Svenska smittspridningen kan nå kulmen i december

Smittspridningen i Sverige kan nå en topp i mitten av december, enligt en ny bedömning från Folkhälsomyndigheten. ”Scenariot baseras på att vi har en god följsamhet och en god distansering i samhället”, säger myndighetens generaldirektör Johan Carlson.
Scenariot bygger på de inrapporterade covid-fallen under hösten, från den 24 augusti till den 6 november. Det gäller för alla åldersgrupper i Sverige, och sträcker sig fram till mars nästa år.
– Smittspridningen har ökat sedan halvannan månad tillbaka. En vändning väntas utifrån scenariot om två, två och en halv vecka. Men smittspridningen är kvar långt in på nya året, säger Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, på en digital pressträff.

Folkhälsomyndigheten poängterar att scenariot inte är en prognos.
– Vi har inte känt det här viruset mer än tio månader och därför bygger scenariot på en matematisk modell där vi matar in vad vi känner till om smittspridningsmönstret hos viruset och dessutom tar hänsyn till vilka effekter vi tror att vi kommer att få av de regler och rekommendationer som lämnas, säger generaldirektören.
Sämre utveckling
Scenariot baseras på att vi har en god följsamhet och en god distansering i samhället.
– Om det inte uppnås som beräknat får vi inte den här utvecklingen. Då får vi en sämre utveckling, säger Johan Carlson.

Läs mer: Så planerar regionerna inför svenska massvaccineringen mot covid-19

Toppen för smittspridningen i befolkningen väntas i mitten av december. Men ser man till de olika åldersgrupperna verkar gruppen med personer som är 0–19 år snarare ha sin topp just nu.
– Vi kommer också att uppdatera modellen successivt med nya data, säger Johan Carlson.
Syftet med scenariot är att hälso- och sjukvården och övriga samhället både ska kunna ta höjd för och vidta nödvändiga åtgärder. Enligt scenariot beräknas smittspridningen fortsatt vara högre än under sensommaren ända till slutet på februari.
Tidigare scenarier
I verkligheten är de konstaterade covidfallen just nu något färre än i modellen, och det kan delvis bero på att beräkningarna baseras på fall som rapporteras endast fram till den 6 november.
– Scenariot tar inte hänsyn till de åtgärder som vidtagits därefter, som alkoholstoppet eller sänkningen av hur många som kan samlas enligt ordningslagen, säger Johan Carlson.
– Vi har ett gott hopp om att vi ska kunna påverka pandemiutvecklingen på det här viset.

Läs mer: Hur säkra är vaccinen mot covid-19?

Han får på pressträffen en fråga om de tidigare scenarierna, som inte har visat sig vara så träffsäkra. Varför ska vi tro att det här är bättre, frågar DN.
– De scenarier vi tog fram inför sommaren visade sig hålla ganska bra, säger Johan Carlson.
– Scenariot pekade kanske på en stegring lite tidigare än vi fick. Däremot fick vi en mycket kraftigare stegring, som kom senare i hela Europa.
Närmare i tid
Problemet är att det inte varit möjligt att göra en klassisk prognos, eftersom viruset är nytt och man inte har något att jämföra med.
– Nu ligger vi närmare i tid och har inte anledning att tro att vi ska få en utifrån påverkad förändring i virusspridningen, säger Carlson.
Regeringen ger nu Folkhälsomyndigheten i uppdrag att löpande uppdatera sina scenarier för smittspridning.
– De ska sträcka sig tre månader framöver och uppdateras varannan månad, säger statsminister Stefan Löfven (S).
Dessutom ska Socialstyrelsen och länsstyrelserna förbereda sig utifrån Folkhälsomyndighetens scenarier.
– Socialstyrelsen och Länsstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på insatser som kan bli aktuella i olika scenarier, säger socialminister Lena Hallengren.
Påminner om åtta
Statsministern passar även på att påminna om ”siffran åtta”.
– Åtta, det är så många personer som maximalt får delta på en allmän sammankomst. Åtta är därmed också normen för hela samhället. Det bör helt enkelt inte förekomma några sociala situationer just nu med fler än åtta personer, säger han.
– Det är bara tillsammans som vi kan bryta den här utvecklingen. Läs mer…

Mobilanvändandet ökar rejält under coronapandemin

Har det tutat upptaget i telefonen är det är inte så konstigt. Mobilanvändandet har ökat snabbare än tidigare visar Post och telestyrelsens (PTS) rapport för första halvåret 2020.
Datatrafiken ökade med 31 procent, vilket är högre än förra periodens ökning med 23 procent, skriver PTS i ett pressmeddelande.
Antalet trafikminuter i mobilnäten har ökat med elva procent, vilket enligt PTS är den snabbaste ökningstakten på många år.

Läs mer: KI-professorn bakom Moderna: ”Viktigast är att förhindra covid-19”

”En tänkbar förklaring till trafikökningen i mobilnäten är den pågående coronapandemin som inneburit att mer arbete utförts på distans och att fysiska kontakter begränsats”, skriver PTS i ett pressmeddelande. Läs mer…

Tester av hajpade teknikprylarna – ”Ger valuta för pengarna”

Ny Tekniks testredaktion har jobbar hårt senaste året. Vi har testat en rad hajpade produkter – och du gör så klart bäst i att läsa dessa innan du beslutar dig för vad du ska köpa.
Hörlurar, mobiltelefoner, nästa generations tv-spel, och datorer.
Många tester har genomförts senaste året. Här listar vi 10 test du absolut inte vill missa. Samtliga länkade test leder till premiumartiklar.

Iphone 12 Pro. Foto: Peter Ottsjö

Iphone 12. ”Välj Iphone 12 – eller vänta på Max och Mini”
Med klassisk design känns Iphone ny och fräsch igen – och tar bättre bilder än någonsin. Men låt dig inte luras av allt prat om 5g. Peter Ottsjö har testat Apples senaste Iphonemobiler.

Foto: Peter Ottsjö

Iphone 12 Pro Max. Har världens bästa mobilkamera
Om du har råd med Iphone 12 Pro Max, och gillar stora telefoner så får du en kamera som levererar i nästan alla situationer, skriver Ny Tekniks Peter Ottsjö.
Vi har faktiskt testat Iphone 12 Mini också. Den blev Kalle Wiklund väldigt förtjust i.

Mobilen är som bäst när den är uppvikt, så klart. Foto: Samsung

Samsung Galaxy Z Fold 2: ”Vikbara mobiler är framtiden”
Simon Campanello blev övertygad om att vikbart är framtiden. Trots det har han svårt att rekommendera Galaxy Z Fold 2. Varför undrar du? Ja men ta reda på det här.

Uppe från vänster: Sudio Ett, Jabra Elite Active 75T, Bose Soundsport Free. Nedre raden: Jaybird Vista och Sony WF-SP800N. Foto: Viktor Krylmark

5 träningshörlurar (trådlösa in ears) – ”Svårslagna inom segmentet”
Viktor Krylmark gav sig ut i träningsmiljö för att hitta nya träningskompisar att stoppa i öronen. Fem hörlurar av modellen trådlösa in-ears – avsedda för träning eller en aktiv livsstil testades. En vinnare utses!

Gör inte mycket väsen av sig. Utseendemässigt alltså. Foto: Google

Googles högtalare Nest Audio ger valuta för pengarna
Tro det eller ej. Nest Audio är en Google-högtalare som faktiskt låter bra. Det finns sämre saker att lägga pengarna på, konstaterar Peter Ottsjö.
När vi ändå är inne på Google. Tidigare har Simon Campanello också testat Nest Wifi. Det är en smart högtalare- och wifi-system i ett. Spännande tider.

Vad sägs som ett litet spelblock? Ska bli!

Foto: Sony

Playstation 5 – Ingenjörskonst i ful förpackning
Playstation 5 är stor som ett hus, tyst som en mus och fullproppad med nya tekniska lösningar. Allt är bäddat för succé, skriver Simon Campanello. Men något saknas.

Xbox Series S och Xbox Series X. Foto: Microsoft

Xbox Series X är mäktig – men saknar nya spel
Det må vara världens mest kraftfulla spelkonsol, och på några punkter demonstrerar den det redan nu. Men Precis som PS5, saknar Xbox Series X det allra viktigaste, skriver Peter Ottsjö.

En kamera på gokarten sänder video till Nintendo Switch-konsolen. Foto: Peter Ottsjö

Mario Kart Live är magiskt i korta stunder
Ditt hem blir spelplan i Mario Kart Live: Home Circuit. Det fungerar överraskande bra, men blir snabbt lite uttjatat, skriver Peter Ottsjö, som testat Mario Kart Live tillsammans med sin dotter.

Datorer då? Kommer nu!

Få trettontummare är lika lyxiga som Apples nya Macbook Pro. Å andra sidan börjar designen kännas aningen föråldrad vid det här laget. Foto: Kalle Wiklund

Macbook Pro 13 tum – ”Topprestanda i ett något daterat skal”
Välbyggd, kompetent – men också tråkig. Trots vassare prestanda och ett strålande tangentbord känns mycket sig likt med nya Macbook Pro 13. Lite för mycket, skriver Kalle Wiklund.

”Med XPS 13 når Dell absoluta världsklass”. 13-tummaren verkar imponera på Ny Tekniks recensent. Men hur är det med batteritiden? Foto: Kalle Wiklund

Dell XPS 13 – ”Så här borde alla Windows-laptops vara”
Liten, kraftfull – och snygg. Dell har gjort det mesta rätt med årets uppdatering av ultraportabla XPS 13, skriver Ny Tekniks Kalle Wiklund.

Foto: Microsoft

Surface Book 3  – drömdatorn behöver ett ansiktslyft
En jobbdator som inte är det minsta trist. Men trots anslående design börjar Surface Book-serien att kännas daterad, skriver Simon Campanello.

Tack vare M1-chipet kan lilla nätta Macbook Air leverera riktigt bra prestanda. Foto: Kalle Wiklund

Macbook Air med M1-chip – ”krossar Intel”
Apples nya Macbook Air med M1-chipet är inte bara årets mest imponerande laptop. Det är ett storslaget löfte inför framtiden, skriver Kalle Wiklund.

Här samlar vi alla våra tester. Ifall du är nyfiken på vad Ny Teknik har testat mer. Läs mer…

Fyra sätt att följa upp en arbetsintervju

Efter en jobbintervju gäller det att ha is i magen och invänta besked. Det finns dock sätt att göra sig påmind i rekryteringsprocessen – men då gäller det att pricka in rätt tidpunkt.
Efter en intervju kan väntan på svar kännas outhärdligt lång, och det vara frestande att kontakta rekryteraren för att kolla läget. Men här gäller en försiktig balansgång för att inte framstå som framfusig och påträngande, något som knappast förbättrar utsikten att få jobbet.
I en artikel i Harvard Business Review beskrivs fyra tillfällen där det kan vara läge att höra av sig:

Tacka för intervjun
I slutet av en intervju kan du fråga om nästa steg i processen. Ett datum underlättar planering av uppföljningen. En dag efter intervjun kan du även skicka ett kort mejl och tacka chefen eller rekryteraren för att de tog sig tid att träffa dig. Nämn något specifikt från intervjun, exempelvis vad du lärde dig eller uppskattade med företaget, och att du ser fram emot att höras igen.

Läs mer: Arbetsintervjun – så hittar rekryterarna rätt ingenjör

Uppföljning
Om du inte har kontaktats av företaget vid slutdatumet för rekryteringen bör du avvakta. Det kan vara så att du inte är toppkandidaten men fortfarande med i processen. Följ upp med ett mejl en vecka efter att beskedet skulle ha lämnats. Innehållet kan likna tackmeddelandet, där du visar ditt intresse för rollen och nämner något positivt om företaget. Du kan också fråga om rekryteraren har behov av ytterligare information, som du kan bistå med.
Förändringar
Undantag från den gyllene regeln att avstå kontakt under processens gång är om en betydande förändring i din situation inträffar. Kanske har du fått ett annat erbjudande, men vill före beslut veta om chansen fortfarande finns att få jobbet du intervjuades för. Kanske har du även presterat något avgörande under tiden rekryteringen pågår och som kan påverka din ansökan.
Feedback
Om du inte erbjuds jobbet trots att intervjun gick bra kan du i ett kort mejl be om konstruktiv feedback. Här kan du fråga vad som kan förbättras för att öka chansen till ett jobb på företaget. Alla rekryterare har inte tid att ge feedback, men ofta kan du få ett specifikt tips som kan vara värdefullt framöver. Läs mer…

Den här tekniken banar väg för Volvos självkörande bil

För fem år sedan insåg Volvo Cars att spelindustrin kunde hjälpa till att utveckla bilar. Och tillsammans med Unity har tillverkaren skapat vad de beskriver som den ultimata körsimulatorn. Nu siktar Volvo på en självkörande bil 2022.
Spelindustrin har på förhållandevis kort tid vuxit till en gigant. Världen över engagerar den miljarder användare och omsättningen överskuggar alla andra inom underhållningsbranschen. Bara i år beräknas marknaden vara värd 1 700 miljarder kronor och intäkterna från spel är mer än dubbelt så höga som de musik- och filmbranschen genererar – tillsammans.
Ett skäl till att spelbranschen går som tåget är bland annat att de leder utvecklingen av teknik som virtual och augmented reality, vr och ar.

Det här var något som Volvo Cars såg som värdefullt och vände sig därför till Unity. Företaget är experter på 3d-mjukvara och har en av världens mest avancerade utvecklingsplattformar för virtuella miljöer.
– Spel är de som många gånger flyttar fram gränsen och det tar vi in i bilbranschen. Tack vare det kan vi göra simuleringar som antingen är för farliga att göra i verkligheten, eller som inträffar så sällan att det kräver enorm tid för att täcka, säger Timotei Florin Ghiarau, ansvarig för virtuella system på Volvo Cars.

[embedded content]

Utöver simuleringsmöjligheterna som Unity-plattformen och spelmotorn ger har Volvo dels inkorporerat en så kallad haptisk dräkt, som skapar en upplevelse av tyngd eller rörelse och ger en fysisk återkoppling av sådant som sker i simulatorn, samt glasögon för mixed reality.

Läs mer: De dumpar priset på sin solid state-sensor

De här tre komponenterna gör att tillverkaren kan få till en verklig körsimulering. Nu kan Volvo Cars sätta en person i en riktig bil och köra i verkligheten, men via glasögonen digitalt ändra vad föraren ser.
– Då kan vi flytta bilen till Venedig… och så kan en älg helt plötsligt gå över vägen. Man kan göra allt eftersom det är vr, säger Timotei Florin Ghiarau.

Simulerad älg korsar vägen. Foto: Volvo Cars

Kombinationen av mjukvara och hårdvara innebär att ingenjörerna kan simulera ett oändligt antal olika trafikscenarier med riktig bil och testperson – men utan stora risker. Och just att få insikt i hur människor agerar och reagerar i olika scenarion är viktig information, inte minst för framtidens mer autonoma fordon.
– Det här gör att vi kan sätta människan i simuleringens centrum. Se hur man interagerar med ett AD-system (självstyrande system, reds. anm.) exempelvis när det är dags att fånga förarens uppmärksamhet när ansvaret för körningen ska flyttas över. Normal simuleringsteknik låter oss inte göra det här, säger Alexander Eriksson, ingenjör med inriktning mot den mänskliga faktorn i självkörande system.
”Inte testat krockar”
Alexander Eriksson säger att autonom teknik är ett av de mest kraftfulla verktygen när det kommer till säkerhet – och därför är det naturligt att Volvo, vars paradgren är säkerhet, har satsat på tekniken.
– Vi kommer att presentera vårt första AD-fordon 2022.

Foto: Volvo

Men hur långt har Volvo Cars dragit tekniken? På Ny Tekniks fråga om de även simulerat olyckor är svaret nej.
– Vi använder de här tre teknikerna för att sätta folk i bilen, annars hade vi behövt lägga flera hundratusentals kilometer för att få samma effekt. Men nej, vi har inte testat krockar.
Volvo har tidigare varit ute på palissaden när det kommer till självkörande bilar och redan 2013 meddelade de planen att släppa ut 100 självkörande bilar till familjer i Göteborg 2017. Men projektet stoppades av Transportstyrelsen.
2018 gick Volvo ut med prognosen att var tredje bil de säljer 2025 ska ha teknik för självkörande och att redan 2021 ska en bil med teknik motsvarande nivå 4 enligt SAE-skalan vara ute.
Den bil som kommer 2022, enligt den reviderade tidsplanen, får dock ingen nivåbeteckning. Alexander Eriksson säger att man inte använder SAE-terminologin på Volvo.
– Vi kallar det oövervakad körning och den bil som lanseras 2022 kommer klara av att köra på motorvägar som uppfyller våra krav på säkerhet, säger han.

