ta oss omkring 125 miles (drygt 200 km) borde vi med hjälp av vätgas kunna färdas nära tusen miles (cirka 1 600 km). Och de effektiva bränslecellerna är till och med ännu mer perfekt anpassade för luftskepp, säger Josef Kallo, som utvecklar ett bränslecellssystem på 1,5 megawatt vid German Aerospace Center, avsett för ett passagerarflygplan med 60 stolar.
Innan Sergey Brins Airship 3.0 flyger ska dock LTA upp få bolagets första prototyp i luften. Pathfinder 1 har tolv motorer som kommer att drivas av batterier, och rum för 14 passagerare. Farkosten har en liknande storlek som som Zeppelin NT, det enda luftskeppet som i dag kör passagerare, i Tyskland och Schweiz. Längre fram kommer LTA att installera sin första bränslecell, som byggs av en underleverantör – och systemet förväntas ligga på 750 kilowatt.  Läs mer…

Ericsson rekryterar mjukvaruutvecklare i Linköping!

För många mjukvaruutvecklare är möjligheten att arbeta på ett globalt och branschledande företag svåråtkomlig. Nu kommer dock chansen till Linköping där Ericsson storsatsar och rekryterar en mängd nya mjukvaruutvecklare till sitt kontor.
Förutom att Ericsson som företag är såväl branschledande som innovativt tillhör just Linköpingskontoret en spetsgrupp när det kommer till 5G-utveckling och teknologiskt ledarskap. Mitt i den stora blandningen av nyutexaminerade studenter och personer med lång erfarenhet så träffar vi två utvecklare på Ericsson i Linköping. Hanna Snejder och Robert Constantin, två unga talanger som startat sina karriärer just här.
– Ibland är det svårt att begripa hur mycket vårt arbete påverkar samhället. Varje dag är jag med och utvecklar teknik som alla i samhället använder varje dag. Det är svindlande att ibland tänka på hur vårt arbete kan förändra världen. Om vi, till exempel, får ner latensen kan vi i framtiden möjliggöra operationer utan en läkare på plats. Men också underlätta saker som fjärrarbete och utbyggnaden av smarta städer, säger Hanna Snejder, team lead på Cloud RAN, Ericsson.

Hanna Snejder, team lead på Cloud RAN, Ericsson.

Att jobba på Ericsson innebär, precis som Hanna säger, att varje dag syssla med teknik som utvecklar och påverkar samhället. För Robert var det också en stor anledning till att han sökte sig till Ericsson från början.
Just nu letar Ericsson fler medarbetare till Linköping, Göteborg, Stockholm, Lund och Karlskrona. Vill du vara med på resan? Sök här!
– För mig var och är det väldigt lockande att vara en liten kugge i ett större kugghjul. Ericsson är en stor spelare på marknaden och här utvecklar vi betydande teknik som förändrar världen. Och jag är en liten kugge i den där utvecklingen, säger Robert Constantin, utvecklare och testare på Ericsson.
”Jag får lyfta det jag är intresserad av och vill utveckla”
Ericssons arbetsfilosofi är byggd på delad kunskap. Individen och kunskapsdelningen står alltid i centrum. Något som din närmaste chef på Ericsson alltid stöttar dig i och möjliggör. Om du som anställd lyfter dina mål och önskade utvecklingsområden gör dina chefer vad de kan för att hjälpa dig.
– Sedan jag började på Ericsson har jag haft regelbundna möten med min närmaste chef varannan vecka. Det är en stund som är avsatt för uppföljning och utveckling av mig, min roll och mitt lärande här. I de mötena får jag lyfta saker jag är intresserad av och vill utveckla, sedan tittar vi gemensamt på hur jag kan få göra det, berättar Robert.

Robert Constantin, utvecklare och testare på Ericsson.

