Etikett: Teknik

Under hösten kommer Microsoft att lägga till ett antal funktioner i Office 365 och den stora nyheten är stöd för engångsmejl.
I korthet handlar det om möjligheten att lägga till textsträngar i sin vanliga mejladress, något som gör det både enklare att filtrera mejlen och se hur spammare har fått tag på dina uppgifter.
Till exempel kan en användare med mejladressen kimakers@contoso.com använda engångsmejlet kimakers+northwind@contoso.com för att få nyhetsbrev från Northwind. Observera att det måste vare ett plustecken involverat för att det hela ska fungera som avsett.
Liknande stöd för engångsmejl har funnits i Gmail under lång tid, så funktionen har varit efterlängtad av många användare.
Vill du veta mer om förändringarna i Office 365 och Exchange Online kan du surfa vidare till Bleepingcomputer.
Läs också:Slack eller Teams – vilket är bäst för företaget?Microsoft stuvar om i Insider-ringarna – så testar du det senaste Läs mer…

Enligt försäkringsbolaget If har antalet anmälda fall av id-bedrägerier ökat under de senaste månaderna, något som tros hänga samman med den pågående pandemin. Det finns nämligen många kända fall där bedragare har utnyttjat rädslan för coronaviruset för att lura till sig personnummer och andra känsliga uppgifter från äldre personer.
– Att få identiteten kapad innebär att en bedragare använder dina personuppgifter på ett felaktigt sätt för att till exempel söka och utnyttja krediter, ta emot bidrag, teckna mobilabonnemang eller beställa varor. I många fall räcker enbart ett personnummer för att bedragaren ska få tillgång till stora delar av din privatekonomi, där du kan utsättas för stora problem, säger Jenny Rudslätt från If i ett pressmeddelande.
Under det första halvåret har totalt 14 831 fall av id-bedrägerier anmälts i Sverige, vilket är en ökning med sex procent jämfört med motsvarande period förra året. Allra störst är ökningen i Polisregion Väst och Polisregion Nord, där ligger ökningen på 17 respektive 15 procent.
Om du misstänker att någon har kapat din identitet uppmanas du att göra en polisanmälan så fort som möjligt, samt spärra kreditkort, konton och kreditupplysningar. Dessutom bör du byta ut alla dina lösenord och ta kontakt med butiker, banker och finansbolag som kräver dig på pengar. Läs mer…

