Johan har gått hela Gotaleden

Lerums kommunDe är inte många, men Lerumsbon Johan Otterdahl är en av dem som gått hela Gotaleden. Under tre dygn vandrade han och hans tyska vän Karsten från Kungsportsplaten i Göteborg till Lilla Torget i Alingsås.

– Min tyska vän har vandrat på många leder i världen, men tyckte att Gotaleden var en av de vackraste, säger Johan Otterdahl.– Själv blev jag väldigt förtjust i sträckan mellan Stenkullen och Tollered.Största behållningen med den tre dygn långa vandringen tycker Johan var att få vara mitt i naturen och att känna lugnet och tystnaden.– Det var fantastiskt att dessutom vara fri från allt och vi brydde oss inte alls om sociala medier.
Avbrott i vardagenKarsten och Johan hade under en intensiv tid hållit på med att spela in musik, men kände att det var dags att göra ett avbrott och komma bort från vardagen.De började den 7,2 mil långa vandringen vid Kungsportsplatsen i Göteborg och avslutade på Lilla Torget i Alingsås. Johan säger att de gick lite fel vid några tillfällen så vandringen slutade snarare på 7,6 mil.– Vi gick i snitt sju timmar per dag och bar på tält, sovsäckar och kamerautrustning, så det var en tung vandring. Tillsammans bar vi på 27 kilo vilket var svettigt då det var väldigt varmt och fuktigt.
Helt slut första dagenDen första dagen, som avslutades vid Aspen i Jonsered, var den längsta som duon vandrade och Johan berättar att de var helt slut när de skulle slå upp sitt tält vid stranden.Dagarna innan hade det regnat så det var blött i markerna, men de stötte på två tyskar som hjälpte dem med det mesta. De fixade ved och tillsammans gjorde de upp en lägereld. Med en stjärnklar himmel över Aspen blev det en trevlig kväll vid brasan.Dagen efter den första grillkvällen vandrade de över Goråsberget, som Johan beskriver som en jättevacker vandring, men väldigt jobbig, eftersom det är väldigt kuperat.– Är man inte en van vandrare så rekommenderar jag att bara gå delar av leden. Vi gick intensivt i tre dygn, men jag tycker nog man bör räkna med fyra övernattningar och inte tre.– Att gå hela sträckan är ingenting för den som inte är van.
Bästa sträckanDe två vandrarna gjorde ett nattstopp i Lerum innan de fortsatte till Tollered.– Sträckan mellan Stenkullen och Tollered tycker jag är den bästa. Så vackert och så mycket kontraster i naturen. Stora sjöar, barrskog och vattenfall. Att bara vara där och inte bli störd utan bara känna frihet.Efter den vackra naturupplevelsen mellan Stenkullen och Tollered slog de upp tältet vid sjön, där de grillade och åter kunde beskåda den klara stjärnhimlen. Morgonen därpå stötte de dock på problem.– Vi började vandringen tidigt på morgonen, så allt var stängt och vi hade ingenting att äta. Efter sex timmar var vi både trötta och arga.– När vi passerade ett hus knackade vi på för att få lite vatten, så att vi kunde fortsätta.
Fantastisk landskapJohan berättar vidare att markerna runt Tollered var häftiga och landskapet fantastiskt. De passerade också många ödehus, som han beskriver som små museum.– Jag tycker att den som stakat ut Gotaleden har gjort ett mycket bra jobb, även om jag inte var helnöjd med kartan som var väldigt liten. Det finns en app man kan ladda ner, men jag har ingen smartphone.På frågan om han kan tänka sig att göra vandringen igen svarar han snabbt absolut.– Jag vill göra den här vandringen med min fru, även om de här dagarna ledde till träningsvärk med ont i rygg och nacke. Det gick över efter två dagar.– Det gjorde även de fem blåsorna jag hade på fötterna, men visst kommer jag att gå Gotaleden igen. Läs mer…