Läs mer: Tesla aktiverar ”full självkörning” – i betaversion

Det här är vad SAE beskriver som nivå 3 och har flera gånger beskrivits som ett problematiskt steg på väg mot fullt autonoma fordon. Varför? Jo, på grund av hur man ska fördela ansvar i en delvis självkörande bil. Men här menar Volvo att det är glasklart – i varje fall från tillverkarens sida.
– Ja, vi kommer att ta ansvar för allt som inträffar under tiden som våra bilar kör autonomt. Vi är aktivt involverade i regleringar och vi lanserar en bil som är AD-redo – sen är det upp till respektive marknad om tekniken ska användas, säger Alexander Eriksson. Läs mer…

Så planerar regionerna inför svenska massvaccineringen mot covid-19

Vaccinering i stora lokaler, på vårdcentraler, särskilda boenden eller i människors hem. Det är scenarier som regionerna planerar för när det gäller massvaccineringen mot covid-19.
Om drygt månad inleds steg ett i Sveriges vaccinering mot coronaviruset. Det omfattar vaccination av personer över 70 år samt vård- och omsorgspersonal. Folkhälsomyndigheten har beräknat att 2 640 000 människor ingår i den prioriteringsgruppen. Men även inom den finns planering för vem som ska få vaccin först.
Ålder är den största riskfaktorn för död i covid-19. Det är stor skillnad mellan en pigg 70-åring och med en skröplig 90-åring, konstaterar Anette Richardson, enhetschef för beredskap och krishantering på Folkhälsomyndigheten.

– Alla äldre, de i riskgrupper och vård- och omsorgspersonal kommer prioriteras. Ålder är en viktig faktor och det i kombination med att man är i riskgrupp gör vaccinationen ännu mer angelägen. Men vi kan inte vaccinera de äldre-äldre om det inte är bra för dem, det hänger ju ihop med själva vaccinet också, säger hon.
Har förberett sig
Vaccinet kommer enligt den nationelle samordnaren Richard Bergström att levereras i flerdosförpackningar innehållande injektionsflaskor med normalt 5–10 doser per flaska. Kanyler, sprutor, och annan kringmateriel får regionerna stå för själva.

Läs mer: Vaccin mot covid-19: Vad innebär 90 procents effektivitet?

Här har regionerna redan hunnit långt och upphandlat volymer, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvård på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Region Stockholm har exempelvis hittills gjort beställning på sprutor och kanyler motsvarande 1 125 000 doser. Man arbetar även med att säkra tillgång till övrigt materiel.
– Regionerna har gjort prognoser för hur mycket engångsmateriel som behövs och gjort gemensamma upphandlingar när det behövts. Den frågan har man ganska tidigt jobbat med tillsammans, säger Emma Spak.
I Stockholm planerar regionen för att använda de över 400 vaccinatörer som ingår inom vårdvalet. Distributionssättet blir detsamma som vid influensavaccineringen och ingen ytterligare upphandling tros behövas, säger Magnus Thyberg, avdelningschef vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Man kommer också att använda samma it- och journalsystem.
Tanken är att om en person har en tid hos en vårdcentral för att exempelvis lägga om ett bensår så ska personen också kunna få en vaccinspruta samtidigt.
– Så har vi det ofta vad gäller säsongsinfluensan och då spar man ju ett vårdbesök. Det finns bra effektivitet i det, säger Magnus Thyberg.
”Stor fördel i Sverige”
Många regioner beskriver årets influensavaccinering som en generalrepetition inför vad som komma skall under nästa år. Även Folkhälsomyndigheten ser att de befintliga flöden som används under influensasäsongen med fördel kan nyttjas under covid-19-vaccineringen.
I Västra Götalandsregionens epidemiberedskapsplan lyfts lokaler som vårdcentraler, sjukhus, barn- och mödravårdscentraler, skolor, vaccinationsmottagningar, och företagshälsovård som tänkbara alternativ.

Läs mer: 12 vaccinkandidater – kan någon av dem stoppa coronapandemin?

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson berättade också på en presskonferens på tisdagen att möjligheten finns för regionerna att vaccinera människor i deras hem.
– Vi har en stor fördel i Sverige att vi har ett system för vaccinationer. Vi är inte beroende av praktiserande läkare utan vi har sköterskor som har kunskapen som ingår i stora system. I Tyskland till exempel är det ofta så att man måste gå till sin praktiserande läkare och de måste finnas tillgängliga om man går till idrottshallar eller så, säger Carlson.
Hyrt Campus Östersund
En smittsäker vaccination beskrivs vara av största vikt, vilket ställer krav på att det inte bildas långa köer utanför en vaccinationscentral. Drop in-tider är därför inte att föredra utan bokning via Vårdguiden 1177 eller andra digitala plattformar är någonting man planerar för, säger Anette Richardson.
Hon arbetade med vaccineringen i samband med svininfluensapandemin 2009 och påpekar att vissa saker kommer att bli annorlunda nu jämfört med då.
– Då stod man i kö och det vill vi ju inte, framför allt inte de sårbara grupperna, för då kan man bli sjuk om man är nära varandra.
Vissa regioner förbereder större, externa lokaler för vaccinering, däribland Region Jämtland Härjedalen som under influensavaccineringen hyrt Campus Östersund, rapporterar Dagens Medicin. I Region Örebro kommer vaccinationerna enligt vaccinsamordnaren Inger Nordin-Olsson att starta i extra rymliga lokaler med tidsbokning för att undvika smittrisker i väntrum.
Samtidigt undersöks hur kylkedjan ska hanteras för vaccin som kräver extremt låga temperaturer.
– Regionerna tittar på alla möjligheter parallellt nu utifrån de vaccin som kan bli aktuella. I första hand använda ordinarie aktörer, men också om man ska rigga vaccinering på sjukhusen där frysarna på minus 70 grader finns, och om man ska vaccinera i hemmet. Man vänder och vrider på det här, säger Emma Spak på SKR.

Scenarier för vaccination mot covid-19

Scenario 12Målgrupp för vaccinationAlla 18 år och äldre Alla 70 år och äldre, riskgrupper samt hälso- och sjukvårdspersonalAntal individer (andel av befolkn.)8.147.000 (79 %)2.640.000 (24 %)Antal doser16.294.0005.280.000Kostnader för inköp (tkr)2.444.100792.000Källa: Folkhälsomyndighetens nationella vaccinationsplan, delredovisning från augusti Läs mer…

KI-professorn bakom Moderna: ”Viktigast är att förhindra covid-19”

Det unga bioteknikbolaget Moderna har lagt allt krut på ny teknik, är miljardvärderat men har hittills inte fått ut en enda godkänd produkt på marknaden. Ny Teknik har intervjuat två av Modernas grundare – varav den ena är professor på Karolinska Institutet.
I Cambridge, Massachusetts på den amerikanska östkusten ligger två av USA:s mest prestigefyllda universitet, Harvard och MIT. Här ligger också bioteknikbolaget som många under coronapandemin har satt sitt hopp till: Moderna Inc.
Moderna grundades 2010 och utvecklar läkemedel baserade på syntetisk mRNA (budbärar-RNA). Läs mer om tekniken i vår artikel här.

Tekniken har länge betraktats som lovande, inte minst för att den öppnar för en snabbare vaccinutveckling. Men den har också varit förknippad med stora utmaningar, som har gjort vägen till marknad svår. Det är en förklaring till att det ännu inte finns några godkända mRNA-läkemedel eller vaccin.

Läs mer: Hela världen hoppas att nya vaccintekniken ska stoppa covid-19

Att mRNA-molekylen så lätt bryts ner i och utanför kroppen har varit ett hinder. Att mRNA-läkemedel kan stimulera oönskade immunologiska reaktioner ett annat. Det är framför allt en utmaning vid utvecklingen av läkemedel som behöver tas regelbundet och hela livet.
Ändå är det på den här tekniken som Moderna har satsat alla sina kort.
Hittills har företaget inte lanserat en enda produkt på marknaden. Förhoppningen är att den vaccinkandidat mot covid-19, som bolaget har tagit fram ska ändra på det.
Lovande resultat
Bara dagar innan tidiga resultat av Modernas storskaliga fas 3-försök av vaccinet ska slå alla med häpnad (det visar att vaccinet skyddade 95 procent mot covid-19) får Ny Teknik en intervju med Robert Langer.
Robert Langer är en mångfaldigt prisbelönt professor i biomedicinsk teknik vid MIT, expert på metoder för distribution av läkemedel i kroppen och en av Modernas medgrundare.

Läs mer: Vaccin mot covid-19: Vad innebär 90 procents effektivitet?

Redan i oktober 1976 publicerade han en studie i Nature som visade att man kunde använda sig av polymerer för att distribuera proteiner och andra makromolekyler såsom nukleinsyror (vilket mNRA är) i kroppen, utan att orsaka inflammationer. Det här har varit en nyckel till utvecklingen av mRNA-tekniken.
Genom att packa mRNA i nanopartiklar av polymerer eller lipider (fettmolekyler) skapar man ett skydd för de känsliga mRNA-molekylerna, samtidigt som man gör det lättare för cellerna att ta upp dessa.
– Folk pratar mycket om mRNA, men det är bara en del. Vaccinet skulle inte fungera om man inte hade nanopartiklarna. Om du bara injicerade mRNA skulle det förstöras direkt, men genom att stoppa det i nanopartiklar kan det överleva i kroppen, förklarar Robert Langer för Ny Teknik.
Moderna använder sig av lipida nanopartiklar i sitt covid-19-vaccin.
Nanopartiklarnas utformning skulle kunna ha betydelse för ett vaccins lagringsförmåga, tror Robert Langer.
Lagring en utmaning
Moderna har uppgett att deras vaccin kan förvaras i kylskåpstemperatur i upp till 30 dagar. Pfizer och Biontechs vaccin, som också är baserat på mRNA, behöver lagras i -70 grader för att behålla sin effektivitet.
– Men det här är ett problem som går att lösa, med mer pengar och mer forskning. Med tiden kommer att vi få mer stabila mRNA-vaccin, säger Robert Langer.

Läs mer: 12 vaccinkandidater – kan någon av dem stoppa coronapandemin?

Enligt Robert Langer är fördelen med mRNA-tekniken att du så snabbt kan tillverka ett vaccin. I normalfallet brukar det ta 10–15 år från utveckling till färdigt vaccin. För Moderna tog det bara dryga 40 dagar efter att det nya coronavirusets genetiska kod blivit offentlig tills man hade sin vaccinkandidat redo.
I november 2020 är Moderna redan i slutfasen av sina kliniska fas 3-försök och räknar med att få ett snabbgodkännande av vaccinet i USA innan året är till ända.
Robert Langer ser inga skäl till oro över att det har gått så fort.
– Varför sker det så snabbt? Jo, för att så mycket pengar har pumpats in i det här arbetet och regulatoriska myndigheter skyndar på. Visst finns det alltid ett risk–belöningsförhållande, men jag tror inte att det finns några skäl att oroa sig över säkerheten kring specifikt mRNA-vaccin, säger han.
Han menar att bolagen som utvecklar vaccin mot covid-19 och de regulatoriska myndigheterna har varit försiktiga. Samtidigt säger han att coronapademin kan göra det motiverat att ta en högre risk. Det är redan alltför många som har dött för att det inte finns något vaccin mot den nya sjukdomen.
– Det är alltid möjligt att fokusera på de negativa sidorna, men med nyare tekniker som mRNA och Crisp menar jag att det positiva överväger. Jag tror på de här metoderna, och nu får vi bra exempel på hur de kan bidra till att stoppa pandemin, eller åtminstone kraftigt minska dess negativa effekter.
Modernagrundare på KI
Moderna har i dag 23 läkemedel under utveckling, däribland vaccin mot covid-19, zika, influensa och cancer. Men det som har varit avgörande för bolagets framfart, både forskningsmässigt och ekonomiskt, är arbetet kring hjärt- och kärlsjukdomar. Det har skett i samarbete med den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca.
Det var det här arbetet som tog en annan av Modernas medgrundare till Sverige och Karolinska institutet.
– Kärntekniken för Modernas vaccin mot covid-19 utvecklades inom det kardiovaskulära området, förklarar Kenneth Chien, professor i kardiovaskulär forskning på Karolinska institutet, för Ny Teknik.
Moderna har jobbat för att optimera mRNA-tekniken under fem–sex år, berättar Kenneth Chien. Bland annat genom att förbättra lipidbäraren, som mRNA:t packas in i.
– Lipiden kan hindra cellen från att tillverka protein från mRNA:t, och man vill inte att lipidbäraren ska blockera det steget. Moderna har i hög grad överkommit detta. En annan barriär för upprepad behandling med mRNA är att cellen kan skapa en resistens mot att skapa proteinet, säger han.
Kenneth Chien ser det som mycket sannolikt att man kommer att behöva tilläggsdoser av vaccinet längs vägen, inte bara för att blockera infektionen men också för att förhindra överföring av smittan till andra. Men för att säkert veta hur länge skyddet håller, om det kan bli livslångt eller kräva fler doser, behöver studierna pågå en längre tid.
Prio att förhindra covid-19
Både Moderna och Pfizer och Biontech har lyft fram hur bra deras vaccin är på att förhindra att någon insjuknar i covid-19, det som kallas vaccinets effektivitet. Men det är inte samma sak som att förhindra någon från att bli smittad av viruset.
Det innebär alltså att du skulle kunna bli smittad av det nya coronaviruset sars-cov-2, men inte drabbas av covid-19, den sjukdom som viruset orsakar.
– Det är en lägre, men viktigare, ribba. Om tillräckligt många vaccineras kan det lätta trycket på sjukvården. Men jag tror också att bred vaccinering kommer att minska den exponentiella spridningen av smittan, säger Kenneth Chien.
Hans eget arbete har fokus på användningen av mRNA-teknik vid hjärtsjukdom. Han förklarar att mRNA kan injiceras direkt i hjärtat för att stimulera tillväxten av blodkärl och förbättra hjärtats funktion. Metoden skulle till exempel kunna användas på patienter som ännu inte är redo för hjärttransplantation.
– Det är det här arbetet som verkligen lanserade Moderna, långt före vaccinen. Vi gör försök i fas 2 nu, och det kommer att dröja innan tekniken kommer att användas kliniskt.
När vi pratar om vad som är nästa steg för mRNA är det här ett område. Cancervaccin är ett annat, enligt Kenneth Chien.
– Om mRNA visar sig vara hållbart och svårigheterna med lagring kan lösas, vilket jag tror kommer att ske över tid, då tror jag mycket väl att det kan ersätta andra behandlingsmetoder. Men det kommer att ta tid.

Mer om Moderna

Moderna är ett amerikanskt läkemedelsföretag som utvecklar läkemedel baserat på mRNA (messenger RNA, eller budbärar-RNA på svenska). Det kan man också förstå av bolagsnamnet, som är en kombination av orden ”modified” (modifierad) och rna.
Bolaget grundades 2010 av Robert Langer, Derrick Rossi, Kenneth Chien, Timothy Springer, Noubar Afeyan och David Berry. Robert Langer och Noubar Afeyan sitter i dag i bolagets styrelse.
Moderna har sitt säte i Cambridge, Massachusetts. Bolaget har ännu inga godkända produkter på marknaden. Läs mer…

”Det var en slump att jag blev projektingenjör”

Linda Schwarz hade planer på plugga programmering med började istället studera till ingenjör. – Det var tur. Jag har aldrig ångrat mig, säger hon.
Efter gymnasiet hade Linda planer på att utbilda sig till programmerare på Chalmers. Istället hoppade hon på maskiningenjörsutbildningen. Ett val som visade sig vara helt rätt. Sedan sex år tillbaka arbetar hon som projektingenjör på projektavdelningen på Preemraff i Göteborg.
– Mitt jobb är så otroligt varierat. Den ena dagen är sällan den andra lik och det dyker alltid upp nya saker att lösa i ett projekt. Det kan vara svåra frågor, men man vet att om man är tillräckligt ihärdig så kommer man alltid hitta en lösning. Jag tycker det är roligt eftersom en stor drivkraft för mig är att lära mig nya saker, säger Linda. En annan drivkraft är kollegorna.

