Program för statsbesöket från Nederländerna och medieackreditering

Nederländernas kungapar, Deras Majestäter Kung Willem-Alexander och Drottning Máxima, besöker Sverige 11–13 oktober 2022 på inbjudan av H.M. Konungen.
Syftet med statsbesöket är att befästa och främja de långvariga och mycket goda förbindelserna mellan Sverige och Nederländerna, som går tillbaka till 1600-talet. Länderna arbetar tillsammans för att göra Europa grönare, mer motståndskraftigt och ekonomiskt starkare. Statsbesöket kommer att fokusera på frågor om grön innovation, inklusive energiomställning och livsvetenskap, maritima relationer och jämställdhet.
Vilka statsråd som kommer att representera den svenska regeringen meddelas närmare besöket.
Tisdag 11 oktober
Förmiddag
Ankomst Arlanda Kronprinsessan Victoria och prins Daniel möter det nederländska kungaparet på Arlanda vid ankomsten till Sverige.
Högtidlig välkomstceremoni Statsbesöket inleds officiellt när det svenska kungaparet möter det nederländska kungaparet vid Hovstallet för kortege till Kungliga slottet. Hovstallet
Vid den högtidliga välkomstceremonin på Inre borggården inspekterar kungarna Grenadjärkompaniet ur Livgardet och nationalsånger spelas. Det nederländska kungaparet presenteras för representanter för riksdag och regering. Det svenska kungaparet hälsar samtidigt på den nederländska delegationen. Allmänheten är välkommen att närvara. Kungliga slottet
Efter välkomstceremonin ger kungarna var sitt pressuttalande i Lovisa Ulrikas matsal, i närvaro av drottningarna.
LunchKungaparet bjuder sina gäster på lunch på Kungliga slottet. Medföljande ministrar och representanter ur den nederländska delegationen bjuds på en lunch på Utrikesdepartementet.
Eftermiddag
Möte med talmannenDet nederländska kungaparet tas emot av talmannen i riksdagen. Riksdagen
Möte med statsministernStatsministern tar emot det nederländska kungaparet i Adelcrantzska huset för samtal.
VasamuseetEftermiddagen avslutas med besök på Vasamuseet, där en förevisning av Vasaskeppet kommer att äga rum. Besöket avslutas med att man från nederländsk sida återbördar en värdefull skeppsklocka från det havererade örlogsfartyget Sophia Albertina, som sjönk utanför den nederländska kusten 1781. Nederländerna och Sverige har gemensamt en speciell relation till havet och maritima miljöer – hamnar och sjöfart lade grunden för relationerna mellan länderna genom ett sjöfartsfördrag från 1614. Vasamuseet
Kväll
GalamiddagPå kvällen ger det svenska kungaparet en galamiddag på Kungliga slottet till sina gästers ära.
Onsdag 12 oktober
Förmiddag
Rundabordssamtal om näringslivsfrågor  De båda kungaparen deltar i ett rundabordssamtal som lyfter frågor om hur man bygger ett hållbart, motståndskraftigt och ekonomiskt starkare Europa. I fokus står den gröna energiomställningen, skiftande leveranskedjor och möjligheter till stärkt samarbete. I rundabordssamtalet deltar regeringsföreträdare och representanter från nederländska och svenska näringslivsorganisationer och företag.
Lunch i Stockholms stadshusStockholms stad ger en lunch med kommunfullmäktiges ordförande och finansborgarrådet som värdar. Vid lunchen deltar de båda kungaparen, kronprinsessparet och prinsparet samt ett xx-tal övriga gäster. Stockholms stadshus
Eftermiddag
Elektrifierad båtfartPå eftermiddagen får kungaparen en demonstration av den elektriska bärplansbåten Candela, som flyger över vattnet. Candela kan färdas både snabbt och långt på batterikraft, tack vare bärplanssystemet som minskar vattenfriktionen med 80 procent jämfört med en vanlig båt. Detta ger även en tyst båttur samtidigt som varken vågor eller vind påverkar passagerarna. Från 2023 kommer Candelas nya färja att bli en del av en ren kollektivtrafik till sjöss i samarbete med Region Stockholm. Candela
Stockholm ExergiI Värtahamnen besöker man Stockholm Exergi, som arbetar med att säkra Stockholmsregionens tillgång till värme, el, kyla och avfallstjänster. Fjärrvärmenätet är navet för de samhällsnyttor som Stockholm Exergi skapar tillsammans med sina kunder och samarbetspartners. I dag är mer än 800 000 stockholmare och drygt 400 sjukhus, datahallar och andra privata och offentliga verksamheter anslutna till fjärrvärmenätet, som i sin tur är kopplat till värme- och kraftvärmeanläggningar. I anläggningarna tar man tillvara restvärme och omvandlar biobränslen, samt det avfall som inte längre kan eller bör materialåtervinnas, till energi. Stockholm Exergi planerar också för att bygga Europas första storskaliga anläggning för minusutsläpp. Det gör man med hjälp av stöd från EU:s innovationsfond (180 miljoner euro). Anläggningen med så kallad bio-CCS-teknik kommer när den är klar att fånga in 800 000 ton biogen koldioxid varje år. Den kommer också att bidra till Sveriges, samt till svenska och internationella företags, mål att nå nettonollutsläpp.Stockholm Exergi
SciLifeLabSciLifeLab – Science for Life Laboratory – är ett svenskt nationellt vetenskapligt centrum för storskalig forskning inom biovetenskap, medicin och miljö. Här flätar man samman högteknologiska analysmetoder, hantering av stora mängder forskningsdata och tvärvetenskapliga samarbeten, viktiga delar för att möta de samhällsutmaningar vi står inför. SciLifeLab startades 2010 gemensamt av de fyra universiteten Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet. År 2013 utsågs SciLifeLab till nationell forskningsinfrastruktur vilket innebär att avancerad teknologi och expertis ska göras tillgänglig för forskare från universitet och högskolor i hela Sverige, samt för industri och hälsosjukvård. I dag har SciLifeLab verksamhet vid de flesta större svenska lärosäten. Under besöket får kungaparen en presentation av verksamheten och en djupare inblick i hur grundforskning om kroppens celler och den teknik som behövs för att studera detta kan användas till att bättre diagnostisera patienter för att kunna individanpassa/skräddarsy deras vård.SciLifeLab
Kväll
SvarsmottagningPå kvällen står det nederländska kungaparet värd för en konsert på Stockholms konserthus med Tim Kliphuis Ensemble för sina svenska värdar och inbjudna gäster.
Torsdag 13 oktober
Torsdagens program äger rum i Göteborg.
Förmiddag
Lindholmen Science Park Dagen inleds med ett besök på Lindholmen Science Park. Det är ett internationellt innovationskluster med inriktning mot områdena mobilitet, AI, visualisering media och IT. Ett av Lindholmen Science Parks huvudsyften är att stärka Sveriges konkurrenskraft genom samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle, både på det nationella och internationella planet. På Lindholmenområdet samverkar Chalmers och Göteborgs universitet med det högteknologiska näringslivet och samhället i olika utvecklingsprojekt. Det finns ca 375 företag och ca 18 000 anställda på Lindholmen och 9 000 studenter, forskare, lärare och gymnasiestuderande. Under besöket kommer kungaparen att få en presentation av Lindholmen Science Parks verksamhet samt träffa anställda och studenter från några av innovationsprogrammen. Lindholmen Science Park
Lunch  Landshövdingen i Västra Götaland står värd för en lunch i residenset.
Göteborgs hamn  Efter lunch får kungaparen en presentation av arbetet som Göteborgs hamn bedriver i utvecklingen mot en grönare sjöfart inom EU. Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden, med över 11 000 fartygsbesök per år från fler än 140 destinationer världen över. 2019 satte man upp ett nytt mål om att uppnå 70 procents minskning av klimatpåverkande utsläpp fram till 2030. Vissa av hamnterminalerna är redan fossilfria. Under besöket kommer ett samförståndsavtal att undertecknas mellan Rotterdams hamn och Göteborgs hamn som fokuserar på digital utveckling, eldrivna tankfartyg och etablering av en grön korridor för metanolbränsle. Konceptet med gröna korridorer – vägar för hållbara transporter – etablerades i Clydebank-deklarationen vid COP26 i Glasgow som undertecknades av både Sverige och Nederländerna. Göteborgs hamn
AB VolvoKungaparen besöker Volvokoncernen. Här får man en presentation av Volvokoncernens gröna omställning, som omfattar alla delar från produktion till slutprodukt. Vikten av samarbete med andra för att driva den gröna utvecklingen framåt kommer också att beröras. Ett exempel är samarbetet med SSAB/Hybrit som resulterat i världens första maskin med fossilfritt stål till slutkund. Volvokoncenen är även det första företaget i världen som har serieproduktion av tunga elektriska lastbilar till slutkunder. Besöket avslutas med praktisk förevisning av såväl eldrivna lastbilar som elektrisk grävmaskin.Volvo
Avskedsceremoni Landvetter   Statsbesöket avslutas när det svenska kungaparet tar farväl av det nederländska kungaparet vid en avskedsceremoni på Landvetter flygplats.
Till redaktionen
Medierepresentanter behöver särskild ackreditering via UD för att bevaka statsbesöket. Sista dag att ansöka om ackreditering är torsdagen den 6 oktober 2022.Ansökan om ackreditering Läs mer…