Chattbaserat gemensamt arbete är en nödvändighet i arbetslivet i dag. Slack och Microsoft Teams är de ledande konkurrenterna. Mycket står på spel, särskilt för Slack som börsnoterades i juni 2019 och inte har råd att tappa mark till Microsoft. Microsoft har ju enorma ekonomiska resurser och ger bort Teams gratis i de flesta abonnemang på Office 365 och Microsoft 365.
Samtidigt har Microsoft-chefen Jared Spataro sagt att företaget ser Teams som lika kritiskt för framtiden som Windows tidigare har varit. Microsoft har trumpetat ut hur antalet användare av Teams växer. I november 2019 ska det ha varit 20 miljoner dagliga användare – jämfört med Slacks 12 miljoner. Slack har invänt mot Microsofts siffror och uppgett att Slacks användare är mer aktiva.
Vinnare i tvekampen? Du. Det finns två utmärkta plattformar för gemensamt arbete att välja mellan. Båda blir bättre och bättre allt eftersom nya funktioner tillkommer. Men det är inget enkelt val. En del företag väljer att inte välja alls.
För att göra det lite enklare att välja har jag ställt Slack och Teams mot varandra i sex kategorier: användargränssnitt och användbarhet, integrering, andra betydelsefulla skillnader, mobil app, it-säkerhet, efterlevnad och administration på företagsnivå samt pris. Här är min bedömning.
Användargränssnitt och användbarhet
Utseende och känsla. Klientprogrammen för dator för både Slack och Teams har lättnavigerade användargränssnitt med fokus på meddelanden. Det finns skillnader i stil. Slack har en lösare stil som en del kanske tycker är kaotisk. Teams ser mer storföretagsmässigt ut – smidigt men anonymt.
Teams är både välorganiserat och effektivt.
Slack har fler möjligheter till personlig anpassning, till exempel tio olika sätt att göra om sidofältet. Teams har däremot bara tre valfria inställningar: standard (ljust), mörkt och med hög kontrast för användare med dålig syn.
Navigering: Båda klientprogrammen har navigeringsverktyg i sidofält på vänster sida. Teams är mer inriktat på grupper, medan Slack är mer inriktad på kanaler – arbetsområden som användarna skapar runt projekt, ämnen eller grupper.
Slacks gränssnitt är visuellt och kanske lite roligare.
I sidofältet för Teams finns ikoner för aktivitet, chatt, teams, filer och – beroende på hur företaget arrangerar det – eventuellt också kalender, samtal och annat. Aktivitet ger överblick över allt som händer i organisationen. Man kan filtrera flödet genom att välja Min aktivitet och visa de konversationer som du har varit med i – ett smidigt sätt att fokusera. Teams navigering i överkanten har flikar för konversationer, filer och en gruppwiki.
I Slacks sidofält finns länkar till kanaler, trådar, direktmeddelanden, utkast (praktiskt för att göra klart meddelanden som man har glömt) plus Alla olästa, som visar alla olästa meddelanden i ett enda behändigt flöde. Den automatiserade Slackbot, en chattbot för hjälp, finns också i sidofältet. Vilket för oss till…
Hjälp i appen: Teams har en Hjälp-ikon längst ner i sidofältet med länkar till ämnen, utbildning och nyheter. Här finns några fina finesser. Från fliken Ämnen kan du till exempel klicka dig till en av Microsofts webbsidor och anmäla dig till en gratis, direktsänd kurs i Teams.
Men Slackbot, en chattbot som ingår i klienten, får min röst. Den är hur enkel som helst att använda. Skriv bara ett meddelande med ett nyckelord eller en komplett fråga så får du (oftast) precis det svar du behöver på några sekunder. Jag ställde några dussin frågor och Slackbot svek mig bara en eller två gånger.
Sökningar: Båda har fina sökmöjligheter. Men sökningen i Slack verkar vara mer robust, särskilt om man är van vid att avgränsa Gmail-sökningar, vilket jag är. I Slack kan du till exempel göra sökningar med villkor som from:@username eller before:10/31/2019.
Meddelanden och chatt: Kommunikation genom meddelanden är uppenbarligen kärnan i båda produkterna och båda gör ett bra jobb. Det finns vissa skillnader:
Båda har formateringsmöjligheter. (I Slack får de se dem om du klickar på ikonen Aa till höger om textinmatningsrutan. I Teams ska du klicka på ikonen som ser ut som ett A med en målarpensel ovanpå.) Men i Teams känns det mer som riktig ordbehandling. Man kan välja färg och storlek på typsnittet, lägga in tabeller, använda stilmallar på stycker och så vidare. Det kanske är onödigt för många, men jag uppskattar möjligheten.
I båda programmen kan du pigga upp meddelanden med emoji. Teams har extra alternativ inbyggda, till exempel integrering med Giphy för animerade gif:ar, men du kan lägga till gif:ar i Slack genom att integrera en app.
Båda programmen har röst- och videochatt, inbyggt och genom integrering av appar, allt utan att man behöver lämna programmen. Med Slack får du bäst funktion om du integrerar med Zoom, Webex, Google Hangouts eller andra. Teams har också flera alternativ, bland annat möjlighet att använda Microsofts molnbaserade Phone System för att ringa upp människor utanför ditt företag. Beroende på hur Slack respektive Teams är konfigurerat kan du spela in videochattar och samtal och också få utskrifter.
Båda programmen kommer ofta med nya funktioner, ofta för ungefär samma ändamål men på olika sätt. Ett exempel är Slacks nyligen tillagda app Reacji Channeler som gör att du kan kopiera meddelanden från en publik kanal till en annan genom att helt enkelt lägga till en emojireaktion vid namn ”reacji”. Det är ett smart knep som visar att Slacks utvecklare är kreativa. Å andra sidan har Teams nyligen lagt till korspostning över kanaler. Du kan alltså samtidigt lägga upp samma meddelande i flera kanaler. Båda är användbara. Slacks är bara lite roligare.
Aviseringar: Med tanke på hur påträngande dessa program kan bli om de får hållas är det nödvändigt att kunna styra när, hur och hur ofta de aviserar dig.
Teams ger dig detaljerad kontroll över vad som ska aviseras: chattar, omnämnanden, svar, gillanden och reaktioner, missade samtal, röstmeddelanden och så vidare. Du kan ställa in hur du vill få aviseringarna – genom banderoller eller e-post i datorklienten.
Slack har inte lika många alternativ för aviseringar. Men jag gillar att man kan ha olika inställningar för aviseringar i mobilen och i datorn, och att man kan få en avisering varje gång som någon använder ett nyckelord som du har angett.
När det gäller de efterlängtade inställningarna för Stör inte briljerar Slack. Man kan tysta inkommande aviseringar i 30 minuter, 1,2 eller 4 timmar, till i morgon, till nästa vecka, eller en skräddarsydd inställning. Men jag gillar också att Teams låter dig ange tysta timmar då alla aviseringar tystas och att ange tysta data, som söndagar. De inställningarna finns bara i Teams mobilapp.
I Slack kan du automatiskt flytta aviseringar till mobilen när du har varit inaktiv på datorklienten under en förinställd tid, från ”så snart jag är inaktiv” till ”när jag har varit inaktiv i 30 minuter”. Teams är mer begränsad. Du har två val, antingen att få mobila aviseringar när du inte är aktiv på datorklienten (efter tre minuter) eller att alltid få mobila aviseringar. Även denna inställning finns enbart i Teams mobilapp.
Kontenta: Det som vinner i kategorin användargränssnitt och användbarhet är Slackbots inbyggda hjälp, Slacks möjligheter att skräddarsy och Teams meddelandeformatering. Så här blir Slack vinnare.
Integrering
Båda produkterna klarar mycket på egen hand, men både Slack och Teams förlitar sig på integrering med andra appar och tjänster för att tillföra funktioner. Här finns det en del viktiga skillnader, särskilt när det gäller integrering med produktivitetssviter.
Teams vinner på integration med Office 365. Det är förstås ingen överraskning att Teams ger dig möjlighet att integrera appar från det molnbaserade Microsoft Office 365. Om du arbetar i Teams har du tillgång till skapande, redigering och formatering i Word, Excel och Powerpoint och du kan samarbeta med kollegor i realtid om en fil. Den djupa integrationen med Microsoft Sharepoint och Officeprogrammen fungerade bra i mina tester och låter som en bra idé för alla organisationer som gått in i Microsofts ekosystem.
Slack har också integration Microsoft, däribland Outlooks kalender och e-post, Sharepoint och Onedrive, men inte på långt när lika mycket som Teams.
Slack är valet för integrering med G Suite. Å andra sidan kan Slack integrera med programmen i Googles G Suite. Team kan bara integrera med Google Drive, inte med G Suite (inklusive Gmail), som ju är Office 365:s ärkefiende. Med G Suite-appen för Slack kan du komma åt, dela, skapa, besvara och hantera filer från Slack. Redigering av filerna görs i tillämplig G Suite-app.
