Koronasmitte på danske pleiehjem

4. april 2020 kl. 09:19Koronasmitte på danske pleiehjem
I minst 35 danske kommuner er det påvist koronasmitte på ett eller flere pleiehjem for eldre. DR Nyheder har kartlagt situasjonen i samtlige 98 danske kommuner og fant smittespredning på pleiehjem og aldersboliger i mer enn 35.

Koronaviruset i verden

Siden det nye koronaviruset Sars-CoV-2 ble påvist første gang i Wuhan i Kina i november 2019, har det smittsomme…

4. april 2020 kl. 09:19 Koronasmitte på danske pleiehjem Läs mer…

Smitta på vårdboenden i 35 danska kommuner

avTT Publicerad: 04 april 2020 kl. 09.11 Foto: Fredrik Sandberg/TT I 35 av Danmarks kommuner har coronasmitta spridit sig på vårdboenden eller äldreboenden. Arkivbild. I över en tredjedel av Danmarks kommuner har coronasmitta spridit sig till vårdboenden eller äldreboenden, enligt en kartläggning DR Nyheder gjort. 35 av Danmarks 98 kommuner har registrerat in fall på ett eller flera boenden. I vissa fall har även personal smittats. 80 procent av de boende på vårdhemmen i landet lider av demens och andra underliggande sjukdomar, enligt Nis Peter Nissen, direktör i Alzheimerföreningen. – Det är det här vi har fruktat. Nu kan vi se att smittan på allvar kommer in på vårdhemmen där några av landets mest sjuka och svaga bor, säger Nis Peter Nissen till radion. Publicerad: 04 april 2020 kl. 09.11 Läs mer…

Nya uppgifter: Fyra av fem kan sakna symtom

avTT Publicerad: 04 april 2020 kl. 09.08Uppdaterad: 04 april 2020 kl. 09.21 Nya uppgifter från Kina går på tvärs mot WHO:s uppfattning om att coronasmitta utan symtom är relativt ovanligt. I de kinesiska provtagningar som nu utförs visar det sig att fyra av fem som testat positivt för corona inte visat symtom alls. I Kina utförs det numera provtagningar av personer som reser in i landet utifrån. Sedan den 1 april publiceras siffror på antalet personer som testats positivt för coronaviruset utan att visa några symptom. Redan första dagen visade det sig att 130 av totalt 166 nya fall som testat positivt var symptomfria, skriver tidskriften British medical journal, BMJ, vilket Svenska Dagbladet har uppmärksammat. – Det är ett litet stickprov och mer data kommer att bli tillgängliga. Men låt oss säga att de kan generaliseras, och även om de är tio procent fel, så talar det här för att viruset är överallt, säger Tom Jefferson, epidemiolog och forskare vid Centret för evidensbaserad medicin vid Oxford-universitet, till BMJ. Foto: Damian Dovarganes/AP/TT Nya provtagningar visar att många coronadrabbade kan vara helt symptomfria. Arkivbild. ”Viruset har funnits länge” Tom Jefferson menar att resultaten är mycket viktiga och säger också att det är troligt att viruset cirkulerat längre än vad man tidigare trott och att en stor del av befolkningen redan har exponerats. De nya uppgifterna går på tvärs mot Världshälsoorganisationen WHO:s uppfattning som slogs fast i en rapport från i februari: Omfattningen av smitta utan symptom är okänd men sannolikt relativt ovanlig och troligen ingen avgörande orsak till smittspridning. Publicerad: 04 april 2020 kl. 09.08 Läs mer…

Hur dödligt är coronaviruset? Ingen vet, egentligen

Dödligheten i covid-19 är inte klarlagd. Olika studier och forskare kommer fram till helt olika svar, allt från 0,1 procent till upp till 3,4 procent.
En katt klöste en elefant, varpå elefanten blev så rädd att den hoppade nerför ett stup och dog.
Elefanter kan inte hoppa. Liknelsen har likväl använts av forskare för att beskriva vad som är på väg att hända nu när hela världsekonomin håller på att gå åt fanders och miljoner människor har förlorat sina arbeten på grund av coronaviruset.

Allt, säger samma forskare, kokar ner till hur farligt viruset egentligen är, något vi vet nästan pinsamt lite om.

