Romandebut av diktskrivare

LerumEfter många år som diktskrivare bestämde sig Daniel Stewart för att ge sig ut på okänd mark. Nu debuterar bibliotekarien från Floda som romanförfattare med thrillern Osannolik vänskap, till en man som bara ville vara människa.

LERUM: Efter många år som diktskrivare bestämde sig Daniel Stewart för att ge sig ut på okänd mark. Nu debuterar bibliotekarien från Floda som romanförfattare med thrillern Osannolik vänskap, till en man som bara ville vara människa.
Förra veckan kom Daniel Stewarts bok ut och han beskriver det som en något overklig känsla.
– Man får nypa sig i armen, man sover skönt på nätterna, säger han.
Att läsa och skriva är två stora intressen för Lerumsbon, vars vardag kretsar kring böcker. Han fick sin första timanställning som bibliotekarie på Lerums bibliotek 2007, lämnade sedan kommunen, men återvände och jobbar sedan 2016 som som bibliotekarie i Floda.
Satir
Osannolik vänskap, till en man som bara ville vara människa är utgiven av Lerumsförlaget Visto och handlar om en tidigare kritiker­rosad författare och tv-programledare vars stjärnstatus är dalande. När livet är som tråkigast träffar han en kvinna och inleder ett passionerat kärleksförhållande, men hennes kriminellt belastade exman sätter snart käppar i hjulen.
Den mörka historien, som även är en satir över den glamourösa kändisvärlden, är något helt annat än de många dikter han skrivit tidigare.
– En dikt kan man skriva på vägen till jobbet nästan, romanen har tagit två år, säger Daniel Stewart, som också beskriver den stora skillnaden i skrivprocessen.
– Även om fantasin får flöda fritt så är det viktigt med saker som sannolikhet och realism och man måste få läsaren att hålla ut, det måste hända saker så att läsaren behåller intresset.
Daniel Stewart har ambitionen att komma ut med fler böcker. Nästa roman hoppas han ha klar i slutet av 2020. Läs mer…

LIS får mest pengar av Gräsroten

AllmäntLerums IS är den förening i kommunen som i år får mest pengar genom initiativet Gräsroten, som årligen delar ut pengar till ungdomsidrotten i Sverige. På plats 93 är LIS är den enda föreningen som placerar sig på en topp 100-plats i Västra Götaland. Tack vare sina 440 supportrar får klubben 5 951 kronor.

Det är svenska spel som för sjunde året i rad delar ut pengar via Gräsroten. I Västra Götaland går drygt nio miljoner kronor till 1 443 föreningar. Det är enbart fotbollsklubbar i topp med IFK Göteborg före Gais och Örgryte IS på de tre första platserna. Läs mer…

Revy med charm och glädje

LerumNu har Lerumsborna chansen att se en minneskavalkad med det bästa ur Sten-Åke Cederhöks revyer.Publiken har stor möjlighet till skratt och igenkänning.

helt okonstlat vill sprida glädje omkring sig. Och det är just det Fars-o- NoBelt gör i nya föreställningen Cederhöks café, en minneskavalkad med det bästa ur Sten-Åkes revyer.
Tar ton
Revyn innehåller en lång rad nummer som den som har sett Sten-Åke Cederhöks revyer någon gång säkert känner igen, om inte alla så i alla fall några av dem. Här återfinns bland mycket annat Solsken över Toltorpsdalen, Ett militärt minne och Läkarmottagningen.
Förutom talnumren bjuds det på musikaliska inslag med sång av skådespelarna men också allsång där publiken bjuds in till att vara med. Exempel på allsångslåtar är Knö dig in och Jubel i busken.
Med charm
Ensemblen bjuder på sig själva med stor charm. Dekor och scenkläder är också mycket bra och likaså musikerna. Enda negativa, förutom någon liten skådespelarmiss, var att det var problem med ljudet under premiärföreställningen. Förhoppningsvis är dock detta åtgärdat nu.
Premiären är alltså avklarad så nu återstår tre föreställningar. Och biljetterna går åt som smör i solsken. De två planerade föreställnigarna är utsålda och därför har man satt in en extraföreställning på kvällen den 23 november. Läs mer…

Anita Borke får årets kulturpris

KulturAnita Borke, ordförande för Lerums bygdegille, får 2019 års kulturpris i Lerums kommun.– Det känns väldigt omtumlande, säger hon.