– Jag har väldigt många duktiga kollegor och jag får en kick av att arbeta med dem. Vi är ett bra gäng och vi har roligt tillsammans i projekten. Jag blir dagligen imponerad av hur mycket alla kan och hur duktiga de är, säger hon.
Som projektledare är Linda den som hela tiden driver projekten framåt.
Läs mer om Preem som arbetsgivare här
– Min roll som projektledare innebär väldigt mycket kommunikation och koordinering. Jag måste ha den översiktliga planeringen och det långsiktiga målet i fokus. Sedan går vi ner i problemställningar och försöker gå igenom hur vi ska komma framåt, säger hon. För henne är det A och O med kontinuerliga avstämningar.
– Vi måste ha en ständig dialog på ett eller annat sätt. Det kan gå väldigt fort i projekt och då är det viktiga att samla alla med jämna mellanrum så att det inte uppstår några missförstånd, säger hon. Till sist handlar det om att gå i mål och se till att hålla hög kvalitet.
– Anläggningarna måste vara driftsäkra och säkra ur arbetsmiljösynpunkt. Och så ska de så klart producera det dom är ämnade för, säger hon. Att Linda, efter många år inom kemiindustrin, valde att börja på Preem bottnar i företaget engagemang i miljöfrågor.
– På Preem har man en tydlig vision och tydliga mål. Och det är inte varje dag man får jobba med att ställa om ett helt raff. För det vi gör nu är att bygga en anläggning som använder förnybara råvaror in och producerar diesel som du kan tanka din bil med. Den kommer vara helt grön, säger hon. Hon rekommenderar andra att söka jobb som projektingenjör på Preem.
– Om du är sugen skulle jag säga att den viktigaste egenskapen är att du är kommunikativ. Mycket av arbetet handlar om att få en grupp människor att åstadkomma något. Du behöver vara tydlig med det är vi som tillsammans ska få projektet i mål, säger hon.
Läs mer om Preem som arbetsgivare här Läs mer…

Snart kan du spela Xbox på tv:n – utan konsol

Nyligen släppta Xbox Series X och S är prisvärda med tanke på prestandan. Men snart kan det bli betydligt billigare att spela Xbox-spel på tv:n.
Microsoft har nämligen planer på att paketera sin strömningstjänst Xcloud som en app speciellt framtagen för tv-apparater.
– Jag tror att det kommer att ske inom ett år. Jag tror inte något kan stoppa oss från att göra det, säger Xbox-chefen Phil Spencer i en intervju med tekniksajten The Verge.

Just nu finns Xcloud som en app till Android-telefoner, och Microsoft kikar även på att göra en webbaserad version för att kunna kringgå Apples strikta regler för Ios. För att kunna spela på Android – som Ny Teknik bland annast testat med gott resultat över 5g-nätet – krävs bara en handkontroll och en Game Pass-prenumeration. Samma handkontroll och prenumeration skulle kunna användas till en Xcloud-app på tv:n.

Läs mer: Test: Xbox Series X är mäktig – men saknar nya spel

Konsolen som det strömmade spelet körs på är belägen i Microsofts Azure-moln. Nästa år ska maskinparken i molnet uppgraderas till Xbox Series X-prestanda.
Det finns naturligtvis en stor nackdel med att streama tv-spel: användaren måste ha en snabb och pålitlig uppkoppling för att upplevelsen ska bli acceptabel.
Men även för den som pungat ut för en Xbox Series X eller S kan det potentiellt sett dyka upp fördelar med Microsofts satsning på streaming. Ett scenario som nämns i The Verge-intervjun är att spelare med en hemkonsol snabbt kan börja strömma ett spel innan de bestämmer sig för om det är värt att ladda ner det. Läs mer…

Tesla återkallar 9500 elbilar

Elbilstillverkaren Tesla återkallar omkring 9 500 bilar för att åtgärda problem med takkonstruktionen och vissa bultar som inte dragits åt tillräckligt.
Merparten, 9 136 återkallelser, handlar om Teslas Model X från 2016, enligt den amerikanska trafiksäkerhetsmyndigheten NHTSA. Resterande rör 401 Model Y-bilar från 2020.
Tesla kommer att inspektera de återkallade bilarna och genomföra säkerhetstester, för att avgöra om det krävs åtgärder.

Det ska enligt Tesla inte finnas några rapporter om olyckor kopplade till de två säkerhetsproblemen som uppdagats. Läs mer…

Analys: 4 hinder LKAB måste klara för att bli fossilfritt

Den statliga gruvjätten LKAB har pekat ut vägen fram till målet att bli koldioxidfritt 2045. Strategin möts av mycket beröm. Men det finns fyra hinder som bolaget måste ta sig över, skriver Ny Tekniks Linda Nohrstedt.
Målet att bli koldioxidfri 2045 har legat fast sedan tidigare. Nu har LKAB klubbat sin framtidsstrategi, som pekar ut hur omställningen ska ske.
Det handlar om att bryta malm djupare än i dag, att vidareförädla järnmalmen mer än i dag och att börja återvinna sällsynta jordartsmetaller och fosfor ur gruvavfallet som i dag läggs på deponi i stora sanddammar.

Siffrorna som presenteras i samband med framtidsstrategin är ofantliga. Fullt genomförd beräknas omställningen minska koldioxidutsläppen hos LKAB:s kunder världen över med 35 miljoner ton varje år, vilket motsvarar två tredjedelar av Sveriges samlade territoriella koldioxidutsläpp.
Men trösklarna på vägen mot målet är många och höga. Omställningen, som tros ta 15-20 år att genomföra, bedöms till exempel kosta uppemot 400 miljarder kronor.
1. Finns det tillräckligt med järnmalm?
En viktig förutsättning för LKAB:s framtidsvision är att det finns tillräckligt med malm att bryta. Bolaget har på senare år bedrivit ett omfattande prospekteringsarbete i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Enligt LKAB ser resultaten lovande ut, men några detaljer har ännu inte presenterats.

Malmberget. Foto: Fredric Alm

− Ambitionen är att vi så snart som möjligt, men senast 2025, fattar beslut om de stora utbyggnaderna av Kiruna- och Malmbergsgruvan. Då handlar det om att ersätta de nuvarande huvudnivåerna som bryts ut mellan 2030 och 2035, säger LKAB:s vd, Jan Moström.
2. Tekniken är i testfasen – kommer den att fungera?
En annan förutsättning är att tekniken fungerar. LKAB:s plan är att driva förädlingen av järnmalmen längre än i dag. Successivt ska dagens produktion av järnmalmspellets ersättas av koldioxidfri järnsvamp.
Den ska framställas genom så kallad direktreduktion med hjälp av vätgas, samma teknik som LKAB tillsammans med SSAB och Vattenfall ska testa i Hybrit-projektet.
Men pilotanläggningen i Hybrit-projektet har ännu inte börjat sina tester och har inte levererat några resultat.
Jan Moström säger att han känner sig ”komfortabel” med att de tekniska aspekterna kommer att lösas, främst med hänvisning till att direktreduktion i dag redan görs kommersiellt, även om det då sker med naturgas, som har ett högt väteinnehåll.
Den metoden är dock betydligt enklare, eftersom naturgas till största delen består av metan, CH4, som alltså innehåller kol. Utmaningen är att göra samma direktreduktion med enbart vätgas, utan något kolinnehåll. Då kan det bli svårigheter i nästa steg, när järnsvampen ska smältas i ljusbågsugn.
LKAB är långt ifrån ensamt om att sätta hoppet till vätgasen. Det sveper en våg över världens stålindustri där allt fler satsar på att just vätgas ska göra det möjligt att minska eller ta bort koldioxidutsläppen. Den tyska ståljätten Salzgitter är ett exempel i raden av flera. Men Salzgitter väljer en gradvis övergång från naturgas till vätgas.
3. Kommer pengarna att räcka?
En tredje förutsättning för LKAB:s omställning handlar om pengar. Bolaget tror sig kunna klara investeringen om 400 miljarder kronor på egen hand, bland annat genom att intäkterna ska fördubblas när produktionen skiftar från pellets till järnsvamp.
Kanske räknar bolaget med att utsläppsavgifter och skatter kommer att göra traditionellt järn dyrare i framtiden. I vilket fall återstår det att se om bolagets bedömning är en glädjekalkyl eller inte.
4. Kommer elproduktionen att räcka?
En fjärde förutsättning är eltillgången. LKAB räknar med att 55 TWh el kommer att behövas år 2045, när omställningen ska vara genomförd fullt ut. Det motsvarar ungefär en tredjedel av den el som produceras i Sverige varje år.
Jan Moström säger att LKAB för en dialog med leverantörer för att ”bygga den kraft som behövs” och bedömer att det är fullt möjligt.
Som jämförelse kan nämnas Markbygden utanför Piteå, där Svevind jobbar för att få upp 1 101 vindkraftverk. De beräknas ge mellan 8 och 12 TWh per år.

Vindkraftparken Markbygden utanför Piteå. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/T

Det kommer alltså krävas en faslig massa nya turbiner om det är vindkraft som ska förse LKAB med den nödvändiga elen. Dessutom behövs ledningar så att överföringskapaciteten håller jämna steg med elproduktionen.
Själv pekar gruvjätten på att tillståndsprocesserna måste kortas och att de blir en nyckel i omställningen.
Eltillgången är en förutsättning som delvis ligger utanför gruvbolagets makt. Frågan är vad LKAB:S starka politiska stöd kommer att betyda i sammanhanget. Med på presskonferensen om framtidsstrategin var både vice statsminister Isabella Lövin och näringsminister Ibrahim Baylan.
Regeringen har redan signalerat att den vill ta bort det så kallade vindkraftsvetot, kommunernas rätt att stoppa vindkraftsutbyggnad.
Det återstår att se om LKAB får de korta tillståndsprocesser som bolaget vill ha inom de närmaste 20 åren.

LKABS väg mot fossilfrihet

LKAB kallar det för ”den största industrisatsningen i modern tid.” Framtidsplanen innehåller tre spår för omställning:1. En ny världsstandard för gruvbrytning ska utvecklas. Som Ny Teknik tidigare har rapporterat handlar det om att gruvbrytning ska ske på större djup och göras mer automatiserat och digitaliserat än i dag.2. Järnsvamp framställd med grön vätgas ska på sikt ersätta järnmalmspellets.3. Utvinna kritiska mineraler ur gruvavfall. Med fossilfri teknik ska viktiga jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel utvinnas ur dagens avfall. Det har Ny Teknik berättat om här.LKAB räknar med att omställningen kommer att kosta mellan 10 och 20 miljarder kronor om året under en period om cirka 15 till 20 år. Räknat över en 20-årsperiod kan det alltså betyda totalt 400 miljarder kronor. Läs mer…

Palmeutredningen i öppen databas – 2 procent inne

Det är utan tvekan Sveriges största brottsutredning. Det har inte hindrat ett antal privatpersoner att starta det enorma arbetet med att samla ihop och skanna in dokument från Palmeutredningen, för att läggas i ett öppet arkiv på nätet, vilket Computer Sweden rapporterar om.
Databasen byggs upp genom att intresserade människor begär ut olika delar av utredningen som offentlig handling. Projektet är ideellt men det går att donera pengar som ersätter kostnader i samband med att dokumenten begärs ut.
Hittills har administratörerna för arkivet fått in ungefär 9 000 sidor, vilket de uppskattar motsvara ungefär två procent av hela utredningen. Allt behöver kanske inte heller tas med:

– Det finns ju väldigt mycket i den här utredningen som är ointressant, och man kan anta att det som människor beställer ut är det intressanta. Säg att det är tio procent av hela utredningen som är intressant, då har vi kommit en bra bit på vägen, säger Mattias Kressmark, en av administratörerna, till Computer Sweden. Läs mer…

Spacex redo för höghöjdstest av Starship

Starship SN8 ska testflygas på 15 kilometers höjd. Foto: Gene Blevins

’));
}
}
})
if (popupBlock.find(’img’).length > 0){
return;
} popupBlock.append(”);
popupBlock.append(’×’);
popupBlock.append(img.css({alignSelf: ’center’, margin: ’auto’}));
$(’.linkExternalGalleryButton’).css({top: ’52’, right: ’0’});
$(’.exitFullScreenButton’).css({top: ’0’, right: ’0’});
if (imgWidth

Bilder från marktesterna av Starship SN8. Foto: ZUMAPRESS.com / MEGA

’));
}
}
})
if (popupBlock.find(’img’).length > 0){
return;
} popupBlock.append(”);
popupBlock.append(’×’);
popupBlock.append(img.css({alignSelf: ’center’, margin: ’auto’}));
$(’.linkExternalGalleryButton’).css({top: ’52’, right: ’0’});
$(’.exitFullScreenButton’).css({top: ’0’, right: ’0’});
if (imgWidth Läs mer…

Zoned Safety: Öka produktiviteten med intelligent pneumatik

Konceptet Zoned Safety förenklar utformningen av en redundant pneumatisk säkerhetskrets samtidigt som den uppfyller kraven i maskindirektivet 2006/42 / EG och standarden ISO 13849-1. Den nya möjligheten att enkelt och kostnadseffektivt utforma flera oberoende säkerhetskretsar till ett enda pneumatiskt ventilsystem kan minska antalet säkerhetskomponenter med upp till 35%, optimera användningen av säkerhetsnätverk och kräver mindre rördragning.
Tillverkare inom många olika branscher över hela världen står inför utmaningen att ständigt krympa partistorlekar. Till exempel i förpackningsvärlden stannar nu produktionslinjer ofta för manuell laddning 10-30 gånger per skift, vilket varje gång kräver någon form av interaktion som utsätter operatörer för eventuell hälsorisk och ökar risken för en säkerhetsincident. När ändringar görs för att förbättra en maskins säkerhet blir operationerna snabbt mer komplexa eller restriktiva. Detta innehåller ofta tidskrävande procedurer för att stoppa maskindrift, isolera energi, lösa problem och starta om processer. Sammanfattat: förlorad produktionstid.
Med hänsyn till att produktionstiden är en viktig KPI i många fabriker visar erfarenheterna från verkliga livet att operatörer kan se till att kringgå säkerhetsåtgärder för att hålla linjen i rörelse och möta förväntningarna på produktionstakten. Om så är fallet kan en manuell manövrering orsaka skada på utrustningen, öka oförutsedda kostnader och orsaka produktivitetsförlust vid avstängningar – och allvarligast, personskador och till och med dödsfall.

Ny strategi jämfört med traditionell strategiFör närvarande använder den traditionella metoden redundanta säkerhetsventiler. När en operatör går in i eller närmar sig en maskinmiljö, stannar all utrustningens rörelse för att garantera säkerheten. Maskiner som använder pneumatiska komponenter har traditionellt använt separata säkerhetskretsar – med redundanta avluftningsventiler – för att stänga av lufttillförsel, avlufta och inaktivera drift av hela maskinen. Detta tillvägagångssätt slösar bort energi genom att tappa all tryckluft upprepade gånger i hela maskinen, som sedan måste laddas vid start. Värdefull tid tas upp när operatörer väntar på att systemen startar om. Dessutom tillför denna metod betydande komplexitet och kostnader för maskinkonstruktion, tillverkning och installation eftersom den kräver fler komponenter och mer komplicerade styrningar.
Även om den traditionella avluftningslösningen är tillräcklig för vissa applikationer, i många fall med upprepad manuell belastning, är det i många fall mer effektivt att förhindra specifika delar av en maskin medan resten av ledningarna arbetar. Detta alternativ har lett till utveckling av ett koncept som heter Zoned Safety, introducerat av Emerson med AVENTICS (TM) -serien med pneumatiska ventilsystem.
Upp till tre oberoende elektropneumatiska säkerhetszonerKonceptet med Zoned Safety-teknik förenklar utformningen av en redundant pneumatisk säkerhetskrets och ger en ingenjör möjlighet att definiera och ställa in så många som tre oberoende elektropneumatiska säkerhetszoner. Oberoende, osäkra sektioner kan förekomma i ett enda ventilsystem. Så ingenjörer kan anpassa en lösning som är både säker och effektiv. Eftersom säkerhetszonerna kan konfigureras för att stänga av luft och ström endast till den grupp av ventiler som styr maskinens specifika rörelse i operatörens närhet, finns det inget behov av att stänga av hela maskinen. Detta säkerställer operatörens säkerhet samtidigt som resten av maskinen fortsätter att producera, även om dessa säkerhetskretsar är aktiverade.
En tredje mindre komponentEn stor fördel med att använda ett Zoned Safety-systemet som OEM-tillverkare är förmågan att förenkla utformningen av en redundant pneumatisk säkerhetskrets med ett ventilsystem. Den ersätter flera redundanta avluftningsventiler och andra komponenter som ger maskinen komplexitet och högre kostnad. Utformningen av flera oberoende säkerhetskretsar i ett enda pneumatiskt ventilsystem kan minska antalet säkerhetskomponenter med upp till 35%. Dessutom optimerar det användningen av säkerhetsnätverk och kräver mindre rördragning. Tillvägagångssättet minskar också säkerhetssystemets storlek och möjliggör värdefullt utrymme i maskinen och ventilsystemet för andra ändamål. Ett zon-indelat säkerhetsventilsystem ger säkerhet i enlighet med maskindirektivet 2006/42 / CE och ISO 13849. Dessutom är det en integrerad enhet som innehåller de nödvändiga utdataenheterna (SRP / CS) som krävs för att uppfylla kategori 3 i ISO 13849-1.
Att designa flerzons säkerhetskretsar med ett Zoned Safety-system visar sig ofta vara en enkel och användarvänlig lösning eftersom endast förmågan att redundant avlägsna kraft och pilotluft till säkerhetssystemets ventiler har lagts till. För tillverkningsutrustningens ägare och operatörer kan Zoned Safety förenkla och sänka kostnaderna samtidigt som säkerheten för deras maskiner optimeras. Slutsats: Med fullständig säkerhet kan produktivitet och tillgängligheten förbättras eftersom användaren inte behöver stänga av hela maskinen när säkerhetskretsar är aktiverade.
Mer information här.