Slack har mycket mer integrering med tredje part. Slack (som lanserades 2013) har ett försprång mot Teams (som kom 2017), och det visar sig i integrering. När detta skrivs integrerar Slack med över två tusen kommersiella tredjepartsprogram jämfört med 250 för Teams.
Både Slack och Teams ger kunderna möjlighet att bygga egna program och integreringar. Enligt Slack användes en halv miljon skräddarsydda appar, utvecklade av kunderna, en typisk vecka i september 2019. Microsoft ger möjlighet att utveckla appar och integrering med utvecklingsverktygen i Power Platform.
Kontenta: Om du tror på att alltid välja det bästa, vill ha rätt verktyg för jobbet och inte vill knyta upp dig till ett enda företags ekosystem – då är Slack ditt bästa val. Å andra sidan är Teams integrering med programmen i Office 365 utmärkt, och bör övervägas om ditt företag kör på Microsoft.
Andra betydelsefulla skillnader
Både Slack och Teams har flitiga utvecklare som ständigt utvecklar nya funktioner för att vara steget före konkurrenten. En fullständig lista med skillnader skulle bli alltför lång, men här är några som har imponerat på mig:
Slacks delade kanaler gör det jättelätt att ansluta företagets Slack-arbetsplatser till externa organisationers Slack för skarvlöst samarbete. Deltagare som inte är från din organisation är lätta att känna igen eftersom företagets logo visas i deras porträtt.
Med Teams är det krångligare att chatta med personer utanför din organisation. Du kan lägga till extern åtkomst eller gäståtkomst till utomstående. Extern åtkomst innebär att du kan kommunicera med röst eller videochatt och arrangera möten med organisationer som använder Skype for Business eller Skype. Gäståtkomst innebär att du kan lägga till någon från en annan domän till en kanal eller kommunicera med dem genom samtal eller filer.
Slack skalar stort. Slack klarar ett obegränsat antal användare per organisation och fler än 100 000 användare i en kanal. Att jämföra med Teams som klarar maximalt fem tusen användare per organisation, 200 kanaler per grupp och fem tusen användare per kanal.
Teams har funktioner för att stötta första linjens anställda, alltså de som sköter service och andra arbetsuppgifter i detaljhandel, besöksnäring, handel och tillverkningsindustri. Funktionerna underlättar för de anställda att stämpla in och ut på mobila enheter, meddela var de är och utföra andra arbetsuppgifter som ingår i deras jobb.
Slack ligger nära och erbjuder integration med program som Attendance Bot, som underlättar tidsregistrering, mätning av pauser och luncher, tidredovisning, planering av arbetsskift och annat.
Teams har en integrerad wikifunktion för anteckningar, vilket gör det enkelt att sammanställa kunskap från gruppmedlemmar. Slack gör samma sak genom att integrera appar, till exempel Guru, en bot för att infånga och dela information.
Kontenta: Som jag ser det har Slack något fler särskiljande funktioner än Teams, till exempel delade kanaler.
Mobila appar
En del program för datorklienter skippar funktioner och egenskaper i sina mobila versioner. Men detta gäller varken för Teams eller Slack. Båda återskapar datorklientens funktioner rätt bra, även om Slack är bättre på att återskapa datorklientens visuella glans.
Slack på iOS (till vänster) behåller mycket av desktop-appens utseende och känsla medan Teams på iOS (till höger) erbjuder ett mer strömlinjeformat gränssnitt jämfört med desktop-klienten.
Det viktiga är att du inte ska behöva lära dig ett nytt sätt att göra saker på i de mobila versionerna. Och det behöver du inte – jämför med hur det är med Microsoft Words versioner för datorklient och mobilapp.
Vissa ändringar är nödvändiga i användargränssnitten för att man ska kunna använda en mindre bildskärm med pek. Om du drar med musen över ett meddelande i Slacks datorklient kan du lägga till en reaktion, starta en tråd, dela ett meddelande och så vidare. På en mobil trycker du till och håller kvar på ett meddelande för att göra samma sak.
Kontenta: I denna kategori är det jämnt, med viss fördel till Slack för att det mer likartat utseende och känsla på dator och mobil.
It-säkerhet, regelefterlevnad och administration på företagsnivå
Nät det gäller säkerhet, regelefterlevnad och administration på företagsnivå kan man förmoda att Teams är bästa valet med tanke på Microsofts mångåriga erfarenhet i företagsvärlden. Och om du jobbar i ett företag som använder programmen i Office 365 så får du it-säkerhet av högsta klass, regelefterlevnad och administration på företagsnivå med Teams – i synnerhet om du är abonnent på Microsoft 365.
Men faktum är att både Slack och Teams klarar det mesta inom it-säkerhet och regelefterlevnad. I vissa fall är funktionerna inbyggda i programmen, i andra fall måste de integreras. Till exempel krypterar båda programmen data som överförs och i vila, och de klarar regionbaserad datahemvist, skydd mot dataförlust, elektronisk bevisanskaffning (eDiscovery) och andra juridiska krav, singelinloggning och möjlighet att kräva tvåfaktorsautentisering. Men några av dessa funktioner finns bara i de dyrare abonnemangen.
Slack höjer sin insats på detta område. I fjol införde företaget Enterprise Key Management, EKM, ett tilläggsverktyg för företagets toppabonnemang Slack Enterprise Grid. Med EKM kan organisationer använda sina egna nycklar för att kryptera meddelanden och filer som delas genom Slack. För Enterprise Grid har Slack också infört mobila säkerhetsfunktioner som gör att administratörer kan konfigurera Slack så att det krävs ytterligare lager av säkerhet efter singelinloggning, till exemple Face ID eller Touch ID på IOS.
Kontenta: Slack har allt som små och medelstora företag behöver när det gäller it-säkerhet, regelefterlevnad och adminstyrning, och bättrar hela tiden på. Men Microsoft Teams är nog, med tanke på integreringen med Office 365 och Microsoft 365, bästa valet för större företag.
Abonnemang och prissättning
Både Slack och teams har gratisabonnemang. Med Teams abonnemang, som förutsätter ett gratis Microsoftkonto, men inte ett betalt abonnemang, får du ganska många funktioner: obegränsat antal meddelanden och sökningar, stöd för upp till 300 användare, två gigabyte lagring per användare och tio gigabyte delad lagring, röst- och videochatt för en-till-en, skärmdelning, obegränsat med appintegrering och tvåfaktorsautentisering.
Slacks gratistjänst är mer begränsad. Man kan ha upp till tio tusen meddelanden, tio appar och integreringar, videosamtal en-till-en och tvåfaktorsautentisering.
Utöver det har Slack abonnemang som börjar på 6,67 dollar per användare och månad för standardabonnemanget och 12,50 dollar per användare och månad för Plusabonnemanget. Båda debiteras på årsbasis. Priset för Enterprise Grid, avsett för stora organisationer som vill ha stöd för många sammankopplade arbetsplatser, får man bara genom att kontakta Slacks försäljning. Med betalda abonnemang får man obegränsat antal meddelanden och integrering: skärmdelning, åtkomst för gäster, delade kanaler, avancerade sökning och funktioner för it-säkerhet, regelefterlevnad, support och administration som blir bättre för varje abonnemangsnivå.
Office 365-abonnemang för småföretag och större företag kostar från fem dollar per användare och månad till 35 dollar per användare och månad. De ger extra möjligheter till Teams, som schemaläggning av möten, inspelning av möten, singelinloggning och andra funktioner för säkerhet, regelefterlevnad och administration – plus resten av programmen och tjänsterna i Microsofts ekosystem runt Office 365.
Skillnaderna mellan vad de två företagens abonnemang ger gör det svårt att jämföra äpplen med äpplen. Ett sätt att visa på prisskillnaderna är att jämföra vad man får för 12,50 dollar per användare och månad:
Från Microsoft får du abonnemanget Office 365 Business Premium. I det ingår Teams med alla dess funktioner samt Outlook, Word, Excel, Powerpoint, Sharepoint och Onedrive for Business, plus programmen Publisher och Access (bara för Windows) för upp till 300 användare.
Från Slack, får du abonnemanget Slack Plus, som tillåter obegränsat antal användare och fler Slackfunktioner än standardabonnemanget, men mindre än Enterprise Grid – och inga produktivitetsprogram.
Kontanta: Om man ser till prisbilden har Teams en avsevärd fördel som kan bli ännu större när ekonomin saktar in och med den it-budgetarna. Om ditt företag redan får Teams med ett abonnemang på Office 365 kan det bli svårt att motivera för cheferna varför företaget dessutom ska betala för Slack, oavsett hur många fina funktioner det har.Men om din organisation i stället har valt G Suite faller fördelarna med Teams.
Jämförelse av funktioner
Visningsläge