Proove: Ett svenskt doldisföretag

– Har du sett såna här förut, frågar Anders Håkansson, VD för Proove, och langar fram två nya Iphone av den modell 11 och 11 Pro, som när detta sker ännu inte lanserats.
Jag känner mig ett ögonblick osäker på om de är äkta, men inser snart att de är handgjorda attrapper konstruerade för att utprova de skal och plånboksfodral som Proove tillverkar under varumärket Holdit, redo att börja säljas samtidigt som de nya telefonerna.
Jag frågar var de får sin information från, om det är samma läckor som vi journalister använder när vi skriver om kommande mobiler, eller om de har egna källor.
– Vi brukar börja fiska så tidigt som möjligt. Jag brukar kolla på olika forum men när information läcker ut där är det oftast sådant vi redan känner till. Det blir sällan fel på formfaktorn eller funktionerna, det svåra är namnet på produkten. När Iphone X lanserades kom namnet som en överraskning, förklarar Anders Nilsson, produkt- och produktionsansvarig för Holdit.
Han avslöjar naturligtvis inga detaljer kring vilka källor de använder för att få information innan den läcker ut till medierna, men den bild som framträder är att det sker mycket informationsutbyte i produktionsledet, där många fabriker har nära relationer till olika tillverkare. Via den vägen får Holdit och andra skaltillverkare en klar bild över telefonernas formfaktor och var i ett skal man behöver lämna öppningar för knappar och högtalare.
Det är en solig dag mitten i augusti då jag tar tåget till Halland för att besöka Proove. Det strålar om det så typiskt halländska jordbrukslandskapet, lätt sluttande ut mot de långa stränderna, och egentligen skulle jag vilja vara ute och njuta av sensommaren. Den här dagen får jag nöja mig med utsikten från Prooves kontor i Falkenberg och Varberg.
Från plastblommor till smarta hem
Proove grundades 1992, och ägare var då som nu Leif Andersson och hans son Joakim Andersson. Den ene arbetade med att importera bland annat plastblommor från Kina, den andre som ansvarig för elektronikinköp på Gekås i Ullared. Redan tidigt var det mobiltillbehör, men även andra elprodukter.
– Det kom att bli lite av vad kunderna ville ha, vi blev väldigt bra på sourcing från Kina, att hitta produkter och leverera hem dem, berättar Anders Håkansson.

Smarta hemmet blev en del av verksamheten när Telldus startade för mer än tio år sedan. Det var ett separat bolag men redan från början med ett nära samarbete med Proove som hjälpte dem med bland annat inköp och logistik. För något år sedan förenklade man organisationen och Telldus blev ett bolag med Proove som majoritetsägare men de ursprungliga grundarna som delägare.
I dag har Proove tre affärsområden: Telldus, som är ett av de mest etablerade systemen för smarta hemmet, Holdit som gör skal och fodral till mobiler men även en del tillbehör som trådlösa laddare, och slutligen Smartline som gör elektronikprodukter. Som vi ska se arbetar även Smartline med smarta hemmet nu, medan Holdit drar mer åt ett eget håll.
Strukturen med tre verksamhetsområden, varumärken, är resultatet av en omsvängning av företaget.
– I början var det inte så noga med varumärke utan det var produkten som var i fokus. De senaste åren har vi börjat jobba mer med att bygga våra varumärken. Det innebär mindre volymer då vi skalat bort en del saker ur produktsortimentet, men det ger högre värde på produkterna, säger Anders Håkansson.
Oväntat omfattande
Vi börjar i Falkenberg, i en rätt anonym kontorslåda en bit utanför själva stan. Inuti är lokalerna fräscha och trivsamma, och när jag på rundvisningen kommer till de bakre delarna visar det sig att de har enorma utrymmen för varulager, som ett större möbelvaruhus ungefär, något jag aldrig hade gissat när jag såg byggnaden utifrån.