Annonsinformation:

Detta är en annons. Den är inte skriven av Ny Tekniks redaktion. I det fall du har synpunkter på annonsens innehåll, vänligen vänd dig till annonsören.Önskar du annonsera eller komma i kontakt med Ny Tekniks kommersiella redaktion? Skicka ett mail till brandarena@almatalent.se. Läs mer…

Musk kör om Gates – nu näst rikast i världen

Efter Teslas otroliga år på börsen har grundaren, vd:n och storägaren Elon Musk nu sprungit förbi Microsoftgrundaren Bill Gates som världens näst rikaste man.
Elon Musk är nu god för 128 miljarder dollar, eller 1 097 miljarder kronor, enligt Bloomberg. Ungefär tre fjärdedelar av förmögenheten handlar om innehav i Tesla, vars aktiekurs i år har ökat med 530 procent.

Läs mer: Tidigare Volvoingenjören är med och formar utmanaren Lucid

I början av året hade den 49-årige kändisentreprenören plats 35 på listan över världens rikaste, med tillgångar på runt 28 miljarder dollar. Runt 100 miljarder har alltså tillkommit i år.

Bill Gates är enligt Bloomberg god för 127,7 miljarder dollar. Anledningen till att han tappat andraplatsen är framför allt att han gett bort allt mer till välgörenhet. Sedan 2006 har han donerat mer än 27 miljarder dollar till Bill & Melinda Gates Foundation.
Världens rikaste man är fortsatt Amazongrundaren Jeff Bezos, med en förmögenhet på cirka 182 miljarder dollar, eller 1 560 miljarder kronor. Läs mer…

Det här vet vi om vaccin mot covid-19

Det ryska vaccinet Sputnik V har enligt preliminära resultat från fas 3-studien som pågår en effektivitet på 95 procent efter två doser.
Texten uppdateras.
Senaste nytt:
Ryska vaccinet Sputnik V har enligt preliminära resultat en effektivitet på 95 procent.
Tyskland, USA och Storbritannien planerar för start för covid-19-vaccinet redan i december.
Astra Zenecas och Oxford universitets vaccinkandidat har enligt preliminära resultat visat 70,4 procents effektivitet när test med två olika typer av doseringar vägs samman.
Läs mer om nyheterna  längre ned i artikeln.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO är ett vaccin det enda sättet att stoppa det nya coronaviruset sars-cov-2 samt covid-19, den sjukdom som viruset orsakar.

Totalt 54 vaccin mot covid-19 genomgår just nu kliniska försök på människor, vara 12 är i fas 3, den sista fasen innan ett godkännande. Detta enligt New York Times sammanställning. Sex vaccin har godkänts för tidig eller begränsad användning.
Kartläggning: Fem vägar till ett vaccin mot det nya coronaviruset
När kan vaccin finnas framme?
I USA, Tyskland och Storbritannien planerar man för att dra igång vaccinering för covid-19 redan i december.
I USA hoppas man på att vaccinera 20–30 miljoner människor per månad, med start någon gång kring 11–12 december, om allt går enligt planerna.
Liknande tidsplan ritas upp i Tyskland, uppger hälsominister Jens Spahn, skriver TT. Han har bett delstaterna att ha sina vaccinationscenter redo i mitten av december, och räknar med att de 300 miljoner doser av covid-19-vaccinet som landet säkrat ska räcka och bli över.
I Storbritannien förväntas man godkänna Pfizers variant av vaccinet redan i slutet av november. Därefter kan äldre och vårdpersonal börja vaccineras i december, följt av övriga vuxna i januari, enligt The Telegraph. I april kan alla vuxna i landet vara vaccinerade, enligt utkastet till vaccinationsprogrammet.
Enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kan den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, godkänna två vaccin ”så tidigt som andra halvan av december om allt fortskrider utan några problem”, rapporterar TT. Det handlar om de två vaccinkandidater som utvecklas av företagen Pfizer/Biontech och Moderna.
Sedan oktober har EMA granskat vaccinkandidaterna från Pfizer/Biontech och Astra Zeneca genom så kallad ”rolling review”, löpande granskning. Det innebär att genomgångar görs innan alla studier är färdiga. Nyligen inleddes även granskningen av vaccinet från företaget Moderna.
Vilka slags vaccin är under utveckling?
Ny Teknik har gått igenom de fem huvudspåren för ett vaccin mot sars-cov-2: virusvektorvaccin, dna-vaccin, rna-vaccin, attenuerade vacciner och proteinbaserade vacciner. Flera av dessa tekniker har aldrig tidigare testats i stor skala. (Läs mer om de olika huvudspåren i faktarutan nedan).
I oktober 2020 befann sig 12 vaccin i fas 3 av kliniska försök, den sista fasen innan ett möjligt godkännande. Här kan du läsa om vaccinkandidaterna, och om vad fas 3 egentligen innebär:
Läs mer: 12 vaccinkandidater – kan någon av dem stoppa coronapandemin?

Vilka vaccin utvecklas i Sverige?
Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca utvecklar ett vaccin mot covid-19 i samarbete med Oxfords universitet. Det handlar om ett adenovirusvektorvaccin, som är baserat på ett förkylningsvirus som försvagas för att inte orsaka sjukdom. I kroppen får vaccinet cellerna att tillverka virusproteiner. Immunförsvaret skapar då antikroppar mot detta.
Forskare på Karolinska Institutet utvecklar flera olika vaccinkandidater mot sars-cov-2, däribland ett dna-vaccin.
För både dna- och rna-vaccin gäller att man tar fram den genetiska koden för delar av viruspartikeln som sätter fart på kroppens immunsvar. De här vaccinerna innehåller alltså sekvenser som kodar för antigener från viruset, som till exempel det aktuella coronavirusets ”spike-protein” som viruset använder för att invadera våra celler. Idén är att det är våra egna celler som producerar vaccinet.
Enligt Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys som leder arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset vid Karolinska Institutet, är en av fördelarna med tekniken att vaccinet kan produceras i stor skala och är väldigt stabilt, vilket är en fördel vid massvaccinering. Nackdelen är att det inte räcker att lägga dna-vaccin i en spruta och injicera det. Det krävs ytterligare ett steg för att vaccinet ska tas upp av cellerna, till exempel en elektrisk stöt.
I en intervju med Sveriges Radio som publicerades tisdagen den 22 september 2020 berättade Matti Sällberg att man hoppas ha ett resultat från försöken som bekräftar att vaccinet, som kallas OC-007, fungerar i djur inom några veckor. Om allt går som det ska vill forskarna i oktober lämna över sin vaccinkandidat till ett svenskt företag som ska producera vaccinet. Om Läkemedelsverket sedan godkänner vaccinet kan de första försöken på människor inledas våren 2021. Den sista fasen, fas 3-studien, planeras till hösten 2021.
– Det innebär att vi under 2022 eller 2023 skulle kunna ha ett färdigt svenskt vaccin, både med ett bra antikroppssvar och ett T-cellssvar, som troligtvis bättre kan skydda oss mot framtida coronautbrott säger Matti Sällberg till Sveriges Radio.
Oväntat höga resultat för vaccin mot covid-19
Tisdag 24 november meddelade ryska Gamaleja-institutet att vaccinet Sputnik V i preliminära resultat visar sig vara 95 procents effektivt. Det visar data som har inhämtats 42 dagar efter första vaccindosen.  (Läs mer om Sputnik V längre ned i artikeln.)
Måndag 23 november meddelade Astra Zeneca och Oxfords universitet att preliminära resultat för deras gemensamma vaccinkandidat visar 90 procents effektivitet när vaccinet ges i först en halv dos och efter en månad en full dos. När vaccinet ges med två fulla doser med en månad emellan har effektiviteten varit 62 procent. Sammantaget ger det en effektivitet på 70,4 procent.
Enligt pressmeddelandet uppvisade deltagarna i studien inga allvarliga biverkningar.
Onsdagen den 18 november presenterade läkemedelsföretagen Pfizer och Biontech i en slutanalys av fas 3-testerna att deras gemensamma vaccinkandidat visar 95 procents effektivitet. Det står också klart att för personer över 65 år har vaccinet en effektivitet på 94 procent.
Vaccinet ska enligt testerna inte heller ha några större bieffekter. Nu ska företagen ansöka om ett akutgodkännande från amerikanska myndigheter. (Läs mer om Pfizers vaccin längre ned i artikeln.)
Måndagen den 16 november 2020 meddelade amerikanska Moderna att deras vaccinkandidat i fas 3-försök varit 94,5 procent effektivt i att förebygga covid-19, enligt preliminära resultat.
Anthony Fauci, chef för amerikanska National Institute of Allergy and Infectious Diseases, uppger att resultaten är bättre än han hade kunnat hoppas på.
– Jag kunde inte ha väntat mig det, ärligt talat. Jag trodde att det var för mycket att hoppas på, säger han till Stat.
Han har upprepade gånger sagt att han skulle vara nöjd med vaccin mot covid-19 som uppnår 70 och 75 procents effektivitet.
Moderna respektive Pfizer och Biontech utvecklar båda mRNA-vaccin, där det är kroppens egna celler som triggas för att skapa ett skydd mot covid-19.
En viktig skillnad mellan de båda vaccinkandidaterna är temperaturkänslighet. Modernas vaccin ska kunna förvaras i kylskåpstemperatur i 30 dagar, och i -20 grader i ett halvår. Pfizer och Biontechs gemensamma vaccinkandidat klarar endast av att förvaras i kylskåpstemperatur i som mest fem dagar, och behöver annars förvaras i -70 grader.
Båda vaccinen ges i två doser med 28 dagars mellanrum. Hur länge vaccinkandidaterna ger ett skydd vet man ännu inte.
Moderna uppger att totalt 11 deltagare i fas 3 utvecklat allvarlig covid-19, alla i placebo-gruppen. Pfizer och Biontech ska inte ha några allvarliga fall.
Torsdagen den 19 november rapporterade TT att Astra Zenecas vaccinkandidat verkar ge ett bra immunsvar hos personer över 70 år. Det framgår av resultat från pågående fas 2-studier, som nu publiceras i tidskriften The Lancet. Astra Zeneca genomför parallellt kliniska fas 3-studier, som kommer att ge mer information.
Skyddseffekt hos äldre är ett av orosmolnen när det gäller vaccin mot covid-19, eftersom vaccin generellt sett har sämre effekt hos äldre personer.
Moderna, Pfizer och Biontech samt Astra Zeneca har alla lämnat in en ansökan om att få sina vaccin mot covid-19 godkända hos den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och svenska Läkemedelsverket, berättar DN. Detta innebär att granskningen av vaccinen kan ske löpande, i stället för att den inleds först när hela studien av vaccinen är klar. Kraven på säkerhet och effektivitet är dock desamma.
Ryssland: Lovande resultat för Sputnik V
Ryska Gamaleja-institutet och den statliga ryska fonden RDIF meddelade 24 november att vaccinet Sputnik V enligt preliminära data har en effektivitet på 95 procent 42 dagar efter första vaccindosen och sju dagar efter andra vaccindosen.
Beräkningen är gjord på data från nära 19 000 deltagare som har fått två doser var. 39 personer i studien har insjuknat i covid-19.
Totalt ingår 40 000 personer i fas 3-studien, och 22 000 av dem har endast fått en dos av vaccinet.
Enligt Gamaleja-institutet har inga oväntade biverkningar uppstått men de fortsätter att följas upp.
Tidigare preliminära resultat, 11 november, visade att vaccinet skulle förebygga sjukdomen i 92 procent av fallen.
Det resultatet var baserat på en analys som hade genomförts efter att 20 deltagare i fas 3-studien bekräftats med covid-19. Därefter har man tittat på hur många av dem som har fått vaccinet kontra placebo.
Data från studien är ännu inte offentliggjorda och har därför inte kunnat granskas av utomstående.
Sputnik V-vaccinet är baserat på försvagade förkylningsvirus, ad5 och ad26. Det godkändes för använding i landet redan i augusti.
EU vill köpa Pfizers vaccin
Under onsdagen den 11 november väntas EU-kommissionen ge sitt klartecken om köp av amerikanska Pfizer och tyska Biontechs gemensamma covid-19-vaccin, berättar nyhetsbyrån TT.
Beskedet kommer bara två dagar efter att Pfizer och Biontech meddelat att deras vaccin mot covid-19 uppnått 90 procents effektivitet, enligt en tidig analys av fas 3-försöken.
För EU:s del ska det handla om ett köp av minst 200 miljoner doser av Pfizer och Biontechs vaccin, med möjlighet att köpa 100 miljoner doser till, när och om vaccinet blir godkänt.
EU har avtalat om inköp av tre andra vaccin mot covid-19 sedan tidigare, däribland svensk-brittiska läkemedeljätten Astra Zenecas.
Brasilien stoppar fas 3-försök
Den brasilianska hälsomyndigheten Anvisa har stoppat fas 4-försöken av vaccinet Sinovac. Det berättar nyhetsbyrån TT den 10 november 2020.
Skälet är att det har inträffat en ”allvarlig skadlig händelse” under försöken. Om det har med vaccinet att göra står inte klart, och det inga andra detaljer om vad som har hänt är offentliggjorda.
São Paulos guvernör har beställt 120 000 doser av det aktuella vaccinet, för leverans i slutet av månaden. Landets president Jair Bolsonaro vill däremot köpa in Astra Zeneca och Oxford universitets vaccin.
Lovande resultat för Pfizers vaccinkandidat
Det amerikanska läkemedelsbolaget Pfizer och det tyska läkemedelsbolaget Biontech utvecklar ett mRNA-baserat vaccin mot covid-19. Vaccinkandidaten ska ha visat lovande resultat i kliniska fas 3-försök, uppger bolagen i ett pressmeddelande den 9 november 2020. I en slutanalys skrivs effektiviteten upp, något som bolagen meddelade 18 november.
– Studiens resultat markerar ett viktigt steg på denna historiska åtta månader långa resa för att utveckla ett vaccin som kan hjälpa oss att få ett slut på denna förödande pandemi, säger Albert Bourla, vd för Pfizer, i ett pressmeddelande.
Vad effektivitet för ett vaccin innebär kan du läsa närmare om här:
Läs mer: Vaccin mot covid-19: Vad innebär 90 procents effektivitet?