Lerums bygdegille bildades redan 1955 och förvaltar Lerums hembygdspark som ligger på en av Dergårdarnas gamla gårdstun. Gårdens mangårdsbyggnad, Johns stuga, byggdes redan 1825 och är ett av de två ursprungliga husen i hembygdsparken som utgör ett minnesmärke över Lerums äldre bondgårdskultur. I parken finns även ett torp från 1700-talet, och ett 1900-talshus som tidigare stått i Göteborg.
Anita Borke har varit engagerad i Lerums bygdegille i mer än 20 års tid.
– Jag är född i Lerum och är väldigt intresserad av Lerumsbygden och min hemort. När de frågade mig om jag ville vara med tackade jag ja direkt, säger hon.
Anita är född 1937 och har varit Lerum trogen i stort sett hela sitt liv. Hon har sett den stora förändring som bygden genomgått under åren. Hon berättar att Lerum på 1940-talet bestod till större del av landsbygd och bondgårdar. Bostäderna var till största delen villor, till skillnad från dagens många flerfamiljshus. Några stora mataffärer fanns inte, utan det som gällde var små lanthandlar som låg utefter Göteborgsvägen.
– Vi hade till exempel två charkuteriaffärer. Och där kommunhuset ligger idag var det en stor äng där kossor gick och betade. Där landade till och med en helikopter en gång när högerpartisten Jarl Hjalmarsson var på besök, berättar hon.
För sitt arbete med Lerums bygdegille tilldelas Anita Borke nu alltså Lerums kulturpris.
– Det är väldigt överraskande och glädjande, det är roligt att de sätter värde på det man har gjort.
För kulturarvet vidare
Lerums bygdegilles främsta syfte är att föra kultur­arvet vidare för att kommande generationer ska kunna lära sig hur deras förfäder levde. Man samlar bland annat in och vårdar gamla föremål och fotografier, men bygdegillet ordnar även till exempel utställningar, allsångskvällar och konserter.
I hembygdsparken tar föreningen ofta emot besök, bland annat brukar skolor och SFI-elever komma för att lära sig hur man gjorde förr. Anita Borke är även ute mycket och berättar om sin barndom.
– Det är väldigt roligt att komma ut och berätta hur det var.
Motiveringen till kulturpriset lyder: ”Anita Borke tilldelas Lerums kulturpris 2019 för sin mångåriga gärning i Lerums bygdegille. Med engagemang och kreativitet har hon, som ordförande, drivit föreningens arbete framåt genom utställningar, musik, dans och allsångskvällar med främsta syfte att föra kulturarvet vidare.”
Priset, som utgörs av ett konstverk, delas ut i Dergårdsteatern den 30 november i samband med en konsert.
För den som är nyfiken på hembygdsparken och de olika husen anordnar Lerums bygdegille julmarknad den 1 december. Läs mer…

Glittrande gala på Öijared

NäringslivAlla vinnarna:Årets företagare – Bars production i GråboÅrets hållbarhetsföretag – JutaboÅrets hantverksföretag – Syhuset GundiÅrets tjänsteföretag – Circle K FlodaÅrets utvecklingsföretag – Din sköterska på väg SverigeÅrets turismföretag – Nääs fabriker hotell & restaurangDet var uppklätt, festligt och tätt mellan skratten när Entreprenörsgalan hölls på Öijared resort i fredags. Företagare i sex olika kategorier prisades.

Omkring 200 personer kom till Öijared resort i fredags kväll för att mingla, skratta, umgås och hylla kommunens företagare. Gästerna fick avnjuta en trerättersmeny med tillhörande vinpaket, och under kvällen delades priser ut till framstående entreprenörer.
Det mest prestigefulla priset, Årets företagare, gick denna gång till Bars production i Gråbo som tillverkar proteinbars. Företaget är en så kallad legotillverkare, vilket innebär att man inte har några egna varumärken utan tillverkar på uppdrag av andra företag. Bars production har haft en stark tillväxt, och har mer än fördubblat sin omsättning de senaste fem åren.
Vd Rickard Schelander fick ta emot priset av Peter Wållberg, ordförande för Företagarna i Lerum.
– Det känns fantastiskt roligt. Det har varit ett hårt arbete att ta oss dit vi är idag, och vi har mycket framför oss i och med att vi bygger en ny fabrik, säger Rickard Schelander till LT.
Bars production ägs och drivs av två familjer. Rickard Schelander, som varit vd sedan 2014 är son till Arne Schelander som tillsammans med Björn Enenge grundade företaget.
Huvudkontoret och tillverkningen ligger i Gråbo, och det är också där man har köpt en till tomt där den nya fabriken byggs för fullt. I mitten av 2020 beräknas bygget vara klart.
Vad innebär den nya fabriken för er produktionskapacitet?
– På lång sikt mer än en dubblering men på kort sikt kommer den att öka vår output med ungefär 30 procent, säger Rickard Schelander.
Entreprenörsgalan arrangeras av Företagarna, Lerums kommun, Qreativa och FFLK.

Alla vinnarna:Årets företagare – Bars production i GråboÅrets hållbarhetsföretag – JutaboÅrets hantverksföretag – Syhuset GundiÅrets tjänsteföretag – Circle K FlodaÅrets utvecklingsföretag – Din sköterska på väg SverigeÅrets turismföretag – Nääs fabriker hotell & restaurang Läs mer…

En bok med spännande lokal historia

GråboUtdrag ur boken:När skalden Carl Michael Bellman en dag besökte ett värdshus i Stockholm såg han vid ett bord en för honom okänd man som såg mycket sorgsen ut. Bellman gick genast fram till mannen och frågade varför denne var nedstämd. Mannen berättade då att han var präst och att under många år endast haft några få anställningar med ringa lön och att hans största önskan var att få den nu lediga tjänsten i Stora Lundby pastorat. När han fick reda på att namnet var Banck lovade han att se till att Banck skulle få den efterlängtade tjänsten i Stora Lundby. Nästa dag, när Bellman träffade kung Gustav III, frågade han om han fick sätta sin bank var han ville. ”Din bank” svarade kungen ”är det väl inte så mycket med. Den kan du sätta var du behagar.” På detta svarade Bellman ”I kraft av Eders Majestäts kungliga ord sätter jag honom i Lundby pastorat”. Då kungen frågade Bellman vad han menade förklarade denna att hans gode vän prästen Anders Banck önskade erhålla tjänsten i det lediga pastoratet i Stora Lundby. Kungen skrattade hjärtligt åt Bellmans påhitt och höll sitt löfte. Anders Banck fick fullmakt på pastoratet.Nu har en till synes oansenlig bok som döljer alla möjliga spännande historier släppts. Det är Göran Antefelt som har forskat kring gården Sandängen i Stora Lundby och hittat anekdoter om Heliga Birgitta, en präst som brände upp unika reliker och kommunens försök till stöld av släktgården.

