Johansen.se

Det var i februari som Stockholms stad sjösatte en granskning, efter att SVT Stockholm rapporterat om misstänkt fusk med överfakturering och bristfällig snöröjning. Revisionen som nu är klar visar att vänskapskorruption kan vara en av anledningarna till bristerna i vinterns snöröjning i staden.

Totalt fyra av de elva anställda på driften hos trafikkontoret har tidigare varit anställda hos de entreprenörer som nu ansvarar för snöröjningen i Stockholms stad. Två av dem ansvarar för precis de områden där de forna arbetsgivarna har kontrakt.

– Det är allvarligt, både om korruption förekommer och om misstankar om korruption förekommer, säger Natali Phalén, generalsekreterare vid Institutet mot mutor.

Hanterar jävsfrågor med ”sund förnuft”

Stockholms stads egen jävspolicy slår fast att ”Vårt oberoende gentemot våra leverantörer ska inte kunna ifrågasättas”. Men i intervjuer med personalen på trafikkontoret upptäckte revisionsfirman att personalen inte ens kände till denna policy.

Istället visar det sig att personalen hanterade jävsfrågor med ”sunt förnuft”.

– Man har försökt lösa situationen så snabbt och smidigt som möjligt säger Fredrik Alfredsson, tf verksamhetschef på trafikkontoret i Stockholms stad.

Inga kontroller – inga viten

Trafikkontoret är också ansvarigt för att besluta om viten, när entreprenörerna inte utför uppdraget på ett tillfredsställande sätt. Men några viten kopplade till snöröjning och halkbekämpning har inte dokumenterats under årets vinterperiod, trots att man bekräftat bristfälligt utförda uppdrag och brott mot avtalsbestämmelser.

I revisionsrapporten står att ”flertalet driftanställda har nära relationer till entreprenörerna och dialog föregår vitesutställning i de fall då kvalitet på utfört arbete inte uppfyller föreskrivna krav”.

Man slår också fast att bara 15 procent av driftingenjörernas arbetstid lades på att kontrollera utförarna, vilket motsvarar hälften av den tiden som bör läggas, enligt trafikkontoret. Trafikkontoret har i tidigare intervjuer rättfärdigat detta med att man litar på entreprenörerna.

Läs mer…

I en enkät där 18 av landets 21 regioner svarat uppges omkring 14 200 sjukhussängar vara tillgängliga hela sommaren, 3 000 mindre än antalet platser i april. Det är något sämre siffror än 2018, skriver Dagens Medicin.

Gotland bäst – Östergötland sämst

Värst ser det enligt tidningen ut i Jönköpings län, Örebro län, Östergötland och Västernorrlands regioner, där mer än en av fyra sjukhussängar tas bort. Region Gotland har bäst prognos, med bara ett fåtal färre platser.

För att lösa problemet väljer flera regioner att erbjuda ersättningar för de som väljer att jobba under sommarmånaderna, vilket Vårdförbundet är kritiskt mot.

-Våra medlemmar behöver sina semestrar och vila extra mycket, för de har redan jobbat otroligt mycket övertid, säger förbundets ordförande Sineva Ribeiro till tidningen.

Läs mer…

EU:s system för handel med utsläppsrätter skapades i syfte att minska EU-ländernas klimatpåverkande utsläpp. Tanken med systemet är att det ska kosta så pass mycket för företag att släppa ut växthusgaser att de istället börjar investera i klimatvänligare lösningar.

Sedan systemet infördes 2005 beräknas utsläppen inom handelssystemet ha minskat med omkring 30 procent, men minskningarna ligger enligt experter ännu inte i linje med det Parisavtalet kräver eller Sveriges klimatmål.

”Mer måste till”

Tomas Kåberger, professor i förnybar energi vid Chalmers och ledamot i Klimatpolitiska rådet, är kritisk. Han menar att mer måste till för att Sverige ska kunna nå målen om att inte ha några växthusgasutsläpp till 2045.

– Det är viktigt att det finns en ekonomisk drivkraft som är tydlig för att minska utsläppen. Handeln med utsläppsrätter är inte tillräckligt ambitiös i dag för att skapa den drivkraften, säger Kåberger.