Slack(betalda abonnemang)
Microsoft Teams(med abonnemang på Office 365 eller Microsoft 365)
Högsta antal användare supported per org.
Obegränsat
300 – obegränsat
Högsta antal arbetsplatser / grupper per organisation.
1 (Standard, Plus); Obegränsat (Enterprise Grid)
Obegränsat
Högsta antal kanaler per arbetsplats / grupp
Obegränsat
200 standardkanaler och 30 privata kanaler
Högsta antal användare på varje given kanal
100 000 eller fler
5 000 för standardkanaler, 250 för privata kanaler
Antal språk
8
53

Funktioner

Appar finns för
Windows, macOS, Linux (beta), Android, IOS, webben
Windows, macOS, Linux (beta), Android, IOS, webben
Sökbara meddelanden
Obegränsat antal
Obegränsat antal
Lagring
10GB – 1TB per användare
1TB per organisation plus 10GB per licens
Privata och publika kanaler
Ja
Ja
Direktmeddelanden
Ja
Ja
Meddelanden i trådar
Ja
Ja
Åtkomst för gäster
Ja
Ja
Delning av kanaler med partnerorganisationer
Ja
Ja, med åtkomst för gäster
Röst- och videosamtal
Ja
Ja
Skärmdelning
Ja
Ja
Inspelning och utskrift av samtal
Ja, med Zoom eller annat integrerat program
Ja, med Microsoft Stream
Anpassbara aviseringar
Ja
Ja