Fröet till det som kom att bli den nyligen publicerade boken såddes 2013, när göteborgaren Göran Antefelt var i Gråbo och lyssnade på en föreläsning som Stora Lundby hembygdsförening hade arrangerat.
– Det handlade om mammas faster Agda Eriksson, som var småskolelärarinna, säger Göran.
När det blev paus började han bläddra i hembygds­föreningens böcker. Agda och Görans morfar växte upp på Sandängen, som var en gård med handelsträdgård i södra delen av Stora Lundby socken, nära gränsen till Stenkullen. I böckerna fanns tre handelsträdgårdar i Gråbo nämnda men inte Sandängen.
– Jag frågade varför inte den var med, och då svarade de att de inte kände till den.
Han tyckte att det var sorgligt att gården, som hans familj ägde under lång tid och han själv varit mycket på, skulle förbli bortglömd och började sin efterforskning.
– Först var det tänkt att jag bara skulle skriva om den senare perioden och göra ett litet häfte till familjemedlemmar. Men sedan växte projektet, konstaterar han.
Till 1500-talet
Göran forskade kring personerna som har bott och ägt gården under århundraderna. Han har förutom att förkovra sig i böcker från hembygdsföreningen också läst en lång rad handlingar i arkiven och tittat i gamla tidningar. Under resans gång stötte Göran på mängder av intressanta historier som fick honom att forska vidare, som till exempel hur det gick till vid storskiftet och laga skiftet. Han kom tillbaka till 1540-talet.
Varför slutade du då?
– Jag tycker att det är bra att ha kommit så långt tillbaka i historien, det är inte lätt att hitta uppgifter från tidigare än så, svarar han.
Vad var mest spektakulärt?
– Det var nog att heliga Birgitta var i det som nu är Gråbo runt 1350, i samband med sin resa till Rom. Jag visste inte att hon hade varit i Stora Lundby kyrka och lämnat reliker.
Vad hade det med gården att göra?
– Jag tog med det eftersom pappan till en kvinna som ägde gården brände upp relikerna. Han var kyrkoherde i slutet av 1600-talet och på den tiden ville man inte ha kvar något som hade att göra med katolicismen.
Vad var det för reliker?
– Det ska bland annat ha varit en bit av Jesus kors och en bit av Petrus svärd. Men jag har läst att skulle allt det man sa var delar av korset verkligen vara det så skulle korset ha varit enormt stort, det är inte troligt alla delar som sägs komma därifrån verkligen gör det, svarar Göran.
Under 1500-talet fram till slutet av 1700-talet var Sandängen en frälsegård som låg i byn Tollestorp tillsammans med två andra gårdar. Gården ägdes under dessa århundranden av olika adelssläkter som inte var bosatta på gården eller nära den. Undantaget var adels­släkten Örnevinge som bodde på närbelägna Högsboholm i Floda och adelskvinnan ­Elisabet Cronström som bodde på Öijared.
Dömd till döden
Gustaf Olofsson Stenbock kan ha varit den förste kände ägaren av gården. Hans dotter, Katarina, blev drottning. En annan ägare, Hogenskild Bielke, dömdes till döden och avrättades på Stortorget i Stockholm 1605. Efter avrättningen sattes han avhuggna huvud upp på Stockholms stadsmur.
Vet du med säkerhet att informationen stämmer?
– Det mesta är verifierat. Informationen om relikerna som heliga Birgitta lämnade kommer från nedtecknade anteckningar av prästen Ström som kom till prästgården runt 1750-talet, förklarar Göran.
I boken finns också en rad artiklar från Lerums Tidning som handlar om att kommunen köpte en del av ursprungsgården, Sandängen vid Åsen, till vrakpris. Syskonen Sture Eriksson och Maj-Britt Antefelt ville för allt i världen inte sälja, men kommunen tog lagen till hjälp för att få igenom köpet.
Dessa är bara några ur en lång rad spännande anekdoter som finns i boken, med titeln Sandängen i Stora Lundby, som Göran Antefelt har tryckt själv. Han ska sälja på lördagarna den 16 och 23 november i Solkatten i Lerum och fredagen den 15 november och onsdagen den 20 november i restaurangen i Parasollen i Gråbo. Vid samtliga tillfällen sker försäljningen några timmar runt lunch.
Utdrag ur boken:När skalden Carl Michael Bellman en dag besökte ett värdshus i Stockholm såg han vid ett bord en för honom okänd man som såg mycket sorgsen ut. Bellman gick genast fram till mannen och frågade varför denne var nedstämd. Mannen berättade då att han var präst och att under många år endast haft några få anställningar med ringa lön och att hans största önskan var att få den nu lediga tjänsten i Stora Lundby pastorat. När han fick reda på att namnet var Banck lovade han att se till att Banck skulle få den efterlängtade tjänsten i Stora Lundby. Nästa dag, när Bellman träffade kung Gustav III, frågade han om han fick sätta sin bank var han ville. ”Din bank” svarade kungen ”är det väl inte så mycket med. Den kan du sätta var du behagar.” På detta svarade Bellman ”I kraft av Eders Majestäts kungliga ord sätter jag honom i Lundby pastorat”. Då kungen frågade Bellman vad han menade förklarade denna att hans gode vän prästen Anders Banck önskade erhålla tjänsten i det lediga pastoratet i Stora Lundby. Kungen skrattade hjärtligt åt Bellmans påhitt och höll sitt löfte. Anders Banck fick fullmakt på pastoratet. Läs mer…

Systrar sporrar varandra i bassängen

SimningDen ena systern grät av nervositet innan sin första simtävling, den andra började med en diskvalificering. Flera år senare skrattar systrarna Linnea och Johanna Edgren åt debuten, som följts upp av en rad framgångar i bassängen.