I Varberg sitter de som arbetar med Holdit, men man har även kontor i Lund. Och i Kina.
Det framgår tydligt att Kinaverksamheten är en källa till stolthet i företaget, som var tidigt ute med att importera varor från Kina. I dag ägnar de sig åt något helt annat än att hitta kinesiska produkter som de kan sälja i Sverige. De gör sina egna produkter, med noggrann kontroll över hela produktionsledet.
Det kinesiska dotterbolaget med kontor i Shenzen och Shanghai är ett så kallat FICE-bolag, vilket innebär att de får anställa lokal personal och i princip utföra all verksamhet utom produktion. Det är via detta bolag de hittar sina underleverantörer i fabriksledet.
För att få producera produkter åt Proove måste fabrikerna uppfylla en lång rad kriterier inom vilka kemikalier som används, arbetsförhållanden med mera.
– Det är både stora och små saker som kontrolleras, förklarar Jonatan Henriksson, produktchef för Smartline. Vilka får arbeta där? Förekommer barnarbete? Finns det utrymningsvägar? Plåster?
Det hela sker enligt standarden SA 8000 för socialt ansvar, där leverantörerna får genomgå en besiktning där de graderas på en skala från A till E beroende på hur de presterar i besiktningsprotokollet.
– En sådan här audit tar väldigt mycket resurser från fabrikerna och de vill helst ha en beställning först innan de går med på det, men det kan vi inte göra för vi kan inte arbeta med dem om de inte uppfyller kraven, berättar Anders Håkansson.
Vissa punkter i protokollen kan leda till blankt nej och då går man inte vidare i relationen, men det vanliga är snarare att man återkommer med ett förslag till åtgärdsprogram och en ny besiktning. Man hjälper alltså fabrikerna att uppfylla deras krav.
– I den här processen är det en jättefördel att ha lokal närvaro. När det gäller dokumentationen av arbetstimmar och ålder på de anställda behöver man verkligen kinesisk kompetens för att kunna tolka och förstå den, säger Jonatan Henriksson.

Han visar ett exempel på ett besiktningsprotokoll från en fabrik de planerar att arbeta med. Det är lättbegripliga kategorier och ja/nej-rutor. Slutbetyget är 88 procent, ett B.
– Den här fabriken är intressant för när vi först besiktigade dem fick de ett E, och det var inte aktuellt att jobba med dem, men vi gav dem en månad att bli bättre med vår hjälp och nu når de alltså upp till ett B.
Löpande kontroller
Att hålla koll på leverantörsledet är inte ett engångsförfarande. Man utför kontroller både av de fabriker man arbetar med och av de färdiga produkterna. Kontrollerna av fabrikerna sker oftare ju lägre betyg de har. En fabrik som har fått ett A kontrolleras bara vartannat år.
Produktkontrollerna gör de dels på de egna kontoren i Kina, dels med erkända testlabb som Intertec. Man kontrollerar till exempel om det finns några kemikalier som inte ska finnas i produkten.
Jag frågar om det är vanligt att en produkt får underkänt vid en kontroll.
– Det har hänt, men det är ganska sällsynt, faktiskt, säger Anders Håkansson.