Pfizer och Biontech har konstaterat 170 bekräftade fall av covid-19 i testgruppen, varav 162 i den grupp som får placebo och 8 i vaccingruppen. Effektiviteten såg likadan oavsett kön eller demografiska grupper med undantag av personer över 65 år, där var effektiviteten 94 procent.
Enligt företagen har testerna i fas 3-studien inte visat att vaccinkandidaten har allvarliga biverkningar. En ansökan till amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om att få ett akutgodkännande (emergency use authorization) ska göras inom några dagar, enligt pressmeddelandet.
Inom ramen för Pfizers och Biontechs fas 3-studie ingår över 43 000 deltagare.
Möjlig vaccineringsstart redan 2020?
Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zenecas vd Pascal Soriot uppger att man kanske kan börja vaccinera mot covid-19 redan innan året är slut, eller i början av januari 2021. Detta säger han i en intervju med Dagens Nyheter publicerad den 7 november.
En förutsättning för att detta ska kunna ske är att man måste fastslå att vaccinet verkligen fungerar, samt att berörda myndigheter godkänner vaccinet.
EU har tecknat avtal med Astra Zeneca om 400 miljoner vaccindoser, varav 7,5 miljoner i Sverige, om vaccinet blir godkänt.
Astra Zenecas vaccin är ett vektorbaserat vaccin, där man utgår från ett vanligt förkylningsvirus för att ta sig in i cellerna och skapa ett skydd mot covid-19. Immunförsvaret reagerar på en sekvens för ett protein som kommer från coronavirusets yta, som finns i förkylningsvirusets arvsmassa.
Moderna förbereder sig för lansering
Den amerikanska läkemedelsjätten Moderna uppger att man förbereder sig för lansering av sitt vaccin mot covid-19, berättar nyhetsbyrån TT den 29 oktober 2020.
Moderna utvecklar ett vaccin mot covid-19 baserat på mRNA (budbärar-RNA). Deras vaccinkandidat är en av 12 som i oktober 2020 befann sig i fas 3, den sista fasen av kliniska försök som avgör om vaccinet kan bli godkänt eller inte.
Bekräftat att pausade försök återupptas
Fredagen den 23 oktober bekräftade både Astra Zeneca och Johnson & Johnson att de ska återuppta sina kliniska studier av vaccin mot covid-19.
Bolagen pausade sina försök under tiden som man utredde potentiella säkerhetsproblem med vaccinen. Bakgrunden var att deltagare drabbats av sjukdomsfall.
Utredningarna har inte kunnat koppla sjukdomsfallen till vaccinen och därför kan försöken nu återupptas.
Astra Zenecas fas 3-försök är fortsatt pausade i USA, men har fått okej att återupptas i Storbritannien.
Även det amerikanska läkemedelsbolaget Eli Lilly, som utvecklar en antikroppsmedicin mot covid-19, har fått pausa sina kliniska försök sedan ”eventuella säkerhetsrisker uppstått”.
Så ska Stockholm prioritera covid-vaccinering
Torsdagen den 15 oktober presenterade Region Stockholm sin strategi och förberedelse inför en storskalig vaccination mot covid-19 av regionens invånare. När ett vaccin blir tillgängligt kommer de invånare i regionen som är över 70 år gamla, riskgrupper och vårdpersonal att få det först. Den här gruppen utgör omkring 700 000 personer. Därefter kommer övriga invånare som är över 18 år att prioriteras, de som är lite äldre först. Sist i prioriteringsordningen blir barn och unga, som enligt Folkhälsomyndigheten löper mycket lägre risk att insjukna i covid-19.
Region Stockholm räknar med att kunna vaccinera mot covid-19 i början eller mitten av nästa år, om ett verksamt och godkänt vaccin finns tillgängligt.
Kinesisk vaccinkandidat lovande i tidiga försök
Beijing Institute of Biological Products utvecklar en vaccinkandidat mot covid-19 kallat BBIBP-CorV. Resultatet av de första två stadierna av kliniska försök på människor är lovande, enligt forskarna. Det berättar nyhetsbyrån Reuters den 16 oktober.
Enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet ska vaccinet, som redan är godkänt för begränsad användning, inte ha orsakat några allvarliga bieffekter i den kombinerade fas 1 och fas 2-studien på över 600 friska individer.
Forskarna uppger också att vaccinet ska ha triggat immunförsvaret, så deltagarna har bildat antikroppar. Men huruvida vaccinkandidaten verkligen är effektiv mot covid-19 vet vi först efter fas 3-försöken, där vaccinet testas på en större grupp människor.
Johnson & Johnson inleder fas 3-studie
Den amerikanska läkemedelsjätten Johnson & Johnson inleder en global fas 3-studie av en vaccinkandidat mot covid-19, berättade nyhetsbyrån TT den 23 september. I studien ska totalt 60 000 personer ingå.
Till skillnad från många andra av de vaccinkandidater som är under utveckling ska Johnson & Johnsons vaccinkandidat vara utvecklad för att ges i en dos, i stället för konkurrenternas två. Detta kan underlätta vaccineringsprocessen.
Johnsn & Johnsons fas 3-studie beräknas vara klar i slutet av 2020 eller i början av nästa år, uppger bolagets forskningschef.
FN begär nära 130 miljarder i vaccinstöd
FN och WHO ska tillsammans leda ett arbete för att försöka ta fram ett vaccin och läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Därför uppmanade FN i mitten av september sina medlemsländer att under de tre närmaste månaderna skänka motsvarande drygt 130 miljarder kronor till den mellanstatliga organisationen.
USA hoppas på snabbt vaccin
USA:s president Donalt Trump hoppas att ett vaccin mot covid-19 ska vara färdigt och kunna börja distribueras redan före det amerikanska presidentvalet i november i år. Landets smittskyddsmyndighet har bett delstaterna skyndsamt ordna tillstånd för vaccinationskliniker, berättar nyhetsbyrån TT. I första hand ska personer med samhällsviktiga uppdrag, pensionärer och särskilt drabbade grupper att prioriteras.
Samtidigt väljer Vita huset bort att delta i ett världsomfattande vaccinprojekt där syftet är påskynda utvecklingen av verksamma vaccin och säkra en jämn och rättvis fördelning globalt. Som skäl uppger Vita huset att man inte vill vara bunden ”av multilaterala organisationer under påverkan av den korrupta Världshälsoorganisationen och Kina”.
Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca ska nu inleda den tredje och sista delen av kliniska studier av sin vaccinkandidat mot covid-19 i USA. Uppåt 30 000 vuxna ska ingå i försöket, som syftar till att undersöka om vaccinet är tillräckligt effektivt och säkert. Samtliga som testas kommer att övervakas i två år efter försöken.
Förhoppningen är att resultatet av fas 3-studien ska vara färdigt senare i år.
Svensk vaccinering kan börja tidigt nästa år
Om den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zenecas vaccin mot covid-19 godkänns kan Sverige börja dela ut de första doserna i början av nästa år. Det säger den svenska vaccinsamordnaren Richard Bergström till DN. Totalt beräknas Sverige få tillgång till uppåt 18 miljoner doser vaccin mot det nya coronaviruset, om allt går som planerat.
Troligast är att personer i riskgrupp och personer i vård och omsorg blir först att vaccineras mot covid-19 i Sverige.
Enligt vaccinsamordnaren Richard Bergström ska alla svenskar som vill kunna vaccinera sig mot smittan under 2021 elller 2022. Enligt en enkätundersökning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vill dock mer än var femte svensk inte vaccinera sig mot den nya smittan.
Hur många vaccindoser man kommer att behöva för att få ett fullt skydd är ännu inte fastställt.
EU ingår avtal om Astra Zenecas vaccin
Bland annat den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca utvecklar ett vaccin mot covid-19. I mitten av augusti 2020 stod det klart att bolaget ingår ett vaccinavtal med EU. Avtalet innebär att Astra Zeneca ska leverera 400 miljoner doser av vaccinet AZD1222 till medlemsländerna, till självkostnadspris. Förhoppningen är att de första doserna ska kunna levereras redan i slutet av 2020.
Läkemedelsbolaget har i augusti 2020 också fått klartecken att genomföra en fas 3-studie för sitt vaccin i Ryssland, där 150 personer ska delta.
Ryssland börjar tillverka vaccin
I augusti 2020 meddelade Ryssland att de har tagit fram världens första vaccin mot covid-19: ”Sputnik V”. Detta har också godkänts för användning i landet, efter mindre än två månaders testning. Vaccinet har inte genomgått en studie i fas 3, där normalt sett tusentals personer får testa vaccinet. Detta har väckt mycket kritik, då oron är att processen har gått för snabbt och vaccinet inte ska vara tillräckligt säkert. Rysslands hälsodepartement har i mitten av augusti 2020 också meddelat att tillverkningen av det nya vaccinet är igång. Massvaccinering ska enligt landet kunna påbörjas redan i oktober.
I oktober ska också en fas 3-studie inledas i landet, på över 40 000 personer som tillhör riskgrupper. Denna ska granskas av ett utländskt forskningsorgan, berättar nyhetsbyrån TT.
Kinesiska Cansino Biologics har också utvecklat ett vaccin som ska testas i fas 3. Kinesisk militär har redan godkänt vaccinet för begränsad användning.
För att Världshälsoorganisationen, WHO, ska ge ett vaccin sin kvalitetsstämpel krävs att organisationen får göra en noggrann granskning av vaccinets effektivitet och säkerhet under kliniska tester, berättar nyhetsbyrån TT.
Moderna gör fas 3-försök
Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna ska från den 27 juli och tre månader framåt testa sitt vaccin i fas tre-försök. Försöken omfattar 30 000 personer i USA, som antingen ska få vaccinet eller placebo, berättar nyhetsbyrån TT. Syftet med försöket är framför allt att visa att vaccinet om säkert samt att om kan förhindra infektion eller hindra infekterade att utveckla symptom.
Vaccinstöd till sårbara grupper
Den 4 juni meddelade Cepi, en internationell samarbetsorganisation för vaccinutveckling, att man ingår ett samarbete med den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca. Samarbetet går ut på att stötta tillverkningen av 300 miljoner vaccindoser mot covid-19 som om vaccinet visar sig vara säkert och effektivt ska göras tillgängliga för de mest sårbara grupperna globalt. Astra Zeneca ska inom ramen för samarbetet leverera vaccinet utan vinstintresse.
Cepi investerar totalt upp till 383 miljoner dollar i samarbetet, motsvarande drygt 3,5 miljarder svenska kronor.
Den 10 juni rapporterade Wall Street Journal att det amerikanska läkemedelsbolaget Moderna kan inleda fas 3-försök av sitt vaccin mot covid-19 i juli. Detta innebär att bolaget då ska inleda storskaliga studier på den tilltänkta målgruppen. Bolaget skulle då hinna före den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca, som planerar att inleda sin fas 3-studie i september. (Läs mer om Modernas vaccinkandidat nedan).
I slutet av maj meddelade vaccinjätten MSD att de också vill försöka utveckla vaccin mot covid-19, två vektorbaserade varianter. MSD var först med vaccin mot påssjuka, röda hund och trippelvaccinet MPR, berättar nyhetsbyrån TT.

En illustration av ett coronavirus. Foto: Science Photo Library

Internationell kraftsamling för vaccin mot covid-19
Den internationella organisationen Cepi har en nyckelroll i jakten på vaccin mot covid-19. För första gången testas ambitionerna mitt under en pågående pandemi: att rekordsnabbt få fram hundratals miljoner doser vaccin mot en smitta, inom 12 till 18 månader. Cepi har bidragit med medel till nio olika vaccinprojekt i världen.
Den 11 maj meddelade Cepi att man kommer att investera uppåt 384 miljoner amerikanska dollar till, motsvarande drygt 3,8 miljarder svenska kronor, för att påskynda Novavax utveckling och tillverkning av ett vaccin mot covid-19. Därmed uppgår Cepis investering i bioteknik-bolaget nu till upp till 388 miljoner amerikanska dollar.
De nya pengarna ska finansiera fas 1 och fas 2-studier samt storskalig tillverkning av bolagets vaccinkandidat, som utgår från ett nano-partikulärt protein, med målet att tillverka miljoner doser vid slutet av 2020.
Pengarna ska också användas för storskalig tillverkning av en adjuvans, en substans som förstärker effekten, till vaccinet som tillverkas bland annat i Uppsala.

Läs mer: Nu ska svenskarnas immunitet mot covid-19 undersökas

Moderna först med tester på människor
Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna blev först ut med att börja testa en vaccinkandidat mot det nya coronaviruset på människor. Den 16 mars påbörjade bolaget en fas 1-studie med 45 friska, frivilliga vuxna personer.
Den 7 maj meddelade Moderna att de har fått klartecken för att inleda fas 2-studier, som ska dra igång ”inom kort” med 600 deltagare. I sommar hoppas bolaget kunna inleda försök i fas 3, som omfattar storskaliga tester. Det är först efter fas 3-studien som vi kan veta om vaccinet verkligen kan skydda mot covid-19.
Den 18 maj rapporterade Moderna att de tidiga resultaten från fas 1-studien av deras vaccinkandidat tycks lovande. Enligt bolaget verkar vaccinet ha skapat ett immunsvar hos åtta individer på ett sätt som liknar det som en naturlig infektion orsakar.
Moderna utvecklar ett rna-vaccin. Det liknar dna-vaccin, då man också använder sig av en del av den genetiska koden från delar av det aktuella viruset för att trigga i gång kroppens immunsvar. Rna injiceras och översätts till protein i cytoplasman. Det är våra egna celler som producerar vaccinet.
Rna-vaccin har fungerat i djurförsök och flera kandidatvacciner mot andra sjukdomar har genomgått mindre kliniska studier i människor. Men det finns inga godkända rna-vaccin ännu.
Så här beskriver bolaget själva i en video hur deras vaccin fungerar:

[embedded content]

Inovio inleder fas 1-studier
I början av april 2020 gick det amerikanska bolaget Inovio Pharmaceuticals ut med nyheten att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA gett dem godkänt att påbörja en fas 1-studie av en potentiell vaccinkandidat mot sars-cov. Det innebär alltså att bolaget kan börja testa sin vaccinkandidat på frivilliga, vuxna och friska människor.
Inovio har valt att utgå från mers-vaccinet för att tillverka ett vaccin mot sars-cov-2. Därmed kunde bolaget dra i gång arbetet med det nya vaccinet så fort dna-sekvensen för det nya coronaviruset publicerades av kinesiska forskare i januari.
”När vi fick dna-sekvensen av viruset kunde vi bygga vårt vaccin på bara tre timmar” sa Inovios vd Joseph Kim när han deltog i ett möte i mars med USA:s president Donald Trump och hans särskilt tillsatta grupp, (”task force”) för frågor om nya coronaviruset.
Bill och Melinda Gates stiftelse stöttar Inovios försök.
De första resultaten av Inovios kliniska försök väntas bli klara i slutet av sommaren.
Hela gensekvensen för sars-cov-2 publiceras
Helgen 10-11 januari publicerade kinesiska forskare det nya coronavirusets hela gensekvens. Det blir starten för utvecklingen av ett nytt vaccin mot viruset, som orsakar sjukdomen covid-19.
Artikeln uppdateras

Så forskar man fram vaccin

I vanliga fall brukar det ta i genomsnitt 10–15 år av forskning och utveckling innan ett vaccin kan börja användas. Detta beror bland annat på att det finns ett antal steg som arbetet måste gå igenom:1. GrundforskningI den här fasen har forskare sett att vaccinet kan vara användbart, och har hittat en lovande antigen. Nu vill forskarna undersöka vilka praktiska egenskaper det potentiella vaccinet kan ha.2. Preklinisk utvecklingHär studerar forskarna det potentiella nya vaccinet i labbmiljö och gör en första bedömning av dess funktion och säkerhet. I normalfallet kan den här fasen vara i flera år. Det är också bara en liten andel av vaccinkandidaterna som klarar sig bortom denna fas.3. Klinisk utvecklingFas 1: Studier på frivilliga försöksdeltagareEfter den prekliniska delen ska vaccinet börja testas på människor. Det första steget är att testa vaccinet i liten skala på frivilliga. Här vill forskarna få svar på om vaccinet är säkert för människor och se vilket immunsvar det framkallar. Forskarna vill få en bild av hur vaccinet ska doseras och vilka biverkningar som kan förekomma. Det här stadiet kan ta ungefär ett år.Fas 2: Studier i den verkliga målgruppenNär försöken på den frivilliga gruppen är klar och visar sig vara lovande är det dags att studera vaccinet i de verkliga målgrupperna. Här studerar forskarna bland annat immunsvaret på vaccinet i detalj, antalet doser och vad som är ett optimalt vaccinationsschema. Den här fasen kan vara i några månader eller i flera år.Fas 3: Storskaliga vaccinstudierNär forskare har konstaterat att vaccinet är säkert och effektivt är det dags för storskaliga studier, på personer som hör den tilltänkta målgruppen. Resultatet ska analyseras och följas upp, och vaccinets säkerhet genomgå noggranna prövningar. Det gör att den här fasen i normalfallet kan ta månader eller år. Här kan man skicka in en ansökan om tillstånd att få använda produkten på människor.Fas 4: Övervakning efter att försäljningen är godkändVaccinet är nu godkänt och har börjat användas. Nu ska vaccinets effekt och säkerhet samt dess inverkan på befolkningsgruppen följas upp. Att titta på vaccinets effekt och säkerhet gör man så länge vaccinet används.