Elitidrottare inom sporter som innebandy, ridning och konståkning har det funnits gott om i kommunen genom åren, och när det kommer till ishockey är Lerums BK närmast att betrakta som en fabrik. I andra sporter sker återväxten i långsammare takt. Av naturliga orsaker är simning en sådan idrott, då Lerums kommun saknar en bassäng anpassad för tävlingssim. Men det hindrade inte sjöviksbon Joline Höstman från att ta sig till OS 2008 och 2012, och det hindrar inte systrarna Edgren från en helhjärtad satsning.
Mamma Guna lade tidigt märke till hur väl döttrarna trivdes i vattnet så efter simskolan i Vattenpalatset kontaktade hon Göteborgs Sim där de simmat sedan dess. Men tävlingsdebuten kunde alltså ha skett mer smärtfritt.
– Jag grät innan min första tävling. Innan dess hade jag bara simmat för mig själv och nu skulle jag plötsligt simma mot andra. Men efteråt ville jag bara tävla mer och vinna fler plaketter, säger storasyster Linnea.
Lillasyster Johanna var inte lika nervös, men även hon fick en tuff start.
– Jag blev diskad på första distansen 50 meter ryggsim när jag vände fel, säger hon.
– Det är lätt hänt i ryggsim, speciellt när man är yngre, tillägger Linnea.
17 och 15 år gamla har de nu hunnit samla på sig en hel del rutin, bland annat har de deltagit i flera svenska mästerskap och Linnea har även simmat utomlands på tävlingen Euro Meet i Luxemburg. Hon har bröstsim som bästa simsätt där hon bland annat tagit sig till USM-final på 200 meter.
– Jag har simmat allt möjligt, mycket långa distanser och mycket medley men nu satsar jag mest på bröstsim. Det är där det gått bäst den senaste tiden och jag har starka ben som jag kan utnyttja bra i bröstsimmet.
Johanna är bäst i frisim och hon är framför allt stark på de långa distanserna. I sommarens USM tog hon silver i inte mindre än fyra frisimsdistanser – 200, 400, 800 och 1 500 meter.
– Det var jätteroligt, för ett år sedan tyckte jag att det skulle vara det coolaste som kunde hända om jag tog en USM-medalj och nu tog jag fyra.
Efter prestationen blev hon uttagen som rikssimmare, ett första steg mot landslaget, som bland annat ger henne möjlighet att åka på läger.
– Jag ska till Stockholm någon helg och göra simtester och videoanalyser.
Innan dess väntar ett nytt SM, den här gången på kort bana i Eskilstuna. Tävlingarna startar idag, onsdag, och pågår till och med söndag.
– Jag ska försöka slå personliga rekord och simma så bra som möjligt, säger Johanna.
Linnea har simmat SM vid fyra tillfällen, men det blir inget mästerskap den här gången.
– Jag ska tävla i Barracuda Racet som den andra Göteborgsklubben S02 anordnar om tre veckor (läs nästa helg), säger hon.
Systrarna har följts åt i samma träningsgrupper genom åren, och det är inte bara i simbassängen de kamperar ihop. De spelar också tillsammans i Lerum Basket.
– Jag tycker att det är roligt att vi gör det här tillsammans, vi kan alltid prata och stötta varandra, säger Johanna.
För Linnea fungerar Johanna ofta som en sporre.
– När jag ser hennes energi vill jag också pressa mig mer.
Antalet träningspass i veckan är häpnadsväckande många – upp till åtta simpass och tre basketträningar. Ibland tvingas de välja, men oftast lyckas de lägga pusslet. Mest intensiva är tisdagarna, då ringer väckarklockan fem på morgonen, en timme innan de dyker i Valhallabadets 50-metersbassäng. Efter morgonträningen tar sig Linnea den korta vägen till Kitas Gymnasium medan Johanna sätter sig på tåget tillbaka till Lerum, där hon går på Torpskolan. Efter skolan väntar ytterligare ett simpass innan kvällen avslutas med basketträning.
Hur känns kroppen efter en sådan dag?
– Då är man rätt trött på kvällen och somnar snabbt, säger Linnea.
– Sen beror det på hur jobbig träningarna har varit, tillägger Johanna och fortsätter:
– Om vi kör syraträning på morgonen som vi gör ibland kan det kännas jobbigt på eftermiddagen. Men vi är vana och att köra hårda pass är bara kul.
Vilodagarna är få, men oftast heller inte efterlängtade.
– Ibland har vi ingen träning och då känner jag att energin inte har fått komma ut någonstans på kvällarna, säger Johanna.
Linnea om Johanna:
– Hon är väldigt bra på att pressa sig själv. Hon är målinriktad, vet vad hon vill och kämpar allt hon kan för att uppfylla målen. Sen är hon väldigt positiv på träningarna och stöttar andra.
Johanna om Linnea: Linnea är väldigt tålmodig. Även om det har gått sämre under några tävlingar ger hon inte upp utan kör hårt. Och hon sprider glädje i gruppen.
Linnea Edgren
Ålder: 17 år
Bor: I Lerum
Klubb: Göteborg Sim
Meriter: Har simmat fyra SM, SM-nia i lagkapp 200 meter frisim, USM-finalist, har representerat Västsvenska Simförbundet i Euro Meet i Luxemburg.
Johanna Edgren
Ålder: 15 år
Bor: I Lerum
Klubb: Göteborg Sim
Meriter: Sju USM-medaljer (fem silver och två brons), SM-nia i lagkapp 200 meter frisim. Läs mer…