Anders Nilsson ger ett exempel från Holdit.
– Det var en pryl i vårt gamla sortiment som var i läder. Man använder krom när man garvar läder, och då gäller det att hålla koll på nivåerna av krom. Det finns trevärdigt krom som är tillåtet, men det kan ändras till sexvärdigt krom över tid, och det får du inte ha. Vi upptäckte krom i våra egna tester, men där kunde vi inte skilja på trevärdigt och sexvärdigt krom. Så vi skickade vidare till ett testinstitut som konstaterade att det var trevärdigt krom. Produkten var alltså okej, men vi fick en tidig indikation så vi hade kunnat åtgärda det om det var ett problem.
Denna kontroll över hela leverantörskedjan gör att Proove kan garantera kvaliteten på sina produkter och de förhållanden som de har producerats under, något Anders Håkansson tror att inte alla som arbetar med produktion i Kina kan skryta med.
– När du som privatperson handlar från till exempel Wish kan produkten komma lite varstans ifrån. Många tillverkare har säkert kvalitetskontroller, men inte alla.
– Jag kommer tidigare från en annan bransch, och jag gillar tryggheten här i att vi har stenkoll på leverantörsledet. Det hade man inte på samma sätt i den andra branschen. Jag vill nog säga att vi gör det väldigt bra, tycker Anders Nilsson.
Telldus
Telldus smarta hemmet-system är den mest tekniknördiga delen av Prooves verksamhet. För mer än tio år sedan var Telldus pionjärer inom smarta hemmet, i dag är de veteraner på en marknad som fortfarande präglas av entusiaster och early adopters. Man har 90 000 användare av systemet och 1,2 miljoner anslutna enheter och sensorer. Anders Håkansson tror att de är det största systemet för smarta hemmet för konsumenter i Norden. De flesta användarna finns i Sverige men man arbetar med att expandera utanför landet.
Telldus system kan i korthet sägas bestå av tre komponenter. Dels har vi sensorerna, som mäter fuktnivåer, temperatur, rörelse, om dörrar är öppna, ljussensorer och annat. Dessa kommunicerar med varandra och med en router via det standardiserade protokollet Z-wave. Till basstationen kan även andra tillverkares enheter kopplas upp. Totalt har man officiellt stöd för över 200 sensorer, egna och andras.
– Men det finns ett mörkertal. Chansen är stor att det finns andra produkter som använder samma standard. Användarna har kopplat upp dem, det har fungerat, och vi har aldrig fått veta det, säger Jonathan Esbjörnsson, projektledare på Telldus.

Basstationen kommunicerar sedan med Telldus system, som man ansluter sig mot via ett webbaserat användargränssnitt. Det är här du skapar dina regler, vad som händer om olika sensorer triggas. Systemet finns i en gratisversion och en premiumversion med fler funktioner, som kostar drygt 30 kronor i månaden.
Plattformen i centrum
Jag är nyfiken på om man ser Telldus som ett sätt att sälja hårdvara eller som ett programvaruprojekt så jag frågar vad de betraktar som kärnan i Telldus: sensorerna, routrarna eller programvaran, och svaret från Anders Håkansson kommer utan någon tvekan.
– Programvaruplattformen. Det är kanske den mest beprövade plattform för smarta hemmet som finns.
Trots den relativt stora kundbasen ser man det fortfarande som att smarta hemmet är i ett uppstartskede.
– Av de 90 000 är en väldigt stor del early adopters, som diskuterar med varandra i communities. Vi brukar säga lite styggt ibland att vi kanske inte har sålt någonting än, det är teknikentusiasterna som har hittat och valt oss på egen hand. Men nu ska vi in på early majority. Då krävs det enklare kommunikation, säger Anders Håkansson.
Framför allt handlar det om hur man ska använda smarta hemmet.
– Problemet med smarta hem är att förklara vad det egentligen är bra för, what’s in it for me? Vi måste bli mycket tydligare med vilka behov som tillfredsställs, fortsätter Anders Håkansson.
Dagens entusiaster tycker det är coolt bara att du kan koppla olika sensorer och strömbrytare till ett system och att utforska de möjligheter som bjuds. Den vanliga användaren har kanske snarare svårt att se möjligheterna och att ha fria händer blir då mer ett handikapp än en fördel.