Fem olika vägar till vaccin mot covid-19

VirusvektorvaccinVirusvektorer är virus som modifierats för att uttrycka antigener från det aktuella sjukdomsframkallande viruset, utan att vi blir sjuka. Vaccinet triggar alltså i gång en immunologisk reaktion som leder fram till bildandet av antikroppar.Dna-vaccinFör både dna- och rna-vaccin gäller att man tar fram den genetiska koden för delar av viruspartikeln som sätter fart på kroppens immunsvar. De här vaccinerna innehåller alltså sekvenser som kodar för antigener från viruset, som till exempel det aktuella coronavirusets ”spike-protein”. Idén är att det är våra egna celler som producerar vaccinet.Rna-vaccinLiknar dna-vaccin, då man också använder sig av en del av den genetiska koden från delar av det aktuella viruset för att trigga i gång kroppens immunsvar. Rna injiceras och översätts till protein i cytoplasman. Det är våra egna celler som producerar vaccinet.Rna-vaccin har fungerat i djurförsök, och flera kandidatvacciner mot till exempel hiv, zika och influensa har genomgått mindre kliniska studier i människor. Men det finns inget godkänt rna-vaccin ännu.Attenuerade vaccinerHär handlar det om att försvaga (attenuera) virus så att det både aktiverar kroppens immunsvar direkt men också tar sig in i cellerna och gör en kopia av sig själv där. Vaccinet orsakar en mild infektion, utan att vi blir sjuka, så att vi bildar antikroppar mot viruset. MPR-vaccinet, som ges mot mässling, påssjuka och röda hund, är ett sådant vaccin.Proteinbaserade vaccinHär utgår man från protein från det aktuella viruset och kombinerar det ofta med en adjuvans, som ökar vår förmåga att bilda antikroppar. Vaccinet triggar alltså i gång ett immunsvar som leder till bildandet av antikroppar. Läs mer…

EU på väg att häva 737 Max-förbudet

EU:s flygsäkerhetsmyndighet Easa är på väg att godkänna flygplanstillverkaren Boeings olycksdrabbade 737 Max-flygplan för trafik igen efter nästan två års flygförbud.
Någon gång i januari kan olycksdrabbade 737 Max-flygplanen få flyga i EU-luftrummet igen, enligt ett utkast till beslut.
För att kunna öppna för att använda planen igen krävs just nu uppgraderingar av mjukvaran som användes i de två 737 Max-flygplan som tidigare störtade i två olyckor som krävde sammanlagt 346 dödsoffer.

En 28 dagars remissperiod har nu inletts för att få in underlag till ett formellt beslut om tillstånd att använda flygplansmodellen igen till någon gång i mitten av januari. Såväl offentliga och privata aktörer deltar i remissrundan.

Läs mer: FAA har godkänt jättemotorn som ska lyfta Boeing 777X

När flygplansmodellen kan användas kommersiellt igen beror i sin tur på hur snabbt mjukvaror kan uppgraderas och hur utbildningar av piloter genomförs. Även andra åtgärder kan i slutändan krävas av Easa för att 737 Max-planen ska få användas. Läs mer…

Tegnell: Kulmen inte nådd i coronapandemin

Coronaläget i Sverige är allvarligt, betonar statsepidemiolog Anders Tegnell. ”Vi har väldigt många fall per vecka nu”, säger han på dagens pressträff.
94 nya dödsfall med bekräftad covid-19 har rapporterats i Sverige sedan i fredags, meddelar Folkhälsomyndigheten. Därmed har totalt 6 500 smittade avlidit i landet.
– Nästan alla regioner är hårt drabbade, säger Anders Tegnell.

”Omfattande spridning”
En liten minskning syns, som möjligtvis kan vara en effekt av de lokala allmänna råden som har införts. Men enligt Tegnell är det för tidigt för att våga andas ut.
– Även om det möjligen ser ut som att det har avstannat lite så bör vi vara försiktiga, vi har fortfarande en omfattande spridning, säger han.

Läs mer: Hur säkra är vaccinen mot covid-19?

Sammanlagt har 225 560 personer bekräftats smittade av covid-19 i Sverige.
– Med tanke på de höga nivåerna vi fortfarande ligger på och den begynnande stora belastningen på vården är det viktigt att vi fortsätter att jobba för att platta ut kurvan, säger Tegnell.
192 personer vårdas för närvarande på iva för covid-19 och över 1 000 patienter är inlagda på andra vårdavdelningar för covid-19.
Inte nått peak
Elva regioner i Sverige är i stabsläge, medan fem regioner är i förstärkningsläge, berättar Thomas Lindén, enhetschef på Socialstyrelsen.
– Samtliga bedömer att det väntas en försämring, både på kort och lång sikt, säger han.
Även den globala situationen bedöms som allvarlig, uppger Tegnell.
– Man kan möjligen tycka att det ser ut som en viss avplaning men den är nog tveksam, säger han och tillägger:
– Vi har nog fortfarande inte ens nått en peak i den här pandemin, utan den kommer med stor sannolikhet att fortsätta utvecklas, säger Anders Tegnell. Läs mer…

Ny ai avslöjar åldersgräns innan filmen är inspelad

Forskarna matade sitt neuronnät med 992 filmmanus. Nu kan deras ai-verktyg med utgångspunkt från manuset avgöra om filmen innehåller våld, missbruk eller sex – och sätta en lämplig åldersgräns.
Vanligtvis har filmbolag en specifik tilltänkt målgrupp för en kommande film, men det händer att en film får en högre åldersgräns än vad bolaget hade planerat för. Att tappa den breda familjepubliken och samtidigt bli stående med en produkt som är för tam för vuxna tittare kan innebära ett enormt ekonomiskt bakslag .
Men nu har Viterbi School of Engineering vid University of California i Los Angeles utvecklat ett verktyg som upptäcker detaljer som granskarna kan slå ner på innan filmen är inspelad.

– Vår modell tittar på filmmanuset snarare än de faktiska scenerna med exempelvis ljud som pistolskott eller explosioner som tillkommer längre fram i produktionen. Fördelen med det här är att vi kan leverera en åldersgräns långt innan produktionsstart för att hjälpa filmskapare att avgöra nivån på exempelvis våldsinslag och om det behöver tonas ner, säger Victor Martinez vid USC Viterbi till universitetets hemsida.

Läs mer: Stanfords ai upptäcker de missade jordskalven

Ett team vid universitetets labb för analys och tolkning av signaler har tränat upp ett neuronnät med hjälp av 992 filmmanus som tidigare har fastslagits innehålla våld, missbruk och inslag av en sexuell natur. Neuronnätet granskar vad som sägs och vilka ordval som används i manuset. Den artificiella intelligensen kan identifiera ”riskbeteenden” och språkval.
Och teamet har bekräftat hur vissa språkmässiga markörer effektivt flaggar för ett barnförbjudet beteende. Verktyget klassificerar meningar och fraser, som exempelvis positiva, negativa eller aggressiva. Ai:n har redan gett en del intressanta insikter.
– Vi upptäckte att filmmakare kompenserar för låga nivåer av våldsinslag genom att öka mängden av både missbruk och sexuellt innehåll, säger Victor Martinez. Läs mer…

”De flesta investeringarna går till järnvägen”

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.REPLIK. I kritiken mot Trafikverkets förslag för infrastruktursatsningar låter det som att investeringar mest går till att bygga vägar – men 80 procent går till järnvägen, skriver Trafikverkets representanter.
Trafikverkets förslag på olika inriktningar för infrastruktursatsningar i framtiden uppmärksammas i en debattartikel i Ny Teknik,”Vi behöver minska trafiken för att klara klimatmålen”. 

I artikeln framstår det som att en stor del av investeringsmedlen går till att bygga nya vägar. I själva verket går huvuddelen till järnvägsinvesteringar.

Av de stora investeringarna i ny infrastruktur som finns i den nuvarande nationella planen är nästan 80 procent fördelat till järnväg och resten till väg och sjöfart. I Trafikverkets nya inriktningsunderlag ökar järnvägsandelen ytterligare. Allra högst prioriteras dock inte nya investeringar, utan att vårda den väg och järnväg vi redan har i hela landet.  

Läs mer: ”Vi behöver minska trafiken för att klara klimatmålen till 2030”

Debattörerna menar vidare att Trafikverkets prognoser inte borde visa att vägtrafiken sannolikt kommer att öka. Syftet med prognoser är dock inte att beskriva en önskvärd framtid, utan en sannolik utveckling.
I prognoserna har vi antagit att vägtrafiken dämpas genom en fördubbling av dagens bränslepriser fram till 2040. Samtidigt gör en ökande befolkning och en växande ekonomi att trafiken ändå kan förväntas öka jämfört med i dag. Prognoser är av naturliga skäl osäkra, men de rekommendationer vi ger är robusta för både ökad och minskad trafik.
Åtgärder för att effektivisera transportsystemet är angelägna. Debattörerna nämner till exempel satsningar på kollektivtrafik. Vi håller med om att sådana åtgärder kan skapa betydande samhällsnyttor, framför allt i form av högre tillgänglighet. Däremot minskar dessa åtgärder bara den totala vägtrafiken i mycket blygsam utsträckning.
En fördubbling av landets kollektivtrafik skulle till exempel kosta minst 30 miljarder per år, vilket är mer än vad vi lägger på hela landets vägunderhåll, men skulle bara minska vägtrafiken med knappt 1 procent. De blygsamma effekterna förklaras av att vägtrafiken är så mycket större än andra trafikslag. Detta medför att även en stor ökning av ett annat trafikslag motsvarar en relativt liten minskning av vägtrafiken. 
Vi är överens med debattörerna om att det krävs en kombination av biodrivmedel, elektrifiering och ett transporteffektivt samhälle för att nå klimatmålen. För att nå full fossilfrihet och för att de förnybara drivmedlen ska räcka så måste elektrifiering vara huvudspåret för vägtrafiken.
Omställningen till laddbara fordon går nu snabbt, men det tar tid att byta ut hela fordonsflottan. Våra beräkningar visar därför att det krävs en betydligt högre biodrivmedelsanvändning än i dag för att nå 2030 års klimatmål.
Däremot räknar vi med att dagens volym räcker för att nå fossilfrihet till 2045, då elektrifieringen har hunnit betydligt längre.
Debattörerna har farhågor om att mängden hållbart producerat biodrivmedel inte kommer att räcka. Vi håller med om att detta är en stor utmaning att hållbart producera en så stor mängd biodrivmedel som behövs, men det är nödvändigt för att nå transportsektorns 2030-mål.
I vår rapport menar vi därför att regeringen behöver ta fram en övergripande strategi för produktion och användning av biodrivmedel. 
Alla stenar måste vändas för att vi ska nå klimatmålen. Infrastruktursatsningar utgör bara en pusselbit. I underlaget redovisar vi inriktningar för infrastrukturen på lång sikt, men också andra åtgärder som kan bidra till uppfyllandet av de transportpolitiska målen som till exempel utbyggd laddinfrastruktur, ökad digital tillgänglighet och utvecklade styrmedel. Vissa åtgärder ligger inom Trafikverkets mandat, andra utanför. 
Eftersom utmaningen att nå klimatmålen är så stor är det viktigt att planeringen utgår från en saklig bedömning av utvecklingen och av hur olika typer av åtgärder verkligen kan bidra. Trafikverkets rapport utgör ett sådant underlag. 
Anna Wildt-Persson, utredningsledare Inriktningsunderlag 2022−2033/2022−2037
Jonas Eliasson, måldirektör tillgänglighet
Sven Hunhammar, måldirektör miljö och hälsa Läs mer…

Tavares: Flera biltillverkare överlever inte nästa årtionde

Snart kan PSA-gruppen vara världens fjärde största biltillverkare. Nu förutspår deras vd Carlos Tavares att bara de starkaste tillverkarna klarar nästa årtionde.
PSA-gruppen omfattar utöver Peugeot och Citroën i dag även Opel samt Vauxhall. Koncernen är redan den näst största biltillverkaren i Europa efter Volkswagen – och deras planerade sammanslagning med Fiat Chrysler Automobiles har varit under EU:s lupp.
För Reuters bekräftade PSA-gruppens vd att sammangåendet med FCA håller på och planeras. Carlos Tavares räknar med att de två kan förenas under det första kvartalet 2021.

PSA/FCA ska samlas under det nya namnet Stellantis, och blir då vara världens fjärde största biltillverkare. Högst upp på agendan ligger att förbättra sin position i Kina där gruppens marknadsandel är långt lägre än i Europa och USA.

Läs mer: GM och Honda går in i ny allians

– Inget globalt bilbolag har råd att inte finnas på världens största bilmarknad, sade Carlos Tavares.
Under Reuters Automotive Summit gav han en framtidsprognos för branschen, och från sin position verkar Tavares se en överetablering av fristående varumärken.
Vd:n berättade att PSA inte längre investerar i förbränningsmotorer, och i takt med att bilindustrin fortsätter att göra stora investeringar i den elektrifierade mobiliteten förväntar han sig att se fler sammanslagningar. Tavares förutser också att en del av biltillverkarna inte tar sig levande genom nästa årtionde.
– Det är bara de starkaste med en darwinistisk anda som kommer att överleva, sade Carlos Tavares. Läs mer…

Fritt fram för norska polisen att använda drönare

Nu blir det tillåtet för norsk polis att använda drönare. Det pilotprojekt som drog i gång förra hösten anses ha varit väldigt lyckat.
Justitieminister Monica Maeland säger i ett pressmeddelande att polisen med hjälp av drönare snabbare kan få en överblick över en situation och menar att detta blir ett sätt för polisen att bättre kunna bekämpa en kriminalitet som är i ständig förändring.

Läs mer: Explosionsartad ökning av polisdrönare: ”Gamechanger”

Enligt ministern ser man att drönare har gjort nytta i 75 procent av de uppdrag som utförts inom projektet.

På sikt är målet att utbilda runt 100 personer inom polisen att kunna hantera drönare. Varje polisdistrikt får inledningsvis utbilda sex personer.
– Det innebär att det till en början kommer att vara förhållandevis låg tillgång på drönare, säger Tone Vangen vid polisen. Läs mer…

Hur säkra är vaccinen mot covid-19?

Flera vaccin mot covid-19 verkar vara effektiva, även bland äldre. Men vilka biverkningar ger de?
De senaste dagarna har rapporterna om olika vaccinkandidater duggat tätt. Det ena bättre än det andra, påstås det. Samtidigt blir svensken alltmer positivt inställd till att låta vaccinera sig, enligt nyligen genomförd mätning.
Men vilka risker kan en vaccination innebära? Frågan är relevant. Inte minst med tanke på den narkolepsi som drabbade många barn och ungdomar i samband med svininfluensan 2009.

Hittills vet vi dock relativt lite om vad en vaccination mot covid-19 kan innebära. De uppgifter som finns är de som företagen själva har presenterat från de kliniska studier som just nu genomförs.

Läs mer: 12 vaccinkandidater – kan någon av dem stoppa coronapandemin?