Uttalande av statsministern med anledning av Rysslands fortsatta aggression mot Ukraina

– EU och Sverige fördömer kraftfullt Rysslands fortsatta aggression mot Ukraina och planerna på ytterligare så kallade folkomröstningar på ryskkontrollerat territorium i Ukraina. Eventuella sådana saknar varje form av legitimitet och vore ytterligare flagranta brott mot folkrätten. – Tillsammans med EU och andra partner kommer vi att diskutera lämpliga åtgärder som svar på Rysslands oacceptabla agerande, inklusive i form av ytterligare sanktioner, säger statsministern vidare.- Rysslands försök att påverka vår politik kommer inte att lyckas. Vårt stöd för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet förblir orubbligt, slår statsminister Andersson fast. Läs mer…

Utrikesminister Ann Linde deltar vid FN:s högnivåmöte i New York

Nästa vecka deltar utrikesminister Ann Linde vid högnivåveckan i samband med öppnandet av FN:s generalförsamling i New York.
Världens ledare samlas i New York i samband med öppnandet av FN:s generalförsamling nästa vecka. Högnivåveckan blir den första efter Rysslands aggression mot Ukraina och den första i fysiskt format på tre år.
Bland svenska prioriteringar finns Rysslands aggression mot Ukraina och dess omfattande regionala och globala konsekvenser.
Utrikesministern kommer också att delta i och stå värd för ett antal möten med fokus på feministisk utrikespolitik och jämställdhet, inklusive kvinnor, fred och säkerhet, samt människohandel med koppling till Ukraina. Hon står även värd för ett möte om klimat och säkerhet tillsammans med USA:s klimatsändebud John Kerry samt en mottagning för kvinnliga utrikesministrar och ett möte om flickors rätt till utbildning tillsammans med Malala Yousafzai och organisationen The Malala Fund.
På programmet står även bilaterala möten med tillresande motparter från andra länder och chefer inom FN-systemet.
Utrikesminister Linde kommer under veckan att hålla Sveriges nationella anförande i generalförsamlingen. Ann Linde finns på plats i New York den 19–23 september.
För ytterligare detaljer vänligen kontakta utrikesministerns pressekreterare. Läs mer…

Jörgen Karlsson ny ambassadör i Marocko

Regeringen har utsett Jörgen Karlsson till ambassadör i Rabat.
Jörgen Karlsson är i dag chef för Västafrikagruppen på Afrikaenheten i UD (UD AF). Han var tidigare biträdande myndighetschef vid Sveriges delegation vid OECD och Unesco i Paris.
Han har tjänstgjort vid FN-representation i New York och EU-representation i Bryssel samt för EU-delegationen vid FN i New York. Han har även arbetat vid flera enheter i UD.
Jörgen Karlsson tillträder sin nya befattning i september i år. Läs mer…

Utrikesminister Ann Linde och biståndsminister Matilda Ernkrans deltar vid FN:s högnivåvecka i New York den 19–23 september

Utrikesminister Ann Linde och biståndsminister Matilda Ernkrans besöker New York för att delta i högnivåveckan i samband med öppnandet av FN:s generalförsamling den 19–23 september, den så kallade UNGA-veckan.
Den överskuggande frågan när världens ledare möts i New York är Rysslands aggression mot Ukraina och de omfattande regionala och globala konsekvenser som kriget har fört med sig. Andra högt prioriterade frågor för den svenska delegationen kommer att vara bland annat klimat, livsmedelstrygghet och humanitära frågor, utbildning och hälsa. Sverige har dessutom ett tydligt fokus på att aktivt främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer samt jämställdhet i tider av motvind på dessa områden.
En övergripande svensk prioritering under veckan är också att genom deltagandet stå upp för FN-stadgan och den regelbaserade världsordningen, något som är särskilt viktigt med anledning av den ryska aggressionen och i en tid av ökade geopolitiska spänningar. Läs mer…

Ann Linde till Berlin för konferens om feministisk utrikespolitik

Måndagen den 12 september deltar utrikesminister Ann Linde vid konferensen ”Shaping Feminist Foreign Policy” i Berlin för att diskutera feministisk utrikespolitik. Värd för konferensen är Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock.
– I en tid av kriser som krig och klimatförändringar måste vi arbeta tillsammans för att skydda kvinnors och flickors rättigheter och stärka jämställdheten. Det är glädjande att allt fler länder ser hur en feministisk utrikespolitik är ett viktigt verktyg i detta arbete, och jag vill tacka min kollega Annalena Baerbock för hennes stora engagemang sedan Tyskland annonserade sin feministiska utrikespolitik tidigare i år, säger Ann Linde.
2014 lanserade Sveriges regering som första land i världen en feministisk utrikespolitik. Idag har nio länder anammat detta förhållningssätt, och fler är på gång.
I Berlin ska Ann Linde bland annat delta i en paneldebatt och dela med sig av Sveriges erfarenheter. Hon träffar även utrikesministrar från ett tiotal länder för att diskutera hur feministisk utrikespolitik kan bidra till att hantera dagens globala kriser och utmaningar.
Här kan du läsa mer om den svenska regeringens feministiska utrikespolitik. Läs mer…