– För att vi ska nå de svenska målen så kommer det antingen krävas att EU skärper utsläppsrättshandelssystemet eller att vi inför kompletterande styrmedel i Sverige.

EU är den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA.

”Priset fortfarande för lågt”

Förra året skärptes reglerna i handelssystemet. Sedan dess har priset på utsläppsrätter, som har legat lågt sedan 2012, femdubblats, från drygt 50 kronor till drygt 280 kronor per ton koldioxid. Men priset är fortfarande för lågt, menar Tomas Kåberger.

– Det räcker inte för att företag ska känna att det är lönsamt att till exempel investera i koldioxidinfångningsteknik.

En stor del av utsläppsrätterna i handelssystemet, 43 procent, delas också ut gratis till industrier som anses som globalt konkurrensutsatta och som därför riskerar att flytta sin verksamhet utanför Europa om det blir för dyrt att vara kvar. Det innebär att dessa företag betalar lite eller i vissa fall inget alls för sina klimatpåverkande utsläpp.

Gratis utsläppsökning

Flera av de svenska företagen som fått tillstånd att öka sina utsläpp kan därför göra det utan att betala något. Enligt Naturskyddsföreningen är det ytterligare ett problem.

– Problemet uppstår när man delar ut utsläppsrätter gratis. Det finns jättemånga olika kryphål och då tappar systemet sin trovärdighet och fulla funktion. De här problemen måste åtgärdas för att handelssystemet ska fungera som det är tänkt, säger ordförande Johanna Sandahl.

Läs mer…

Sju svenska industrianläggningar, bland annat Preem, St1 Refinery och elbolaget Eon, fick förra året godkänt att göra betydande ökningar av sina utsläpp. Sammantaget handlar det om tillstånd för nya utsläpp på över 500 000 ton koldioxid, enligt siffror från Naturvårdsverket.

– Det är självklart väldigt oroväckande. Vi behöver se en utsläppskurva som snabbt går åt andra hållet, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Sverige kan inte påverka

Företagen som fått tillstånd ingår i handeln med EU:s utsläppsrätter, och därför kan Sverige inte påverka ökningen. Det menar Tomas Kåberger på Klimatpolitiska rådet, ett expertorgan vars uppdrag är att utvärdera hur väl regeringens politik leder till att klimatmålen nås.

– Utsläppshandelssystemet räcker inte för att vi ska nå de svenska klimatmålen om att helt bli av med utsläppen år 2045. Om vi ska nå de svenska målen krävs antingen att EU skärper handeln med utsläppsrätter eller att vi inför kompletterande styrmedel i Sverige, säger Kåberger.

Att företagen getts tillstånd att göra ytterligare utsläpp av koldioxid betyder dock inte att de totala utsläppen i Sverige kommer öka med motsvarande mängd.

Kompenserar med förnybar diesel

Sveriges största drivmedelsbolag, Preem, som fått tillstånd att öka sina utsläpp på sina raffinaderier i Lysekil och Göteborg med uppåt 300 000 ton koldioxid, räknar med att hämta hem den utsläpps-ökningen genom produktion av förnybar diesel.

– Räknar man på det netto kommer det innebära minskade koldioxidutsläpp, säger företagets hållbarhetschef Malin Hallin.

Läs mer…

Stöten var även nominerad förra året men tog alltså i år hem titeln. SLAO delar ut tre utmärkelser: Årets skidanläggning, Årets skidinspiratör och årets hemmabacke.

– Vi är så stolta och glada över att vara Årets skidanläggning! Det är ytterligare ett kvitto på att senaste årens satsningar och hårda arbete gett resultat! Säger Johan Thorn vd, Stöten i Sälen AB.

Läs mer…

I Polens hamnstad Gdansk bor 24 åriga Patrycja Gumovska. Hon har två små barn. Sedan ett år tillbaka befinner sig hennes man, elektrikern Dawid Dzenisz på ett kraftverksbygge i Bro, norr om Stockholm.

– Han kommer hem varannan månad, men det är svårt när man är ensam med två barn, säger Patrycja.