INTEGRERING

Antal möjliga integreringar med andra program och tjänster
2 000 eller fler
250 eller fler
Integrering med Microsoftprogram
Outlooks Calendar-app; e-post med Outlook; OneDrive; SharePoint; Azure Active Directory; Azure Boards; Azure Pipelines; Azure Repos; GitHub
Outlook; Office 365-program (till exempel Word, Excel, PowerPoint, OneNote); SharePoint; OneDrive for Business; Microsoft Planner; Yammer; Power BI, Power Apps, Power Automate, Visio, Stream, Dynamics 365, GitHub
Integrering med Googleprogram
G Suiteprogram (till exempel Docs, Sheets, Calendar, Google Drive); Google+ Hangouts; Google Calendar for Team Events; Gmail
Google Drive; stöd för Gmail kommer i år för gäståtkomst.
Integrering med tjänster för molnlagring och filsynkronisering
OneDrive, Google Drive, Box, Dropbox, Adobe Creative Cloud, Egnyte
OneDrive for Business, SharePoint, Box, Citrix ShareFile, Dropbox, Google Drive, Adobe Creative Cloud
Integrering med Salesforce
Ja
Ja, genom Zapier
Stöd för egenutvecklade program
Ja
Ja

IT-SÄKERHET, REGELEFTERLEVNAD, administration på företagsnivå
Kryptering av data vid överföring och i vila
Ja
JA
Möjlighet att kräva tvåfaktorsautentisering
Ja
Ja
OAuth
Ja
Ja, genom tredjepartsprogram
SAML-baserad singelinloggning
Ja (Plus och Enterprise Grid)
Ja, genom Azure Active Directory
Realtidssynk med Active Directory
Ja, med OneLogin, Okta, Ping integration (Plus och Enterprise Grid)
Ja
API för revisionslogg
Ja, genom Discovery API + partner (Enterprise Grid)
Ja
Stöd för sökning i revisionslogg
Ja, genom Discovery API + partner (Enterprise Grid)
Ja
Stöd för skydd mot dataförlust
Ja, genom Discovery API + partner (Enterprise Grid)
Ja
Stöd för elektonisk bevisanskaffning och andra juridiska krav
Ja, genom Discovery API + partner (Enterprise Grid)
Ja (storföretagsabonnemang)
Stöd för administration av mobilabonnemang
Ja, genom Enterprise Mobility Management integration (Enterprise Grid)
Ja, genom Microsoft Endpoint Manager (tidigare Intune)
Användarprovisionering och deprovisionering
Ja (Plus och Enterprise Grid)
Ja
Regionbaserad datahemvist
Ja (Plus och Enterprise Grid)
Ja
Adminverktyg för hantering av användare och program
Ja (grundläggande verktyg med Standard, mellannivå med Plus, komplett uppsättning med Enterprise Grid)
Ja
Tjänstenivå om 99,99 procents upptid
Ja (Plus och Enterprise Grid)
Ja

PRS

Gratisversion
Ja
Ja
Betalda abonnemang
Standard: 6.67 dollar/användare/månad fakturerat årsvis eller åtta dollar per användare och månad fakturerat per månad.Plus: 12.50 dollar/användare/månad fakturerat årsvis eller 15 dollar/användare/månad fakturerat per månadEnterprise Grid: ta kontakt med Slack för pris.
Teams ingår utan extra kostnad med de flesta abonnemang på Office 365 och Microsoft 365

Sammanfattade rekommendationer
Som jag har nämnt tidigare finns det företag som använder både Slack och Teams. Men det tillför krångel och kostnader och är ingen hållbar lösning för de flesta organisationer. Om det gäller för ditt företag, här är mina råd:
När allt kommer omkring är Slack och Teams mer lika än olika. I många fall har de samma funktioner i lite olika utförande, antingen inbyggt eller möjligt genom integrering med program. Och om en av dem saknar en funktion som du vill ha är det troligt att den kommer, snarare förr än senare, med tanke på konkurrensen. Det du bör utgå från är: hur mycket kommer en integrerad tjänst att kosta dig totalt?
Om du redan är långt inne i Office 365:s värld är Teams ett utmärkt val. Om du tvekar, pröva på Teams innan du bestämmer dig.
Trots det är det allt fler Office 365-kunder som använder Slack. Enligt data från företaget Okta, som utvecklar en plattform för åtkomsthantering, är det 31 procent av Oktas kunder som använder både Office 365 och Slack – en ökning från 28 procent i oktober 2018 och 19 procent 2017. Och av Slacks 50 största kunder är det 74 procent som också använder Office 365, enligt data från Slacks analytiker.
Om du inte är uppknuten till Microsoft, om du vill slippa låsning till ett visst företag eller om ditt företag kör G Suite, då är det Slack du ska välja. Det är ett utmärkt val för alla som vill kunna välja det bästa alternativet i varje nivå i teknikstacken, och det är särskilt omtyckt bland små och mindre företag och it-företag.
James A Martin
Läs mer: Samarbetsverktyg i fokus när många tvingas jobba på distans – här är alternativen Läs mer…

Under hösten kommer en mängd nya funktioner att läggas till i Microsoft Teams, något som ska bidra till att öka intresset för kommunikationsverktyget ytterligare.
Det nya läget Together Mode är tänkt att ge deltagarna känslan av att sitta i samma lokal, detta tack vare användningen av smarta algoritmer och en gemensam bakgrundsbild.
Med hjälp av Dynamic View kan du ställa in hur de andra deltagarna ska grupperas på din skärm. Till exempel kan du vlja att se alla på en gång eller dela upp dem i mindre grupper.
Vidare bjuds vi på en lång rad nya filter som bland annat gör det möjligt att justera ljuset och skärpan vid behov.
Bland övriga nyheter kan nämnas stöd för chattbubblor och möjligheten att direktöversätta meddelanden som skrivs på andra språk.
Vill du veta mer om de nya funktionerna kan du besöka Microsofts webbplats. Läs mer…