Sverige deltar i två domstolsmål om kriget i Ukraina

Sverige har valt att intervenera (delta) i två domstolsmål om ansvar av Ryssland för brott mot folkrätten. I den Internationella domstolen i Haag pågår ett mål mellan Ukraina och Ryssland som rör anklagelser om folkmord. Samtidigt handlägger Europadomstolen i Strasbourg ett mellanstatligt mål mot Ryssland om grova brott mot de mänskliga rättigheterna under kriget i Ukraina.
− Ansvarsutkrävande för brott som begås i samband med Rysslands aggression mot Ukraina är högt prioriterat för Sverige. Sverige har därför valt att delta i flera av de domstolsmål som nu pågår för att utkräva ansvar av Ryssland, säger utrikesminister Ann Linde.
Sverige är part i folkmordskonventionen och har valt att delta i det mål i Internationella domstolen som Ukraina tidigare i år inledde mot Ryssland. I en så kallad interventionsförklaring som lämnas in till domstolen i dag redovisas den svenska synen på de tolkningsfrågor som väcks i målet.
Det mellanstatliga målet inför Europadomstolen rör omfattande och allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna under kriget i Ukraina. En central fråga i målet är i vilken mån Ryssland kan hållas rättsligt ansvarigt enligt Europakonventionen för händelser på ukrainskt territorium. Igår beslutade regeringen att Sverige ska begära Europadomstolens tillstånd att gå in i målet som en tredje part.
Sverige kommer i bägge målen att föra fram ståndpunkter som ligger i linje med Ukrainas. För Sverige är det grundläggande att folkrätten respekteras, att ansvar för aggressionshandlingar utkrävs och att uppgifter om krigsförbrytelser utreds. Medvetna anfall mot civila personer och objekt strider mot krigets lagar. Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter gäller även i krigstid och måste alltid skyddas. Läs mer…

Annika Hahn-Englund ny ambassadör i Nigeria

Regeringen har utsett Annika Hahn-Englund till ambassadör i Abuja.
Annika Hahn-Englund arbetar idag med investeringsfrämjandefrågor på enheten för främjande och hållbart företagande (UD FH). Hon har tidigare varit ambassadör i Belgien och Luxemburg, med stationering i Stockholm. Hon har tjänstgjort vid ambassaderna i Peking och Bonn, vid Sveriges EU-representation i Bryssel och vid EU-kommissionens generalsekretariat. Hon har även bl.a. varit ambassadör för nordiskt samarbete i UD samt arbetat på Statsrådsberedningens EU-kansli.
Annika Hahn-Englund tillträder sin nya befattning i september i år. Läs mer…

Utrikesminister Ann Linde till Estland

Publicerad 07 september 2022

Utrikesminister Ann Linde reser till Tallinn, Estland, den 7 september för att tillsammans med Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu delta vid presentationen av slutsatserna i studien Estonian-Swedish Visionary Report.

Estonian-Swedish Visionary Report är en framåtblickande studie om de bilaterala relationerna mellan Sverige och Estland, som utrikesminister Linde respektive Reinsalu tillsammans tagit initiativ. Rapporten har författats av Pär Nuder och professor Raul Eamets.I samband med besöket hålls också bilaterala överläggningar om bland annat Rysslands aggression mot Ukraina och Nato.

Presskontakt Läs mer…

Utrikesminister Ann Linde besöker Uppsala

Publicerad 05 september 2022

Måndagen den 5 september besöker utrikesminister Ann Linde Uppsala. Under besöket deltar Ann Linde bland annat i ett öppet möte med Utrikespolitiska Föreningen på Uppsala Universitet, med fokus på Sveriges utrikespolitiska prioriteringar. Utrikesministern träffar också gymnasieelever för att tala om sitt arbete och svara på elevernas frågor om Sveriges utrikespolitik.

Tider
09.30: Möte med gymnasieelever på Lundellska skolan.
10.15: Öppet möte med Utrikespolitiska Föreningen, Uppsala Universitet.
För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta pressekreterare.

Presskontakt Läs mer…

Artilleriammunition till Ukraina

Statsministern inledde pressträffen med att ge en sammanfattande bild av konsekvenserna efter Rysslands invasion av Ukraina för ett halvår sedan och hur detta bland annat har lett till Sveriges och Finlands ansökan till Nato och drivit fram rekordhöga energipriser i Sverige och övriga Europa. Statsminister Andersson återkallade också sina egna starka intryck från sitt besök i ett krigsdrabbat Ukraina:
– Det råder ingen tvekan om att det är Ukraina som betalar det högsta priset för Rysslands maktambitioner. Där vi betalar med höga elpriser, betalar ukrainarna med sitt eget blod.
Efterfrågad ammunition i stödpaket
Tidigare i veckan aviserade regeringen ytterligare militärt stöd på 500 miljoner kronor till Ukraina, vid pressträffen preciserade statsministern innehållet i det militära stödet:
– Imorgon kommer regeringen fatta beslut om ett sjunde militärt stödpaket till Ukraina. Stödet utgörs av artilleriammunition, något som Ukraina specifikt efterfrågat. Ammunitionen kan användas direkt och ger Ukraina högre förmåga att bekämpa motståndaren bakom dess frontlinje. Detta stödpaket kommer ytterligare att stärka Ukrainas försvarsförmåga, här och nu, sade statsministern. 
Pressmeddelande: Sjunde stödpaket till Ukraina
Uppdrag till Försvarsmakten och FMV
Statsminister Andersson avslutade sitt anförande vid pressträffen med att meddela om ett uppdrag till Försvarsmakten och Försvarets materielverk:
– Jag vill förvarna att det här kriget riskerar att bli långvarigt och det är centralt för hela Europa att Ryssland inte vinner. Idag kan vi därför meddela att regeringen kommer att ge Försvarsmakten och Försvarets materielverk i uppdrag att återkomma med en rapport om hur Sverige bäst ska kunna ge ett långsiktigt och substantiellt stöd framöver. Detta samtidigt som vi ska utveckla vår egen militära förmåga. Läs mer…

Ann Linde deltar i informellt möte med EU:s utrikesministrar

Utrikesminister Ann Linde deltar i ett informellt möte med EU:s utrikesministrar, det så kallade Gymnich-mötet, den 30–31 augusti i Prag, Tjeckien.
På dagordningen står EU:s fortsatta agerande med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina.
– EU fortsätter att enigt och kraftfullt svara på Rysslands aggression mot Ukraina tillsammans med partners. Vi behöver hålla uppe trycket på Ryssland och fortsätta stödja Ukraina politiskt, ekonomiskt, humanitärt och militärt, säger Ann Linde.
Utrikesministrarna kommer även att diskutera EU:s relationer med länderna i Afrika.
– Många afrikanska länder står inför en livsmedelskris som ett resultat av Rysslands aggression mot Ukraina. Vi måste diskutera hur vi kan möta gemensamma utmaningar tillsammans med länderna i Afrika och stärka vårt långsiktiga partnerskap, säger Ann Linde.
Tjeckiens utrikesminister Jan Lipavský har i samband med mötet bjudit in Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, Moldaviens utrikesminister Nicu Popescu och Georgiens utrikesminister Ilia Dartjiasjvili till en arbetslunch med EU:s utrikesministrar. Läs mer…