I dagsläget är det framför allt vacciner från fyra olika företag som kan komma att bli aktuella i Sverige. Dessa företag är: Moderna, Pfizer, Astra Zeneca och Janssen Pharmaceutica.
Moderna: Smärta, trötthet och huvudvärk
Företaget Moderna skriver på sin hemsida att deras vaccin (mRNA-1273) tolererades väl av de allra flesta som deltagit i de kliniska studierna och att en majoritet av biverkningarna var milda. Därutöver fanns det dock deltagare som rapporterade om smärta vid injektionsstället, trötthet, huvudvärk samt värk i leder och muskler. Dessa tillstånd, skriver företaget, var dock kortlivade.
Pfizer: Influensaliknande symtom
Pfizer är ett annat läkemedelsföretag som tillsammans med Biontech utvecklat ett vaccin. Enligt företagen ger vaccinet mestadels milda biverkningar efter den första dosen, framför allt bland de yngre deltagarna, såsom trötthet, huvudvärk, muskel- och ledvärk. Två deltagare har rapporterat ”influensaliknande symtom”, som feber och frossa, medan andra har rapporterat rodnad samt svullnad vid injektionsstället.
Astra Zeneca: Ovanlig inflammation?
Det mest uppseendeväckande som hände under det brittisk-svenska läkemedelsföretaget Astra Zenecas utvecklingsarbete var att den kliniska fas 3-prövningen plötsligt pausades. Enligt obekräftade uppgifter sedan två patienter drabbats av transversell myelit, det vill säga en ovanlig inflammation i ryggmärgen. En kommitté granskade fallen och rekommenderade sedan den brittiska medicinska kontrollmyndigheten MHRA att prövningen kunde återupptas. Astra Zeneca har konstaterat att det inte går att avgöra huruvida det inträffade berodde på vaccinationen eller inte.
Janssen Pharmaceutica: Oförklarligt sjuk
Även Janssen Pharmaceutica, som är en del av läkemedelsföretaget Johnson & Johnson, pausade tillfälligt de kliniska prövningarna efter det att en deltagare oförklarligt insjuknade efter att ha fått företagets vaccin. Företaget har inte förklarat närmare på vilket sätt personen blev dålig, men har i ett pressmeddelande konstaterat att anledningarna kan vara flera. Eftersom studien är ”blind” vet dessutom ingen ännu, inte ens företaget självt, om personen ifråga hade fått vaccin eller ofarlig saltlösning.
Ett problem som alla dessa vacciner har är att de kliniska studier som kommer att ligga till grund för ett eventuellt godkännande är så små att de inte kan fånga upp mer ovanliga biverkningar. De studier som nu genomförs är dock inte mindre än brukligt. Snarare tvärtom.
Men vissa biverkningar är så sällsynta att de blir ”synliga” först när en, eller delar av en, hel befolkning har vaccinerats. Så var det med den narkolepsi som drabbade vissa människor i samband med svininfluensan 2009. ”Bara” en på tiotusen vaccinerade drabbades, men eftersom hundratusentals vaccinerades blev antalet som drabbades många ändå. Hittills har drygt 400 svenskar beviljats ersättning från Läkemedelsförsäkringen på grund av denna skada. Läs mer…

GM återkallar sju miljoner fordon

Den amerikanska biltillverkaren General Motors (GM) kommer att återkalla totalt cirka sju miljoner fordon runt om i världen på grund av potentiellt farliga krockkuddar från den japanska underleverantören Takata.
GM har försökt slingra sig ur återkallanden, men nu har amerikanska trafiksäkerhetsmyndigheten NHTSA beslutat att krockkuddarna måste bytas ut eftersom det finns risk för att de utlöses när de utsatts för tillräcklig mycket värme och fukt under tillräckligt lång tid.

Läs mer: ”Fläskiga floskler – men ingen plats för kritiska frågor”

Om krockkuddarna måste ersättas med nya beräknar GM att återkallandet kommer att kosta företaget motsvarande drygt 10,3 miljarder kronor.

Modeller som påverkas är exempelvis Cadillac Escalade, Chevrolet Silverado, Suburban och Tahoe samt GMC Sierra och Yukon tillverkade 2007–2014.
Globalt har problemen lett till att 19 större fordonstillverkare återkallat ungefär 100 miljoner fordon med krockkuddar från Takata. Läs mer…

Scania satsar på tillverkning i Kina

Lastbilstillverkaren Scania kommer för första gången att börja tillverka lastbilar i Kina. Detta efter att Scania köpt upp ett lastbilsföretag i landet.
Förvärvet av Nantong Gaokai, med bas i östra delen av Kina, möjliggör för Scania att få tillstånd att tillverka lastbilar i landet.

Läs mer: Scania miljardinvesterar i batterifabrik

Scania vill inte kommentera detaljer kring tillverkningen eller framtida kapacitet. Nyligen meddelade lastbilstillverkaren att man kommer investera över en miljard kronor i en fabrik för batterimontering intill Scanias befintliga lokaler i Södertälje. Läs mer…

Hur sätter man ett tydligt värde på kompetensen?

Världens företagsledare saknar verktyg för att ta fram strategier för att höja värdet av den samlade kompetensen i organisationen. Det visar rapporten The Future of Jobs Report 2020 från World Economic Forum.
De flesta tillgångar i organisationer finns det tydliga system för att sätta ett värde på, men när det gäller utvecklingen för att kunna sätta värde på mänsklig kompetens och förmåga går det fortfarande långsamt, menar rapportförfattarna.
Det leder till att förlusterna när kompetenta medarbetare slutar liksom vinsterna när nya, högkompetenta medarbetare anställs, går obemärkt förbi. Detsamma gäller för satsningar på att utveckla talangpooler eller införandet av utvecklingsprogram i syfte att höja och ställa om kompetens. Det är helt enkelt svårt att sätta siffror och ord på.

När organisationer saknar verktyg som visar på värdet av kompetens och förmågor så missar de också möjligheten att sätta ett värde på en av deras viktigaste immateriella tillgångar – arbetskraftens kapacitet, står det i rapporten.
Bristen på översikt gör det svårt att ta fram rätt investeringsstrategi för så kallad up- och reskilling, alltså att höja eller ställa om kompetens.

Läs mer: Spotify-chef: Så stärker du känslan av tillhörighet på jobbet

Kort sagt är det svårt att räkna på humankapitalet och skapa strategier för det. Därför, menar rapportens författare, är det inte överraskande att det är få som förväntar sig avkastning från kompetenshöjande insatser inom tre månader. Det är heller inte förvånande att 17 procent av organisationerna är osäkra på om omställningsinsatser kommer ge avkastning.
I en tidigare rapport från World Economic Forum som gjordes tillsammans med Willis Towers Watson; ”Human Capital as an Asset: An accounting framework for the new world of work” föreslås ett sätt att beräkna värdet av humankapitalet i en organisation. Där räknar man fram det motsvarande värdet på arbetsmarknaden utifrån följande komponenter:
Den aggregerade kompetensen i en organisation.
Det adderade värdet som extra kompetenshöjning och omställning skapar.
Värdeminskningen från den kompetens och det engagemang som försvinner från organisationer när medarbetare av olika anledningar lämnar organisationen.
Rapporten poängterar att det här sättet att räkna på fortfarande är i sin linda och behöver utvecklas vidare.

Artikeln publicerades ursprungligen i Personal & ledarskap. Läs mer…

Säker förvaring i hundratusen år

SKB arbetar med ett av Sveriges största miljöskydds-projekt. Uppdraget är att ta hand om allt radioaktivt avfall efter många års elproduktion. Och slutförvaringen måste vara säker – så länge som i hundratusen år.
Efter fyrtio års forskning har Svensk Kärnbränslehantering – SKB – utvecklat en metod för att ta hand om det använda kärnbränslet från de svenska kärnkraftverken. Slutförvaret som planeras i Östhammar blir ett av de största infrastrukturprojekt som har genomförts i Sverige. SKB har även planer för en inkapslingsanläggning och en större utbyggnad av ett befintligt förvar för låg- och medelaktivt avfall. Detta innebär investeringar på 19 miljarder kronor som kommer att engagera runt 1500 personer, där SKB kommer att stå för ett hundratal intressanta rekryteringar.
– Expertmyndigheten har sagt ja. Det slutgiltiga beslutet ligger nu på regeringens bord och vi hoppas på ett regeringsbeslut så snart som möjligt, säger Johan Hedlund, chef för projektverksamheten på SKB.

Det enorma bygg- och infrastrukturprojektet ska genomföras både ovan och under mark och förhoppningen är att sätta borren i marken år 2023.
– Vi ska borra oss ner i berget och driva en ramp ner på 500 meters djup. Det innebär att vi anlägger en tunnel genom mekanisk brytning som är fem kilometer lång. Uppförandet av förvaret kommer ta ungefär tio år, därefter kommer vi ha en kontinuerlig drift som inkluderar fortsatta bergarbeten under 50 år under mark, säger Johan Hedlund.
Men i väntan på regeringsbeslutet är man redan nu i färd med flera förberedande byggprojekt. Vägar, avlopp och fiber ska komma på plats och vissa byggnader är i direkt planeringsfas som till exempel byggplatskontor.
– Det här är ett helt unikt projekt där vi samarbetar med Finland. En sak som kittlar hos många är perspektivet. Slutförvaringen ska hålla i hundratusen år.
Inom en snar framtid kommer SKB att behöva rekrytera en stor bredd av kompetenser på ingenjörssidan samt beställarkompetens för berg och bygg, installation och maskiner. Fokus ligger nu på en kompetent beställare och byggherresorganisation.
– Det kommer att krävas många olika specialistkompetenser samt roller inom projektledning, teknik, upphandling, miljö och logistik, säger Johan Hedlund.
Parallellt med detta utmanande byggprojekt kommer det att uppföras ett tjugotal byggnader ovan mark som till exempel ventilationsbyggnader, verkstäder, personalhissar och berglaststationer.
– Det är ett mycket annorlunda byggprojekt. Även byggnaderna har en unik karaktär. Vi har en stor produktionsbyggnad med en bentonitpressutrustning som väger 200 ton – tänk dig armeringen i en sådan. Och hur bygger man strålskydd och metertjocka betongväggar på bästa sätt? Jag tror att många är lockade av att jobba med unika byggprojekt och tekniska lösningar som ska vara säkra i över hundratusen år, avslutar Johan Hedlund.
Passa även på att lyssna på karriärpodcasten Work at X, där gästas Elin Häggberg av Jessica Palmqvist från Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. I podcasten pratar de bland annat om SKB:s speciella uppdrag, nämligen slutförvaringen av använt kärnbränsle och annat kärnavfall.
Lyssna på avsnittet här!

Fakta:

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) arbetar med ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt. SKB:s uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Det ska göras på ett säkert sätt för både människor och miljö. SKB finns på tre platser i Sverige. Huvudkontoret ligger i Solna. I Forsmark finns Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, och här planerar SKB att bygga Kärnbränsleförvaret. I Oskarshamn finns bland annat mellanlagret Clab och SKB:s forskningslaboratorier.Läs mer här: www.skb.se

Annonsinformation:

Detta är en annons. Den är inte skriven av Ny Tekniks redaktion. I det fall du har synpunkter på annonsens innehåll, vänligen vänd dig till annonsören.Önskar du annonsera eller komma i kontakt med Ny Tekniks kommersiella redaktion? Skicka ett mail till brandarena@almatalent.se. Läs mer…

Första elbilen skapad enbart för ”ride-hailing”

Bolaget som knockade Uber i Kina har gått samman med BYD och utvecklat en bil avsedd för mobilitetstjänsten. Kombin har bland annat extra benutrymme och skjutdörrar.
Didi Chuxing erbjuder olika typer av persontransporter i Beijing-området, och dagligen genomförs 60 miljoner resor i deras nätverk. Bolaget har tidigare köpt ut sina konkurrenter i Kina – bland annat föste man ut Uber ur landet.
Jätten hävdar att de har insamlad data från 31 miljoner chaufförer samt 550 miljoner registrerade passagerare. För två år sedan började Didi Chuxing samarbeta med den inhemska biltillverkaren BYD kring utvecklingen av en elbil med det uteslutna syftet att användas för ”ride-hailing”, det vill säga app-baserad taxiliknande verksamhet.

Nu presenteras fordonet, och det är den första batteridrivna bilen som är specialutformad för app-baserade mobilitetstjänster i stil med Uber. Det rapporterar The Verge.

Läs mer: Här är missarna som kortar Teslans räckvidd

D1 kommer enbart att säljas till registrerade Didi-operatörer. Den avokadofärgade kombin är knappt 4,4 meter lång och har en del designlösningar som skiljer den från en konventionell bil. Det mest uppenbara är skjutdörrarna som minskar risken för att passagerarna fångar cyklister eller andra fordon vid urstigning. Och resenärerna får långt mer benutrymme än i exempelvis en vanlig taxi.
Baksidan av framstolarnas nackstöd har pekskärmar där kunderna kan följa sin rutt och inhämta annan information. Bilens instrumentpanel representeras av en blygsam skärm bakom ratten, och andra relevanta data inhämtas via den större skärmen bredvid föraren.
D1 har en räckvidd på 418 kilometer enligt NEDC och bilens elmotor sägs leverera 100 kW. Föraren har tillgång till självkörande teknik på nivå 2, alltså samma som exempelvis en Tesla Model 3.
Förarstödet inkluderar filhållningssystem, autobroms och ett varningssystem för gångtrafikanter. Till detta kommer ett övervakningssystem som säkerställer att föraren trots assistansen förblir fokuserad på körningen och håller händerna på ratten. Förhoppningen med specialfordonet är att ge sänkta kostnader för förarna. Läs mer…

230 meter högt vindkraftverk kollapsade i Sverige

Ett 230 meter högt vindkraftverk har kollapsat norr om Jörn i Skellefteå kommun. Hela tornet gav vika och kraschade i marken. Nu ska danska tillverkaren Vestas gå igenom alla vinkraftverk på platsen.
Samtliga vindkraftverk i vindkraftsparken ska nu undersökas ett och ett.
– Som en extraordinär säkerhetsåtgärd pausar vi uppstarten av de andra 16 vindkraftverken också. Nu ska vi inspektera alla individuellt. När vi har en bra översikt över statusen på varje turbin så ska vi överväga om det är säkert att återstarta dom, säger Anders Riis, kommunikationschef på danska tillverkaren Vesta, till Sveriges Radio Västerbotten.

Det var vid 21-tiden på lördagskvällen som vindkraftverket gav vika och föll mot marken. På bilder som tidningen Norran har tagit del av syns hur tornet vikt sig några meter ovanför marken och sedan har turbinhus, torn och blad kraschat ned.
Vindkraftsparken Aldermyrberget är en byggarbetsplats och den 17 kraftverk som ingår var tänkta att tas i drift i december, då i regi av företaget WPD Onshore.
– Det här skedde sent när inga byggarbetare var på platsen, så det är ingen som är skadad, vilket är det viktigaste, säger företagets vd Maria Röske.

Läs mer: Minuspriser på el – men inte troligt att kunderna får betalt

Det kollapsade tornet upptäcktes av en person som skulle ploga på platsen.
– Jag ska inte spekulera men det måste vara något konstruktionsfel, tänker jag. Men det är det här man får utreda, hur kunde det här hända. Vindkraftverk är ju inget nytt, det har ju byggts tusentals i Sverige, säger Maria Röske, som arbetat i branschen i 18 år, och kallar det en mycket ovanlig händelse, säger Maria Röske.
– Jag har aldrig hört att det har hänt i Sverige.
Byggarbetsplatsen är avspärrad och ligger inte i närheten av någon bebyggelse, och Maria Röske försäkrar att det inte är någon fara för allmänheten.
Kommunikationschef Anders Riis på Vestas säger till nyhetsbyrån Ritzau att det kan dröja innan man vet vad som har orsakat olyckan.
– Det finns många faktorer som spelar in, och innan vi till exempel går in i området behöver vi någon som bedömer om det är säkert eller om tornet ska kapas först. Så det är lite besvärligt, men det är viktigare att göra det rätt än snabbt, säger Anders Riis till Ritzau enligt Dagens industri. Läs mer…

Proacts position på marknaden – bättre än någonsin

Vind i seglen i snart 26 år och ett rejält resultatlyft – mitt under brinnande pandemi. Vad är Proacts framgångsrecept? Här berättar bolagets koncernchef, Jonas Hasselberg, om vikten av att vara specialist, en kommersiell bolagskultur och varför de svenska rötterna varit så viktiga vid nya förvärv.
– Jag vill hävda att vi har en bättre position på marknaden än vad vi någonsin haft tidigare. Våra kunder går alla igenom någon form av digital transformation där IT, och framför allt data och information, är affärskritiskt för de allra flesta – oberoende av vilken bransch som bolaget arbetar inom, säger Jonas Hasselberg.
Pandemin till trots redovisar Proact ökande omsättning under tredje kvartalet jämfört med samma period året innan. En av anledningarna enligt Jonas Hasselberg är bolagets kommersiella kultur. Den starka ambitionen att utveckla och växa affären har funnits med i bolaget sedan start.