Kyrkan snart färdigbyggd

FlodaInvigningLördagen den 30 november och söndagen den 1 december invigs den nya Equmeniakyrkan i Floda. På lördagen är det visning av kyrkan, gratiskonsert med Longkaslong för barnen och tre parallella föreläsningar om hållbarhet. Söndagen fortsätter med invigningsgudstjänst med Lasse Svensson, David Norén, EquMass Choir, barnkör och församlingens musiker.Efter 30 år av nödlösningar och längtan efter en ny kyrka går bygget av den nya Equmeniakyrkan i Floda mot sitt slut. Tack vare församlingsmedlemmarnas samlade kunskap och hårda arbete är det den 30 november dags för invigning.

Golvet i stora kyrksalen är helt täckt av papp och interiören består för tillfället av staplar med virke, arbetsbänkar, lådor och en skylift. Panelen av behandlat furu har börjat att sättas upp medan stora delar av den ena väggen ännu bara ett skelett där isolering sticker fram. Equmeniakyrkan är fortfarande en byggarbetsplats, men jobbet går enligt plan och om bara två veckor är det dags för invigning.
– Det är med stor förväntan vi ser fram emot invigningen, vi är så glada och tacksamma över det här, säger Evalotta Bengtsson, ordförande i Equmeniakyrkan Floda.
I 30 år letade församlingen efter alternativ till kyrkan på Rurik Holms väg som varit för liten, ganska sunkig och dåligt anpassad till verksamheten. Under årens lopp har man genomfört nödvändig renovering och samtidigt sökt med ljus och lykta för att hitta en ny plats kring Floda centrum. Varje förslag till placering har dock mötts av ett nej, enda tills man fick grönt ljus att bygga på Garveritomten.
När församlingen hösten 2017 började planera för den ny kyrkan innebar det också ett nytt sätt att tänka, där man valde bort alternativet med en separat kyrka och istället docka Equmeniakyrkan på det befintliga huset.
– Vi vill möta samhället och vara en del av samhället, säger Evalotta Bengtsson och lyfter fram församlingens arbete med ungdomar och äldre.
Idrottspastorn Jacob Ardenfors ser också en symbolik i att kyrkan byggs just på den tidigare förgiftade Garveritomten.
– Tomten har varit sjuk och det har jobbats för fullt för att den ska bli tjänlig och nu bygger vi vår kyrka här.
Flytten innebär att församlingen nästan fördubblar sin yta. Kyrkan har två våningar och är 1 300 kvadratmeter stor. Det kommer att finnas 250 platser i kyrksalen med möjlighet att sätta upp ytterligare 150 stolar. Evalotta Bengtsson och Jacob Ardenfors berättar hur ett nybygge skapat möjligheten att skräddarsy lokalerna efter behoven. På en rundvandring visar de bland annat upp körrummet som är utformat för att ge god akustik, och ett amnings-/lekrum med utsikt över kyrksalen från två stora fönster.
Budgeten har satts till 40,5 miljoner kronor.
– Vi har sagt att vi inte ska ta lån på över tio miljoner och det har vi inte gjort heller, vi ligger på nio miljoner nu, Evalotta Bengtsson.
Mycket pengar har bland annat kommit in via så kallade löftesoffer, där medlemmar i församlingen skänker pengar till verksamheten.
– För utomstående kan det låta konstigt, men titta här vad pengarna går till och kyrkan är för alla, säger Jacob Ardenfors.
För att hålla nere kostnaderna har församlingsmedlemmarna lagt ner många timmars ideellt arbete. Cirka 200 personer var med och tog det första spadtaget den 29 april 2018 och engagemanget har varit stort hela vägen.
– När vi skulle börja bygga insåg vi att vi hade nästan all kompetens som behövdes själva, arkitekt, designers, hantverkare. I princip har vi bara behövt ta in rörmokare utifrån, säger Evlotta Bengtsson.
För Jacob Ardenfors är invigningen av kyrkan en av två stora milstolpar inom loppet av drygt ett halvår. Nästa sommar ska den nya Novahallen stå klar. Även det är ett mångårigt projekt där Equmeniakyrkan varit involverad som en av aktörerna i Floda Nova.
– Vi brukar säga att Novahallen ska vara Flodas vardagsrum och kyrkan kan bli Flodas kök eller veranda.
InvigningLördagen den 30 november och söndagen den 1 december invigs den nya Equmeniakyrkan i Floda. På lördagen är det visning av kyrkan, gratiskonsert med Longkaslong för barnen och tre parallella föreläsningar om hållbarhet. Söndagen fortsätter med invigningsgudstjänst med Lasse Svensson, David Norén, EquMass Choir, barnkör och församlingens musiker. Läs mer…

Nytt SM-silver till Emanuelsson

AllmäntNär Emma Emanuelsson och hästen Chaploon kom fram till sista hindret i SM-finalens omhoppning var de fortfarande felfria genom hela mästerskapet. Då kom rivningen, men Nääsryttaren kunde i alla fall kvittera ut en silvermedalj.