Läs mer: Det här vet vi om immunitet mot covid-19

Vid nya smittsamma sjukdomar är den rapporterade dödligheten till en början alltid mycket högre än den faktiska. Detta eftersom det är de svårast sjuka som märks först, inte alla de som bara får milda eller inga symtom alls.
Coronaviruspandemin är inget undantag. Det var inte länge sedan Världshälsoorganisationen WHO slog fast att dödligheten var 3,4 procent. Sedan dess har den siffran stadigt justerats neråt, ända till nu då vissa forskare menar att dödligheten kanske inte är högre än vid en vanlig säsongsinfluensa, eller till och med ännu lägre. Men kan det verkligen stämma?
Ingen vet hur många som har smittats
Dödligheten i epidemiologiska sammanhang är hur många som har dött av en viss smitta i förhållande till hur stor andel av en viss population som har blivit infekterad. Problemet med coronaviruset är att ingen har en susning om hur många som har infekterats, eftersom många knappt ens märker att de har drabbats.
Sunetra Gupta, professor i teoretisk epidemiologi vid Oxford University, har påpekat att alla spekulationer om coronavirusets dödlighet är meningslösa om vi inte testar befolkningen.

Läs mer: Så länge kan coronaviruset överleva på olika ytor

Sådana studier har påbörjats, bland annat av Folkhälsomyndigheten, men några resultat finns ännu inte. Sunetra Gupta och hennes kollegor vid Oxford University har räknat ut att halva Storbritanniens befolkning skulle kunna vara infekterad av coronaviruset, vilket skulle resultera i en mycket lägre dödlighet än vad man hittills har trott.
John Ioannidis, professor vid Stanford University, är inne på samma linje. Han har kallat alla epidemiologiska data som hittills finns om coronaviruset för ”extremt opålitliga”.
Exempelvis, säger han, resulterade smittan när den härjade på kryssningsfartyget Diamond Princess i en dödlighet på 1 procent, vilket många tog fasta på.
Men detta var i en grupp äldre människor, varav många hade andra sjukdomar. John Ioannidis håller det inte för otroligt att coronaviruset – i slutändan – kommer att visa sig ha en dödlighet på runt 0,1 procent, det vill säga som en vanlig säsongsinfluensa, eller till och med ännu lägre.
Vad är det som gör att covid-19-patienter dör?
Den andra parametern är hur många som faktiskt dör av smittan, något som också väcker frågor. För vad dör dessa patienter av – egentligen?
Enligt den officiella statistiken hade fram till 3 april 333 personer dött av coronaviruset i Sverige.
Av dessa har 88 procent varit 70 år eller äldre. De flesta som dör har också underliggande sjukdomar. Men dog alla dessa på grund av coronaviruset? Det vet vi inte.

Läs mer: Hon leder tillverkningen av de efterlängtade respiratorerna

Vi vet bara att de dog med coronaviruset. Att veta den egentliga dödsorsaken är inte alltid så enkelt, vilket en artikel i Expressen visar där tidningen konstaterade att en 26-årig kvinna dött av coronaviruset – efter att ha avlidit av hjärtstopp.
Bidrog viruset till hjärtstoppet, eller fick hon hjärtstopp av helt andra orsaker? Det framgick inte.
I Sverige har den så kallade överdödligheten på grund av vanlig influensa beräknats till cirka 500 personer en ”mild” säsong, och upp till drygt 2 000 en svårare. Patologiska undersökningar genomförs sällan.
I stället brukar dödsorsaken anges till den lunginflammation många också drabbas av, eller ”influensaliknande sjukdom”. Studier har dock visat att det inte sällan handlar om helt andra typer av virus än just influensa, däribland olika typer av coronavirus varav somliga tros ha en dödlighet på upp till 8 procent.
Förloppet är hastigt
Men alla som dör på överfulla intensivvårdsavdelningar då? Alla hemska bilder.
Kanske, säger Sir David Spiegelhalter vid Cambridge University, beror det på det snabba förloppet, snarare än på hur farligt viruset är. Det vill säga att ett förlopp som normalt pågår under flera månader, i skymundan och helt i det tysta, som vid influensa, nu sker inför världens ögon på några få veckor i stället.
Dödligheten i covid-19 ökar raskt med stigande ålder. För dem som är 80 år eller äldre är risken att dö runt 10 procent.
En betydande risk, med andra ord. Men intressant nog dör en nästan exakt lika stor andel av dem som är över 80 varje år i alla fall, fast av helt andra orsaker. Det visar sig att dödligheten i covid-19 följer den förväntade dödligheten i olika åldersgrupper hand i hand (se grafik).
Att leva har alltid inneburit en risk för att dö, en risk som – föga förvånande – ökar ju äldre man blir.
Många av dem som dör av covid-19 hade antagligen dött ändå, säger Sir David. Det innebär inte att coronaviruset inte kommer att resultera i en överdödlighet, men det kommer att bli en betydande överlappning mellan de som dör av covid-19 och de som hade dött i alla fall, säger han.
Detta, menar många, bör man ha i åtanke innan man stänger ner hela samhällen för en smitta som kanske inte är dödligare än en vanlig influensa, för att skydda människor varav ett hyfsat stort antal hade dött i alla fall. Läs mer…