Prooves lösning på detta är att börja arbeta mer med vad de kallar koncept, det vill säga färdiga användarscenarier. Med en färdig funktion som ska utföras kan man säga vilka komponenter som behövs och hur de ska kopplas ihop. Låt oss ta några konkreta exempel på dessa scenarier. Jonathan Esbjörnsson börjar räkna upp.
– Ett enkelt scenario är att ytterbelysningen slås av och på med solen. Här kan du också sätta en fördröjning, för det blir ju inte mörkt direkt efter att solen gått ner. Ett annat exempel är nattlampan. En rörelsesensor känner av när du är uppe på natten och tänder en lampa dimrad till lägsta nivå så att du inte blir bländad. Du sätter en timer så att funktionen bara går igång inom vissa tidsintervall.
Just det sista exemplet är bra för att ge lite känsla för att det faktiskt kan vara krävande att bygga en smarta hemmet-funktion som blir bra. När jag själv har experimenterat med smarta hemmet-prylar har jag försökt bygga just en sådan nattlampefunktion, men den blev inte bra så jag tog bort den. Jag tänkte inte på att jag kunde ge systemet kommando att dimma en smart lampa, så det blev full belysning när man gick upp.
– Nästa är jättepopulär bland våra användare, även om den kan låta dum. En termometer i kylen, larmet går om temperaturen går för högt vilket förmodligen beror på att man glömt kylskåpsdörren på glänt. Man kan till exempel få larmet som SMS.
Olika scenarier kan säljas som färdiga paket, med alla de delar man behöver för att implementera scenariet. Man säljer till exempel trygghetspaketet, som kan användas för att se när barnet kommit hem från skolan genom att en brytare indikerar att dörren hemma har öppnats vid ungefär rätt tidsintervall.
Medan vi sitter i vårt samtal ringer det på mobilen och jag känner att jag måste svara eftersom jag väntar ett paket och misstänker att det är budet som ringer och har svårigheter att hitta vårt kontor. Det visar sig vara just det. Jonathan Esbjörnsson låter inte tillfället gå förbi.
– Med vårt system hade du kunnat få ett sms när någon ringer på dörrklockan, så du visste att det var budet som ringde när de sedan ringde upp dig. Och du hade kunnat låsa upp dörren på distans så att budet kunnat lämna av sitt paket och gå.
Smartline – Mer än grenkontakter
Smartline är kanske den del av Prooves verksamhet som uppenbart har mest att vinna på varumärkesbyggande. De flesta bryr sig kanske inte om vilket märke det är på deras grenkontakt eller AA-batterier, som ingår i Smartlinesortimentet, men ska man börja sälja timer och smarta lampor är det en annan femma.
Det förra är det mer traditionella utbudet för Smartline, tidigare hade man även en hel del installationsel och annat, men man har på sistone renodlat utbudet.
Tanken med att även sälja smarta hemmet-produkter via Smartline-märket, i produktserien Smartline Flow, är att nå till de som inte skulle komma på tanken att installera en Telldus-router i hemmet.
– Telldus är mer avancerat, vi funderade på hur vi kunde göra ett avskalat, mycket enkelt system. Därifrån utvecklades Smartline Flow, säger Emelie Andersson, affärsområdeschef för Smartline.

Systemet för Smartline Flow skiljer sig rejält från Telldus. Här finns ingen server, all kommunikation sker lokalt, via bluetooth-standarden, utan någon koppling till internet. Utbudet består idag främst av smarta lampor, men man har även brytare till vägguttag som kan användas som timer.
– Det främsta säljargumentet är att kunna erbjuda dimfunktion i lamparmaturer utan dimmer, säger Emelie Andersson.
Ett extremt enkelt scenario, för att tala med Telldus-termer, men ett som kanske de flesta har lätt att relatera till.
Smartline Flows sortiment består i dagsläget nästan uteslutande av belysning i olika utföranden för de flesta typer av armaturer, men att man inte ser Smartline Flow uteslutande som en produktserie för belysning visas av att man också har en timer, som även fungerar som energimätare.
Man påpekar att det smidiga formatet gör att den inte blockerar det bredvidliggande eluttaget.
Smartline Flow är som sagt helt bluetoothbaserat, och du kan styra lamporna antingen via en mobilapp eller via en särskild fjärrkontroll. Eftersom det rör sig om bluetooth måste du befinna dig i närheten av lamporna för att kunna styra dem. Enheterna fungerar som ett meshnätverk där de kommunicerar med varandra så det räcker med att du befinner dig inom räckhåll från en av dem för att styra alla, men du kan inte slå av och på lamporna på distans.