1 miljard i ökat stöd till Ukraina

Vid den gemensamma presskonferensen inledde statsminister Andersson med att hälsa den Ukrainska utrikesministern tillbaka till Stockholm och reflekterade därefter kring de starka minnen som hennes resa till Kiev tidigare i juli har skapat.
– Det är hjärtskärande att se grymheterna och ert stora bördiga land ödeläggas, kommenterade statsministern sina upplevelser.
Artikel: Magdalena Andersson har besökt Ukraina
– Ni försvarar er själva och ert land, men ni försvarar också våra gemensamma europeiska värderingar och internationella regelverk. Gränser får aldrig ändras med våld och krig. Detta är ett enormt åtagande, och det är vår plikt och ära att stötta er på alla upptänkliga sätt. Det är därför min regering kommer att gå vidare med nya stödpaket till Ukraina för ett värde av 1 miljard svenska kronor, cirka 100 miljoner US-dollar, sade hon.
Tvådelat stödpaket
Statsminister Andersson beskrev stödet som tvådelat:
– Den första delen är ett nytt militärt stöd, på 500 miljoner kronor. Innehållet i det nya stödpaketet motsvarar era förfrågningar och ska komplettera donationer från andra nationer. Ett beslut i frågan kommer fattas inom en mycket nära framtid.
Den andra delen av Sveriges stöd avser att stödja Ukrainas ekonomi, motståndskraft och återhämtning, med ytterligare 500 miljoner SEK. Statsminister Andersson beskrev stödet i flera punkter:
– Sverige kommer att stärka sitt stöd till återhämtning och återuppbyggnad av Ukraina, inte minst genom hantering och återanvändning av förstörd infrastruktur. Återvinning av förstörda byggnader och infrastruktur kan vara farligt och explosivt. Sverige är väl lämpat att tillsammans med internationella partners bistå Ukraina inom denna sektor. Vi kommer också att stödja med köp av ukrainskt vete, vilket kommer att stödja den ukrainska ekonomin och säkerställa fortsatta mattransporter från Ukraina.
– Vi kommer att ge finansiering till FN:s världslivsmedelsprogram för att köpa, flytta och leverera vete som för närvarande har fastnat i Ukraina till länder som riskerar att drabbas av svält. Det innebär att det svenska bidraget kommer att möjliggöra avgång av ett fullastat fartyg, innehållande cirka 30 000 ton ukrainskt vete, till miljontals mottagare som riskerar att svälta. Eftersom detta ökar självförsörjningen är det också avgörande för ukrainskt oberoende.
Statsministern avslutade sitt anförande vid presskonferensen med att understryka Ukrainas europeiska tillhörighet:
– Ukraina är en del av den europeiska familjen, och den europeiska familjen kommer att hjälpa er att vinna det här kriget.
Under sitt besök träffar utrikesminister Kuleba även sin kollega utrikesminister Ann Linde samt biståndsminister Matilda Ernkrans. Läs mer…

Statminister Magdalena Andersson tar emot Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba

Statsminister Magdalena Andersson tar emot Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba som besöker Stockholm den 29 augusti.
Under mötet kommer Andersson och Kuleba bland annat diskutera Rysslands invasion av Ukraina, svenskt stöd till Ukraina, Ukrainas EU-process och landets återuppbyggnad.
Under besöket kommer utrikesminister Dmytro Kuleba även träffa utrikesminister Ann Linde och biståndsminister Matilda Ernkrans.
Pressprogram
09.15: Fototillfälle när statsminister Magdalena Andersson tar emot utrikesminister Dmytro Kuleba i Björnen.
08.30-09.00: Inpassering och säkerhetskontroll för fotografer sker genom kopparporten via Rödbodgatan 6.
09.50: Gemensam pressträff med statsminister Magdalena Andersson, utrikesminister Ann Linde och Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba. Språk: Engelska
09.10-09.30: Inpassering och säkerhetskontroll för journalister sker genom kopparporten via Rödbodgatan 6.
Obligatorisk föranmälan till fototillfället och pressträffen senast måndag den 29 augusti kl. 07.00 via e-post till Nina Kefi, se presskontakt nedan.
Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf). Presslegitimation krävs, bifoga bild på din presslegitimation i anmälan. Läs mer…

Samarbete gällande energi och livsmedel på agendan när statsministern tog emot Norges statsminister

Magdalena Andersson berättade på presskonferensen efter mötet att båda ländernas regeringar kommer fortsätta sitt enträgna stöd till Ukraina och att Sveriges regering inom kort kommer att presentera ett ytterligare omfattande paket för att stödja Ukrainas motståndskraft.
De båda statsministrarna hade även diskuterat de globala konsekvenserna av Rysslands anfallskrig. Bland annat dess negativa effekter för Ukrainas spannmålsexport som behöver nya vägar över land efter Rysslands attacker mot Odessas hamn.
– Ett viktigt arbete pågår under EU:s regi med att bygga upp solidaritetskorridorer, som framför allt går via Rumänien.  Jag kan i dag meddela att vi från svensk sida har meddelat rescEU, som ordnar det här, att vi står redo att bidra med experter på logistik för att snabba på uppbyggnaden av de här solidaritetskorridorerna.  
– Om mer spannmål kan transporteras landvägen kan Ukraina öka sin export, samtidigt som Rysslands möjligheter att sätta press på Ukraina och omvärlden minskar. I många länder i världen kommer svälten att öka om vi inte lyckas med det här. Människor kommer att dö, sade statsministern.
Uppdrag om fortsatt samarbete kring elsystem
Krigets effekter på energi- och elmarknader var ett annat ämne som diskuterades under mötet. Den sammankopplade elmarknaden gör detta till en gemensam utmaning men också styrka, sade Magdalena Andersson och lyfte fram hur Finland kunde understödjas med el från Sverige när Ryssland stängde av sina elleveranser till landet i våras.
– Sverige och Norge har ett extra tätt samarbete kring elsystemen via våra systemoperatörer. För att ytterligare öka vår gemensamma motståndskraft har jag och Jonas har gett våra energiministrar i uppdrag att fortsätta våra länders samarbete, sade statsministern. Läs mer…

Eva Sundquist ny chargé d’affaires i Belarus

Regeringen har utsett Eva Sundquist till chargé d’affaires i Minsk.
Eva Sundquist är för närvarande kansliråd vid enheten för främjande och hållbart företagande (UD FH). Dessförinnan var hon generalkonsul i Sankt Petersburg. Hon har tidigare bland annat tjänstgjort vid ambassaden i Moskva, som konsul i Sankt Petersburg med placering i Kaliningrad samt vid ambassaden i Berlin och representationen i Bryssel.
Eva Sundquist tillträder sin nya befattning i september. Läs mer…

Statsministern betonade vikten av stöd till Ukraina på toppmöte för Krimplattformen

I sitt anförande under mötet underströk Magdalena Andersson hur allvarligt Sverige ser på de oräkneliga brott mot mänskliga rättigheter och internationell lag som ryska myndigheter gjort sig skyldiga till på Krimhalvön och annat tillfälligt ockuperat ukrainskt territorium.
– Jag blev skakad av vad jag såg och hörde under mitt besök i Butja och Borodjanka i juli, sade hon.
Tal: Anförande av statsministern på Krimplattformens toppmöte
Artikel: Magdalena Andersson har besökt Ukraina – Regeringen.se
Statsminister Magdalena Andersson konstaterade att Rysslands aggression primärt är riktad mot Ukraina, men att konsekvenserna av den även är allvarliga för Europa och globalt, till exempel när det gäller tillgång till energi och mat.
– Vi måste fortsätta att stå enade i vårt stöd till Ukraina, nu och på lång sikt. Vi måste se till att det internationella samfundet fortsätter svara samordnat och principfast för att stoppa Rysslands aggression och hålla ansvariga till svars. Sverige kommer fortsätta sitt enträgna stöd till Ukraina. Min regering kommer inom kort att presentera ytterligare omfattande stödpaket som kommer att stärka Ukrainas motståndskraft. Ju starkare Ukraina är, desto säkrare är vi andra.
– Slava Ukraini, avslutade statsministern. Läs mer…

