Johansen.se

Sedan många år finns guldfiskar i dammarna på Alvaret. Sommarens torra och varma väder gjorde dock att fiskarna riskerade att dö ut. I slutet av juli bestämde sig därför 15-åriga Evelin Engman för att försöka rädda beståndet av guldfiskar. Hon tog då med dem hem till gården och placerade dem i en balja på tomten i väntan på blötare väder.

Under söndagen kunde guldfiskarna släppas tillbaka igen då dammen blivit tillräckligt stor och vattnet tillräckligt klart.

– Utsättningen gick som planerat. Hela familjen var med. Nu är det rejält med vatten i dammen igen. Men jag får åka dit och titta till dem någon gång ändå, säger Mikael Engman, pappa till Evelin.

Under sommaren har barnen i familjen tagit hand om fiskarna och det kommer bli tomt nu när de är tillbaka i dammen.

– Det var lite vemodigt att släppa tillbaka dem, nu pratar barnen om att de vill ha ett akvarium istället.

Läs mer…

– Rønneberg är kanske den siste av de verkligt stora motståndsmännen som nu har gått bort, säger statsminister Erna Solberg till den norska nyhetsbyrån NTB.

I februari 1943 fick Norge sina hjältar från Telemark. Nio unga norrmän sprängde tungvattenfabriken vid Vemork nära Rjukan i det av tyskarna ockuperade Norge. Det fördröjde försöken att framställa en atombomb med hjälp av vattnet.

Tränades av britterna

Joachim Holmboe Rønneberg var ledare för operationen, kallad ”Gunnerside”. Han och några utvalda, barnfödda i fylket Telemark i södra Norge eller så bekanta med området att de kunde det mycket väl, tränades av britterna för uppgiften. Ingen skulle låta sig fångas om något gick fel, alla hade giftampuller redo.

Ur de allierades synpunkt gick det inte fel, även om tyskarna senare kunde återuppta produktionen.

Jobbade som journalist

Rønneberg blev en av Norges mest dekorerade krigshjältar. Efter kriget bodde han i Ålesund och jobbade som journalist och regional redaktionschef vid etermediebolaget NRK.

”Lyser frid över Joachim Rønnebergs minne”, skriver Jonas Gahr Støre, Arbetarpartiets ledare, bland annat på Twitter.

Läs mer…

Strax före klockan 2 på söndagen fick polisen samtal om inbrottet.

– Kontokort och datorer har stulits. Dörren in till kansliet var uppbrutet. Däremot är det oklart hur man tagit sig in i arenan. Det kan vara något fel på en av dörrarna, säger polisens presstalesperson Tommy Lindh.

Polisen har varit på plats under eftermiddagen och gjort en brottsplatsundersökning. Det är i dagsläget oklart vilka som ligger bakom inbrottet.

Läs mer…

I Jämtlands län erbjuder ingen av kommunerna SFI med yrkesinriktning utifrån yrkesbakgrund och endast fyra av tio erbjuder SFI med yrkesutbildning.

– Det måste bli möjligt för fler nyanlända att ta del av yrkes-SFI genom att till exempel studera på distans och att studera språket på arbetsplatsen. Fler kommuner måste också erbjuda SFI- utbildning som är anpassad till deltagarnas tidigare kunskapsnivå. Det är till exempel inte rimligt att blanda högskoleutbildade deltagare med deltagare som inte kan läsa eller skriva, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Ekonomiska resurser, brist på SFI-lärare och en stor variation i elevunderlaget gör det svårt för kommunerna att utveckla yrkes-SFI.

Läs mer…

Efter fyra deltävlingar runt om i landet var det dags för det avgörande ”racet” som skulle ge svaret på vem vem som är den snabbaste åkaren i vattenrutschbana i Sverige.

Västeråsidé

Det är det tredje året som Kokpunkten i Västerås arrangerar SM i vattenrutschbana. Inga förkunskaper krävs för att ställa upp och du tävlar antingen i Juniorklass (7–16 år) eller Elitklass (+17 år) och den enda utrustning som krävs är badkläder.

– Väldigt många av våra besökare vill tävla så vi insåg ganska tidigt att vi måste spinna vidare på det. Det var då vi insåg att vi måste arrangera SM, säger arrangören Christoffer Tilstam på Kokpunkten i Västerås.

Konkurrensen ökar varje år

Och konkurrensen ökar för varje år och knepen för att åka fort verkar vara att ha så lite kontakt med banan som möjligt.

– Jag brukar ta ner armbogarna och hälarna så går det ganska fort , säger Linus Fransson som åkt ända från Borås för att delta i SM i vattenrutschbana.

Läs mer…

Via dessa fakta kan man avgöra en persons ålder, kön, religion, sexuell läggning.

– I en population på 3,5 miljoner användare var 99.7 procent unika i vilka appar man använde, säger Håkan Jonsson som är doktor i datavetenskap vid LTH i Lund. 

Delade ut 175 telefoner

Håkan Jonsson delade också ut 175 telefoner med en förinstallerad påminnelse-app och undersökte hur den användes. Mobilappen höll bland annat reda på vilka personer som fanns i omedelbar närhet. 

Detta tyckte deltagarna var acceptabelt, men de ville ha kontroll över vem som får tillgång till informationen och hur den används. 

Exempel på missbruk är när Donald Trumps kampanjorganisation köpte Facebookfakta från Cambridge Analyticas. Dessa användes för att profilera och rikta meddelanden till 87 miljoner personer. De använde en psykologisk modell för profilering. Appfingeravtryck kan profilera samma sak. 

