Johansen.se

Mannen, som är i 25-årsåldern, är misstänkt för att vid flera tillfällen ha tafsat på kvinnors underkroppar. Han ska även ha varit maskerad med en blå kirurgmask när händelserna inträffade.

Överfallen ska ha inträffat under januari och februari tidigare i år.

Inget fängelsestraff

Domen som meddelades under fredagen innebär att mannen inte döms till något fängelsestraff, istället döms han till skyddstillsyn och samhällstjänst i 60 timmar. Han ska även betala skadestånd till de målsägande som begärt det.

Totalt ska han ha överfallit och ofredat elva kvinnor i Uppsala. Tingsrätten anser att nio av fallen ska rubriceras som sexuellt ofredande och två av fallen som sexuellt övergrepp.

Åklagaren i ärendet, Magnus Berggren, ville före förhandlingen att två av fallen skulle skrivas upp till misstänkt våldtäktsförsök.

Nekar till brott

När rättegången avslutades tidigare i april försattes den så kallade serietafsaren på fri fot. Risken för återfall bedömdes då inte som tillräckligt stor av tingsrätten för att mannen skulle hållas kvar i häktet i väntan på dom.

Mannen har under hela rättsprocessen nekat till brott.

Läs mer…

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar förslagen i samband med att en remiss överlämnas till lagrådet.

– Både skattefusk och välfärdsbrott skadar samhället på flera sätt, bland annat skadar det den fria konkurrensen. Skattefusk och välfärdsbrott skadar tilltron mellan människor. ”Varför ska jag göra rätt för mig när andra inte gör det”, säger finansministern vid en pressträff.

Urholkar offentliga finanser

Hon poängterar också att fusket, både med skatter och bidrag, urholkar de offentliga finanserna vilket slår mot satsningar på rättsväsende, utbildning, vård och infrastruktur.

I lagrådsremissen föreslås att bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felak­tiga utbetalningar från välfärdssystemen ska omfatta fler välfärdsför­måner. Bland dessa nämns bland annat tandvårdsstöd.

Maxstraffet för grovt bidragsbrott förelås också skärpas från fyra till sex år. Preskriptionstiden för ringa och vårdslösa bidragsbrott ska samtidigt förlängas från två till fem år.

Fler ska straffas

– Syftet är att det ska leda till att fler straffas och att straffen blir längre, säger finansministern.

Förslaget som nu går ut på remiss ligger i linje med utredningar på området. Siktet är inställt på att reglerna träder i kraft den 1 januari 2020.

Enligt finansministern är de skärpta regler som nu läggs fram bara ett steg på vägen för att motverka bidragsfusk.

– Det kommer att komma fler förslag, säger hon.

Läs mer…

I torsdags kväll gick nästan 1 500 SAS-piloter från Sverige, Norge och Danmark ut i strejk. Anledningen är att de vill ha högre löner, bättre scheman och karriärsmöjligheter. En av dem är Ingolf Pääjärvi.

– Det råder ganska stor enighet bland skandinaviska piloter att strejken inte bara handlar om lön, utan även om karriärsmöjligheter och arbetstrygghet. Det vill säga lön- och pensionsutveckling. Framförallt för våra yngre piloter, säger han.

”Samma lön”

Som SAS-pilot har Ingolt Pääjärvi har samma lön idag som han hade för 10 år sedan.

– Men idag jobbar vi nästan dubbelt så mycket, så lite kompensation tycker jag att vi kunde få för det.

Under fredagen och över helgen är Ingolf Pääjärvi ledig, men han är schemalagd från och med på måndag igen.

– Eftersom att jag är med i facket som organiserar sina anslutna på så sätt att man går ut i kollektiv strejk, så kommer jag inte att gå till jobbet då om strejken fortsätter.

”Oväntad strejk”

När SAS-piloter strejkade senast, för ungefär två år sedan, var Ingolf Pääjärvi i tjänst och befann sig i Zürich.

– Det var en oväntad strejk, och på den tiden blev de piloter som var ute och flög strandade på sin destination. Så är det inte längre, utan man får flyga tillbaka till sin bas.

Förhandlingar mellan arbetsgivare på SAS och Pilotföreningen har genomförts med hjälp av medlare men parterna är ännu inte överrens. Cirka 70 000 resenärer räknas vara drabbade av strejken under fredagen. Fortsätter strejken under helgen kan upp emot 170 000 resenärer drabbas.

– Det är jättetråkigt att det drabbar en tredje part, det vill säga resenärerna. Därför hoppas att strejken är över så snart som möjligt, säger Ingolf Pääjärvi.

Läs mer…

Extrem torka och värme kan sätta stopp för den traditionella valborgsmässoelden vid Örebro slott.

– Vi har diskuterat det under dagen, säger Mikael Detlofson på Örebro Universitet som arrangerar firandet. I nuläget är det inte klart om vi kommer att tända på eller inte.

Besked på måndag

Brasan tänds på en flotte i Svartån vilket man kan tycka minimerar risken för spridning – men en brasa kan också skicka iväg sotflagor lång väg och var de landar vet ingen.

– Just nu avvaktar vi besked från brandmyndigheten och kommer att fatta ett beslut på måndag om brasan ska tändas eller inte, säger Mikael Detlofson.

– Antingen kan man tänka att vi inte ska tända en brasa om ingen annan gör det, eller så kan man tänka att om det ska tändas en brasa så är det vid slottet.