Det blev ett silver i utomhus-SM i slutet på juli och när inomhus-SM avgjordes i Södertälje i helgen blev det alltså en medalj av samma valör. Ekipaget hade klarat av både kvalet och finalens grundomgång utan någon rivning och därefter följde omhoppning mot Åbyryttaren Viktor Melin. Emma Emanuelsson var först ut.
– Det gick fort så hade vi klarat oss felfria hade jag satt ordentlig press på honom. Men vi rev sista hindret med en hårsmån, säger hon.
I stunden kände Emma Emanuelsson mer att hon missat ett guld än att hon vunnit ett silver, men med ett par dagars perspektiv är hon nöjd.
– Det kändes surt, men hade jag fått rida om hade jag ridit på exakt samma sätt, jag vet inte vad som hände på sista hindret, det är små marginaler. Så klart siktade jag på ett guld, men det är jättekul att få en medalj.
Silvret var hennes fjärde SM-medalj på seniornivå, tidigare har det blivit ett guld och ytterligare två silver. Från ponny och uppåt har hon ett 25-tal SM-medaljer.
– Det är lite pinsamt men jag vet inte riktigt hur många jag har. Jag har sju guld, det har jag koll på i alla fall, säger hon och skrattar.
Emma Emanuelsson är tillbaka på allvar i eliten efter sin svåra nackskada och barnafödande som höll henne borta från sadeln under en lång period. I mars 2016 bröt hon en nackkota då hon föll av hästen på en tävling i Borås och ett år senare födde hon sonen Max. Först i slutet av 2017 började hon komma igång och tävla igen, men det var i mindre sammanhang långt från de stora scenerna. Efter försäljningen av stjärnhästen Titan 2014 har hon jobbat med unghästar och nu har det hårda arbetet gett resultat. Nioåriga Chaploon håller en jämn och hög nivå.
– Jag var väldigt nöjd med honom på SM, han red fantastiskt och går från klarhet till klarhet. I år har vi en fyrstjärnig tävling kvar i Poznań (Polen) den första advent, sen är det stora målet Scandinavium i februari och efter det kommer jag att starta utomhussäsongen tidigt. Vi har börjat smyga igång med tävlingar utomlands, men nu vill jag etablera honom på en hög internationell nivå.
Själv är Emma Emanuelsson näst intill återställd efter skadan, som tvingade henne att gå med nackkrage i över ett år. Än idag måste hon måste hon träna sjukgymnastik, stretcha och göra behandlingar med bland annat laser, men det är sällan hon känner av någon smärta under ritterna.
– Ibland är jag stel och det kan knycka till i nacken om hästen snubblar, men det är små grejer att leva med med tanke på hur illa det kunde ha gått.
Ytterligare en Nääsryttare, Linn Widmark på Coleburn, red SM men blev oplacerad. Läs mer…

Villabrand släcktes snabbt

LerumDet började brinna i källaren till villa i Aspenäs på måndagseftermiddagen. Räddningstjänsten var snabbt på plats, men då hade redan husets ägare redan släckt branden med en pulversläckare.

Det var vid halv fyratiden på måndagseftermiddagen som SOS larmades till villaområdet med anledning av källarbranden. Räddningstjänsten var snabbt på plats med en stor styrka.
– Det var rökutveckling och det är bättre att ta i för mycket än för lite i en sådan situation, förklarar Christopher Hoff, räddningstjänsten.
Husets ägare var hemma och kunde själv släcka branden. Han togs omhand i ambulans för kontroll, men var inte allvarligt skadad.
Christopher Hoff konstaterar att även om det inte handlade om levande ljus i just det här fallet är det något man bör tänka på den här årstiden.
– Släck ljusen efter er, och elda inte för hårt i öppna spisen eller kaminen, lyder hans råd.
Enligt räddningstjänsten är det bästa skyddet mot en brand att ha en fungerande brandvarnare så att branden upptäcks i tid samt en handbrandsläckare och en brandfilt så att den som upptäcker branden kan agera.
Några tips från brandmännen på Räddningstjänsten Storgöteborg.
Kontrollera att du stängt av spisen. Om det börjar brinna i en kastrull, lägg locket på. Släck aldrig med vatten! Kontrollera att brandvarnaren fungerar. Byt batteri i brandvarnaren regelbundet. Lämna aldrig ett levande ljus obevakat. En god regel är att den som har tänt ljuset ansvarar för att det släcks. Dekorera inte ljusstaken med mossa, bomull eller annat material som kan ta eld. Sätt upp en lapp med påminnelsen att släcka ljuset på insidan av ytterdörren, så att du blir påmind om att släcka ljuset innan du går hemifrån. Blockera inte trappor och korridorer, tänk på att detta är utrymningsvägar om något skulle hända. Läs mer…

Hantverkare jagades med kniv

LerumTvå hantverkare som jobbade på ett hus i Lerum blev på torsdagen jagade med kniv av en okänd man. Polisen sökte efter gärningsmannen med helikopter, dock utan resultat.