Freja eID, uppstickaren och alternativet till BankID, är en så pass stor framgång för utvecklaren Verisec att hela företaget kommer att byta namn till just Freja.
– Nu gör vi en full satsning på Freja eID, säger Kristofer von Beetzen, COO på Verisec. Vi har kommit så långt att vi ser att vi kommer lyckas stort med Freja eID, så nu vågar vi ta steget att byta namn på företaget och dra full nytta av varumärket Freja.
Verisec har efter lanseringen av Freja eID kommit att fokusera allt mer på verksamheten kring e-legitimationen. Företaget har avyttrat andra delar av verksamheten, till exempel HSM-delen (Hardware Security Module) och Freja-app-verksamheten – de proprietära system som hanterar autentisering, och icke ska förväxlas med själva e-leg-produkten Freja eID.
Foto: VerisecKristofer von Beetzen
– Vi räknar med att ta ett stämmobeslut i september. Sedan påbörjar vi arbetet med namnbytet så tidigt som möjligt under hösten, säger Kristofer von Beetzen.
Efter att Freja eID lanserades 2017 har e-legitimationen sakta med säkert kommit in som ett alternativ till BankID inom allt fler verksamheter. Verisec har lagt en del fokus på myndigheter och kommuner, vilket också resulterat i att allt fler av dessa organisationer lagt till Freja som ett alternativ vid autentisering och inloggning i deras digitala tjänster.
– Vi är nu uppe i cirka 200 avtal med olika företag, myndigheter och kommuner, vilket är en tillväxt med 250 procent sedan den 1 januari 2019. Antalet användare ökar i takt med fler tjänster anluter till oss. Det händer saker nu. Nu kan vi svara på varför man behöver Freja när det finns BankID – leva ett plånboksfritt liv, säger Kristofer von Beetzen.
Enligt Verisec har även införandet av tjänstelegitimationer bidragit till expansionen; företagen får upp ögonen när de inser att de kan identifiera anställda. ”Plötsligt får vi en vana hos en grupp användare, som loggar in för att lösa sina arbetsuppgifter. Detta kommer att öka under hösten”, säger Kristofer von Beetzen.
Den senaste och hittills största ”skalpen” är Skatteverket som nyligen implementerade Freja som ett inloggningsalternativ på skatteverket.se. Nyligen har även Folkhälsomyndigheten och Min myndighetspost implementerat Freja. Den tekniskt kanske mest intressanta utveckling på senare tid är dock att ATGs spelombud nu accepterar Frejas e-leg som alternativ till fysiska legitimationer. Kunderna kan nu ”visa leg” med hjälp av Freja-appen som visar en qr-kod som butikspersonalen kan läsa av med kassaterminalen.
I Sverige finns det dock inga krav på myndigheterna att de ska öppna upp för alternativ till BankID. Här är myndigheterna självbestämmande, förklarar Verisecs vd Johan Henrikson.
– Det finns inga krav på svenska myndigheter att öppna upp för alternativ, och det saknas en portal som man har i Norge och Danmark. Här är myndigheter självbestämmande.
– Incitamenten för att införa ett alternativ är lite olika bland myndigheterna, men hos många är det en princip att kunna erbjuda andra alternativ om BankID inte funkar. Större myndigheter erbjuder sedan tidigare inloggning med Telias e-legitimation, och de har förståelse för att det finns alternativ, säger Johan Henrikson.
Foto: VerisecJohan Henrikson
Johan Henrikson är dock besviken på Försäkringskassan, som han menar skyller ifrån sig på tidsbrist eller att de har en för krånglig arkitektur.
– Försäkringskassan vill vänta. De säger bland annat att ”vi tror inte att ni har några användare som är kunder till Försäkringskassan”, men alla är ju kopplade till Försäkringskassan, säger Johan Henrikson. ”Jag tycker det är hårresande; de skyller ifrån sig på att de inte har tid, eller att de har en för krånglig arkitektur”.
– Men generellt är det positivt bland myndigheterna. Att BankID har gått ned ibland har fått spelbolagen och 1177 Vårdguiden att reagera, och det finns en stark vilja att skapa ett mer robust samhälle, säger Johan Henrikson.
Nästa steg i den tekniska utvecklingen blir e-legitimation med delad kontroll. Principen kring delat kontroll över gemensamma digitala resurser finns till exempel hos delade konton, eller digitala plånböcker för kryptovalutor där alla ägare måste signera en transaktion med respektive privat nyckel innan transaktionen kan valideras. Några som tyckte idén om delad kontroll över e-legitimationer var så bra att det gav ett innovationsbidrag var Post och Telestyrelsen, PTS.
– Vi fick ett innovationsbidrag från PTS för att utveckla en e-legitimation med delad kontroll, säger Kristofer von Beetzen. E-leg med delad kontroll kan vara bra för att hjälpa till exempel äldre och goda män, eller andra tillämpningar där flera parter behöver ha tillgång till samma e-leg. Det blir en slags multi-variant med kontrasignering. Med delad kontroll behövs inga tredje parter med fullmakt.
Lansering sker enligt Verisec under första halvåret 2021.
En annan teknik som letat sig in i Freja eID är ansiktsigenkänning tillsammans med information i biometriska kretsar, något TechWorld nyligen skrev om angående svenska betallösningen Nets lansering av Passport Reader. Nets produkt tar också med kombinationen ansiktsigenkänning och biometrisk information på hårdvara. Passport Reader är dock inte en e-legitimation i sig.
Verisec vill dock inte släppa den manuella kontrollen, och lutar sig även mot GDPR.
– Vi kör fortfarande både och, så vi gör manuell kontroll också. Vissa bibliotek tenderar att vara diskriminerande, helt omedvetet, men det kan vara så att det har svårare att bedöma hudtoner. Vi måste ha dubbla kontroller under en övergångstid. GDPR säger också att man inte får lita helt på maskinella bedömningar. Det kräver också enorma mängder data, så vi tror det kommer bli maskinstödda system och inte rent maskinella bedömningar, säger Johan Henrikson, men berömmer tekniken.
– Kan man läsa in från biometri så kan man få mycket bra högupplöst bild, de små bilderna på legget funkar inte lika bra som de fina bilderna i chippet. Den tekniken är briljant.
Läs också:Nets digitaliserar passet – avancerad 3D-teknik matchar biometridataBank-id-utmanaren Freja lanserar tjänstelegitimation Läs mer…