”Jobbigt att vara ifrån barnen”

Just nu är Patrycja upptagen med bröllopsbestyr. Hon och Dawid ska gifta sig i slutet av sommaren.  Dawid jobbade på varvet I Gdansk och det var behovet av att spara pengar till bröllopet som låg bakom hans beslut att tacka ja till ett utlandsjobb.

Vi möter honom en tidig morgon i den hyrda villan tillsammans med sju polska elektrikerkollegor innan de ska iväg till arbetsplatsen.

– Lönen här är 70% högre än i Polen, men det är väldigt jobbigt att vara ifrån barnen så länge.

I EU införs snart ett nytt så kallat utstationeringsdirektiv som innebär krav på att sådana som Dawid och hans kollegor ska ha lönevillkor som motsvarar svenska arbetares. Men diskussionen om EU ska lägga sig i frågor om arbetsvillkor och sociala villkor splittrar EU-parlamentet. MP, S och Fi och en av SDs ledamöter röstade för medan C, KD, L och M röstade emot liksom en av SD:s ledamöter. Vänsterns representant deltog inte i omröstningen.

Kritiken: Kan öka arbetslösheten

Polen och Ungerns regeringar har gått till EU-domstol för att stoppa det nya direktivet.

– Vi är emot det, säger Karol Rabenda, politiker från Gdansk som kandiderar till Europaparlamentsvalet för partiet Överenskommelse som ingår i den polska regeringskoalitionen.

– Direktivet är ett utslag för protektionism från länder som inte klarar av konkurrensen från polska företag. Det slår mot våra företag och riskerar att leda till ökad arbetslöshet.

Enligt Arbetsmiljöverket arbetade 106 799 personer från andra EU-länder i Sverige under 2018, en kraftig ökning jämfört med året före. Fyra av tio kommer från Polen.

Elektrikern Dawid Dzenisz i Bro ska snart återvända till Gdansk. Han har lovat sig själv och sin fästmö att stanna i hemlandet efter bröllopet.

-Det finns viktigare saker än pengar, säger han. Jag vill se mina barn växa upp och tänker inte återvända utomlands.

Den polska regeringens motstånd mot EU:s krav på bättre lönevillkor för utstationerade arbetare från andra EU-länder har han inte mycket till övers för:

– De borde värdesätta sina egna arbetare bättre. Gjorde de det skulle de inte behöva ge sig av.

Läs mer…

Djuret var en så kallad Higland cattle, men om det var en ko eller tjur är okänt för polisen.

Olyckan orsakade en del trafikstopp då djuret låg kvar på vägen en stund innan det kunde flyttas och ägaren kunde underrrättas. Det visade sig då att djuret varit på rymmen sedan ett par dagar tillbaka och att ägaren hade letat efter det.

Föraren till bilen fick föras till sjukhus för kontroll men visade sig ha klarat sig helt utan skador.

Läs mer…

Bland annat anser Emilie Pilthammar att händelsen är utagerad, eftersom kvinnan själv valt att inte göra någon polisanmälan mot Peter Lundgren.

– Någon annan anser sig veta bättre än denna kvinna och det ska bli intressant att få reda på vem det är som sätter sig över en annan människas självbestämmande. NÅGON anser sig veta bättre än vad hon gör, skriver Emilie Pilthammar (M) i ett blogginlägg som publicerades under onsdagsmorgonen.

”Jag hade aldrig anmält”

Hon kallar händelserna ”ett spel för att misskreditera någon” inför det kommande EU-valet på söndag, och menar att kvinnan gjorde rätt som inte polisanmälde händelsen.

– Det är väl jag som är störd men om jag hade varit på en fest och en vän tog mig på brösten så hade jag tagit tillbaka. Det är min lösning. Rör du mig lite så rör jag dig och sedan hade jag skrattat, skriver Emilie Pilthammar (M).

– Alternativt hade jag frågat vad personen gör. Jag hade aldrig anmält det för jag ser inte problemet från början. Fulla folk har de flesta hanterat någon gång.

SVT Nyheter Blekinge söker Emilie Pilthammar.

Läs mer…