De två hantverkarna stod och jobbade på ett hus på Lars Hägers väg i Aspenäs när en för dem okänd man dök upp med kniv. Klockan var då omkring 14.30. Den knivbeväpnade mannen började jaga hantverkarna som sprang från platsen och lyckades skaka av sig gärningsmannen.
Polisen ryckte ut med tre bilar – två från Alingsås och en från Göteborg, samt helikopter och sökte efter gärningsmannen under närmare två timmar. Dock utan att hitta honom. Polisen rubricerar ärendet som försök till grov misshandel, och uppger att det rör sig om en helt oprovocerad attack.
Hantverkarna som tvingades fly från den knivbeväpnade mannen blev inte fysiskt skadade.
– De blev inte skadade men blev väldigt skärrade och rädda så klart, säger Maria Abrahamsson, stationsbefäl vid polisen i Alingsås.
Polisens signalement av gärningsmannen är att han ska vara mellan 25-30 år gammal, ha mörkt kort hår och korpulent kroppsbyggnad. Han ska ha varit klädd i mjukiskläder, och eventuellt ha burit gråa mjukisbyxor. Läs mer…

Kulturstipendium till Malin Wättring

MusikMusikern och kompositören Malin Wättring från Lerum är en av de som tilldelas Sten A Olssons kulturstipendium 2019.

Malin Wättring är jazzmusiker, saxofonist och kompositör. Hon är uppvuxen i Lerum men är numera bosatt i Göteborg. Den 6 december är hon en av sex personer som får ta emot Sten A Olssons kulturstipendium 2019 på 300 000 kronor. Utdelningen sker i Stenhammarsalen i Göteborgs konserthus, då publiken får möjlighet att möta några av stipendiaterna i exklusiva liveframträdanden.
”För saxofonisten, jazzmusikern och kompositören Malin Wättring är rörelsefrihet och musikaliska samarbeten avgörande. Malin Wättrings eget uttryck kan vara lyriskt och melodiskt, men också rått, pådrivande och kraftfullt. Det handlar om att lyssna och att vara lyhörd, fånga det som händer i stunden, låta musiken bli ett samtal. Utöver huvudinstrumentet tenorsax, använder Malin Wättring sig även av sopran-, alt- och barytonsax, men också klarinett, gitarr och den egna rösten”, skriver stiftelsen i ett pressmeddelande.
Sarah Klang
Bland övriga stipendiater kan nämnas sångerskan Sarah Klang, i dagarna aktuell med sitt andra album och skådespelaren Mattias Nordkvist, aktuell som Gustaf Löwander i SVT:s dramaserie Vår tid är nu.
Årets honorärstipendiat är skådespelaren Claes Eriksson, som under hösten har kunnat ses på Lorensbergsteatern i Göteborg med soloföreställningen Vardagsmat.
Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur grundades år 1996 i samband med skeppsredare Sten A Olssons 80-årsdag. Genom stiftelsen lämnar familjen stöd till forskning och kulturverksamhet främst i Göteborg och västra Sverige. Läs mer…

Gästar Dergården med dramakomedi

TeaterDe lärde känna varandra på Vallarnas friluftsteater. Nu har Flodabon Ola Hedén och Lars Classon skrivit en föreställning ihop. I november spelas den på Dergårdsteatern.

Lars Classon är uppvuxen i det lilla samhället Fegen i Svenljunga kommun. Som son till Krister ”Stefan & Krister” Classon är han mer eller mindre född in i underhållningsbranschen. Han har jobbat som manusförfattare och regissör i 15 år, och har även stått på scenen i ett stort antal komedier och revyer.
Flodabon Ola Hedén har haft en lite mer krokig väg till scenen. Han är uppvuxen på Källö-Knippla i Göteborgs norra skärgård, och jobbade tills han var i 25-årsåldern som elektriker. Han hade länge spelat hockey och fotboll, men skador satte stopp för idrottandet. I jakten på en ny hobby kom i kontakt med teaterns värld och efter det var han fast. Han sa upp sig från sitt jobb och sökte in till en teaterutbildning.
Vallarnas friluftsteater
Lars Classon och Ola Hedén lärde känna varandra för några år sedan när de jobbade ihop på Vallarnas friluftsteater i Falkenberg – Lars som manusförfattare och Ola som skådespelare. Nu är de aktuella med föreställningen Tralala – om helvetet vi kallar livet, där duon själva står för allt: manus, regi och skådespeleri.
Föreställningen beskriver duon som en dramakomedi, Den tar sin utgångspunkt i två på ytan väldigt olika personer som inte känner varandra men som går på bio för att se samma film. Båda två somnar och när de vaknar är de inlåsta, och tvingas att umgås med varandra.
– Inuti är de båda två människor med liknande problem. Och det kanske finns en anledning till att det är just de två som är där, säger Lars Classon.
– Det är en komisk föreställning men den har också en djupare botten, fortsätter han.
Ute på turné
Sedan mitten av september är Lars Classon och Ola Hedén ute på turné med föreställningen. Under hösten har de totalt 25 föreställningar inbokade. Och har de ett 15-tal föreställningar inbokade redan.
– Vi hoppas på 25 föreställningar även i vår, säger Lars Classon.
Den 17 november spelar de på Dergårdsteatern i Lerum, som ju får anses vara Flodabon Ola Hedéns ”hemmateater”.
Ola Hedén, som tidigare spelat på Dergården två gånger med föreställningen Alla heter Allan, hyllar teaterlokalen.
– Det är en otroligt skön och bra teaterlokal att spela i. Den har bra akustik och är lagom stor, säger han.
Han och Lars Classon hoppas att Lerumsborna ska sluta upp mangrant.
– Det vore jätteroligt om de ville komma, det är en jäkligt bra historia och det kommer att bli en trevlig kväll, avslutar Ola Hedén. Läs mer…

Kreativ Flodafighter gör VM-debut

KampsportAlexander Brodal ser på MMA (mixed martial arts) som ett modernt gladiatorspel, där atleten med det bredaste registret har bäst chans att vinna. Själv litar han mycket på sin kreativitet i buren när han nu gör sig redo för sitt första VM.