För Robert har det egna intresset och nyfikenheten lett honom mellan positioner, områden och program. Till exempel har han deltagit i Ericssons program Technical Talent, något som han och Hanna har gemensamt.
– Jag blev rekommenderad till Technical Talent som är ett program inom Ericsson där medarbetare i hela Europa kan delta. I mindre grupper fick vi själva bestämma ett projekt eller ett problem som vi ville lösa. Det var otroligt givande då man kunde välja något man själv inte jobbade med. Vi valde bland annat att undersöka hur tekniken vi har på Ericsson skulle kunna underlätta för olika typer av transporter, säger Hanna.
En plats att bli inspirerad på
För alla som är unga i sin karriär betyder utveckling och lärande på arbetsplatsen mycket. Som tidigare nämnt bygger Ericsson sin kultur på delad kunskap och den delas i sin tur mellan ledare, medarbetare och vänner på Ericsson.
– Allting är väldigt dynamiskt här. Allt ifrån lärandet till hur vi jobbar praktiskt. Jag jobbar ju till exempel som utvecklare men under utvecklingen implementerar man nya tekniker och man ser hur hela produkten utvecklas och byggs på. Det är väldigt lätt att bli inspirerad och jag lär mig hela tiden nya saker vilket är häftigt, berättar Robert.
Det kontinuerliga lärandet inom Ericsson yttrar sig på olika sätt. Delvis genom det som Robert och Hanna redan nämnt, nämligen relationen till sin chef och den uppmuntran och utmaning du får därigenom. Men, det yttrar sig också genom andra aktiviteter och relationer inom företaget.
-Tack vare att Ericsson är så stort och globalt så är man ju aldrig bunden till ett land, utan jag pratar och samarbetar med människor över hela världen, vilket är väldigt givande. Sedan arrangeras också flera aktiviteter hela tiden där vi får träffa andra inom bolaget och delta i Hackathons, utveckla olika projekt i Ericsson Garage (vårt lokala innovationsgarage) och genomföra olika program, avslutar Hanna.
Just nu letar Ericsson fler medarbetare till Linköping, Göteborg, Stockholm, Lund och Karlskrona. Vill du vara med på resan? Sök här! Läs mer…

Coronaviruset och restriktionerna dödar lika många

Drygt 2,5 miljoner människor har avlidit efter att ha smittats med covid-19. Minst lika många liv är släckta på grund av virusrestriktionernas effekter, rapporterar SVT Nyheter.
För SVT:s räkning har två av landets ledande experter på global hälsa kontrollerat och sammanställt den senaste FN-statistiken från bland annat Unicef och Unaids.
Under pandemiåret har länder i olika grad stängt ner samhällena för att minska smittspridningen och rädda liv. Medaljens baksida är ökad undernäring och minskad vård samt vaccinering som en följd av restriktionerna, visar hälsoexperternas genomgång.

Deras slutsats är att ungefär lika många har dött av restriktionerna som med virussjukdomen covid-19.
Ojämn fördelning
Dödligheten på grund av restriktionerna har främst drabbat unga invånare i den fattiga delen av världen. Det kan handla om barn som dött av undernäring efter olika sjukdomar eller unga vuxna som dött av tbc och hiv.

Läs mer: Jakten på coronamutationer trappas upp i Sverige

Statistikanalysen avslöjar en mycket olik fördelning mellan länderna av dödsfallens orsaker.
Nio av tio virusdöda hörde hemma i världens höginkomst- och högre medelinkomstländer. De flesta var över 60 år.
Avlidna på grund av restriktioner var främst unga i låginkomst- och lägre medelinkomstländer.
Klar överdödlighet
– De här dödsfallen i fattiga länder som vi ser, det är ju kvinnor som har dött i barnsäng, det är nyfödda som har dött på förlossningsdagen eller första månaden, det är barn som dött i lunginflammation, diarré och malaria för att de är undernärda eller inte blivit vaccinerade, säger Stefan Swartling Peterson, professor i global omställning för hälsa vid Karolinska institutet och medicinsk expert på Unicef, till SVT.
Enligt Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och hiv-forskare vid Karolinska institutet, syns en överdödlighet hos unga vuxna i fullt behandlingsbara och förebyggbara sjukdomar som tbc och hiv. Hon befarar att ett årtiondes hälsoutveckling kan ha gått förlorad på bara ett år. Läs mer…