Sveriges och Tysklands samarbete i det nya säkerhetsläget diskuterades när statsministern tog emot Tysklands förbundskansler

På pressträffen efter mötet lyfte statsminister Magdalena Andersson fram europeisk enighet och samarbete som avgörande efter Rysslands invasion av Ukraina. Hon tackade Tyskland för deras stöd för Sveriges och Finlands ansökningar om Natomedlemskap och berättade att de också hade diskuterat de ekonomiska effekterna av Rysslands krig.
– Ökad inflation, högre räntor och mer osäkerhet sätter press på företag och hushåll och det måste ekonomisk politik ta hänsyn till. Men vi måste också vara försiktiga och föra en långsiktigt hållbar finanspolitik, sade Magdalena Andersson.
Statsministern betonade också att den säkerhetspolitiska situationen belyser vikten av att påskynda den gröna omställningen.
– Att minska vårt beroende av fossil energi är den enda vägen framåt, för klimatet och för vår säkerhet. Grön omställning skapar dessutom jobb här och nu, sade Magdalena Andersson. Läs mer…

Försvar och grön omställning diskuterades på informellt nordiskt statsministermöte

På presskonferensen efter det första mötet konstaterade statsminister Magdalena Andersson att hela Norden kommer att ingå i samma försvarsallians när Sverige och Finland ansluter till Nato. Något som då stärker möjligheterna att samarbeta i kring försvar i regionen.
– Men säkerhet handlar inte endast om militär kapacitet. Rysslands krig i Ukraina visar hur nödvändigt det är att skydda och stärka våra samhällen genom att påskynda den gröna omställningen, sade hon.
Att de nordiska länderna ligger långt fram i denna utveckling kan visa vägen för andra, menade statsministern.
– Vi ska visa världen att det går att kombinera gröna omställning med ekonomisk utveckling och jobbskapande, sade Magdalena Andersson.
På presskonferensen efter de nordiska statsministrarnas möte med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz tackade statsminister Magdalena Andersson för en dag med bra diskussioner.
– Jag vill också återigen uttrycka vår djupa tacksamhet gentemot våra nordiska grannar såväl som Tyskland för deras starka stöd för vår och Finlands ansökan om Natomedlemskap. Vi är lyckligt lottade som har så goda grannar, sade hon. Läs mer…

Utrikesminister Ann Linde besöker Vadstena och Linköping

Tisdagen den 16 augusti besöker Ann Linde Vadstena och Linköping. På programmet står bland annat besök på Malmens flygfält och Försvarsmaktens helikopterflottilj, och Utrikespolitiska föreningen vid Linköpings universitet för ett rundabordssamtal om svensk säkerhetspolitik.
Media är välkomna att delta under delar av dagen. För mer information och intervjuförfrågningar kontakta pressekreterare Andreas Enbuske. Läs mer…

Utrikesminister Ann Linde besöker Uppsala

Fredagen den 12 augusti besöker utrikesminister Ann Linde Uppsala.
Under dagen besöker Ann Linde Alva Myrdal Centrum (AMC) vid Uppsala universitet – ett kunskapscentrum för kärnvapennedrustning som har inrättats på regeringens initiativ.
– Sverige fortsätter att vara en stark röst för kärnvapennedrustning internationellt. Förra veckan ledde jag den svenska delegationen vid Icke-spridningsfördragets pågående översynskonferens i New York, och de konkreta nedrustningsförslagen inom Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning stöds nu av 40 länder. Etableringen av AMC utgör ytterligare ett uttryck för regeringens målsättning om en värld fri från kärnvapen, säger utrikesminister Ann Linde.
Kunskapscentrets verksamhet ska bidra till ökad kunskap om kärnvapennedrustning genom tvärvetenskapliga utbildningar och forskningsprojekt, och därigenom främja en stark nationell kunskapsbas på området. En viktig del av AMC:s uppdrag är att bidra till den offentliga debatten om nedrustningsarbetet.
Utrikesministern besöker också Scienta Scientific i Uppsala. Företaget producerar världsunika mätsystem för att kunna upptäcka provsprängningar av kärnvapen. Systemen benämns SAUNA (Swedish Automatic Unit for Noble gas Acquisition) och ingår i Organisationen för det fullständiga provstoppsavtalets (CTBTO) globala verifikationsregim. Läs mer…

Statsministern tar emot Tysklands förbundskansler Olaf Scholz

Tisdag den 16 augusti tar statsminister Magdalena Andersson emot Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Sagerska huset. Under besöket kommer Andersson och Scholz att diskutera de nära relationerna mellan Sverige och Tyskland, det nya säkerhetsläget efter Rysslands invasion av Ukraina samt den ekonomiska utvecklingen. Statsministern och förbundskanslern kommer dessutom diskutera grön industri och omställning, och ska därför även besöka Scania i Södertälje.
Pressprogram för besöket
Kl. 10.00 gemensam pressträff, i Bella och digitalt
Språk: Engelska och simultantolkning till tyska
Kl.11.00-12.00 Besök på Scania Södertälje
11.00: Förbundskansler Olaf Scholz och statsminister Magdalena Andersson hälsas välkommen av Christian Levin, VD för Scania (fototillfälle).
Ca. 11.20: Rundvisning och provkörning av ellastbilar (fototillfälle).
Ca. 11.50: Uttalanden från förbundskansler Scholz och statsminister Andersson.
Obs! De journalister och fotografer som närvarar vid pressträffen är välkomna under delar av besöket på Scania i Södertälje. Samtliga journalister och fotografer måste ha passerat säkerhetskontrollen vid Rödbodgatan 6 i Regeringskansliet för gemensam transport till Södertälje. Det går inte att åka dit på egen hand.
Obligatorisk föranmälan till pressträffen och besöket senast fredagen den 15 augusti kl. 14.00 via e-post till Frédérique Claise, se presskontakt nedan.
Ange namn, redaktion, i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf). om du vill delta på plats eller digitalt vid pressträffen, samt om du vill delta i besöket på Scania Södertälje.
Presslegitimation krävs, bifoga bild på din presslegitimation i din anmälan.
Inpassering sker genom kopparporten via Rödbodgatan 6 från kl. 09.15. Medtag presslegitimation. Läs mer…

Statsministern deltar i ett informellt nordiskt statsministermöte i Oslo

Måndag den 15 augusti åker statsminister Magdalena Andersson till Oslo för att delta i ett informellt nordiskt statsministermöte.
Norge är ordförande för det Nordiska ministerrådet i år och står värd för mötet. De nordiska statsministrarna, Jonas Gahr Støre, Mette Frederiksen, Sanna Marin, Katrín Jakobsdóttir och Magdalena Andersson kommer bl.a. att diskutera frågor som försvar, hållbar havsförvaltning och grön omställning.
Tysklands förbundskansler Olaf Scholz kommer att ansluta till mötet i Oslo på eftermiddagen för ett separat tysk-nordiskt möte med de nordiska statsministrarna.
Tre pressträffar kommer att hållas i Oslo under måndag eftermiddag.
Mer information om mötet och medieackreditering på norska regeringens webbsida senast torsdag 11 augusti Läs mer…