Firandet blir av

Däremot understryker han att örebroarna kommer att bjudas på ett högtidligt firande vid slottet – även om det blir utan eld.

– Det blir musik och körsång och tal av Örebro Universitets rektor Johan Schnürer, precis som planerat. Självklart är det tråkigt om det inte blir någon brasa men då får vi köra utan.

På flera andra håll i länet flaggar man också för att det inte kommer att tändas några brasor. I bostadsområdet Rynninge säger ansvarige nej och i Skyllberg utanför Askersund diskuterar man att låta bli med tanke på de riskabla väderförhållandena.

Även där kommer man att bjuda på ett firande utan att tända eldar.

Läs mer…

– Läget är stabilt. Vi har haft någon enstaka liten brand som blossat upp med öppna lågor, säger räddningsledare Samuel Andersson.

Är branden under kontroll?

– Ja, jag vågar sticka ut hakan och säga att ja, vi har branden under kontroll, säger Samuel Andersson.

Nu väntar ett tungt och långt arbete med eftersläckning. Helikoptrarna kan dämpa en eld men den slutgiltiga släckningen måste ske från marken.

– Helikopterbehovet är något som hela tiden utvärderas. De har använts lite för rekognosering sen har vi varit uppe och släckt lite med dem. Men det har inte varit en dag där de har behövts jätteaktivt hittills, säger Samuel Andersson.

Läs mer…

Det var vid 13-tiden som läckan upptäcktes av hamnpersonal som larmade räddningstjänsten. Enligt räddningstjänstens inre befäl har inget runnit ut i vattnet utan man har nu förhindrat att det sprider sig vidare och har det under kontroll.

Ingen person ska heller ha kommit i kontakt med den frätande väteperoxiden.

Läs mer…

Den torra sommaren ifjol innebar att många plantor dog. Det gick inte heller att markbereda plantorna med hjälp av maskiner i samma utsträckning som vanligt, på grund av risken för gnistor som kan orsaka skogsbränder.

Ökad efterfrågan

Eftersom många markägare ligger efter med sitt planeringsarbete, ökar efterfrågan i år på gran- och tallplantor.

– Hittills har vi sålt mer plantor i år än förra året. Men nu börjar det bli problematiskt med markberedningen eftersom det är så torrt. Vi fick stanna uppe med ett par beredningar under påskhelgen, och nu hoppas vi på nederbörd till helgen, säger Mia Gertzell, försäljningschef på Svenska Skogsplantor.

Tillgången varierar

Hur ser tillgången på plantor ut i landet?

– I norra delarna av landet är det en god tillgång av plantor, men vi i Svealand har plantor kvar att placera ut.

Läs mer…

Lentolakko vaikuttaa pelkästään perjantain aikana noin 70 000 matkustajaan, sillä peruttuja lentoja on liki 700. Viikonlopun aikana lakon arvioidaan vaikuttavan jopa 100 000 matkustajaan.

SAS kertoo ottavansa yhteyttä matkustajiin, joiden lento on peruttu. Ajantasaista tietoa kannattaa seurata myös lentoyhtiön nettisivuilta.

Läs mer…

Debatt om försvar

Hur mycket resurser ska satsas på gränsbevakning, terrorbekämpning och en gemensam armé? De frågorna debatterade toppkandidaterna Tomas Tobé (M), Malin Björk (V) och Soraya Post (Fi).

Toppkandidaterna Tomas Tobé (M), Soraya Post (Fi) och Malin Björk (V) tillsammans med programledaren Katia Elliott. Foto: SVTDebatt om rättsstat och demokrati

Flera partier pratar om att EU-valet är ett ödesval och att hela EU:s framtid står på spel. Är det verkligen så och på vilket sätt i så fall? Se toppkandidaterna Peter Lundgren (SD), Fredrick Federley (C) och Alice Bah Kuhnke (MP).

Debatt om rättsstaten Foto: SVTDebatt om sociala rättigheter

Skyddar den så kallade sociala pelaren medborgarnas rättigheter, eller är den ett hot mot den svenska modellen? Toppkandidaterna Heléne Fritzon (S), Tomas Tobé(M), och Soraya Post (Fi) i debatt.

Programledare Katia Elliott och toppkandidaterna till EU-parlamentet Tomas Tobé (M), Soraya Post (Fi) och Heléne Fritzon (S). Foto: Eva GyllingDebatt om klimatet

Alla partier säger sig vilja prioritera klimat och miljö, men vad vill de göra, hur mycket och hur snabbt? Toppkandidaterna Alice Bah Kuhnke (MP), Fredrick Federley (C) och Sara Skyttedal (KD).

Sara Skyttedal (KD) kandiderar till EU-parlamentet. Foto: SVTDebatt om migration

Ska asylsökande fördelas jämnt mellan EU:s medlemsländer? Och hur ska EU hantera migranter som försöker ta sig över Medelhavet? Det är frågor som togs upp i debatten mellan Malin Björk (V), Karin Karlsbro (L) och Peter Lundgren (SD).

Debatt i Agorastudion i Bryssel med toppkandidaterna Karin Karlsbro (L), Peter Lundgren (SD) och Malin Björk (V). Foto: SVTDebatt om budgeten

Behöver Sverige betala mer? Vad ska EU:s pengar gå till? Se Heléne Fritzon (S), Karin Karlsbro (L) och Sara Skyttedal (KD).

Toppkandidaterna Karin Karlsbro (L), Sara Skyttedal (KD) och Heléne Fritzon (S) debatterar EU:s budget. Foto: SVT Läs mer…