Vi har tidigare rapporterat om att många teknikföretag planerar att byta ut vissa termer som kan väcka anstöt, däribland beteckningarna ”master” och ”slave”, som för tankarna till slaveriet.
Senaste nytt är att MySQL och Twitter bestämt sig för att hoppa på tåget och ersätta de kritiserade orden. Utöver ord som kan uppfattas som rasistiska passar man även på att ersätta ord som kan uppfattas som sexistiska eller förolämpande, till exempel ”man hours” och ”dummy value”.
Det här är orden som Twitter tänker byta ut och vilka ord som man tänker använda sig av i stället:
Det kan påpekas att MySQL väljer ”blocklist” i stället för ”denylist”, detta trots att ”blocklist” kan uppfattas som en lista över block. Rent etymologiskt har ord som ”svartlista” och ”vitlista” inget med hudfärg att göra, men eftersom de väcker anstöt får de stryka på foten ändå. Här i Sverige har vi noterat att vissa journalister börjat skriva ”rödlista” i stället för ”svartlista”, men det ordet används för att lista utrotningshotade arter och har alltså en helt annan betydelse.
Sedan tidigare har även Github, Microsoft, Linkedin, Ansible, Splunk, Android, Go, PHPUnit, Curl, OpenZFS och OpenSSL bestämt sig för att rensa ut känsliga ord, rapporterar Zdnet. Läs mer…