– Genom nya förvärv har vi kunnat öka takten ytterligare. Men, pandemin har självklart påverkat oss som företag. Vi har fått anpassa vårt erbjudande utifrån den nya verkligheten. Något som öppnat upp nya möjligheter för oss att stötta upp med vår expertis kring allt som har med data- och informationshantering att göra, inklusive säker lagring och enkel åtkomst när många arbetar hemifrån.
Komplex situation för bolagens CIO Jonas Hasselberg beskriver hur den digitala transformationen ställer kunden inför utmaningen att hantera all tillgängligt data och information på ett smartare sätt med hjälp av IT och infrastrukturlösningar. Information som ligger till grund för bolagens utveckling av interna processer, för att effektivisera produktionen och ta fram nya kunderbjudanden. En komplex situation för bolagens CIO – var börjar man egentligen?
–  Med vår långa erfarenhet är vi övertygade om att vårt erbjudande kommer att bli ännu mer relevant i framtiden. Att vara just specialister innebär enligt mig två saker: dels har vi relevanta lösningar, dels är vi experter på det vi gör, säger Jonas Hasselberg och tillägger:
– Vi levererar bland annat tekniska lösningar för lagring av data med helheten i åtanke. Det kan innefatta aspekter som var datat lagras rent tekniskt men även geografiskt vilket är avgörande för att datat ska kunna skapa värde och bidra till affärsnytta.
Så kan Proact hjälpa er att maximera värdet av ert data
Styrkan av att arbeta tillsammans Jonas Hasselberg tillsattes som koncernchef på Proact för lite mer än två år sedan och vittnar om en spännande och intensiv tid vid rodret. I bagaget har han ett gediget internationellt CV och han har bland annat arbetat på Microsoft i USA.
– Jag kom in på Proact med uppdraget att skapa tillväxt i bolaget. I strategin ligger att tjänster ska utgöra en större del av våra intäkter än vad de har gjort historiskt. Vi accelererar vår framgångsresa via förvärv och fortsätter att värna om Proacts fina bolagskultur och kärnvärden, säger Jonas Hasselberg och tillägger:
–  Nya medarbetare välkomnas till en inkluderande, jämlik och omfamnande kultur. Vårt ledord ”The Power Of Together” sammanfattar det bra. Det gäller både internt och i samarbete med våra kunder. Relationen med våra partners är lika viktiga – starka samarbeten med teknikleverantörer som NetApp har lagt grunden för vår framgång.
Ta reda på mer om Proacts partnerskap med NetApp 
Svensk företagskultur lockar internationellt Proact har rötter i den svenska myllan och samtidigt som bolaget, sedan det grundades, haft en europeisk ambition lägger de stor vikt vid lokal närvaro. I Sverige har de kontor på sju orter runt om i landet. 
– Ju närmare vi är våra kunder, desto bättre kundupplevelser kan vi skapa. Det bidrar också till kunddriven innovation. Våra tjänster ska komma ur kundernas behov och vara kopplade till deras faktiska verksamhet, säger Jonas Hasselberg.
Han beskriver att det svenska arvet uppfattas som mycket positivt – både inom Proacts dotterbolag och på den internationella marknaden, men även vid nya förvärv.
– Det har varit en styrka för oss och något som många vill vara en del av i dag. Vi ger våra medarbetare mandat att göra det de är bäst på och vi är öppna och transparenta. Jämställdhet och mångfald är en viktig del i vår tillväxtstrategi och bidrar till att vi blir bättre i mötet med våra kunder och i utvecklingen av nya innovationer, avslutar Jonas Hasselberg.

Fakta:

Proact är Europas ledande fristående integratör inom datacenter och molntjänster. Genom att leverera flexibla, tillgängliga och säkra IT-lösningar och tjänster, hjälper de företag och myndigheter att minska risker och kostnader, samtidigt som det ökar flexibilitet, produktivitet och effektivitet. Bolaget har genomfört över 5 000 framgångsrika projekt runt om i världen, har fler än 3 500 kunder och hanterar för närvarande över 100 petabyte information i molnet. Läs mer om Proact här!

Annonsinformation:

Detta är en annons. Den är inte skriven av Ny Tekniks redaktion. I det fall du har synpunkter på annonsens innehåll, vänligen vänd dig till annonsören.Önskar du annonsera eller komma i kontakt med Ny Tekniks kommersiella redaktion? Skicka ett mail till brandarena@almatalent.se. Läs mer…

GM utlovar 30 nya elbilar inom fem år

Med en extra investering på 7 miljarder dollar skyndar GM på utrullningen av elbilar. Till 2025 ska bolaget ha släppt 30 elektrifierade modeller.
Innan covid-19 lamslog världen hade General Motors åsidosatt 20 miljarder dollar för sin satsning på elbilar fram till 2025. Men bolaget verkar oroas av att man har hamnat efter konkurrenterna, för nu häller man in ytterligare 7 miljarder dollar i den budgeten.
GM flaggar för att man släpper 30 elbilar under de kommande fem åren, och vid slutet av 2025 ska 40 procent av bolagets bilar sålda på USA-marknaden vara batteridrivna. Det skriver bolaget i ett pressmeddelande. För att påskynda utrullningen av elbilar måste biltillverkaren få in mer kompetens på området.

– Vi kan accelerera våra elbilsplaner eftersom vi snabbt håller på att bygga upp en konkurrensmässig fördel inom batterier, mjukvara, fordonsintegration, tillverkning och kundupplevelse, säger GM:s vd Mary Barra.

Läs mer: Fords u-sväng: Kan tillverka egna battericeller

Med den stora investeringen är nu mer än hälften av GM:s totala budget såväl som halva utvecklingsteamet åsidosatt för elbilar samt program för autonoma elfordon. I offensiven ingår bland annat att rekrytera 3 000 kontrollingenjörer, elingenjörer samt mjukvaruingenjörer för infotainmentsystem.
Men stora framsteg har redan gjorts. GM:s Ultium-batteri, vars celler primärt utvecklas internt men tillverkas i samarbete med LG Chem, kostar redan nära 40 procent mindre än det standardbatteri som exempelvis sitter i en Chevrolet Bolt. Nästa generations batterikemi ska dock ge den dubbla energitätheten och samtidigt en 60 procent lägre kostnad än dagens standardbatterier.

Läs mer: Stor batterifabrik till Tyskland – ska räcka till en halv miljon elbilar om året

Nu testas prototyper av nästa generations kemi, vars batterier beräknas finnas till hands vid mitten av årtiondet. Nästa år inleds bygget av biltillverkarens Battery Innovation Lab and Manufacturing Technology Center, där utvecklingen ska fortsätta. Den Ultium-plattform som bolaget ska bygga alla typer av elfordon på kommer att kunna ge modeller med en räckvidd på upp till 724 km.
– Utvecklingstiderna för GM:s elbilar går i en allt högre fart och kostnaderna sjunker allt snabbare, så vi räknar med att vårt Ultium-program ska vara lönsamt från och med den första generationen och framåt. Det är inte bara kostnaden och prestandan hos våra innovativa elbilskomponenter som kommer att ge oss en konkurrensfördel i en snabbt föränderlig industri, det handlar också om hur vi integrerar dem med andra avancerade system som Super Cruise, vår elarkitektur i Vehicle Intelligence Platform och annan nyskapande teknik i vår traditionella portfolio, säger GM:s vice vd Doug Parks. Läs mer…

Forskare: Corona kan vara både luftburet och droppsmitta

Frågan som delar expertisen just nu: Sprids coronaviruset som en droppsmitta eller är det luftburet? Svaret på frågan avgör också om vi bör ha munskydd eller inte. Folkhälsomyndigheten borde inte uttrycka sig så tvärsäkert, enligt en forskare.
Många av de mest smittsamma sjukdomarna i världen är luftburna, men Folkhälsomyndigheten har tydligt slagit fast att sars-cov-2 är att betrakta som en droppsmitta. Men nu börjar fler och fler forskare tvivla på att det är så enkelt.
– Definition av droppsmitta är sprungen ur praktiska åtgärder inom medicin om skyddsutrustning. Droppar större än fem mikrometer anses vara droppsmitta, och droppar mindre än det ger upphov till aerosolsmitta, eller luftburen smitta. Men den synen är föråldrad, och stämmer inte med aerosolforskarens perspektiv, säger Malin Alsved, forskare inom aerosolteknologi vid Lunds universitet som just har doktorerat på hur luftburen smitta överförs och hur smittan kan förhindras.

Läs mer: Blir covidvaccinen tillräckligt effektiva?

Hon förklarar att nyare forskning visar på att vi avger både droppar och aerosoler, och att det är svårt att dra en tydlig gräns för vad som är vad.
Är coronaviruset en droppsmitta eller en luftburen smitta?
– Den är nog både och. Vi avger nog allt, men framför allt sprids den på korta avstånd. Vi avger både droppar och aerosoler när vi pratar, andas och hostar.
Hon och hennes forskargrupp har kommit fram till att framför allt högljudd sång spred mycket aerosoler, och att uttal av konsonanter skapade droppar.
Fast hur lätt vi smittas av luftburna små aerosoler eller droppar kan också variera utifrån den mängd virus som finns hos den smittade.
– Vi vet ännu så lite om sjukdomen, mängden virus hos olika personer med covid 19 kan skilja flera miljoner gånger från en individ till en annan.
– Den här sjukdomen är jättesvår.
Kan munskydd hjälpa mot luftburen smitta?
– Eftersom covid 19 kan spridas av personer som inte själva vet om att de är smittade kan munskydd minska mängden smittsamma aerosoler och droppar i luften. Både Världshälsoorganisationen WHO och den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC har sagt att man smittas effektivt av coronaviruset genom inandning av droppar och aerosoler, och har rekommenderat munskydd i vissa lägen.

Läs mer: Svensk studie: Barn kan bli långtidssjuka i covid-19

Bör vi använda munskydd i Sverige?
– Jag har inte sett någon forskning om att de gör någon skada. Jag tycker att man ska vara tydlig med att man ännu inte vet säkert hur viruset sprids, och därför ta höjd för att använda munskydd som en försiktighetsåtgärd i vissa situationer.
Använder du själv munskydd?
– Jag har börjat fundera på det. Jag har köpt ett paket.
Vilken betydelse har väder och årstid för luftburen smitta?
– Det finns en jättetydlig korrelation mellan större spridning under vintern och vid kall väderlek. Men själva nyckelorsaken till att det är så är inte något man kan förklara helt. Det kan vara flera orsaker, som torrare luft och kallare luft. Men att vi skulle vara mer inne på vintern är inte så säkert, vi jobbar ju inomhus även på somrarna, och lagar mat och tittar på tv.
– Men jag tror att det här coronaviruset följer andra coronavirus som är säsongsbundna.
Varför tror du att Folkhälsomyndigheten slår fast så tydligt att coronaviruset är en droppsmitta?
– Det stämmer till stor del att det är en droppsmitta, men utifrån hur jag ser det kan covid 19 också spridas via luften på längre avstånd, till exempel i dåligt ventilerade lokaler.
– Det kan också hända att Folkhälsomyndigheten är rädd för hur folk reagerar om man säger att det är en luftburen smitta, säger Malin Alsved, och berättar att hon mejlat till myndigheten om hur de skriver om luftburen smitta på sin hemsida.
– Men jag har inte fått något svar.
Borde Folkhälsomyndigheten ändra sin förklaring av hur viruset smittar?
– Ja, den borde ändra sin förklaring att det bara är en droppsmitta till något som inte är så tvärsäkert. Om man vistas under lång tid i en lokal där det finns en smittad person så kan man smittas, säger hon och tar återigen upp det faktum att många bär på sjukdomen utan att ha symtom.
– Därför fungerar rådet att stanna hemma då man är sjuk bara till hälften, säger Malin Alsved.

Fakta: Droppsmitta enligt Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten slår på sin hemsida fast att smittan sprids via droppar, och inte är en luftburen smitta.Så här skriver myndigheten under rubriken Smittspridning: ”Spridning av covid-19 sker i första hand vid nära kontakter mellan personer genom så kallad droppsmitta.”Myndigheten har också ett rakt och entydigt svar på frågan om luftburen smitta:”Är covid-19 en luftburen smitta?”Nej, covid-19 räknas inte som en luftburen smitta.Vid luftburen smitta sker överföring av virus eller bakterier med små droppar eller i form av partiklar som hänger kvar i luften under lång tid och där smittan kan färdas långa sträckor. Mässling, vattkoppor och tuberkulos är exempel på infektioner som sprids på ett sånt sätt.”Källa: Folkhälsomyndigheten Läs mer…

Storbritannien satsar på solenergi i rymden

Nu går UK Space Agency och brittiska myndigheter in med pengar i forskning kring att stråla rymdbaserad solenergi till jorden.
Tidigare har konceptet solenergi i rymden fallit redan på den höga kostnaden för att skjuta upp stora konstruktioner i omloppsbana, men utvecklingen med en rad privata aktörer som har pressat priserna innebär att det första hindret är undanröjt.
Både USA och Kina har investerat i forskning kring SBSP-system (space-based solar power) och nu gör Storbritannien samma sak. Det är UK Space Agency tillsammans med myndigheten BEIS, Department for business, energy and industrial strategy, som håller i pengarna.

Engineering and Technology rapporterar att det tänkta konceptet baseras på satelliter som fångar in solenergin och sedan omvandlar den till radiovågor med hög frekvens som för ner energin till mottagare på marken, kopplade till elnätet.

Läs mer: De använder järnpulver som cirkulärt bränsle

Det saknas inte människor som ifrågasätter huruvida det någonsin kommer att vara möjlighet att skicka stora energimängder över så långa avstånd med hjälp av radiovågor – men nu genomförs en studie med syftet att utreda hur ett system skulle kunna se ut, vad som krävs för att bygga det och huruvida lösningen skulle kunna bära sig ekonomiskt. Till detta kommer de eventuella riskerna med att skicka energin till jorden.
Studien leds av Frazer-Nash, och teknikkonsultbolaget anser att en av de största utmaningarna blir att montera de enorma satelliterna i omloppsbana. I samarbete med en expertpanel och olika rymdmyndigheter kommer bolaget att lägga upp en ingenjörsmässig strategi för ett fungerande SBSP-system som ska gå att genomföra till 2050.
För en satellit i geostationär omloppsbana är solen bara skymd av jorden cirka tre timmar på våren respektive hösten. Det innebär att anläggningen behöver en väldigt liten energilagringskapacitet för att upprätthålla en konstant leverans. Läs mer…

Här är missarna som kortar Teslans räckvidd

Med en fälg som är 2 tum mindre kan din Tesla få 15 procent längre räckvidd. Och breda däck utgör ett kostsamt vindfång. Detta enligt Engineering Explained, som har räknat på hur mycket energi små detaljer kan spara in.
Även små förändringar påverkar elbilens prestanda märkbart, och trenden med stora fälgar är en otjänst mot miljön. I en video räknar Engineering Explained på hur mycket man kan påverka energiförbrukning och därmed räckvidd genom att välja ett lättrullande däck, en mindre fälg och ett smalare däck.

[embedded content]

De jämförde räckvidden för Teslas Model 3 Performance, Model S Performance samt Model X Performance med 18- upp till 22 tumsfälgar vid en teoretisk hastighet på 120 km/h.

Model 3 hade med 18-tum en räckvidd på 484 km, samt 457 km med 19 tum och 421 km med 20 tum. Skillnaden mellan det största och minsta valet motsvarade med andra ord 63 kilometers räckvidd.

Läs mer: Volvo kör sitt mest extrema krocktest någonsin

Model S tog sig 548 km med 19 tum och cirka 506 km med 21 tum, vilket ger en skillnad på 42 km skillnad. En Model X med 20 tumsfälg tog sig 476 km och med 22 tum sjönk räckvidden till 434 km, vilket motsvarar en lika stor skillnad: 42 km.
När det kommer till att beräkna rullmotstånd utgår Engineering Explained från en rullmotståndskoefficient på 0,015 ställt mot de mest effektiva däcken som kan krypa ner till 0,005. För en bil med en vikt på 1 800 kg som kör 320 km ger det bättre däcket en energiåtgång på 7,85 kWh med det bästa däcket mot 24 kWh med det sämre däcket.
Bredare däck bidrar inte bara till en ökad friktion – framdäckens vindfång under bilen påverkar aerodynamiken. Engineering Explained jämförde två bredder på 205- respektive 305 mm, och en beräknad markfrigång på 150 mm. Avseende den yta som exponeras är skillnaden bara 0,015 kvadratmeter per framdäck – 0,03 tillsammans. Om man kör 320 km i 120 km/h så ligger energiförbrukning på 37,6 kWh respektive 34,1 kWh. Det skiljer alltså 3,5 kWh mellan de två enbart med hänsyn till framdäckens aerodynamiska egenskaper. Läs mer…