Solceller fortsätter öka – 44 000 i landet

Majoriteten av den installerade effekten för 2019 kommer från anläggningar under 20 kW, vanligtvis mindre solcellsanläggningar på till exempel villatak. – Under året har det alltså byggts väldigt många mindre solcellsanläggningar. Antalet småskaliga producenter ökar, så nu när vårsolen lyser kommer allt fler fastigheter kunna använda sig av sin egen el, säger Elin Larsson, analytiker på Energimyndigheten i ett pressmeddelande. Den största installerade effekten finns i kommuerna Göteborg, Uppsala och Linköping. Varje kommun hade 2019 en installerad effekt på över 15 MW. Enligt Energimyndigheterna är det just i storstäderna som solceller växer mest.  Javascript måste vara påslaget för att kunna spela videoSVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare. Läs mer…

Många ensamma när Arvidsjaurs föreningsliv försvinner

På affischväggarna längs Storgatan i Arvidsjaur så är det tomt. ”INSTÄLLT” står det på de få affischer för evenemang som sitter uppklistrade.PRO i Arvidsjaur är en aktiv förening som lockar mycket folk på sina evenemang, men på grund av Coronavirusets framfart har man bland annat fått ställa in sitt våffelparty och sina regelbundna bingokvällar.Det här leder till social isolering för många av medlemmarna, berättar Mats Åhman, ordförande för PRO i Arvidsjaur.– Många är oroliga. Man är van vid många aktiviteter. Läs mer…

E-postsvindel kostet sjokoladeimportør 330.000 kroner

– Dette er en tredjedel av det totale innkjøpet for 2019. For oss er dette mye penger, sier daglig leder Thomas Kraft i Novelty Foods as til DN.
I oktober i fjor bestilte den norske sjokoladeimportøren Novelty Food en rekke produkter fra sin bulgarske leverandør til en verdi av 330.000 kroner, men pengene kom aldri frem.
Trolig har en svindler klart å skaffe seg tilgang til epost-kontoene til både leverandøren og Novelty Food, og på den måten sendt inn falske fakturakrav.
– Da gikk det opp et rødt flagg hos oss
Svindelmetoden er bedre kjent som «Bogus invoice scheme», eller fakturasvindel på norsk. Helt enkelt beskrives den som at en person eller et selskap mottar en falsk faktura og overfører penger til en ukjent konto.
Artikkelen fortsetter under annonsen