Sveriges nationella position om tillämpning av folkrätten i cyberrymden

Den 26 juli publicerades Sveriges nationella position om tillämpning av folkrätten i cyberrymden på hemsidan för FN:s öppna arbetsgrupp för cyberfrågor (OEWG). I positionen presenterar Sverige sin syn på några av de områden som är avgörande för en säker miljö i cyberrymden.
– Staters efterlevnad av folkrätten i cyberrymden främjar stabilitet inom den multilaterala regelbaserade världsordningen. En ökad förståelse för hur folkrätten ska tillämpas i cyberrymden bidrar till en öppen, säker, stabil, tillgänglig och fredlig cybermiljö, säger rättschefen Carl Magnus Nesser vid Utrikesdepartementet.
FN:s medlemsstater har tidigare enhälligt bekräftat folkrättens tillämplighet i cyberrymden och den pågående diskussionen fokuserar främst på hur folkrätten bör tillämpas. Sverige anser att existerande folkrättsliga regler bör värnas och tillämpas även på cyberaktiviteter, snarare än att nya regler utarbetas. Utvecklingen inom området är dock dynamisk, vilket medför att det kan uppstå nya frågor som kräver ytterligare förtydliganden.
I den publicerade positionen lyfter Sverige hur principerna om staters suveränitet, icke-ingripande, användning av våld, tillbörlig aktsamhet (due diligence) och statsansvar bör appliceras även på cyberaktiviteter. Sverige lyfter även att internationell humanitär rätt bör tillämpas på cyberaktiviter i kontexter av väpnad konflikt, samt att mänskliga rättigheter gäller online likväl som offline. Läs mer…

Sveriges nationella position om tillämpning av folkrätten i cyberrymden

Den 26 juli publicerades Sveriges nationella position om tillämpning av folkrätten i cyberrymden på hemsidan för FN:s öppna arbetsgrupp för cyberfrågor (OEWG). I positionen presenterar Sverige sin syn på några av de områden som är avgörande för en säker miljö i cyberrymden. Läs mer…

Ann Linde till FN-konferens om icke-spridning av kärnvapen i New York

Idag inleds översynskonferensen för FN:s Icke-spridningsfördrag för kärnvapen (Nuclear Non-Proliferation Treaty; NPT) i New York. Utrikesminister Ann Linde leder Sveriges delegation till konferensen, som äger rum 1–26 augusti och samlar utrikesministrar och andra representanter från de 191 deltagande länderna.
Översynskonferensen, som på grund av pandemin fått skjutas upp flera gånger, äger rum i ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Konferensen innebär en möjlighet för världens länder att utvärdera genomförandet av tidigare åtaganden och fatta beslut om konkreta åtgärder som bidrar till slutmålet att eliminera alla kärnvapen på ett oåterkalleligt, verifierbart och transparent sätt. 
– Trots många utmaningar, inte minst Rysslands invasion av Ukraina och hot om användande av kärnvapen, kommer vi från svensk sida göra allt vad vi kan för att NPT:s översynskonferens ska bli en framgång, säger Ann Linde. Sverige verkar för framsteg avseende kärnvapennedrustning genom engagemang och ledarskap inom ramen för Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning. Initiativet visar på en såväl ambitiös som realistisk väg för att uppnå målet om en kärnvapenfri värld. Utrikesministern planerar också att medverka vid invigningen av det konstverk som Sverige donerat till FN till minne av FN-experten Zaida Catalán och hennes amerikanska kollega Michael Sharp. Hon kommer även – tillsammans med den tyska utrikesministern – stå värd för ett möte om kvinnor, fred och säkerhet. Läs mer…

Ny strategi för hållbar ekonomisk utveckling inom utvecklingssamarbetet 2022–2026

Under de senaste åren har situationen för människor som lever i utsatthet förvärrats. Den extrema fattigdomen har ökat samtidigt som fler människor lider av hunger. Därför har regeringen den 28 juli beslutat om en ny strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling för att stärka levnadsförhållanden för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Genom den nya strategin ger regeringen Sida i uppdrag att genom utvecklingssamarbetet arbeta för en ekonomisk utveckling som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Strategin omfattar 4,3 miljarder kronor vilket innebär att regeringen utökar volymen med 250 miljoner kronor jämfört med tidigare strategi för att möta behovet av återhämtning efter covid-19-pandemin och motverka den globala livsmedelskrisen.
Hungern i världen fortsätter att öka, en utveckling som inleddes redan före pandemin. Rysslands invasion av Ukraina har ytterligare försvårat den globala livsmedelsförsörjningen. De flesta människor som lever i fattigdom finns på landsbygden och är beroende av jordbruk, skogsbruk och fiske. Svenskt bistånd ska bidra till en trygg livsmedelsförsörjning och hållbara livsmedelssystem vilket även skapar arbeten och bidrar till en grön omställning.
– Världen står inför en global livsmedelskris. Miljoner människor står på randen av svält. Miljoner barn kommer tvingas ur skolan när matpriserna skenar och pengar för skolavgiften saknas. Den extrema hungern ökar nu för första gången på flera decennier och i hungerns fotspår ökar risken för konflikter och flyktingströmmar. Sverige har under det senaste året ökat det humanitära stödet för akuta insatser för att minska matbristen men vi stärker nu också satsningarna på långsiktig livsmedelsförsörjning, säger Matilda Ernkrans.
Den nya strategin för hållbar ekonomisk utveckling träder i kraft i en tid där Covid-19-pandemin har satt stopp för decennier av fattigdomsminskning globalt. Kvinnor och flickor har drabbats särskilt hårt av den förvärrade fattigdomen. Det svenska biståndet ska ge utsatta människor bättre förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, vilket är grundläggande för minskad fattigdom och ökad jämställdhet. Även insatser för att mobilisera resurser nationellt ska främjas.
– Välfungerande skattesystem och minskad korruption är viktigt för fattigdomsbekämpning och möjligheten att ta sig ur biståndsberoende. Att de länder vi har biståndssamarbete med får ökade möjligheter till egen resursmobilisering förbättrar möjligheterna för ökad jämlikhet, jämställdhet och grön omställning. Detta är också bra för Sverige, säger biståndsminister Matilda Ernkrans. Läs mer…

Rysslands aggression mot Ukraina överst på dagordningen på FAC den 18 juli 2022

Rysslands aggression mot Ukraina
Rådet diskuterade Rysslands aggression mot Ukraina.
Regeringen fördömer i kraftfullast möjliga ordalag Rysslands aggression mot Ukraina. Regeringen verkar för ett fortsatt enigt och kraftfullt svar från EU i nära samordning med partners och likasinnade. Det är angeläget att EU fortsätter visa handlingskraft genom att förbereda ytterligare sanktioner och att arbeta med efterlevnaden av redan beslutade sanktionspaket.
Tillsammans med partners bör EU även vidta ytterligare åtgärder till stöd för Ukraina. Utöver kortsiktigt politiskt, ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd bör EU fortsätta förberedelserna för den långsiktiga återuppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt Ukraina, inklusive genom omprioritering av de medel som redan finns i EU:s budget och genom att stötta näringslivets engagemang, där så är möjligt. EU bör även stödja andra utsatta partnerländer, som Moldavien och Georgien.
– Sveriges politik ligger fast. Rysslands aggression får inte resultera i politiska vinster. EU måste öka trycket på Ryssland och stärka det politiska, humanitära, ekonomiska och militära stödet till Ukraina. Ryska styrkor fortsätter att bryta mot krigets lagar och åsamkar ett oerhört lidande. Ansvar måste utkrävas, sade kabinettssekreterare Robert Rydberg.
Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba deltog över länk.  
Latinamerika och Karibien
Rådet diskuterade EU:s förbindelser med Latinamerika och Karibien.
Regeringen stödjer ett ökat EU engagemang i Latinamerika och Karibien. EU bör samarbeta med regionala organisationer och likasinnade länder i Latinamerika och Karibien kring globala frågor och utmaningar, inklusive ett stärkande av det multilaterala systemet och den regelbaserade världsordningen.
De utestående associeringsavtalen mellan EU och Chile, Mexiko respektive Mercosur utgör ett viktigt åtagande om regelbaserad internationell handel som också kommer att ge våra bägge regioner större affärsmöjligheter på respektive marknad. Ett av EU:s krav för att gå vidare med avtalet med Mercosur var att alla parter förbinder sig att respektera och effektivt genomföra Parisavtalet. Sverige stödjer EU-kommissionens initiativ för att förbättra förutsättningarna för ratificering av avtalen.
EU:s externa digitala politik (digital diplomati)
Rådet diskuterade EU:s externa digitala politik, med fokus på hur EU och medlemsstaterna kan agera mer samlat och kraftfullt samt öka sina förmågor.
Regeringen anser att Sverige bör spela en aktiv roll i det framväxande EU-samarbetet inom detta område. Regeringen framhåller vikten av att EU förmår nyttja alla sina instrument på ett mer samlat sätt, av bättre samverkan mellan medlemsstaternas agerande, liksom av samordning mellan EU-systemets olika delar.
Kabinettssekreterare Robert Rydberg företrädde Sverige vid mötet.
Producerat av EU-representationen. Läs mer…