– Vad gör du på fritiden?
Frågan brukar generera ett svar med ett par, tre olika intressen. När Alexander Brodal får frågan klurar han en stund, men kan omöjligt svara. För 24-åringen från Floda flyter jobb och fritid ihop. För närvarande tränar han både morgon- och kvällspass och tiden däremellan drillar han som personlig tränare sina kunder i kampsport och leder gruppträningspass. Därmed tillbringar han större delen av sin vakna tid på Fighter Centre Göteborg, där LT träffar honom.
– Jag lever för hela veckorna och inte bara för helgerna, jag skulle ha svårt att gå tillbaka till ett vanligt jobb efter det här och gillar verkligen det jag gör, säger han.
Alexander sitter i en fåtölj innanför entrén med en proteinshake i handen och berättar om vägen mot det stundande mästerskapet i Bahrain, som startade med en elitsatsning för tre år sedan. Inledningsvis blandade han goda insatser med plattmatcher, men med tiden har vinsterna blivit allt fler och VM-biljetten är belöningen sedan han blivit rankad som en av Sveriges två bästa fighters i weltervikt, -77,1 kilo.
Redan i somras debuterade Alexander i sitt första internationella mästerskap när han tävlade i EM, som dock inte blev den framgång som han hoppats på. Det blev omedelbar sorti efter förlust mot en italienare.
– Jag var övertänd och ville avsluta matchen för fort. Jag började bra men sen blev jag lite ivrig och det slutade med att jag blev utstrypt. Siktar på guld När han går upp på mattan i sin första VM-match på måndag ska han hålla huvudet kallt och njuta av atmosfären.
– Jag blir inte mer nervös utan bara mer taggad när det är en större tävling, jag gillar det, säger Alexander, som åker till Bahrain med högt ställda mål.
– Jag ska jag släppa loss inne i buren och ha roligt, sen är självklart målet att ta guld.
På grund av att lottningen sker så sent som dagen innan tävlingen fokuserar Alexander helt och hållet på sig själv utan att scouta de andra deltagarna.
– Jag räknar med att ryssarna har hög nivå på brottningen och att det kommer bra boxare från Storbritannien.
Alexander coachas av den svenske MMA-pionjären August Wallen och på frågan om han tränat på något speciellt inför mästerskapet svarar han omedelbart giljotinförsvar, som ska förhindra att historien upprepar sig från EM.
– Jag vill inte bli utstrypt, på det sättet tänker jag inte förlora igen, säger han övertygande.
Alexanders segerrecept är att utnyttja sin kreativitet och överraska motståndaren. Just variationen är det som enligt honom gör MMA till den ultimata utmaningen.
– Det finns så många olika sätt att vinna på, det är som en typ av modernt gladiatorspel.
För att bli en komplett fighter har han övat upp sina färdigheter i de liggande momenten med brottning och grepp, medan han alltid har varit stark i den stående fighten med sparkar och slag. Dels tack vare att han har en lång kampsportsbakgrund inom karate, kickboxning och kung fu, dels för att han har ”rätt” anatomi.
– Kolla armarna, de går till knäna, säger han och rätar ut de långa lemmarna som ger honom en bra räckvidd.
I VM deltar enbart amatörer. Alexander tävlar i den så kallade A-klassen, där utövarna till skillnad från proffsen har benskydd och går treminuters- istället för femminutersronder. Så småningom vill han ta steget vidare.
– Men jag har inte superbråttom med att lämna amatörscenen som har vuxit enormt de senaste tio åren. Jag tror att jag har ungefär ett år kvar som amatör. Läs mer…

Mellberg gjorde Årets mål

AllmäntFOTBOLL: Krossbollen slås diagonalt från långt håll. Vid straffområdeslinjen står Björn Mellberg som behärskat och med en ruskig precision nickar in bollen i målvakten bortre hörn. Målet har utsetts till Årets mål i lokalfotbollen.

Det är GP som genomfört omröstningen bland sina läsare och av över 26 000 röster vann Björn Mellbergs välplacerade nick, som han traditionsenligt firade med en hjulning.
Prestationen hade imponerat på vilken nivå som helst, nu skedde den i division 6-matchen där Tollered slog Bergum.
– Det var tur. Helt sjukt alltså, säger Björn Mellberg till GP.
Han gjorde totalt elva mål under säsongen, som annars hade få glädjeämne för Tollered som slutade långt ner på åttonde plats i tabellen.
När GP gästade Spinnarvallen gav man Björn Mellberg tio chanser att upprepa drömmålet. Men tillsammans med Robert Warnesjö, som även slog inlägget mot Bergum, var han inte i närheten av att ens pricka målet. Läs mer…