Novelty Food fikk en epost fra den de trodde var leverandøren med beskjed om at de hadde byttet bank fra Unicredit til Raffeisen. Da de gjorde det første innskuddet, stanset DNB overføringen med begrunnelse at kontonavn og kontonummer ikke samsvarte. Banken forsikret Kraft om at alt var i orden og at pengene trygt kunne overføres.
Det er ikke før Novelty Food fikk en epost fra det de tror er leverandøren om at alle innbetalinger skulle markeres med navnet «Dani Metal» at Kraft fattet mistanke.
– Da gikk det opp et rødt flagg hos oss og vi tenkte at her må det være noe tull, sier Kraft. Han ringte DNB med en gang og ba banken stoppe betalingen, men da var det for sent.
«Målet med denne typen svindel er å lure en økonomimedarbeider til å betale en faktura eller overføre penger til en konto, vanligvis i utlandet. Svindlere bruker litt ulike fremgangsmåter, men målet er penger og hovedprinsippene er de samme. Et nøkkelelement er at svindleren spiller på at ofrene er travle og at overføringer/betalingen av penger må skje raskt.», skriver norske NorSIS på sine hjemmesider. Det oppfordrer norske bedrifter til alltid å dobbeltsjekke avsender og kontonummer.
– Vi er et selskap som jobber med internasjonale leverandører og kjøpere, så vi har fått en del «phishing-mails» tidligere. Derfor har vi alltid sjekket opp avsendere mot Facebook og Linkedin. Men her stemte jo avsenderadressen, sier Kraft.
DN har vært i kontakt med den bulgarske leverandøren til Novelty Food, som opplyser at de ikke har vært i kontakt med det bulgarske politiet om svindelen.
Oljedirektoratet og Universitetet i Tromsø svindlet
I desember kom nyheten om at Oljedirektoratet hadde blitt svindlet for 17,6 millioner kroner etter en innbetaling til ukjent konto i en britisk bank.
Direktoratet skulle betale et kartleggingsoppdrag av havbunnsterminaler.
«Det viser seg i ettertid at epostene med oppdatert betalingsinformasjon og bekreftelse på dette er falske.», skrev direktoratet på sine hjemmesider.
Direktoratet fikk derimot pengene sine tilbake. Svindelen ble avdekket da OD mottok en purring på betalingen fra leverandøren. Direktoratet anmeldte svindelen, men den ble henlagt av politiet.
På samme tid ble Universitetet i Tromsø utsatt for betalingsbedrageri etter en bestilling av en ny røntgenmaskin til 1,2 millioner euro. Universitetet fikk vite om svindelen etter at leverandøren opplyste om at betalingen aldri kom frem. Svindelen førte til rutineendringer for universitetet, men saken er uløst.
Varslet DNB
Thomas Kraft sier han forklarte til DNB at de trodde det var en feil mellom kontonavn og kontonummer. De fikk da beskjed fra banken om å prøve igjen. Andre gangen gikk betalingen gjennom, til en ukjent bulgarsk konto.
– Jeg ringte derfor til DNB for å høre om hva som var feil. Jeg opplyste om kontonavn og konto som leverandøren vår hadde oppgitt. I ettertid er det klart at disse ikke hører til sammen, så jeg burde blitt opplyst om feilen allerede her, sier Kraft.
Kraft og en kollega sendte inn en politianmeldelse om svindel, samtidig som de prøvde å få svar fra DNB og Raffeisen Bank om hvorfor de ikke stanset transaksjonen når de ble varslet om mistenkelige forhold.
I epost-utvekslingen med Norges største bank, fikk Kraft beskjed om dette fra en kundebehandler:
«Vi har dessverre ikke tilgang til kontoer i utenlandske banker, og kunne ikke gi noe annet svar enn det som ble gitt da dere ringte inn, og vi, DNB, kunne ikke vite at dette var en bedrageri konto.»
Raffeisen har også vært svært tilbakeholdne hjelp og opplyser at de er i kontakt med myndigheter i Bulgaria.
– Vi purrer og purrer på DNB, og de sier at de ikke tar noe ansvar, sier Kraft.
DNB sier til DN at banken ikke kan kommentere enkeltsaker i media, men opplyser at kunder må være oppmerksomme og at det er en økning av denne typen for svindel.
For Kraft og Novelty Food er tapet på 330.000 kroner stort, og betyr at de nå må etterbetale leverandøren i lang tid. (Foto: Gorm K. Gaare) Mer…
Eksperter advarer
– Jeg tror få er klare over den faktiske risikoen. Det er ren og skjær svindel, sier Kai Roer i sikkerhetsselskapet KnowBe4. Svindelen rammer alt fra små bedrifter til store multinasjonale selskap.
Roe har jobbet med IT-sikkerhet i mange år og tilbyr selskap såkalte «phishing assesments».
– Når du er i en stresset jobbsituasjon, så dobbeltsjekker du ikke alltid at en epost som tilsynelatende kommer fra en kollega faktisk er fra den kollegaen, sier han.
Svindlerne er dyktige til å lage falske fakturaer og purringer, mener Roer. På den måten kan det bli vanskelig å oppdage feilen før det er for sent.
– Noen globale undersøkelser viser at en av tre ansatte går på sånne type svindelforsøk, sier han.
Artikkelen fortsetter under annonsen