Vill ha etiska riktlinjer

– Ett annat potentiellt missbruk är utpressning eller identitetsstöld. Exempelvis om du har Tinder och är gift. Men detta är ju mer direkt kriminellt och inte lika omfattande. 

Håkan Jonsson vill därför ha etiska riktlinjer för apputvecklare, så att alla data som samlas in blir kända av användaren, liksom i vilket syfte dessa används.

Läs mer…

Intresset var normalstort när Mittuniversitetet i Sundsvall arrangerade höstens omgång av högskoleprovet, 422 personer var anmälda och övervägande delen var ungdomar. Tim Nedegård skriver för första gången och i lunchpausen var han nöjd.

– Jag tycker att det har gått ganska bra, vi har gjort två mattedelar och en svenska och engelskadel, berättar han.

Kujtesa Rexhaj har inga speciella planer med att göra provet, hon skriver för andra gången.

– Det känns faktisk bra, säger hon, men medger att det också är svårt:

– Ja, vissa delar är svåra.

Högskoleprov för dyslektiker

I Sundsvall och på vissa andra utvalda orter finns sedan några år en möjlighet för dyslektiker, människor med läs och skrivsvårigheter, att göra högskoleprovet och upplägget skiljer sig något ifrån det allmänna provet.

– De har lite längre tid på sig än vanliga deltagare och får oftast skriva i lite mindre grupper för att få ned det här med stressen och känna att de har god tid på sig, förklarar Anette Kompa-Lidén som är regionansvarig för högskoleprovet.

I år var det sex personer i dyslektikergruppen i Sundsvall och precis som för synskadade krävs läkarintyg och ett godkännande även för dyslektikerna.

– Vi granskar de intygen och sedan får de ett beslut om de får skriva så, eller om de måste göra det ordinarie provet för att de inte uppfyller kraven, säger Anette Kompa Lidén.

Läs mer…

– De har slagit sönder upp mot 30 glasrutor, det kräver verktyg och engagemang. Jag tror på mopedburen ungdom för slår man sönder så pass mycket så vill man inte stå kvar på plats, säger en boende i området.

Såg skadegörelsen från bilen

Den boende åkte bil när han upptäckte de förstörda busskurerna och saktade in för att fotografera det hela.

– Skadegörelsen är längs hela Gamla Lulevägen från Halmvägen in till stan till Vargvägen på Torpgärdan. Endast busskuren närmast Gruvberget har klarat sig från att bli sönderslagen, berättar den boende i området.

Polisen hade inte fått in någon anmälan gällande skadegörelsen vid 16-tiden i dag.

Texten uppdateras.

Läs mer…

Kritiken mot polisen när det gäller förmågan att utreda sexualbrott är sällan nådig. För få brott klaras upp och för långa handläggningstider är ett par av bristerna som brukar räknas upp av både allmänhet och politiker. Den förra regeringen har ställt krav på bättre resultat och förenat dem med extra pengar till polisen som bland annat öronmärkts för utbildning om sexualbrott.

– Just våldtäkter är på många sätt svårt att utreda och hela rättsväsendet, inte bara polisen, måste bli bättre på att utreda sexualbrott, säger Ebba som jobbar som utredare i Stockholmsområdet.

Ebba är en av 25 poliser som genomgår specialistutbildningen. Foto: Alex Bolevin/SVTSka gå specialistutbildning　

Tillsammans med 25 andra poliser från hela landet har hon just genomgått polisens första specialistutbildning för sexualbrottsutredare. En pilotutbildning som ska utvärderas och därefter är tänkt att permanentas, och så småningom omfatta alla poliser som utreder sexualbrott.

– Den ska leda till rättsäkrare förundersökningar och att vi ska bli så bra som möjligt på att utreda de här brotten, säger kursledaren Anna Lindström på polisens utvecklingscentrum Väst som ansvarar för utbildningen.

Under två veckor har poliserna, alla erfarna utredare av grova brott, suttit på skolbänken och lyssnat på föreläsningar, bland annat om den nya sexualbrottslagen och om brottsoffers och förövares beteenden och reaktioner. Föreläsningarna har varvats med grupparbeten och rollspel där poliserna tränats i bemötande genom att omväxlande spela brottsoffer och förövare.

– Det är viktigt att kunna skapa kontakt och visa respekt så att målsäganden känner sig väl bemött och vågar berätta. Det gäller även den misstänkte, att visa att vi är där för att lyssna och ta reda på vad som har hänt men inte döma, säger Monica Wallenius som utreder sexualbrott i Göteborgsområdet.

Men mörkertalet när det gäller sexualbrott är stort. Enligt Brås, Brottsförebyggande rådet, nationella trygghetsundersökning, NTU, är det bara omkring 15 procent av dem som uppger att de har utsatts för ett sexualbrott som polisanmäler det. Av de polisanmälningar om våldtäkter som faktiskt görs klaras få upp. 2017 ledde en av tio polisanmälningar till åtal enligt statistik från Brå.

Anna Lindström hoppas att bättre sexualbrottsutredningar också ska ge utslag på viljan att polisanmäla även om utredningarna inte alltid leder till åtal och fällande dom.

– Det är komplicerade brott som är svåra att utreda och det ska stå utom allt rimligt tvivel att en person har begått ett brott för att bli dömd. Men vi kan bli bättre på att berätta för målsäganden varför vi inte nått ända fram trots att vi har gjort allt vad vi kan för att utreda brottet. Det är jätteviktigt att vi kommunicerar det.

Läs mer…