Rysslands aggression mot Ukraina, EU:s förbindelser med Latinamerika och Karibien och digital diplomati på FAC den 18 juli 2022

Rysslands aggression mot Ukraina
Rådet kommer diskutera Rysslands aggression mot Ukraina.
Regeringen fördömer i kraftfullast möjliga ordalag Rysslands aggression mot Ukraina. Regeringen verkar för ett fortsatt enigt och kraftfullt svar från EU i nära samordning med partners och likasinnade. Det är angeläget att EU fortsätter visa handlingskraft genom att förbereda ytterligare sanktioner och att arbeta med efterlevnaden av redan beslutade sanktionspaket.
Tillsammans med partners bör EU även vidta ytterligare åtgärder till stöd för Ukraina. Utöver kortsiktigt politiskt, ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd bör EU fortsätta förberedelserna för den långsiktiga återuppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt Ukraina, inklusive genom omprioritering av de medel som redan finns i EU:s budget och genom att stötta näringslivets engagemang, där så är möjligt. EU bör även stödja andra utsatta partnerländer, som Moldavien och Georgien.
Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba väntas delta över länk.  
Latinamerika och Karibien
Rådet kommer diskutera EU:s förbindelser med Latinamerika och Karibien.
Regeringen stödjer ett ökat EU engagemang i Latinamerika och Karibien. EU bör samarbeta med regionala organisationer och likasinnade länder i Latinamerika och Karibien kring globala frågor och utmaningar, inklusive ett stärkande av det multilaterala systemet och den regelbaserade världsordningen.
De utestående associeringsavtalen mellan EU och Chile, Mexiko respektive Mercosur utgör ett viktigt åtagande om regelbaserad internationell handel som också kommer att ge våra bägge regioner större affärsmöjligheter på respektive marknad. Ett av EU:s krav för att gå vidare med avtalet med Mercosur var att alla parter förbinder sig att respektera och effektivt genomföra Parisavtalet. Sverige stödjer EU-kommissionens initiativ för att förbättra förutsättningarna för ratificering av avtalen.
EU:s externa digitala politik (digital diplomati)
Rådet kommer diskutera EU:s externa digitala politik, med fokus på hur EU och medlemsstaterna kan agera mer samlat och kraftfullt samt öka sina förmågor.
Regeringen anser att Sverige bör spela en aktiv roll i det framväxande EU-samarbetet inom detta område. Regeringen framhåller vikten av att EU förmår nyttja alla sina instrument på ett mer samlat sätt, av bättre samverkan mellan medlemsstaternas agerande, liksom av samordning mellan EU-systemets olika delar.
Kabinettssekreterare Robert Rydberg företräder Sverige vid mötet.
Producerat av EU-representationen. Läs mer…

Statsbesök från Nederländerna

Nederländernas kungapar, DD.MM. Konung Willem-Alexander och Drottning Máxima, avlägger statsbesök i Sverige 11–13 oktober 2022 på inbjudan av H.M. Konungen.
Syftet med statsbesöket är att befästa och främja de långvariga och mycket goda förbindelserna mellan Sverige och Nederländerna, som går tillbaka till 1600-talet. Länderna arbetar tillsammans för att göra Europa grönare, mer motståndskraftigt och ekonomiskt starkare. Statsbesöket kommer att fokusera på frågor om grön innovation, inklusive energiomställning och livsvetenskap, maritima relationer och jämställdhet. Även andra ämnen kan bli aktuella som berör ländernas gemensamma värderingar och lösningar för nuvarande och framtida utmaningar.
Besöket är tre dagar långt och äger rum i Stockholm och Göteborg.
Mer information om programmet, deltagare och medieackreditering publiceras närmare besöket. Läs mer…

Sverige och Finlands anslutningsprotokoll till Nato undertecknades i Nordatlantiska rådet

Publicerad 05 juli 2022

Utrikesminister Ann Linde deltog vid sammanträde i Nordatlantiska rådet (NAC) den 5 juli 2022 i Natohögkvarteret i Bryssel där samtliga Natoländer undertecknade anslutningsprotokollen för Sverige och Finland. Undertecknandet innebär att alla Natoländer kan gå vidare och ratificera protokollen, vilket möjliggör svenskt och finskt medlemskap i Nato. När Natoländerna har ratificerat kan Sveriges anslutning underställas riksdagen för godkännande. Sverige och Finland får status som ansökarländer (invitees) fram till dess att anslutningsprotokollen ratificerats.

Utrikesminister Ann Linde vid Natos högkvarter i Bryssel.
Foto: NATO

– Dagens möte innebär ett viktigt steg mot fullvärdigt medlemskap i Nato. Undertecknandet innebär att vi nu under perioden fram till medlemskap kommer att integreras i arbetet i Natos strukturer. Mycket arbete återstår innan vi är fullvärdiga medlemmar men dagens steg är mycket positivt för Sveriges och svenska folkets säkerhet, sa utrikesminister Ann Linde efter mötet.
Undertecknandet skedde dagen efter att utrikesminister Ann Linde lett den svenska delegationen vid anslutningssamtalen vid Natos högkvarter. Finland genomförde sina anslutningssamtal samma dag.