– Ett av de främsta säljargumenten är att detta system är helt offline. Ingen information lagras utanför enheterna, timern finns i ljuskällan, inte i appen, säger Anders Håkansson.
– Det gör att du kan skruva ur en lampa och skruva i den i en annan armatur och den behåller sina inställningar utan att du behöver konfigurera om den, fyller Emelie Andersson i.
Enklast möjliga
Smartline Flow ska vara så enkelt och driftssäkert som möjligt för att inte skrämma bort de ovana användarna. Anders Håkansson föreställer sig att användaren bara använder appen när hen ska konfigurera systemet och dess timers, sedan är det fjärrkontrollerna man använder när man vill slå av och på lampor.
– Bluetooth är väldigt driftssäkert. Det är sällan man hör om att en bluetoothförbindelse tappar på det sätt som wifi då och då gör, säger Jonatan Henriksson, och fortsätter:
– Vår utmaning med det här systemet är egentligen att inte sväva iväg för mycket. Ibland vill vi mer än vad enkelheten klarar av.
Proove har en roadmap för att vidareutveckla Smartline Flow, men det handlar främst om belysning för fler typer av miljöer, som köket och utomhus. När det gäller sensorer och liknande är man fortfarande osäkra på om det går att göra enkelt nog.
Om användaren skulle få mersmak och enkelheten blir mindre viktig är den långsiktiga planen att Smartline Flow inte ska vara en återvändsgränd.
– I dag är Smartline Flow och Telldus två separata system, men det ska inte vara en begränsning att du valde att börja med Smartline Flow, så på sikt ska du kunna koppla upp Smartline Flow mot Telldus, berättar Anders Håkansson.
Holdit
Kontrasten är stor när vi lämnar kontoret i Falkenberg och Anders Håkansson kör oss i bilen till Varbergskontoret, där affärsområdet Holdit håller hus. Vi passerar genom en kraftig men kort regnskur, och efteråt är det lite kallare och mindre somrigt, även om solen kommer tillbaka.
Om huvudkontoret i Falkenberg är anspråkslöst sitter Holdit i stället på översta våningen i en byggnad ritad av stjärnarkitekten Gert Wingårdh. Här har man utsikt i alla fyra väderstreck, över hela Varberg. Jag ser Varbergs fästning, fågelparadiset vid Getterön, stationen och hamnen. Och havet.
Även språkbruket förändras när jag träffar Anders Nilsson och Pontus Lind, affärsområdeschef på Holdit. På Telldus och Smartline pratar man mycket om användarnytta och funktion. Användarnyttan av Holdits produkter, huvudsakligen mobilskal och plånboksfodral, är obestridlig men man talar mer i modetermer som att vara inspirerande, trendsättande, modefärger, och att marknadsföra sig via varumärkesambassadörer.Holdit har en del elprodukter i sortimentet också, som powerbanks och trådlösa laddare i design som matchar skalen och fodralen, men de utgör en mindre del av försäljningen. Tidigare har man jobbat med läder, men just nu är det mikrofiber, polyuretan och andra syntetmaterial, veganska material som Anders Nilsson säger.