Vis alle stillingerSvindel- og bedrageriekspert i DNB, Terje Fjeldvær, sier at banken så en kraftig økning i e-postsvindel i fjor.

– Vi jobber mye med såkalt e-postsvindel. I fjor opplevde vi en ganske kraftig økning i denne formen for svindel. Det er snakk om en videreutvikling av direktørbedragerier hvor vi ser mye kompromittert epost, skriver han i en epost til DN.
Fjeldvær legger også til at denne formen for svindel er vanskelig å avdekke, men at det er viktig at kunder er bedrifter er oppmerksomme på at det er mye falsk informasjon i digitale kanaler.
– Vi jobber for å forhindre dette via transaksjonsmonitorering og bevisstgjøring av kunden.

Kraft i Novelty Food forteller at de nå har innført totrinnsverifisering for å øke sikkerheten.(Vilkår)Copyright Dagens Næringsliv AS og/eller våre leverandører. Vi vil gjerne at du deler våre saker ved bruk av lenke, som leder direkte til våre sider. Kopiering eller annen form for bruk av hele eller deler av innholdet, kan kun skje etter skriftlig tillatelse eller som tillatt ved lov. For ytterligere vilkår se her. Läs mer…

Trump sparkar Ukrainagranskare

President Donald Trump har sparkat Michael Atkinson, tillsynschef för underrättelsetjänsterna i USA, rapporterar nyhetsbyråer. Atkinson granskade uppgifter om Trumps samtal med Ukrainas president Volody- myr Zelenskyj i fjol, vilket senare ledde till en riksrättsprocess mot presidenten. Trump uppger att han inte längre har förtroende för Atkinson och att det är därför han sparkas. Atkinsom frågade bl.a ut en av visselblåsarna i Ukrainaskandalen, och bedömde uppgifterna som trovärdiga. Läs mer…

Världen samlas kring skämtens lägereld

avTT Publicerad: 04 april 2020 kl. 08.50 1 av 2 | Foto: Matt Rourke/AP/TT Den nu så omfattande, ämnesrika och vida spridda humorn med utgångspunkt i coronapandemin började som ganska enkla vitsar om att viruset har samma namn som en ölsort. Arkivbild. Överallt på nätet sprider sig coronaskämten med nästan samma hastighet som viruset. Men den humor som dykt upp i pandemins spår skiljer sig en del från hur det brukar skämtas och även när det gäller reaktionerna på skämten. Coronahumor har blivit en lägereld att samlas kring för en hel värld. Stora händelser, katastrofer och nyheter ger nästan alltid näring till en våg av skämt som sprids framför allt i sociala medier. Och coronaviruset och covid-19 som nu håller hela världen i ett järngrepp är inget undantag. Men den humor och de skämt som tar avstamp i pandemin beter sig inte riktigt som händelse- och katastrofhumor brukar, säger Kalle Lind som är författare, radiopratare och kulturnörd. – Jag är nog mest fascinerad, och också imponerad, av mängden och outsinligheten. Att det bara fortsätter. Högt och lågt Han säger att det finns en mångfald i skämten och humorn kring viruset där allting är representerat. – Allting från ganska billiga, självklara ordvitsar och ordlekar på tema öl och virus eller bara det enkla skämtet ”covidkommande”. Men också satirangrepp på Donald Trump eller Folkhälsomyndigheten eller folk som har en annan uppfattning än en själv om hur det här ska lösas i Sverige eller andra länder. Och humorn kommer i många skepnader. Det är vitsar, så kallade memes, teckningar, små filmer, sånger, sketcher och inte minst husdjur. – Vi kan verkligen slå fast att det finns en mångfald. Jag kan inte komma på någonting under Läs mer…