Hur vet man att en person är den personen utger sig för att vara i en digital värld? Det är en fråga som inte är helt enkel att svara på, och de tekniker som ska säkerställa att endast rätt person får tillgång till tjänster och information har alla sina brister. I Sverige och några få andra länder, främst i Norden och Baltikum, är användningen av elektroniska identitetshandlingar, e-id, utbredd, och tekniken har kraftigt bidragit till utvecklingen av nya digitala produkter och tjänster.
Men så ser det sällan ut ur ett globalt perspektiv. Alla som gått igenom en process för kundkännedom för till exempel en amerikansk tjänst kan vittna om hur tidskrävande och omständliga dessa processer kan vara.
Den svenska leverantören av betalningslösningar, Nets, har med sin senaste produkt tagit fasta på det faktum att betydligt fler människor innehar moderna fysiska identitetshandlingar än digitala dito. Med ”moderna” menas då sådana fysiska id-handlingar som lagrar biometriska data om innehavaren på en krets inbyggd i ett pass eller id-kort.
Nets är för de flesta mest kända som leverantörer av betalningslösningar, och i synnerhet kreditkortsterminaler. Men Nets ligger även bakom flera implementationer av e-id, till exempel norska BankID och Danska NemID och dess kommande ersättare MitID.
Nets nyttjar biometridata i sin teknik för identifiering av innehavaren.
– Allt som behövs från användarens sida är till exempel ett pass med biometriskt chipp, en smartphone som stödjer NFC och vår nya app Passport Reader, säger Mathias Folchi, försäljningschef på Nets Group, och den som ansvarar för Passport Reader i Sverige.
Foto: Nets GroupMathias Folchi
Processen för att identifiera en person med hjälp av biometriska data i ett pass börjar med att passinnehavaren, efter att ha startat appen, fotograferar passet med mobilkameran. Sedan lägger användaren mobilen på passet så att biometridata från passets chip kan läsas in till mobilen över NFC. Detta fungerar numer bra även med Apples mobiler sedan leverantören släppt på restriktionerna de tidigare hade för NFC.
Det tredje och sista steget innebär att användaren fotograferar sig själv med mobilkameran ur olika vinklar. Nets har utvecklat en ”avancerad” 3d-teknik med ansiktsigenkänning som analyserar ”selfien” och sparar datapunkter i ansiktet. Detta matchas sedan med informationen i det biometriska chippet.
– Informationen i passet läses av med NFC. Appen scannar chippet, men kontrollerar också att chippet inte är manipulerat. Vår 3d-teknik med ansiktsigenkänning matchar sedan informationen i passet med den bild användaren tog på sig själv, säger Mathias Folchi.
Enligt Nets gör deras teknik att de även kan kontrollera personens ”liveliness”, vilket inte handlar så mycket om att kontrollera om personen lever eller inte, utan är en teknik som kontrollerar att det är ett levande ansikte som fotograferas; detta för att motverka masker och andra trick som skulle kunna användas för att lura systemet.
Nets menar att tekniken är extremt säker. Passport Reader ska ha en så kallad False Acceptance Rate (FAR) på 1 per 500 000, vilket är den högsta nivån. Enligt Mathias Folchi är detta säkrare än fysiskt identifiering inne på ett bankkontor där den mänskliga faktorn kan bidra till att ett bank-id utfärdas till fel person, vilket händer även om det är ovanligt.
Mathias Folchi är också noga med att påpeka att appen inte sparar data om användaren.
– Appen är inte personlig. Den är endast ett verktyg för att säkerställa att det är rätt person som har tillgång till det fysiska passet i fråga, att det är samma person som identifierar sig som passet avser. Appen lagrar ingen information om användaren.
Nets Passport Reader är i sig inte ett e-id, men kan användas för att skaffa ett e-id på distans. Nets har skapat integrationer med bland andra Bank-id i Sverige, men även med motsvarigheter i Norge och Danmark. Tekniken är idag implementerad av den norska digitaliseringsmyndigheten och kan användas av till exempel nyanlända, som saknar personnummer, för att kunna skaffa ett norskt BankID.
Integrationen på tjänstesidan är enligt Mathias Folchi tämligen enkelt. Integrationen sker mot ett api till Nets tjänsteplattform E-Ident.
– Passport Reader kräver inga direkta investeringar av tjänsteägarna. Kunderna integrerar sina system mot vår tjänst E-Ident via ett api, sedan har vi i vår tur skapat integrationer mot de flesta av de e-id-tjänster som finns i Norden. I Norge tog det digitaliseringsmyndigheten 2-3 veckor att genomföra integreringen, och man måste förstås göra mindre förändringar av användargränssnittet på sin sajt, säger Mathias Folchi.
Tanken med Passport Reader är inte att systemet ska användas varje gång en användare ska logga in på en tjänst, utan tekniken ska användas för att identifiera personer som saknar elektroniska id-handlingar för att till exempel kunna skaffa just ett e-id.
– Man ska inte använda Passport Reader för vanlig autentisering och inloggning, utan man använder det en eller några få gånger för att bevisa vem man är för att i nästa steg kunna skaffa en id-handling, eller för att genomgå en kundkännedomsprocess för en tjänst. Med hjälp av Passport Reader kan man initiera en kundkännedomsprocess på distans, med systemet täcker inte hela processen, säger Mathias Folchi.
Andra användningsområden som Nets har identifierat är till exempel när en användare blivit utelåst från ett konto eller fått det kapat av någon utomstående – detta är idag oftast en ganska omständlig process att återfå kontrollen över kontot.
Just processer för kundkännedom och anti-penningtvätt, ofta benämnt KYC/AML, är något Nets och Mathias Folchi håller fram som särskilt viktigt. Intresset från bland annat banker med kunder även utanför Sverige och Norden är stort enligt Mathias Folchi.
En utveckling av Passport Reader kommer att komma under hösten då även signering av dokument med hjälp av pass kommer att tillhandahållas av Nets. Enligt Mathias Folchi har över 130 länder runt om i världen biometriska pass, och cirka 490 miljoner biometriska pass har utfärdats till dags dato. Det är för övrigt inte endast pass som idag kan innehålla biometrisk information; det blir allt vanligare även för vanliga id-kort och körkort.
– Lösningen funkar för alla biometriska kretsar som följer standard (ICAO Doc 9303 reds. anm.). Potentialen är stor, säger Mathias Folchi.
Läs också:Storbanker går ihop – bildar gemensamt bolag för kunddataSvensk id-teknik ska ut i världen – ”identiteter är underutvecklat på internet” Läs mer…

Många nyhetsmedier runt om i världen har det ekonomiskt tufft i pandemins spår, detta då annonsintäkterna har minskat rejält de senaste månaderna.
Nu tänds emellertid ett ljus i mörkret, detta då Google har gått med på att betala medierna för innehåll till en ny tjänst som ska lanseras under hösten. I ett första skede gäller det utvalda tidningar i Australien, Brasilien och Tyskland, men fler länder står på tur.
Tanken är att artiklar av hög kvalitet som normalt finns bakom betalväggar ska göras fritt tillgängliga i den nya tjänsten. I och med att tidningarna får ekonomisk ersättning ska de förhoppningsvis klara sig genom den rådande lågkonjukturen.
Det bör i sammanhanget påpekas att myndigheter i både Australien och Frankrike nyligen krävt att Google ska dela med sig av sina annonsintäkter från länkade nyheter. Därför finns det all anledning att tro att den nya satsningen är ett sätt för företaget att visa att man gör rätt för sig.
Vill du veta mer om den nya satsningen kan du bege dig till Googles officiella blogg. Läs mer…

I kölvattnet efter polisbrutaliteten som ledde till afroamerikanen George Floyds död har fler än 1 100 Google-anställda undertecknat ett upprop där de kräver att företaget avslutar alla samarbeten med polismyndigheter i USA.
I uppropet efterlyser de anställda att Googles vd Sundar Pichai ”tar ett rejält steg för att montera ner rasismen” i stället för att ”tjäna pengar” på rasismen genom att samarbeta med myndigheterna i fråga, rapporterar CNBC.
De anställda är bland annat upprörda över att polismyndigheter använder sig av teknik från Google för att spåra invandrare med hjälp av bilder från drönare. Likaså hävdas att Google donerar pengar till rasistiska politiker via företagets politiska åtgärdskommitté (PAC).
Sundar Pichai lovade så sent som för några dagar sedan att man ska göra allt man kan för att öka mångfalden i Googles ledning. Dessutom ska man spendera 175 miljoner dollar på att stödja företag som drivs av afroamerikaner.
Läs mer: IBM lägger ner ansiktsigenkänning – efterlyser debatt kring tekniken Läs mer…