Holdit säljer i Tyskland och Benelux, och i Japan har man fått en bra start på en ny marknad. Men även om målet är att bli vad man kallar en internationell trendsättare sker huvudförsäljningen än så länge i Norden. Även konkurrenterna är huvudsakligen mer regionala aktörer, som till exempel svenska Krusell.
– Det finns ett gäng stora internationella aktörer, men få i modesektorn där vi jobbar. Märken som Otterbox och Casemate har mer fokus på tåliga skal, enligt Anders Nilsson.
Jag frågar hur brett produktutbud man behöver ha när man jobbar med mobilskal.
– Vi täcker in allt inom Iphone och mycket inom Samsung och Huawei. För övriga tillverkare handlar det om de populäraste modellerna, säger Pontus Lind.
– Vi har produkter för mer eller mindre allt som säljs eller har sålts, sen är sortimentet inte så djupt för vissa produkter, fyller Anders Håkansson i.
Ny produkt på 4-5 veckor
När en ny mobil lanseras är skaltillverkarna där och lanserar sina nya produkter mer eller mindre samtidigt. Vi har redan diskuterat var de får sin information från men jag vill veta mer om hur arbetsförhållandena ser ut. Till exempel hur mycket tid de behöver för att skapa en ny produkt och hur länge den sedan lever.
– Våra ledtider är rätt snabba. Om vi vill få ut en produkt snabbt kan vi dra en produkt från inledning till ute på marknaden på 4–5 veckor. Men det vanliga är att vi arbetar med kollektioner, på halvårs- till årsbasis, berättar Pontus Lind.

Livslängden på en produkt kan variera kraftigt. Enligt Pontus Lind försöker man hitta produkter som håller länge, men samtidigt finns det visst mode. Gult är till exempel en modefärg i år, berättar han och visar upp skal i en färg som påminner mig om den gula färg som Iphone 5C såldes i en gång i tiden, och som alltså är tillbaka nu.
– En del produkter får en livslängd på flera år. Svart plånboksväska till Iphone 6 har levt sen telefonen lanserades, och kommer förmodligen att leva ett par år till. Medan till exempel en blommig plånboksväska till samma modell kanske redan är död.
Holdit har plats för både kort- och långlivade produkter i sitt sortiment. Man kan dock inte ha för små serier heller, eftersom varje produkt har fasta kostnader i form av särskilda verktyg som används till tillverkningen. Utmaningen är att veta vilka som är kortlivade och vilka som kommer att leva länge, så att man inte bunkrar upp med för stora lager.
– För svensk försäljning beror det mycket på hur de stora kedjorna kör, vilka modeller de tar in, säger Anders Håkansson.
Beroende av mobiltillverkarna
Att förutse hur de osläppta telefonerna kommer att bli verkar dock inte tillhöra svårigheterna. Jag försöker med att det kanske ändå finns nya funktioner som kan ställa till det med skal, som man inte förutsett.
– När trådlös laddning blev poppis fick vi tänka om med magnetplattan till vår plånboksväska. Men det gick väldigt smidigt, faktiskt, minns Pontus Lind.

Vad är det svåraste?
– Det är att du alltid sitter i knät på mobiltillverkarna. Och att det släpps allt fler produkter. Tillverkarna har gått från att släppa en toppmodell i taget till tre, säger Pontus Lind.
Holdit har varit med ett tag och tillverkat skal. Jag frågar hur marknaden har förändrats över tid, utöver att det är fler modeller nu.
– Den här typen av produkt har tagit klivet in i finrummet. Förr köpte man skal för funktion, nu köper man för att klä sin rätt dyra produkt i ombytlig klädsel. Det har börjat komma på tjejsidan att du har flera skal som man matchar, och klär telefonen på olika sätt från dag till dag.
För Holdits del innebär det, liksom för Proove som helhet, starkare varumärkesbyggande.
– Det är de sista två åren som vi har byggt varumärket Holdit på allvar. Vi har funnits tidigare när folk sökt efter vår form och funktion, men nu vill vi att man ska ha hört talas om Holdit, säger Pontus Lind, och fortsätter:
– Vi lägger fokus på tonaliteten i varumärket, känslan vi vill förmedla. Vi trycker mycket på det skandinaviska. Och på Västkusten. Läs mer…