Trump sparkar granskare av Ukrainaskandal

avTT Publicerad: 04 april 2020 kl. 08.36 Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT Michael Atkinson, tillsynschef för underrättelsetjänsterna, har sparkat. Arkivbild. President Donald Trump har sparkat Michael Atkinson, tillsynschef för underrättelsetjänsterna. Atkinson granskade uppgifter om Trumps samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj förra året – vilket senare ledde till en riksrättsprocess mot presidenten. Trump uppger att han inte längre har förtroende för Atkinson och att det är därför han sparkas. – Det är nödvändigt att jag har fullaste förtroende för de som utnämnts till tillsynschefer, säger Trump. – Så är det inte längre gällande den här tillsynschefen. Atkinson frågade bland annat ut en av visselblåsarna gällande anklagelserna om att Trump hade efterfrågat politiska tjänster från Ukraina i strid mot lagen och Atkinson bedömde uppgifterna som trovärdiga. Demokraterna anklagade Trump för att ha fryst ett militärt biståndspaket till Ukraina i syfte att pressa landets regering att inleda en utredning mot Hunter Biden, son till den demokratiske presidentaspiranten Joe Biden som är en möjlig rival till Trump i höstens val. De formella riksrättsanklagelserna var maktmissbruk och hindrande av kongressens arbete. Trump friades av senaten i februari. Publicerad: 04 april 2020 kl. 08.36 Läs mer…

Hennes bot i karantänen: ensamflamenco

avTT Publicerad: 04 april 2020 kl. 08.34 Foto: Manu Fernandez/AP/TT Folk tittar ut från sina balkonger i Madrid i mars. Ljudet från rytmiska gitarrer och kastanjetter fyller Maria Zabalas lägenhet i Madrid. Den 74-åriga flamencoentusiasten låter inte karantänen stoppa henne från att göra det hon älskar – trots att hon inte har någon att dansa med. Vanligtvis brukar Maria Zabala, som kallas Marichu, träffa en grupp pensionerade kompisar för att tre gånger i veckan ta hand om en kolonilott bakom en kyrka i centrala Madrid. Och varje vecka dansar hon också flamencofolkdansen sevillanas på ett äldreboende. Men nu är allt satt på paus. ”Tålamod” Den spanska huvudstaden är hårdast drabbad av covid-19 i hela landet och Marichu dansar i stället ensam i sitt vardagsrum. Annars brukar sevillanas dansas i par eller grupp. – Vi måste ha tålamod, vara försiktiga. Vi kommer att ta oss igenom det här, säger hon till nyhetsbyrån AFP, som får stå på tröskeln till lägenheten för att hålla avstånd och göra intervjun. När Marichu inte dansar fyller hon gamla mjölkkartonger med jord och gurkfrön – som hon hoppas ska kunna planteras på kolonilotten när livet går i gamla hjulspår igen. Men än så länge är isolering det nya normala för Spaniens nästan 47 miljoner invånare. ”Tillbringa inte hela dagen i pyjamas” och ”titta inte för mycket på nyheterna” råder landets hälsomyndigheter. 65-åriga Doris Blas har nästan helt slutat att följa virusrapporteringen. Hon läser hellre en bok, ringer sin familj eller deltar i en kyrkmässa – på nätet. – Det hjälper inte att hela tiden hålla på att tänka på antalet döda och hur förskräckligt allt är. Vi måste använda den här tiden för att sakta ner, vi påstår ju aldrig att vi inte har tid att ens tänka, Läs mer…

Irak kaster ut Reuters

4. april 2020 kl. 08:30Irak kaster ut Reuters
Irak kaster ut nyhetsbyrået Reuters, som denne uka skrev at landets myndigheter underslår hvor mange som er smittet av koronaviruset. Ifølge myndighetene var 820 smittet i Irak i går og 54 døde. Reuters meldte dagen før at opptil 9.000 er smittet.

Koronaviruset i verden

Siden det nye koronaviruset Sars-CoV-2 ble påvist første gang i Wuhan i Kina i november 2019, har det smittsomme…

4. april 2020 kl. 08:30 Irak kaster ut Reuters Läs mer…