Presskontakt Läs mer…

Magdalena Andersson har besökt Ukraina

 – Det har varit viktigt för mig att åka hit personligen för att visa Sveriges och svenska folkets stöd för Ukraina i deras kamp för frihet och demokrati. Jag har med egna ögon kunnat se förstörelsen som har drabbat Ukraina, sade statsminister Magdalena Andersson under en pressträff via länk från presidentpalatset i Kiev.
Magdalena Andersson besökte under dagen Borodjanka och Butja. Under besöket till Butja träffade statsministern stadens präst och såg platsen med massgravar där hundratals civila begravts.
– Det gör mig än mer övertygad om hur viktigt det är med det stöd som vi ger till Ukraina – humanitärt, finansiellt och militärt. Det är viktigt att det stödet kan vara långsiktigt så att Ukraina kan fortsätta sin lagliga rätt att försvara sig, sade statsminister Magdalena Andersson.
Sverige har tillsammans med övriga EU och andra partners genomgående fördömt Rysslands brutala, oprovocerade och illegala invasion av Ukraina, ett fredligt och demokratiskt grannland. Sverige har också kraftfullt fördömt de ryska attackerna mot civila och civil infrastruktur, och fördömt det urskillningslösa våldet.
– Det är otroligt viktigt att det här våldet inte leder till några politiska vinster för Moskva. Sverige, tillsammans med andra EU-länder, kommer därför att fortsätta att oförtrutet arbeta för ansvarsutkrävande för de brott som har begåtts och att de förövare och ansvariga ska ställas inför rätta, sade statsminister Magdalena Andersson. Läs mer…

Sverige har genomfört anslutningssamtal vid Natos högkvarter

– Vid dagens samtal kunde vi konstatera att Sverige möter alla de krav som ställs på en blivande Natomedlem. Samtalen har varit mycket positiva. Sverige kommer som Natomedlem att bidra till Natos samlade förmåga och till säkerheten för samtliga Natoallierade. Vårt medlemskap ökar Sveriges säkerhet och bidrar till stabiliteten i vår region, säger utrikesminister Ann Linde.
Efter att samtalen genomförts förväntas ambassadörerna från Natoländerna underteckna anslutningsprotokollen för Sverige och Finland vid ett möte i Nordatlantiska rådet (NAC) tisdagen den 5 juli. Läs mer…

Utrikesminister Ann Linde till Natos högkvarter i Bryssel 4-5 juli

Utrikesminister Ann Linde leder den svenska delegationen vid anslutningssamtalet med Nato den 4 juli. Samtalet äger rum på Natos högkvarter i Bryssel. Utrikesministern deltar även vid Nordatlantiska rådets möte (NAC) den 5 juli då Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll väntas undertecknas av ambassadörerna från Natos 30 medlemmar.
Natoländernas stats- och regeringschefer beslutade under toppmötet i Madrid att inbjuda Sverige och Finland som medlemmar i Nato. Den 4 juli kommer Sverige att genomföra det formella anslutningssamtalet med Natos sekretariat. Utrikesminister Ann Linde leder den svenska delegationen där även Jan-Olof Lind, statssekreterare vid Försvarsdepartementet, deltar. Finland kommer att genomföra separata anslutningssamtal samma dag.
Utrikesminister Linde deltar även i NAC-mötet den 5 juli då ambassadörerna från Natoländerna väntas underteckna anslutningsprotokollen för Sverige och Finland. Detta ger Sverige och Finland status som ansökarländer (invitee) under den period som Natos medlemsländer ratificerar medlemskapen. Den 5 juli har utrikesministern även ett trilateralt möte med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.
Nato kommer att publicera en media advisory med detaljerad information.  Läs mer…

Sverige bjöds in som medlem på Natos toppmöte

Statsministern sade efter mötet att det varit tre viktiga dagar för Sveriges säkerhet, men inledde med några ord om Ukraina.
– Vi får inte glömma bort det ukrainska folket som fortsätter att kämpa för inte bara för sitt land utan också för den grundläggande rättigheten till självbestämmande. Därför måste vi fortsätta att stötta försvaret av Ukraina, sade statsministern.
Hon berättade att regeringen fattat beslut om att skicka ytterligare vapen och materiel till ett värde av 500 miljoner kronor till Ukraina. Stöd som efterfrågats från Ukraina – bland annat minröjningsutrustning och pansarvärnsvapen.
Pressmeddelande: Ytterligare militärt stöd till Ukraina
Anslutningsprotokoll planerat att signeras nästa tisdag
Statsministern sade att mötet i Madrid har varit en milstolpe, inte bara för Sverige och Finland – utan för hela Nato, och att stödet för Sverige och Finland varit ”nästan öronbedövande”.
– Planen är att anslutningsprotokollen kommer att signeras nästa tisdag. Jag kommer att skicka utrikesminister Linde till Bryssel. Vi kommer därefter att kunna delta som observatörer i princip fullt ut. Nästa vecka planeras också tekniska samtal med Nato. Sedan ska anslutningsprotokollet antas av 30 parlament och den svenska riksdagen ska godkänna tillträdet. Mycket kan hända längs vägen. 
– Sverige kommer bli säkrare i Nato – och Nato kommer bli säkrare med Sverige som medlem, avslutade statsministern. Läs mer…

Uttalande av statsminister Magdalena Andersson 28 juni 2022

Efter mötet i dag med president Erdoğan och president Niinistö, under Natos generalsekreterare Stoltenbergs ledning, undertecknade Sveriges, Finlands och Turkiets utrikesministrar en trepartsöverenskommelse som banar väg för Sveriges och Finlands anslutning till Nato.
I överenskommelsen bekräftas Turkiets stöd för våra Natoansökningar. Överenskommelsen omfattar frågor som Turkiet tagit upp i samband med detta. En del av överenskommelsen avser åtgärder som Sverige håller på att vidta, till exempel en skärpning av vår terrorismlagstiftning. En annan del innefattar mått och steg som vi kommer att vidta som en del av processen med att bli Natomedlem. Ett exempel är ändrade riktlinjer för vapenexport. I överenskommelsen görs också ett tydligt gemensamt åtagande om terrorismbekämpning, inte minst vad gäller PKK. På det området har vi kommit överens med Turkiet om att stärka vårt samarbete och om att inrätta en närmare dialog, bland annat om utlämningsfrågor. Den kommer givetvis att föras inom ramen för nationell och internationell lagstiftning.
I och med dagens överenskommelse finns det nu en tydlig väg för Sverige fram till ett Natomedlemskap. Jag ser fram emot konstruktiva diskussioner under Madridtoppmötet om vårt framtida samarbete med Nato och hur Sverige kommer att bidra till samtliga allierades säkerhet. Läs mer…

Statsministern reser till Madrid för Natos toppmöte

Den 29–30 juni deltar statsminister Magdalena Andersson i Natos toppmöte i Madrid. Stats- och regeringschefer från Natos medlemsländer kommer att delta och Sverige har bjudits in som partnerland. Deltar på toppmötet gör också utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist.
Det kraftigt försämrade säkerhetsläget med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina kommer att vara en dominerande fråga under toppmötet. Diskussionerna kommer bland annat att fokusera på Nato och partnerländernas nära samarbete med att långsiktigt stödja Ukraina samt åtgärder för att stärka Natos försvarsförmåga, särskilt i de östeuropeiska medlemsländerna. Sverige och Finlands ansökan om Natomedlemskap kommer också att diskuteras.
Statsministern kommer under Natos toppmöte också att ha flera bilaterala möten. Läs mer…

Ann Linde till Bodö för möte med nordiska utrikesministrar

Den 27-28 juni besöker utrikesminister Ann Linde Bodö i norra Norge för överläggningar mellan de nordiska utrikesministrarna.
Dagordningen omfattar Rysslands aggression mot Ukraina, nordiskt samarbete, Nato, Arktis, Kina samt demokrati och rättsstatens principer i Europa. De nordiska utrikesministrarna träffas regelbundet för att diskutera utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.
– De nordiska länderna är Sveriges närmaste utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetspartners. Givet säkerhetsläget i Europa är det särskilt angeläget att vi för en nära dialog. Det är utmärkt att träffas precis före Natos toppmöte i Madrid. Jag ser fram emot att träffa mina utrikesministerkollegor i Bodö för att diskutera aktuella utrikespolitiska frågor och fortsätta utveckla vårt nära samarbete, säger Ann Linde Läs mer…